Nämndernas verksamhetsredogörelser 2011 2012-03-05
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Uppföljning av gemensamma verksamhetsuppdrag 1 Utbildningsnämnden 7 Förskoleverksamhet/skolbarnomsorg 34 Grundskola 47 Gymnasieskola 55 Vuxenutbildning och uppdragsutbildning 64 Lednings- och stödverksamheter 70 Investeringar 74 Kultur- och fritidsnämnden 75 Omsorgsnämnden 121 Äldre- och handikappomsorg 132 Omsorger om funktionshindrade 143 Lednings- och stödverksamheter 152 Investeringar 154 Arbetsmarknads- och socialnämnden 155 Arbetsmarknad/sysselsättning 164 Socialtjänst 170 Konsumentvägledning 181 Integration 184 Lednings- och stödverksamheter 190 Investeringar 193 Byggnads- och trafiknämnden 194 Väghållning, parkverksamhet 203 Fysisk planering och lantmäteriverksamhet 213 Investeringar 228 Miljönämnden 230 Tekniska nämnden 238 Kommunstyrelsen 270 Huvudverksamheter 279 Ledning och stödverksamhet 299 Kommunstyrelsen, finansförvaltningen Särskild handling Nämndernas rapportering av uppföljningen av internkontroll är sammanställd i särskild handling. Boksl/2011/Verksred/Innehållsförteckn nämnder
1 Handläggning Jan Eriksson, kvalitetschef Direkttelefon 0520-49 74 83 E-post jan.eriksson@trollhattan.se Datum 2012-02-23 Dnr Sammanfattning av arbetet med nämndsgemensamma verksamhetsuppdrag Mål- och resursplanen har genomgått en del förändringar inför 2012 2014 vilket bland annat innebär att fokusområdena och de nämndsgemensamma uppdragen har tagits bort ur MRP. Det betyder att denna sammanfattning blir den sista för de nio uppdrag som nämnderna gemensamt arbetat med sedan 2008. De nämndsgemensamma uppdragen har haft det positiva med sig att de uppmuntrat och stimulerat till att arbeta över nämnds- och förvaltningsgränserna, för Trollhättans Stads bästa. Det har förutsatt ett mer processinriktat arbetssätt och har också inneburit att olika övergripande strategiska frågor, som till exempel näringsliv och miljö, har hamnat på dagordningen hos samtliga nämnder och inte bara hos dem som organisatoriskt innehar dessa uppdrag. Att uppdragen har bidragit till önskade effekter är det nog inget tvivel om, men på vilket sätt och i vilken grad går inte att bedöma. När uppdragen nu tagits bort ur MRP så ska det inte tolkas som att det nämndsgemensamma arbetet anses mindre viktigt. Tvärtom. Istället har de gemensamma strategiska frågorna lyfts in under kommunstyrelsen som i sin roll har ett ansvar för att utveckla och verkställa stadsövergripande handlingsplaner i samverkan med övriga nämnder och förvaltningar. Detta är ett naturligt steg i att förtydliga rollerna mellan vad och hur i målkedjan, då de gemensamma uppdragen mer har haft karaktären av verkställighet. Ambitionen att arbeta med uppdragen har generellt varit hög hos nämnderna vilket visar att frågorna har engagerat och fått genomslag i organisationen. Det bådar gott för det fortsatta gemensamma arbetet med att utveckla Trollhättan i riktning mot vår vision. Jan Eriksson Kvalitetschef
2 Uppdrag NG1 I syfte att ständigt utveckla den kommunala verksamheten skall samtliga nämnder bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete i enlighet med kommunens verksamhetsledningssystem SIQ. Grön Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Andel genomförda aktiviteter i enlighet med framtagen Mål 100,0 100,0 100,0 100,0 handlingsplan för kvalitets- och verksamhetsutveckling Utfall 59,0 77,1 78,5 88,0 88,0 Resultat Nämndernas arbete med uppdraget har bedrivits med ambitionen att nå målen, om än med olika medel. Samtliga nämnder utom en rapporterar full måluppfyllelse. Analys Verksamhetsledningssystemet SIQ i sig tycks inte ha fått det genomslag i organisationen som var målet. Det önskvärda resultatet som detta systematiska arbetssätt skulle kunna ge, kan ändå nås genom att nämnderna arbetar med stort engagemang i dessa frågor, delvis med stöd av SIQ men också genom andra metoder. Åtgärder De delar av SIQ som används och fungerar för oss finns fortsatt kvar. Som komplement till dessa kommer andra verktyg implementeras i vårt systematiska arbete med kvalitets- och verksamhetsutveckling. Detta arbete har påbörjats. Uppdrag NG2 Samtliga nämnder skall arbeta i enlighet med Stadens miljöledningssystem. Åtgärder ska vidtas utifrån den egna nämndens ansvar och verksamhetsområde för att säkerställa att de nationella miljömålen uppnås. Gul Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Andel genomförda aktiviteter i enlighet med framtagen Mål 100,0 100,0 handlingsplan för miljöarbete. Utfall 100,0 100,0 95,5 98,0 Minskning av icke förnybar energi i % Andel resta mil med tåg och personbilar som drivs med biogas, % Andel inköp av ekologiskt livsmedel, % Mål 75,0 80,0 83,0 90,0 90,0 Utfall 75,0 78,0 85,0 80,0 76,0 Mål 34,0 36,0 38,0 40,0 40,0 Utfall 45,1 46,4 49,0 47,0 50,0 Mål 6,0 8,0 12,0 20,0 20,0 Utfall 7,8 11,7 9,0 8,3 10,9 Resultat Många nämnder har utifrån sina verksamheter arbetat i enlighet med den centrala handlingsplanen och de nationella miljömålen. Efterlevnaden av aktiviteter i handlingsplanen är god, även om det kan skilja sig något mellan nämnderna. Andelen inköp av ekologiska livsmedel har ökat under året. Den kalla vintern i början av året har bidragit till att minskningen av icke förnybar energi blev mindre än målet. Resor med egen bil i tjänsten har minskat medan resor med tåg och miljötjänstebil har ökat något. Under 2011 har 170 aktiviteter pågått i enlighet med Stadens miljöledningssystem för att de nationella
3 miljömålen ska uppnås. Analys Miljöarbetet bedrivs på en fortsatt hög ambitionsnivå. Arbetet är också ett viktigt signum för Trollhättan Stad som miljökommun. Åtgärder För att bibehålla och utveckla Stadens miljöarbete så fokuseras miljöarbetet de kommande åren inom de fyra områdena livsmedel, energi, transporter och vatten. Uppdrag NG3 Samtliga nämnder ska aktivt arbeta med riskanalyser och vidta nödvändiga tekniska och organisatoriska åtgärder för att upprätthålla god säkerhetsnivå i verksamheten. Grön Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Andel genomförda aktiviteter i enlighet med framtagen Mål 100,0 100,0 100,0 100,0 handlingsplan för säkerhet Utfall 68,0 64,4 84,6 96,0 Resultat Samtliga nämnder har arbetat aktivt med säkerhetsfrågorna och har nått full måluppfyllelse. Analys Säkerhetsarbetet är komplext och omfattande. I nämnderna bedrivs detta arbete kontinuerligt och planer tas fram och utvecklas löpande.. Åtgärder Fortsatt fokus på säkerhetsfrågor, utveckling av planer fortgår. Uppdrag NG4 Samtliga nämnder skall ha brukarråd, elevråd eller andra typer av forum för dialog med medborgare och brukare i den egna verksamheten. Grön Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Mål 8,0 8,0 8,0 8,0 8,0 Antal förekommande råd/dialog forum Utfall 0,0 5,0 108,0 93,0 73,0 Mål Totalt antal medlemmar i rådet/råden Utfall 0,0 1171,0 1299,0 1183,0 1270,0 Mål Antal möten under året Utfall 458,0 1096,0 479,0 588,0 Resultat Arbetet med att skapa delaktighet och påverkan för brukare/medborgare sker i olika former, antingen genom fysiska möten med brukargrupper eller deras representanter. Samtliga nämnder, förutom Miljönämnden, har etablerat former för dialog med brukare/medborgare och kan anses ha uppnått sina mål.
4 Analys Former och forum för dialog varierar och vad som kan anses uppfylla kraven på "dialog" är inte alltid tydligt. Indikatorn är kvantitativ och säger inget om effekten av dialogerna varför det skulle vara värdefullt att veta hur dialogerna upplevs och hur skulle kunna utvecklas. Åtgärder Tydliggöra vad som kan betraktas som dialog och vilka forum som kan vara kvalificerade för detta ändamål. Uppdrag NG5 Dialogen mellan politiker och anställda ska utvecklas. Gul Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Andel arbetsplatser som haft besök av politiker. Mål 20,0 23,8 25,0 25,0 25,0 Utfall 9,5 31,9 42,5 23,5 52,0 Resultat Nämndernas arbete med frågan varierar. De flesta anser sig ha en fungerande plan för verksamhetsbesök men det man behöver diskutera är hur detta bidrar till att utveckla dialogen så som uppdraget föreskriver. Analys Nämnderna tycks ha skiftande uppfattning om hur uppdraget ska tolkas, och kopplingen mellan antal besökta arbetsplatser och hur dialogen upplevs och utvecklas är oklar. Åtgärder Tydliggöra uppdraget och vad besöken på arbetsplatserna bör innehålla och leda till. Uppdrag NG6 Näringslivet ska uppleva stor öppenhet, lyhördhet och snabb handläggning i den kommunala organisationen. Berörda nämnder har ett särskilt stort ansvar för detta. Gul Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Ranking i Svenskt Näringslivs undersökning. Mål 90,0 80,0 65,0 50,0 50,0 Utfall 96,0 92,0 97,0 107,0 90,0 Mål Kommunalpolitikers attityder till företagande Utfall 63,0 70,0 38,0 62,0 95,0 Mål Kommunala tjänstemäns attityder till företagande Utfall 58,0 70,0 33,0 66,0 79,0 Mål Företagarnas syn på kommunens service Utfall 82,0 88,0 89,0 96,0 59,0
5 Resultat Nämnderna arbetar på olika sätt, utifrån sina verksamheters inriktning, med att utveckla service och samverkan med näringslivet. Resultatet av Svenskt Näringslivs ranking visar på både positiv och negativ förändring. I totalrankingen samt företagarnas syn på kommunens service har vi ökat med 17 respektive 37 placeringar. Vad gäller kommunpolitikers och tjänstemäns attityder till företagande har vi backat med 33 respektive 13 placeringar. Analys Kommunernas arbete med kundfokus och service till näringslivet uppmärksammas ofta i media. Nämnderna i Trollhättans Stad har en medvetenhet om vikten av öppenhet, lyhördhet, snabb handläggning och bemötande gentemot näringslivet. Dock förekommer det olika uppfattningar om i hur hög grad man är berörd av näringslivskontakter, liksom olika tolkningar av rollen som myndighetsutövare vid näringslivskontakter. Åtgärder Den nya undersökningen "Insikt 2011", en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, visar på förbättringsområden. Uppdrag NG7 Samtliga nämnder skall i det egna planeringsarbetet ta hänsyn till och utifrån sitt ansvarsområde vidta åtgärder avseende fokusområdena Kunskapsutveckling & livslångt lärande, Företagande samt Hållbar utveckling. Grön Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Antal nämnder som har minst ett mål per fokusområde Mål 8,0 8,0 8,0 8,0 Utfall 6,0 6,0 7,0 7,0 Resultat Samtliga nämnder anger att de har mål och processer kopplat till ett eller flera fokusområden. Liksom tidigare års uppföljning visar det sig svårt att följa upp resultatet då det är otyligt om målen har bäring på det nämndsgemensamma uppdraget eller på uppdrag i den egna verksamheten. Analys Svårigheten med att följa uppdraget har påpekats tidigare. Rapporteringen från nämnderna ger ingen klar bild av hur fokusområdena implementeras i verksamheterna och att man uppfyllt målet säger heller inget om resultatet. Åtgärder Fokusområdena kommer inte att ingå i MRP 2012-2014. Uppdrag NG8 I syfte att stimulera utvecklingen av stadsdelarna skall berörda nämnder och styrelser i Trollhättans Stad och dess koncern aktivt samverka. Grön Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Mål 100,0 100,0 100,0 100,0 Måluppfyllelsegrad i enlighet med strategisk stadsdelsplan Utfall 85,0 81,7 81,7 86,0
6 Resultat Nämnderna rapporterar att man arbetar med uppdraget, men kopplingen till den strategiska stadsdelsplanen (som endast omfattar Kronogården) är inte alltid tydlig. Med undantag av Miljönämnden, som inte anser sig direkt delaktiga, så har samtliga nämnder ansett sig ha nått målet. Analys Stadsdelsarbetet är komplext med många olika aktörer. Samordning och struktur är en förutsättning för ett lyckat resultat. Rapporteringen visar inte om nämnderna har egna planer vilket gör måluppfyllnaden svår att bedöma. Den strategiska stadsdelsplanen omfattar endast Kronogården Åtgärder Utveckla en gemensam strategisk plan för alla Stadens stadsdelar som sedan bryts ner i nämndsvisa handlingsplaner. Uppdrag NG9 Vid ställningstagande till etablering av ny verksamhet eller vid verksamhetsomprövningar i Staden skall förutsättningarna för extern finansiering genom EU alltid undersökas. Underlag därom skall presenteras inför beslut. Målet skall vara att på sikt ha en medfinansiering på 1000 kr/invånare. Gul Indikator 2007 2008 2009 2010 2011 Mål Beviljade anslag, totalt mkr Utfall 0,0 80,4 0,0 0,0 Mål 1000,0 1000,0 1000,0 Beviljade anslag, kr/inv Utfall 0,0 296,0 0,0 0,0 Mål Antal ansökningar Utfall 1,0 7,0 28,0 16,0 18,0 Resultat Nämndernas rapportering visar att man prövar extern finansiering i de fall som uppdraget föreskriver. Det handlar då främst om projekt, vilka man också ger en del exempel på. Analys Måluppfyllnaden är svår att bedöma då beviljade anslag oftast omfattar ett projekt i sin helhet där flera partner ingår. Vad som kan särskilt hänföras till Trollhättan framgår inte. Åtgärder Inget utfall har rapporterats efter 2008 och enligt MRP och uppdraget är borttaget från och med 2012.
7
8
9
Handlingsplan för ekonomisk återhämtning och kontroll Utbildningsförvaltningen 2012 10 Birgitta Erngren 2012-02-27
Handlingsplan för ekonomisk återhämtning och kontroll Utbildningsförvaltningen 2012 Bokslut 2011 Åtgärd: Ansvar: När: Särskild uppföljning av kostnader oktober månad 13 Erica Billow Klart 19 mars Särskilt fokuseras interndebiteringar som el, vatten, 2012 Värme och kostnader för exempelvis myndighets Inspektioner. 11 Särskild uppföljning av sjuktal och kostnader för vikariat Erica Billow Klart 19 mars under perioden oktober december områdes /enhetsvis 2012 En grundlig analys av resultat av och åtgärdsplan för en OC/EC Klart 19 mars ekonomi i balans på enhetsnivå lämnas in till förvaltningschefen 2012
Uppföljning och Kontroll Budget 2012 Åtgärd: Ansvar: När: Förslag till ny resursfördelningsmodell för förskolan Erica Billow/ Klart 19 mars tas fram Anders Mattsson 2012 12 Gemensam ekonomidag med samtliga chefer Birgitta Erngren 3 april 2012 inom UTB Särskild ekonomisk rådgivning/ utbildning till rektorer Erica Billow Löpande under med underskott 2011 Månadsvisa möten mellan samtliga ledningsgrupper och OC/EC/ året med start 2012 Start ansvarig ekonom Erica Billow omgående
Uppföljning och kontroll Budget 2012 Åtgärd: Ansvar: När: Månadsvisa rapporter enligt ekonomikontorets mall Erica Billow Varje månad samt redovisning och uppföljning av kostnader/slag varje månad områdes /enhetsvis i förvaltningschefens Ledningsgrupp 13 Ett gemensamt klargörande av såväl definition av Erica Billow Snarast! begreppet målgrupp som beräkningen av dessa måste göras av Utbildningsförvaltning och Ekonomikontoret tillsammans Kommentarer från såväl ekonomer som budget OC/EC Från mars 2012 Ansvariga chefer på resultatenhetsrapporter Erica Billow
Uppföljning och kontroll Budget 2012 Åtgärd: Ansvar: När: Skapa rutiner så att samtliga interna kostnader Erica Billow Under våren periodiseras för säkrare prognoser 2012 14 Genomgång och uppföljning av samtliga målgrupper Erica Billow/ Varje kvartal på FCL tillsammans med Ekonomikontorets controller Marie Levin Riktade marknadsföringsinsatser till skolor som tappar Andreas Gleisner Regelbundet elever till friskolor eller andra kommuner
Uppföljning och kontroll Budget 2012 Åtgärd: Ansvar: När: Regelbunden och särskilt noggrann uppföljning av: OC/EC/ Månadsvis Personalkostnader/varsel Erica Billow sjuktal och vikariat kostnader i samband med myndighetskrav kostnader för IKT kostnader för elever i behov av stöd inklusive flyktingar kostnader för elever i specialstödsskolor uppföljning av nyckeltal på enhets /skolnivå för att kunna jämföra enheternas effektivitet, produktivitet o kvalitet tex antal pedagoger/100 elever, kostnad/elev mm 15 Uppföljning av utvärderingen av Västra skolområdets vikariepool
Utbildningsnämndens Information och uppföljning Ämne: Ansvar: När: Månadsvisa uppföljningar av ekonomin Birgitta Erngren/ Nämnden Erica Billow 16 Utbildningsnämndens presidium inbjudes till Birgitta Erngren april/okt Förvaltningschefens ledningsgrupp för ekonomiska uppföljningar och diskussioner Noggrann uppföljning av målgrupper inom nämndens Erica Billow maj och sep ansvar 2 ggr/termin 2012 Ordförande inbjudes att tala inför samtliga chefer om ekonomi ur ett politiskt perspektiv 3 april
17 Budget 2013 Åtgärd: Ansvar: När: Verksamhetsbudget 2013 Erica Billow Uppstart maj Preliminär budget för områden/budgetansvariga 2012 Chefer UN budget 2013 Erica Billow okt/nov 2012 Beslut: Internbudget 2013 Erica Billow Dec 2012 Klar för körning i ekonomisystemet Jan 2013
Verksamhetsredogörelse 2011 Utbildningsnämnden Nämndens presidium består av Ordförande: Mats Wiking (S) 1:e vice ordf: Agneta Stroh (S) 2:a vice ordf: Remigiusz Bielinski (M) Antal ledamöter och ersättare: 15 ordinarie, 7 ersättare. 18 Nämndens ansvarsområde: Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg Grundskola/Grundsärskola, Gymnasieskola/ Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning/Särvux, Uppdragsutbildning, Skolformsövergripandeverksamhet samt Gemensam administration Utbildningsnämndens andel av kommunens nettokostnad Utbildningsnämndens ordförande: Mats Wiking ' 43,0% Politiska prioriteringar under mandatperioden, konkretisering av programförklaringen Alla skolor skall arbeta mot ökad måluppfyllelse, där resurserna måste fördelas utifrån elevernas behov. Särskilda satsningar på läs- och skrivinlärning, matematik och multimedia skall göras i förskolan och i grundskolan. Vi vill också fortsätta utveckla olika inflytandeformer som exempelvis kommunala friskolor eller intraprenad. Olika profiler och goda exempel skall premieras och lyftas fram. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 3 av 59
19 Driftsammandrag Nämnd: UTB-nämnden Ordförande: Mats Wiking Intäktsfinansierad verksamhet Period: Riktpunkt 100% Resultatfond: 9 719 01-13 2010 2011 Bokfört % Årsbudget Bokfört % Avvik.mot 01-13 1) 01-13 1) budget Grundskola totalt 453 339 100 452 205 464 605 103-12 400 Grundsärskola 27 609 102 27 359 27 625 101-266 Grundsärskola interkom intäkter -1 246 89-1 150-1 159 101 9 Grundsärskola interkom kostn. 102 0 0 329 0-329 Särskolan enheter -675 0 0 220 0-220 Grundskolan 381 444 100 379 385 380 376 100-990 Ersättning till friskola 50 954 108 51 541 54 859 106-3 318 Interkommunala intäkter -8 743 121-8 000-8 855 111 855 Interkommunala kostnader 5 838 103 4 500 5 163 115-663 Statsbidrag -1 091 99-1 430-1 243 87-187 Grundskola enheter -854 0 0 7 288 0-7 288 Fsk/fritidshem/ped oms Totalt 332 885 99 344 200 349 868 102-5 668 Förskoleverksamhet 363 165 100 362 852 370 082 102-7 230 Förskoleavgifter -31 558 95-31 298-32 735 105 1 437 Förskoleavgifter statsbidrag -21 503 100-21 130-21 094 100-36 Kvalitetsförstärkning statsbidrag 0 0 0 Bidrag till enskilda, barn i andra 25 908 95 33 776 32 015 95 1 761 Barnomsorgens enheter övrig -643 0 0-338 0 338 Förskola enheter -5 272 0 0 2 171 0-2 171 Fritidshem enheter 2 789 0 0-234 0 234 0-16 Enheter 2) -4 655 0 0 9 108 0-9 108 Gymnasieskola Totalt 230 616 100 220 223 226 866 103-6 644 Gymnasiesärskolan 18 083 100 19 321 19 321 100 0 Gymnasiesärskolan interkom int -6 306 107-6 768-6 770 100 2 Gymnasiesärskolan interkom kost 4 578 88 5 025 3 956 79 1 069 Gymnasieskola 191 543 98 168 686 170 780 101-2 094 Gymnasieskola inter int -39 475 98-36 639-33 868 92-2 771 Statsbidrag -118 0 0-162 0 162 Gymnasieskola inter kost 22 086 120 19 843 22 029 111-2 186 Ers frigymnasier 43 074 105 50 755 47 889 94 2 867 Enheter gymnasiesärskolan -426 0 0-1 575 0 1 575 Enheter gymnasieskolan -2 422 0 0 5 266 0-5 266 Vuxenutb./Uppdragsutbildning 37 711 94 38 865 35 859 92 3 007 Vuxenutbildning 39 455 99 38 591 36 900 96 1 691 Vuxenutbildning interkom int -352 70-350 -351 100 1 Vuxenutbildning interkom kost 18 18 50 0 0 50 Särvux 1 286 98 1 324 1 324 100 0 Uppdragsutbildning -750 100-750 -763 102 13 Enheter vuxenutbildning, särvux och -1 946 0 0-1 251 0 1 251 Ledning och stödverksamhet 2 542 Nämnd 1 190 135 954 1 295 136-341 Gemensam administration 13 308 90 15 590 13 897 89 1 692 Skolformsövergripande 11 370 84 14 855 13 664 92 1 191 Summa ovanstående 1 080 419 99 1 086 892 1 106 051 102-19 159 1) av årsbudget 2) Summering på enhetsnivå förskola, grundskola och särskola som ingår i 0-16-områdena S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 4 av 59
20 Investeringssammandrag Verksamhet/MRP (tkr utan dec) 2009 2010 Bokslut 2011 Bokslut Bokslut Utgift Inkomst Bokfört Budgaw Netto Netto netto netto Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg 1 656 1 899 1 061 1 061 1 389 Grundskolan/Särskolan 10 153 6 023 2 372 2 372-227 Gymnasieskola/Gymnasiesärskola 10 004 5 699 6 176 10 6 166-2 091 Vuxen/Uppdragsutbildning/Särvux 516 709 601 601-301 Gem lednings- o stödverksamhet Un 174 236 150 150 395 Skolformsövergripande 578 406 274 274 1 756 Summa 23 081 14 972 10 635 10 10 625 920 Viktiga händelser: Årets verksamhetsutvecklare Bibliotekarierna Maria Glans och Anna Eriksson på Lärcentrums bibliotek tilldelades utmärkelsen Årets verksamhetsutvecklare 2011 med motiveringen: - Lärcentrum har genom ett uthålligt och målmedvetet pedagogiskt arbete givit skolbiblioteket en aktiv del i vuxenutbildningens pedagogiska arbete. - Gemensamt har man skapat en biblioteksverksamhet som är relevant för såväl nyanländ som universitetsutbildad. - Genom ett utåtriktat arbete bidrar bibliotekarierna till ökat läsintresse och höjd informationskompetens, och rustar eleverna för arbete eller vidare studier. Chefsdagarna Årets chefsdagar hölls den 21 och 22 september under rubriken Konsten att leda genom nygamla grynnor och skär - eller Vad kan styrdokumenten komma att betyda för chefens vardag?. Fokus låg på de nya styrdokumenten ur ett praktiskt lednings och styrningsperspektiv hur leder vi rätt och hur tar vi oss an allt det nya? Handlingsplan för verksamhetsutveckling Under hösten ägde en revidering av Handlingsplanen för verksamhetsutveckling rum. Organisationens utveckling kräver ett ständigt arbete med förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Utgångspunkt är den vision och de mål som finns för verksamheten. Faktorer som påverkar är bl.a. förändringar i omvärlden, brukarnas förväntningar, kompetensbehov, forskning och utveckling, ekonomi och miljö. Ledarskapet skall bygga på kommunens vision och verksamhetens styrdokument. Utöver detta krävs engagemang och förmåga att ta till sig omvärldskunskap och forskningsresultat för utveckling till gagn för brukarna. Avsiktsförklaring VFU I syfte att tydliggöra lärarnas roll, angående den verksamhetsförlagda utbildningsdelen i lärarutbildningen, har tillsammans med de fackliga organisationerna en avsiktsförklaring tagits fram. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 5 av 59
21 Den omfattar och förtydligar dels villkor för lärarutbildaren men också målsättning för de lärarstuderande. Förbättringsåtgärder för upprättandet av åtgärdsprogram I syfte att höja kvaliteten på åtgärdsprogram genomfördes under år 2010 en genomlysning av Trollhättans Stad skolors arbete med åtgärdsprogram. Under år 2011 har, med utgångspunkt av resultatet i den genomförda analysen, en för Trollhättans Stads skolor gemensam mall tagits fram. Samverkan UTB Socialtjänst NU -sjukvård /BUP Skolorna i Trollhättan arbetar i stort sett utifrån ett inkluderande synsätt. Antalet elever, som av emotionella och sociala/psykotiska/psykologiska skäl inte kan tillgodogöra sig undervisning i den ordinarie skolan, har ökat de senaste åren. Därför har krav på ytterligare samverkan mellan BUP, Socialtjänst och skola ställts. Under 2011/12 pågår en utredning om hur förvaltningarna bättre ska samordna och effektivisera sina insatser kring dessa barn. Ansökan via webb Fr.o.m. september/oktober 2011 erbjuds ytterligare en tjänst för att ansöka om plats i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Med e-legitimation går det att ansöka direkt på webben. Nästa steg är att med e-legitimation kunna lämna inkomstuppgift samt att också säga upp platsen via webb. Start av ny särskild undervisningsgrupp på Karlstorpsskolan Som ersättning för Terapiskolan har under året en ny specialstödskola/särskild undervisningsgrupp startat. Skolan har 8 elevplatser. Rutiner för fördelning av PPR -resurs Under året har nya rutiner för fördelning av PPR-resurser tagits fram eftersom budget inte var balanserad utifrån behov. Familjehemsplacerade barn En utredning pågår angående samverkan mellan socialtjänst och skola kring familjehemsplacerade barn. Detta sker i linje med Västbus riktlinjer. Riktlinjer Utbildningsförvaltningen har under året utarbetat riktlinjer för rätt till bidrag för enskild pedagogisk omsorg samt riktlinjer för godkännande av fristående förskola. Ansökningstid två gånger per år. Fullständig ansökan lämnas in senast 1 februari för start under perioden augusti - december och senast 1 september för start under perioden januari juni. Riktlinjerna antogs av Utbildningsnämnden 2011-05-03 och gäller fr.o.m. juli 2011. Utbildning för kostpersonal Under året har utbildning genomförts, gällande Mat Hållbar utveckling Miljökvalitetsmål, för målgruppen kostpersonal, pedagoger, vårdpersonal, politiker och kommunens chefer. Jordbruksverket har gett stöd i syfte att öka kunskapen angående målet - 25 % ekologiska inköp av livsmedel. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 6 av 59
Utbildning för skolmåltidspersonal Skolmåltidsverksamheten har haft en utbildningsdag med information från bl. a Hushållningssällskapet gällande Svinn i skolrestaurangerna. Vegetarisk lunch Som ett projekt under hösten 2011 har lunchmenyerna haft ett betydligt större inslag av vegetariska rätter. Modersmålsenheten/Välkomsten Under sommaren 2011 flyttade Modersmålsenheten (MME) och Välkomsten till nya lokaler på Nils Ericsonsgymnasiet, vilket ledde till mer adekvata undervisningslokaler och att samarbetet mellan MME och Välkomsten underlättades. Under 2011 togs beslut i Nämnden att permanenta Välkomstens verksamhet samt att ge den status som egen skolenhet. 2011 års bidrag Engagemang/inflytande Utbildningsnämnden har i sin budget avsatt 50.000 kronor som ska användas till utvecklingsarbete, i syfte att stärka elevernas och föräldrarnas engagemang och inflytande. Pengarna kan sökas av föräldraföreningar, lokala styrelser, elevråd och skolor. Nämnden beslutade att ge 2011 års bidrag, d v s 50.000 kronor, till Paradisskolans elevråd och skolledning. Detta med hänvisning till skolans delaktighet i Rädda Barnens projekt Inflytande På Riktigt! och att skolan ansökt om medel för att stärka samt sprida detta arbete till andra skolor. 22 SAAB-krisen. SAAB automobile har under året haft en stor del av personalen permitterad vilket påverkat främst placeringsgraden i förskolan. Under den senare delen av året har vuxenutbildningen fått statliga resurser till utbildningsplatser, för att i samverkan med arbetsförmedling och branschorgan skapa utvecklingsmöjligheter för dem som förlorat sin anställning. Införande av lärarlegitimation Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa legitimation för lärare och förskollärare. Denna reform införs i flera steg från och med den 1 juli 2011. Det finns övergångsregler som gäller till och med 1 juli 2018. De första legitimationerna utdelades i december 2011. Under 2011 gjordes en kartläggning av befintliga lärares kompetens/behov av behörighetskomplettering för att få ett underlag för en långsiktig kompetens- försörjning. Ledare på Lut Med början i september 2011 och slut mars 2012 genomförs en seminarieserie för 30 särskilt utvalda lärare som vill veta mer om skolledaruppdraget. Sju seminarier belyser frågor som Vad är/gör en bra rektor?, Hur arbetar rektor med praktisk skolutveckling? och Vad uppfattas som framgångsfaktorer?. Gästföreläsare är förvaltningens egna rektorer och chefstjänstemän. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 7 av 59
23 Utvärdering av Världsklass I juni avslutades projektet Världsklass, ett projekt riktat till elever i årskurs 9 med låg måluppfyllelse men hög motivation att få bättre betyg. Under hösten har förvaltningen utvärderat Världsklass utifrån hur målen, att öka behörigheten till gymnasieskolan och höja meritvärdena. Utvärderingen presenteras i februari 2012. Intraprenad Sylteskolan F-6 Under hösten beviljade Kommunstyrelsen Sylteskolans F-6 ansökan om att få bedriva sin verksamhet som intraprenad. Intraprenad är en kommunal driftsform som innebär möjlighet att under mer företagsliknande former bedriva verksamheten. Uppdraget ges av nämnden över flera år, och syftar till att ge förutsättningar för kvalitetshöjning. Intraprenaden avses kunna starta hösten 2012. Skolbibliotek I den nya skollagen anges att elever i grundskola och gymnasieskola ska ha tillgång till skolbibliotek. De lokaler och den utrustning som behövs för att uppfylla syftet med utbildningen ska finnas. Skolbiblioteken kan se mycket olika ut. Varje skolenhet ska beskriva sin struktur för skolbiblioteken så att skollagen följs och lagtextens intentioner uppfylls. Ekonomi: Som framgår av ovan driftsammandrag redovisar Utbildningsnämnden ett totalt underskott om 19,2 mnkr varav resultatenheterna/områdena svarar för ett underskott om 9,4 mnkr. Relaterat till nämndens totala nettobudget om 1 087 mnkr motsvarar underskottet 1,76 procent. Under året har verksamheterna fått godkännande att utnyttja positiva fonder till en summa motsvarande 2,6 miljoner. Resultatenheternas/områdenas avvikelse motsvarar 0,9 procent av enheternas bruttoomslutning. Nämndens totala utgående negativa resultatfond uppgår till 9,4 mnkr. Förändringen av fonderna redovisas i avsnittet Behandling av överskott/underskott. Jämfört med prognosen i oktoberrapporten har resultatet försämrats från ett prognostiserat underskott om 9,4 mnkr och verkligt utfall om 19,2 mnkr. De stora prognosavvikelserna uppstod främst inom förskola och grundskola. Förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Verksamheterna redovisar ett totalt underskott om 5,7 mnkr, 1,6 procent av nettobudgeten. Av dessa står nämnden för 4,0 mnkr (1,2%) och områdena för 1,6 mnkr (0,4%). S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 8 av 59
24 Förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg Resultatenheterna 2009 2010 2011 Ekonomi (tkr) Bokfört Bokfört Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Uppdragsersättning 360 305 363 056 359 100 370 096 103 10 996 Övriga intäkter 7 991 8 643 3 976 11 623 292 7 647 S:a intäkter 368 296 371 699 363 075 381 719 105 18 643 Personalkostnader 297 278 296 527 296 704 311 421 105-14 717 Övriga kostnader 30 767 37 211 31 875 37 569 118-5 694 Lokalkostnader 32 962 32 706 32 485 32 171 99 314 Kapitalkostnader 2 213 2 123 2 011 2 158 107-147 S:a kostnader 363 220 368 567 363 075 383 319 106-20 244 RESULTAT +5 076 +3 132 +0-1 600-1 600 Verksamheternas kostnader har under året finansierats med såväl uppdragsersättning som öviga intäkter, som exempelvis statsbidrag och EU-bidrag. Personalkostnaderna uppgår till totalt 82 % av uppdragsersättningen. Resultatet visar en negativ differens på 1,6 mnkr. Under året har såväl antalet barn i verksamheterna som vistelsetiden ökat. Under våren 2011 ökade behovsprocentenfrån 87 % till 90 % och behovet av personal ökade snabbt. När behovet från hösten minskade igen har anpassningen inte varit tillräcklig. Andelen barn som får sin barnomsorg genom den enskilda pedagogiska omsorgen har ökat. Främst har ökningen skett på de Södra och Centrala områdena. Förskolan har tillsammans med fritidshemmen haft en ökad sjukfrånvaro och andelen insatta vikarietimmar har därmed blivit fler. Tillsammans med en för hög grundbemanning har detta inneburit att personalkostnaderna överskridit budgeten. Förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg NÄMND 2011 Ekonomi (tkr) Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Barnomsorgs avgifter 31 298 32 735 105 1 437 St. bidr maxtaxa. Kval 21 130 21 094 100 36 S:a intäkter 52 428 53 829 103 1 401 Enskilda + netto IKE 33 776 32 015 95 1 761 Nämnd netto 223 7 007-3142 -7 230 S:a kostnader 33 553 39 022 116-5 469 RESULTAT 18 875 14 807-4 068 Nämndens underskott beror på den interna resursfördelningsmodell som tillämpas och baseras på barnens vistelsetid. Nämndens målgruppsersättning utifrån MRP som baseras på en resurspeng per barn, skiljer sig från den interna resursfördelningen. Enheternas uppdragsersättning från nämnden har ökat på grund av ökad vistelsetid. En nödvändig anpassning av nuvarande resursfördelning i syfte att hålla sig inom givna ramar, kommer sannolikt att innebära att antalet barn per årsarbetare kommer att öka. Grundskola Grundskolan inkl förskoleklass och grundsärskolan redovisar ett totalt underskott om 12,4 mnkr, 2,7 procent av nettobudgeten. Av dessa står nämnden för 4,8 mnkr (1,0%) och områdena för 7,5 mnkr (1,7%). S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 9 av 59
25 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola Resultatenheterna 2009 2010 2011 Ekonomi (tkr) Bokfört Bokfört Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Uppdragsersättning 378 821 380 249 377 983 380 449 101 2 466 Övriga intäkter 11 613 15 684 11 743 20 330 173 8 587 S:a intäkter 390 434 395 933 389 726 400 779 103 11 053 Personalkostnader 270 760 269 283 271 602 280 789 103-9 187 Övriga kostnader 55 754 62 507 55 977 63 834 114-7 857 Lokalkostnader 58 227 56 041 55 398 56 360 102-962 Kapitalkostnader 6 912 7 241 6 749 7 335 109-586 S:a kostnader 391 653 395 072 389 726 408 318 105-18 592 RESULTAT -1 219 +861 +0-7 539-7 539 Verksamheternas kostnader skall täckas av uppdragsersättning samt övriga intäkter. Även inom grundskolan har statsbidrag och Eu-bidrag mm inneburit en möjlighet att bättra på resurserna till verksamheten. Trots detta har verksamheten överskridit sin budget med 7,5 mnkr. Två områden har haft tillåtelse att finansiera projekt med medel uttagna från resultatfonderna. Orsaker till underskotten finns att finna på flera håll. Resultatenheterna har inte fått full kompensation för kapitalkostnader. Lokalkostnader inkl drift är inte heller fullt ut kompenserade. Bland annat har förvaltningen under året begärt, men inte fått, kompensation för ökad kostnad för VA-avgifter på ca 0,6 mnkr. Som synes av tabellen ovan ligger personalkostnaderna högt. Flera områden har under året påpekat svårigheterna att klara det ökade behovet av resurser till elever i behov av stöd. Trycket på verksamheten, att fortsätta höja meritvärdena, har varit högt. Meritvärdena för 2011 är de bästa hittills. Arbetet för ökade resultat har påverkats av den nya skollagen med tydliga krav på stöd till elever som behöver det. Flera av de små enheterna för åk 6-9 har med minskande elevtal haft svårigheter att finansiera organsiationen. Grundskolan har under flera år haft svårigheter att hålla sig inom givna ramar. Med ett ökat antal elever i behov av stöd är bedömningen att ersättningen för verksamheten varit för låg för den situation grundskolan befunnit sig i. Kostnaderna under årets två sista månader är väsentligt högre än normalt. En analys pågår och resultatet kommer att presenteras vid Utbildningsnämndens marsmöte. Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola NÄMND 2011 Ekonomi (tkr) Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Statsbidrag 1 430 1 243 87 187 Interkommunala intäkter 9 150 10 014 109 864 S:a intäkter 10 580 11 257 106 677 Interkommunala kostn 4 500 5 163 115-663 Ersättning friskolor 51 541 54 859 106-3 318 Nämnd netto 17 018 18 574 109-1 556 S:a kostnader 73 059 78 596 108-5 537 RESULTAT 62 479 67 339-4 860 Nämndens underskott beror till stor del av en kostnadsökning till friskolor. Här redovisas ett underskott om 3,3 mnkr. Fler elever än prognos har valt under 2011 att söka sig till friskolor. Friskolor får bidrag på lika villkor, men elever i behov av särskilt S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 10 av 59
stöd ökar även hos friskolor. Elever i behov av särskilt stöd ersätts i form av ett tilläggsbelopp. Frivilliga skolformer De frivilliga skolformerna omfattas av gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbilning. Verksamheterna redovisar ett totalt underskott om 3,6 mnkr, 1,4 procent av nettobudgeten. Av dessa står nämnden för ett överskott om 0,2 mnkr (0,1%) och områdena för ett underskott 3,8 mnkr (1,5%). Gymnasieskola 26 Gymnasieskola, gymnasiesärskola Resultatenheterna 2009 2010 2011 Ekonomi (tkr) Bokfört Bokfört Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Uppdragsersättning 204 178 200 823 184 352 183 156 99-1 196 Övriga intäkter 6 904 11 613 6 932 15 609 225 8 677 S:a intäkter 211 082 212 436 191 284 198 765 104 7 481 Personalkostnader 136 468 132 662 120 485 128 408 107-7 923 Övriga kostnader 27 682 32 456 25 282 29 145 115-3 863 Lokalkostnader 37 823 38 213 38 215 38 566 101-351 Kapitalkostnader 7 692 7 461 7 302 7 592 104-290 S:a kostnader 209 665 210 792 191 284 203 711 106-12 427 RESULTAT +1 417 +1 644 +0-4 946-4 946 Med vikande elevunderlag från vårterminen 2011 till höstterminen 2011 har gymnasieskolan haft särskilt svårt att ställa om sin verksamhet. I huvudsak är det två variabler som våra egna gymnasieskolor ska ta hänsyn till. Prognosen för kommande hösttermin fastställs redan i december året innan verksamhetsåret. Dessutom tillkommer osäkerheten angående elevernas val. Gymnasieskola, gymnasiesärskola NÄMND 2011 Ekonomi (tkr) Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Statsbidrag 0 162 162 Interkommunala intäkter 43 407 40 638 94 2 769 S:a intäkter 43 407 40 800 94-2 607 Interkommunala kostn 24 868 25 985 104-1 117 Ersättning friskolor 50 755 47 889 94 2 866 Nämnd netto 3 277 2 437 74-840 S:a kostnader 72 346 71 437 99 909 RESULTAT 28 939 30 637-1 698 Färre elever från andra kommuner har sökt sig till kommunens gymnasieskolor, ett mindre antal egna folkbokförda elever har valt att gå i fristående gymnasieskolor. Fler elever än prognostiserat har sökt sig till andra kommuners gymnasieskolor. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 11 av 59
27 Vuxenutbildning Kommunala vuxenutbildningen Resultatenhet 2009 2010 2011 Ekonomi (tkr) Bokfört Bokfört Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Uppdragsersättning 40 263 40 169 39 092 42 198 108 3 106 Övriga intäkter 14 038 20 772 18 516 27 791 150 9 275 S:a intäkter 54 301 60 941 57 608 69 989 121 12 381 Personalkostnader 37 314 38 750 37 595 44 592 119-6 997 Övriga kostnader 8 745 12 592 19 300 16 028 83 3 272 Lokalkostnader 6 755 6 786 71 7 426 10459-7 355 Kapitalkostnader 741 782 642 796 124-154 S:a kostnader 53 555 58 910 57 608 68 842 120-11 234 RESULTAT +746 +2 031 +0 1 147 1 147 Kommunala vuxenutbildningen NÄMND 2011 Ekonomi (tkr) Budget Bokfört %1) Avvikelse mot budget Uppdragsutbildning 750 763 102 13 Interkommunala intäkter 350 351 100 1 S:a intäkter 1 100 1 114 101 14 Interkommunala kostn 50 0 50 Nämnd netto 17 693 19 486 110 1 793 S:a kostnader 17 643 19 486 110 1 843 RESULTAT 18 743 20 600 1 857 Behandling av överskott/underskott I kommunens budgetreglemente framgår hur överskott/underskott ska behandlas i samband med bokslutet. Totalt redovisas ett underskott på 19,2 mnkr varav resultatenheterna/områdena redovisar ett underskott om 9,4 mnkr och nämnden ett underskott om 9,8 mnkr. I budgetreglementet framgår att resultatenheterna/ områdenas resultatfonder får högst uppgå till 3 procent av budgetomslutningen. Detta innebär att för de enheter som redovisar större fonder än 3 procent kommer justeras ner. Flera enheter har haft tillåtelse att utnyttja sina fonder under 2011. Den totala tillåtna summan uppgick till 2,6 mnkr. Centralköket och Lärcentrum kommer justeras ner till 3 procent vilket innebär att 1,3 mnkr överförs till nämndsfonden. Det totala negativa fondkapitalet är 9,4 mnkr. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 12 av 59
28 Områdenas resultat: Resultatenhet Brutto omslutning budget 2011 Bokslut 2011 Resultat i % av budgetomslutning Ing fond 2011-01-01 Utg fond 2011-12-31 Utgående fond i % av budgetomslutning Östra skolområdet 169 433-1 731-1,00% 5 235 3 504 2,10% Västra skolområdet 166 923-2 602-1,60% 2 663 61 0,00% Centrala skolområdet 183 321-2 142-1,20% 5 308 3 166 1,70% Södra skolområdet 200 699-590 -0,30% 2 782 2 192 1,10% Sylteskolan F-6 18 392 105 0,60% -119-14 -0,10% Världsklass 3 000-801 -26,70% 0-801 -26,70% Området för elevstöd 32 507-910 -2,80% 317-593 -1,80% Centralköket 22 660 324 1,40% 674 680 3,00% Magnus Åbergsgymnasiet 95 455-2 697-2,80% 2 796 394 0,40% Nils Ericsonsgymnasiet 94 556-2 230-2,40% -2 205-3 614-3,80% Lärcentrum 57 222 1 146 2,00% 1 590 1 717 3,00% Ledn o adm samt övrigt 40 157 778 1,90% 394 1 172 2,90% Resultatutjämningsfond 1 970-3 168-2 314 Summa 1 084 325-9 380-0,90% 16 267 5 550 0,50% 2011 Nämnd Områden Ingående fond -6 548 16 267 Resultat -9 779-9 380 Till nämndsfond 1 338-1 338 Utgående fond -14 989 5 549 Investeringar: Budgeterat anslag år 2011 för köp av utrustning och inventarier var 11,5 mnkr. Under året har inköp gjorts för 10,6 mnkr. Inköp av datorer och IT- utrustning upp gick till 7,4 mnkr varav 5,2 mnkr avser elevdatorer. Resterande redovisade 3,2 mnkr avser annan inventarie- och inventarieanskaffning. Framtiden: Under rubriken Viktiga händelser har vi redogjort för en del av de processer, som har inletts under 2011 och som delvis löper vidare åren framöver. Nedan har vi definierat några exempel på ytterligare strategiska frågor och viktiga kommande händelser. Strategiska frågor Arbetet med att skapa ett gemensamt kommunalförbund för gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning, tillsammans med Vänersborg fortlöper. Syftet med förbundet är att öka utbildningarnas kvalitet och attraktionskraft. Den för regionen höga arbetslösheten kräver flexibilitet och nytänkande för att på bästa sätt kunna möta brukarnas krav. En hög andel arbetslösa kommuninvånare påverkar på olika sätt det inre arbetet i organisationens alla led, inte minst vuxenutbildningen. Statens satsning på kompetensutveckling av vuxna ska snabbt omsättas i utbildningsplatser av hög kvalitet. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 13 av 59
29 Eleverna i grund - och gymnasieskolan når inte sina kunskapsmål i tillräckligt hög grad. Frågorna är komplexa så arbetet med analys, uppföljning och bedömning är fortsatt prioriterat. En gedigen satsning i organisationen på implementeringen av de skolreformer som genomfördes under 2011 har gjorts. Elevernas möjlighet att nå utbildningsmålen kommer också fortsatt att vara ett högprioriterat utvecklingsområde. Systematisk uppföljning av resultat i alla ämnen utifrån kunskapskrav är en del. Analys, förnyade organisationsformer och arbetstidsanvändning en annan. IT-strategier för Trollhättans Stads skolor där målet är att alla elever ska ha möjlighet att använda IKT i sin vardag som ett stöd för lärande. Den digitala kompetensen ska vara hög hos både lärare och elever. Satsningen på en dator till varje elev på gymnasiet ligger därför helt i linje med dessa strategier. En annan del är framtagande av områdesvisa verksamhetsplaner på grundskolan som utgår från målsättningarna i ITstrategierna Framtagande samt utveckling av e-tjänster i syfte att bättre kunna möta brukarnas behov av service är viktigt. I dagsläget används e- tjänster inom områden som frånvarorapportering, ansökan till förskola/fritidshem/pedagogisk omsorg, upprättande av individuella utvecklingsplaner samt vikariehantering. Den nya skollagen ställer nu och framgent höga krav på organisationen. Alla pedagoger ska vara legitimerade för den undervisning de bedriver. Skollagen medger undantag dock längst till juni månads utgång år 2015. Det innebär en satsning på kompetensutveckling där bl.a. staten går in med stimulansbidrag via Lärarlyftet II Ett vikande elevunderlag innebär en ökad effektivisering bl.a. av lokalanvändning och förnyade organisationsformer. Planering måste samtidigt ske för att på ett fullgott sätt, med start tidigt 2012, ta emot ett stort antal familjeåterförenade elever från Somalia. Elever och vårdnadshavares möjlighet till samverkan och inflytande är en, för ökad måluppfyllelse, strategisk fråga där ökade insatser krävs. En implementering av digital IUP (Individuell utvecklingsplan) för grundskolan och VUP(Verksamhetsutvecklingsplan) för förskolan innebär en alltmer ökad föräldra - och elevmedverkan. Rektor och förskolechefs ansvar för bedömning av lärare som går introduktionsår inför legitimering innebär att chefens pedagogiska ledning och en erfaren mentors stöd ska ligga till grund för introduktionsperioden. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 14 av 59
30 Hur gör vi Trollhättans Stads skolor attraktiva för våra brukare? Vi sätter fokus på: Resultat Gemensam struktur för frivilliga skolformer Vänersborg/Trollhättan Tillväxt Trollhättan Väg/järnvägsutbyggnad Strategier för att möta den svåra situationen på arbetsmarknaden Marknadsföring/Information En nyligen reviderad plan för verksamhetsutveckling Fortsatt arbete med att förbättra och värdesäkra elevernas meritvärden Fortsatt fokus på genomförande av förändringar på nationell nivå, en reviderad LÄROPLAN för förskolan/lgr 11/GY 2011 Rekrytering av yrkeslärare Organisera för en budget i balans där ett vikande elevunderlag ställer stora krav på verksamheten Resurseffektivt utnyttjande av lokaler Vi lever upp till Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Studiehandledning och undervisning på modersmål för elever som har svenska som andra språk Nationell satsning på vuxenutbildningen Implementering av digital IUP och VUP enligt uppgjord tidsplan Kompetensutveckling Kompetensutveckling för att möta nya styrdokument på nationell nivå Skriftliga omdömen, betyg och formativ bedömning ur ett professionellt perspektiv Implementering av en digital VUP och IUP Statens satsning på att läsa, skriva och räkna i de tidigare skolåren Statens satsning på matematikutveckling Ledarutveckling Lärarlegitimation Introduktionsår /Mentorskap Samverkan Samverkan med våra brukare Samverkan med våra fackliga representanter Samverkan med andra förvaltningar Samverkan med Högskolan Väst Samverkan inom Tvåstad Bemötande i syfte att få goda relationer Trollhättan som en självklar och attraktiv arbetsgivare Struktur Systematiskt arbetsmiljöarbete God ekonomisk hushållning Varumärket Trollhättan Vi marknadsför våra verksamheter för att stärka varumärket Trollhättan. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 15 av 59
31 Personalredovisning: Period : rullande 12 månaders 200901-201001- 201101-200912 201012 201112 Personalstatistik Antal anställda (månadsavlönade) 2 117 2 165 2 147 -varav tillsvidareanställda 1 970 1 960 1 937 -varav visstidsanställda 147 205 210 Tillsvidareanställda omräknat i heltidsarbeten 1) 1 970 1 860 1 838 Personalomsättning (tillsvidareanställda) 10% 8% 8% Genomsnittsålder (tillsvidareanställda) 48,3 48,3 48,0 Timavlönade, antal arbetade timmar/årsarb. 2) 83,9 110,5 112,1 Sjukstatistik Total sjukfrånvarodagar, snitt per anställd 16,1 13,9 14,5 -varav korttid 1-14 sjuk dagar 5,8 5,7 6,2 Frisktal - andel anställda utan sjukfrånvaro % 34,5% 36,5% 34,6% År 2009 2010 2011 Period 01-13 01-13 01-13 Kostnadsstatistik, tkr Sjuklön inkl PO 11 844 11 431 13 250 Övertid inkl PO 667 1 048 927 Fyllnadstid inkl PO 1 536 2 201 2 309 Extrapersonal inkl PO 20 423 24 792 29 528 Tillfälligt inhyrd personal 88 22 Summa övriga personalkostnader 34 558 39 472 46 035 Konsulter övrigt 1 934 3 199 4 128 Representation 129 93 91 Avg kompetensutveckling 3 119 3 948 3 668 Summa diverse övriga omkostnader 5 182 7 240 7 887 1) Summerad överensk ommen syselsättningsgrad, tjänstledighet frånräk nas inte. 2) Årsabetarebegreppet mäter summa av arbetade timmar dividerat med 1 700 timmar. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 16 av 59
32 Tabell: Antal anställda per yrkeskategori per den 31/12 Yrkeskategori År Tillsvidareanställda Visstidsanställda Totalt Personal inom förskola och fritidshem Lärare 2009 736 32 768 2010 763 36 799 2011 758 79 837 2009 747 95 842 2010 745 125 870 2011 751 113 864 Diagram: Personal inom förskola- & fritidshem Diagram: Lärare 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 Tillsvidare Visstid 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 Tillsvidare Visstid S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 17 av 59
33 Barn och elever i förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning år 2011 (Siffrorna inom parentes avser år 2010) FÖRSKOLA, FRITIDSHEM, PEDAGOGISK OMSORG (utfall genomsnitt 2011) Förskola Inskrivna barn 2 664 (2 695) Kommun 2 501 (2 541) Fristående 163 (154) Pedagogisk omsorg Inskrivna barn 244 (190) Kommun 128 (138) Enskilda 116 (52) Fritidshem Inskrivna barn 2 189 (2 036) Kommun 1 920 (1 797) Fristående 269 (239) GRUNDSKOLA, GYMNASIESKOLA (utfall genomsnitt maj och nov 2011) Förskoleklass Kommun 589 (564) Fristående 69 (72) Till andra kommuner 1 (1) Från andra kommuner 11 (14) Grundskola Kommun 4 719 (4 794) Friskola 759 (719) Till andra kommuner 39 (35) Från andra kommuner 105 (107) Grundsärskola Kommun 73 (82) Till andra kommuner 1 (0) Från andra kommuner 3 (5) Gymnasieskola Kommun 1652 (1782) Frigymnasier 566 (497) Till andra kommuner 205 (208) Från andra kommuner 343 (399) Gymnasiesärskola Kommun 34 (30) Till andra kommuner 13 (18) Från andra kommuner 31 (30) VUXENUTBILDNING (helårsplatser) Lärcentrum 986 (924) Särvux 62 (63) SFI 337 (319) Grundläggande utbildning 141 (152) Gymnasial utbildning 369 (328) Högre utbildningar 77 (62) S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 18 av 59
34 Förskola/Fritidshem/ Pedagogisk omsorg Verksamhetens omfattning: Förskolans uppgift är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Fritidshemmets uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inom Utbildningsnämnden finns 53 förskolor (1-5 år), 19 fritidshem, öppen förskola samt pedagogisk omsorg. Dessutom finns fyra fristående förskolor (1-5 år) och tre fristående fritidshem samt tre utövare av enskild pedagogisk omsorg. Verksamhetens inriktning: I förskolan/fritidshemmet skall elevens individuella behov, lärande och utveckling stå i centrum. Kärnverksamheten i förskolan/fritidshemmet omfattar lärande, omsorg och fostran, vilket skall prägla hela systemet för styrning och ledning såväl som de stödjande systemen. Förskolan/fritidshemmet skall vara trygga och demokratiska mötesplatser som skapar förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett föränderligt samhälle. Förskolan/fritidshemmet skall präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och ömsesidig respekt. Verksamheterna skall bedrivas i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det innebär Varje enhet skall uppmuntras och ges möjlighet till att finna egna former för kreativitet och professionellt nytänkande. Verksamheterna skall ha en god kännedom om och förståelse för elevernas lärande och utveckling. Verksamheterna skall samverka och ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder och resultat. Verksamheterna skall vara tydlig i sina krav och förväntningar på elevens ansvar och rättigheter. Verksamheterna skall arbeta utifrån ett genusperspektiv. Verksamheterna skall arbeta för en hög medvetenhet i miljöfrågor. S/UTB/ALLA/Bokslut 2011/ Sida 19 av 59