SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

Relevanta dokument
Seminarium för skolorna inom nätverket FYREN Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén

Aktuell info För kunskap och bildn ing in g

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Vad händer inom bildningssektorn just nu? direktör Gun Oker-Blom undervisningsrådet Maj-Len Engelholm

Språk i rörelse 17 mars 2017

Om tutorlärarverksamheten - nationell överblick och lokal tutormodell. Kristian Smedlund, UBS Arena för digitalt lärande

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Aktuellt inom utbildningssektorn

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Visioner för framtidens grundläggande utbildning. Gun Oker-Blom Finlandssvensk utbildningskonferens

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

Torbjörn Sandén/Centret för livslångt lärande

Öppna i webbläsaren /8

Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap

Tekniskt PM för lagledare Stafettkarnevalen 2013

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

Svenskspråkiga skolan som leverantör av Axlar och Stinor

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017

Att synliggöra lärandet i en lärande gemenskap

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Workshop Visioner för den nya grundskolan

LP 2016, skolvisa utvecklingsplaner, benchmarking, SKUTT2 ett finlandssvenskt perspektiv

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

På väg mot Gun Oker-Blom Direktör Utbildningsstyrelsen. Kommunförbundets rektorsdagar

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Workshop: Visioner för Den nya grundskolan

Den nya grundskolan och världens kunnigaste lärare Regeringens spetsprojekt inom kompetens och utbildning

Gruppmentorskap. för rektorer. Erfarenheter från ett skolutvecklingsprogram. Siv Saarukka/ ÅBO AKADEMI

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

TIINA VÄLIKANGAS VÄGEN MOT NYA SKOLOR I BORGÅ KOHTI UUSIA KOULRAKENNUKSIA PORVOOSSA

Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan

Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved.

FINLANDSSVENSK NORMERING AV LÄSKEDJOR-2

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Sirkkala skolas plan för likabehandling

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, Vasa övningsskola

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Expertnätverk i Svenskfinland. Utvecklingsdagar för virtuell undervisning Helsingfors

Matematiklyft om aktuell ämnesforskning och nya arbetssätt över stadiegränserna

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande

Från nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Pisa, pedagogik och politik perspektiv på skolledarskap

ALLMÄNNA BIDRAG FEBRUARIOMGÅNGEN 2018 Beviljat belopp Kommun

SKUTT 2014 Ett koncept för kunskapsbaserat ledarskap av verksamhetskulturen. Michael Uljens Åbo Akademi

ABB Suomessa. Förmannen en möjliggörare för välmående i arbete

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

SKL:s arbete med skolan

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Skolplan Med blick för lärande

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

SKUTT ett skolutvecklingsverktyg för att hitta samstämmighet i organisationen

Särskilt begåvade elever

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Copyright 2018 Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, All rights reserved.

Språkklimatet i Finland år Kommunmarknaden Marina Lindell

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Kort om Kårkulla Verksamheten inleddes Upprätthålls av alla 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner i Finland (utom Åland). Vår primära uppgift

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

egrunder - en dynamisk läroplan

LP 2016 Läroämnen i samverkan

Svenskan och språkundervisningen i flerspråkiga klassrum. FNF Symposium Yvonne Nummela

Revidering av grundskolans läroplan. När, hur och varför. En presentation om arbetssätt, utmaningar och tidsram för revideringsprocessen.

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Välkommen till

Gymnasieprojektet Studentexamen på lika villkor

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

egrunder -utbildning i Helsingfors, Åbo och Vasa

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Lärarsamarbete för utveckling

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

FÖRSTE LÄRARE I KLIPPANS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus Vasa övningsskola

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Ansökan till utvecklingsnätverk för gymnasier

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

IT-strategi för utbildningsverksamheten Övertorneå kommun

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

Flickor C, 60 meter, heat 4, vind +1,1 1 Malin Wilén Brändö lågstadieskola 8,90 2 Krista Lindholm Pojo kyrkoby skola 9,30 Sivu 3

Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Åbo

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Transkript:

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen

Vad är Fyren?

Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den grundläggande utbildningen. Tanken är att nätverket ska fungera som förefångare i utvecklingen av utbildningen. Detta sker genom innovativ och fördomsfri försöks- och utvecklingsverksamhet. Fyrens mål är att förnya verksamhetskulturen och pedagogiken, främja elevernas lärande, trivsel och motivation, stödja lärarnas kompetensutveckling och ork i arbetet, utveckla ledarskapet samt skapa och sprida nya innovationer. Målen motsvarar också kraven i den nya läroplanen. http://www.oph.fi/utvecklingsprojekt/natverket_for_skolutveckling_fyren Utbildningsstyrelsen 3

Hur? Lokalt nätverkande Lokala och nationella seminarier Fyrens elektroniska plattform Orchidea Utbildningsstyrelsen 4

Inför dagen Har vi samma mål för medverkan? Har vi samma förväntningar? på vad Fyren ska vara på hur vi ska arbeta Hur ska vi arbeta vidare? tillsammans eller enskilt, koordinerat eller självständigt Utbildningsstyrelsen 5

Från början Teman för skolutveckling utgående från Utbildningsanordnarens lokala utvecklingsplan Elevens lärande förbättrade prestationer, kompetenser, IT, livslångt lärande, individualisering mm. Personalens kompetens den nya pedagogiken, arbetsmetoder, kompanjonlärarskap, teknologin mm. Hållbart välbefinnande lärmiljöer, delaktighet, pedagogiska miljöer, stöd i utveckling och arbete mm. Ledarskap delat ledarskap, strukturer, pedagogiskt ledarskap mm.

Nätverket för skolutveckling gemensamt finlandssvenskt seminarium i Tammerfors 23 24.3.2015 Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer Grännäs skola, Borgå Gammelbacka skola, Borgå Helsinge skola, Vanda Granhultsskolan, Grankulla Hoplaxskolan, Helsingfors Vårberga skola, Borgå Svenskspråkiga e-läromedel för alla Helsinge skola, Vanda Kottby lågstadieskola, Helsingfors Katarinaskolan, Raseborg Borgå utbildningstjänster Forsby skola, Pedersöre Hagelstamska skolan, Grankulla Elevens lärande Karis svenska högstadium, Raseborg Sursik skola, Pedersöre Vasa övningsskola, Åbo Akademi Utveckling av verksamhetskulturen Kvarnbackens skola, Borgå Granhultsskolan, Grankulla Katarinaskolan, Raseborg Helhetsskapande undervisning och mångsidiga lärområden Helsinge skola, Vanda Hagelstamska skolan, Grankulla Strömborgska skolan, Borgå Lyceiparkens skola, Borgå Utbildningsstyrelsen 7

Fyrens tio delområden för utveckling Elevernas hälsa och välmående, motivation, bättre inlärningsresultat Elevernas delaktighet Pedagogik och undervisningsmetoder Kollaborativ undervisning och samarbete Lärarnas välmående och hälsa Lärmiljöerna Skoldagens uppbyggnad och undervisningsarrangemangen Verksamhetskulturen Teknologin Ledarskapet Utbildningsstyrelsen 8

Fyrens tio delområden för utveckling Elevernas hälsa och välmående, motivation, bättre inlärningsresultat Pedagogik och undervisningsmetoder Elevernas delaktighet Kollaborativ undervisning och samarbete Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer Grännäs skola, Borgå Gammelbacka skola, Borgå Helsinge skola, Vanda Granhultsskolan, Grankulla Hoplaxskolan, Helsingfors Vårberga skola, Borgå Elevens lärande Karis svenska högstadium, Raseborg Sursik skola, Pedersöre Vasa övningsskola, Åbo Akademi + Ekenäs högstadieskola, Raseborg + Korsholms högstadium, Korsholm Lärarnas välmående och hälsa Lärmiljöerna Skoldagens uppbyggnad och undervisningsarrangemangen Verksamhetskulturen Svenskspråkiga e-läromedel för alla Helsinge skola, Vanda Kottby lågstadieskola, Helsingfors Katarinaskolan, Raseborg Borgå utbildningstjänster Forsby skola, Pedersöre Hagelstamska skolan, Grankulla Utveckling av verksamhetskulturen Kvarnbackens skola, Borgå Granhultsskolan, Grankulla Katarinaskolan, Raseborg + Mattlidens skola, Esbo + Vikinga skola, Vasa + Haga skola, Vasa Teknologin Ledarskapet Helhetsskapande undervisning och mångsidiga lärområden Helsinge skola, Vanda Hagelstamska skolan, Grankulla Utbildningsstyrelsen Strömborgska skolan, Borgå 9 Lyceiparkens skola, Borgå

De svenskspråkiga skolorna i nätverket (58 svenskspråkiga skolor i 15 kommuner) Borgå Esbo Grankulla Helsingfors Korsholm Kyrkslätt kommun Larsmo Malax Närpes Pedersöre Raseborg Vanda Vasa Vörå Gammelbacka skola, Grännäs skola, Kvarnbackens skola, Lyceiparkens skola, Strömborgska skolan, Vårberga skola Mattlidens skola Granhultsskolan, Hagelstamska skolan Botby grundskola, Hoplaxskolan, Kottby skola, Månsas skola Korsholms högstadium, Norra Korsholms skola, Smedsby-Böle skola Winellska skolan Bosund skola, Chronhjelmsskolan, Holm skola, Näs skola, Risö skola, Bergö skola, Högstadiet i Petalax, Petalax skola, Yttermalax skola, Övermalax skola Närpes högstadium, Mosebacke skola, Pjelax skola, Pörtom skola, Stenbackens skola, Västra Närpes skola, Yttermark skola, Övermark skola Forsby skola, Sursik skola Karis svenska högstadium, Katarinaskolan, Ekenäs högstadieskola Dickursby skola, Helsinge skola Borgaregatans skola, Gerby skola, Haga skola, Sundom skola, Vikinga skola, Vasa övningsskola Centrumskolan i Oravais, Karvsor skola, Kimo skola, Koskeby skola, Maxmo kyrkoby skola, Rejpelt skola, Rökiö skola, Särkimo skola, Tegengrensskolan 10

The Sigmoid Curve helt andra framgångsfaktorer framgångsfaktorer Utbildningsstyrelsen 11

kännedom om delområdet för utvecklingsverksamheten ta vara på och sprida goda modeller skapa kontakter bereda mötesplatser och bistå med sakkunskap

Fyren möjlighet till olika frmer av nätverkande Nya undervisningsmetoder i nya lärmiljöer Grännäs skola, Borgå Gammelbacka skola, Borgå Helsinge skola, Vanda Granhultsskolan, Grankulla Hoplaxskolan, Helsingfors Vårberga skola, Borgå Utveckling av verksamhetskulturen Kvarnbackens skola, Borgå Granhultsskolan, Grankulla Haga skola, Vasa Katarinaskolan, Raseborg Mattlidens skola, Esbo Vikinga skola, Vasa Elevens lärande Karis svenska högstadium, Raseborg Sursik skola, Pedersöre Vasa övningsskola, Åbo Akademi Ekenäs högstadieskola, Raseborg Korsholms högstadium, Korsholm Svenskspråkiga e-läromedel för alla Helsinge skola, Vanda Kottby lågstadieskola, Helsingfors Katarinaskolan, Raseborg Borgå utbildningstjänster Forsby skola, Pedersöre Hagelstamska skolan, Grankulla Helhetsskapande undervisning och mångsidiga lärområden Helsinge skola, Vanda Hagelstamska skolan, Grankulla Strömborgska skolan, Borgå Lyceiparkens skola, Borgå Utbildningsstyrelsen 13

Inlägg i debatten bildningschef Carola Holm-Palonen rektor Robert Backman

Ny pedagogik och digitalisering

Programmet Den nya grundskolan: 1. Visionen för den finländska grundskolan (2017) 2. Utvecklingen av lärarnas kompetens under hela karriären 3. Försöks-, utvecklings- och innovationsverksamhet 4. Tutorlärare till varje skola 5. Utbildningen blir mer internationell

Utmaningar för den grundläggande utbildningen De nyaste jämförelserna av elevernas studieresultat har synliggjort tre (3) utmaningar för den jämlika utbildningen skillnader i resultat mellan flickor och pojkar den socio-ekonomiska bakgrundens inverkan på elevers studieresultat regionala skillnader i elevers studieresultat Verksamhetsmiljön för den grundläggande utbildningen har förändrats och blivit mer mångfacetterad som resultat av förändringar i samhället och i familjerna. Den grundläggande utbildningen behöver förnyas för att även kunna svara mot de krav som elevernas olika bakgrund och invandringen ställer. Utbildningsstyrelsen 17

Ny pedagogik och digitalisering Elevernas engagemang och attityder o bristande motivation o sjunkande intresse för vissa läroämnen Jämlikheten i verksamhet och utbildning o skillnaden i inlärningsresultat kan nu ses bero på elevernas socioekonomiska bakgrund (PISA 2015) Digitaliseringen o personalens kompetens o utrustningsnivå och utnyttjande Programmet Den nya grundskolan: 1. Visionen för den finländska grundskolan (2017) 2. Utvecklingen av lärarnas kompetens under hela karriären 3. Försöks- utvecklings- och innovationsverksamhet 4. Tutorlärare till varje skola 5. Utbildningen blir mer internationell Former för samarbete och lärande tillsammans o elevernas och lärarnas gemensamma resurser o undersökande arbetssätt; kreativitet och skapande Utbildningsstyrelsen 18

Vad? fokusområden inom Utbildningsstyrelsens svenska avdelning Elevernas delaktighet Barns och elevers engagemang och attityder barn- och elevdelaktighet synliggörande av lärandet Elevernas hälsa och välmående, motivation, bättre inlärningsresultat Jämlikheten i verksamhet och utbildning insatser inom matematik och naturvetenskap Teknologin Digitaliseringen stöd för tutorverksamheten Kollaborativ undervisning och samarbete Former för samarbete och lärande tillsammans skolan som en lärande organisation Utbildningsstyrelsen 19

Synpunkter på innehållet för ny pedagogik och digitalisering? Utvecklandet av nätverken; Hur kommer nya Fyren-skolor in i nätverken? Bildande av nya nätverk? Samarbetet med de finska Majakka-skolorna? Samarbetet mellan nätverken Tindra Fyren Luke Vilken är bildningsdirektörernas/undervisningschefernas resp. rektorernas roll i Fyren? Utbildningsstyrelsen 20

Hur ska vi fortsätta och aktivera utvecklingsarbetet inom Fyren? Delområde för det fortsatta utvecklingsarbetet ny målsättning? Behov av förändring i sammansättningen av nuvarande nätverk? nya nätverk? Former av kontakt mellan nätverket och Ubs - kontaktperson?