FRAMTIDEN PORTEN MOT. Extra bilaga om Strategi 2020. Hög tid att teckna förlagsandelar SIDAN 3. Möteplats för unga lantbrukare SIDAN 18

LEDAREN SID 2 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN LÄS MER PÅ WWW.LANTMANNEN.COM NR 5 6 DECEMBER 2014 Nya strategin ska utveckla affärerna Hög tid att teckna förlagsandelar SIDAN 3 Möteplats för unga lantbrukare SIDAN 18 Här görs malten till världens öl SIDAN 6 EN ÄGARTIDNING FRÅN LANTMÄNNEN Bilaga till Grodden nr 5-6 2013 Special L S TMÄNNEN AN G TN LÅN PORTEN MOT 2020 KT IN G Strategi SI IG A IN RI K FRAMTIDEN Extra bilaga om Strategi 2020 Konferens full av nya idéer 4 Agroetanol tänker i nya banor 12

Signerat REDAKTION Grodden, Lantmännen, 205 03 Malmö Tel växel: 010-556 00 00 grodden@lantmannen.com CHEFREDAKTÖR: Anna Carlström Tel: 010-556 09 68 anna.carlstrom@lantmannen.com REDAKTÖR: Helena Holmkrantz Tel: 010-556 06 43 helena.holmkrantz@lantmannen.com LAYOUT: Jan Reinerstam, Pagarango OMSLAGSBILD Kerstin Ehn från Lisselgården är en av Lantmännens nya annonsbönder. Bild: Eva Wernlid UPPLAGA Grodden är Lantmännenkoncernens informationstidning till ägarna. Lantmännens medlemmar (ägare) får tidningen som medlemsförmån. Upplagan är cirka 43 000 exemplar. Tidningen utkommer med 6 nummer per år. TRYCKERI: V-Tab i Västerås DISTRIBUTION Tidningen distribueras som posttidning B till ägarna. Den distribueras även internt inom Lantmännen. ADRESSÄNDRING Medlemmar: Meddela kundregistret. Tel 010-556 00 00 Kundregister.ssc@lantmannen.com Övriga: Kontakta redaktören ANNONSBOKNING Ardeo Media AB Kontaktperson: David Lundström E-post: david.lundstrom@ardeo.se Telefon: 040-16 54 88 ANNONSMATERIAL Tekniska upplysningar: Annonser ska levereras till Ardeo Media AB som tryckfärdiga pdf-filer, bilder i 300 dpi. E-post: annons@ardeo.se ANNONSFORMAT (I MM) OCH PRISER FORMAT MÅTT (MM) PRIS 1/1 sida (satsyta) 225x320 18 500:- 1/1 sida (utfallande*) 250x350 18 500:- 1/1 sida (sista sidan*) 250x320 20 500:- 1/2 sida (stående) 106x320 10 500:- 1/2 sida (liggande) 225x155 10 500:- 1/4 sida (stående) 106x155 5 600:- 1/4 sida (liggande) 225x74 5 600:- 1/8 sida (stående) 49x155 3 100:- 1/8 sida (liggande) 106x75 3 100:- * +3 mm skärsmån vid utfallande Moms tillkommer på samtliga priser. Priserna ovan baseras på färdigt material, enligt tekniska upplysningar. Övrigt arbete debiteras. PRELIMINÄR UTGIVNING 2015 (med reservation för ändringar) Nr Materialdag Utgivning 1 23/1 Vecka 8 2 23/3 Vecka 16 3 29/4 Vecka 22 4 22/8 Vecka 38 5-6 13/11 Vecka 50 BILAGOR För bokning av bilagor, kontakta redaktören Telefon 010-556 06 43 Enkel A4 Dubbel A4 Enkel A3 Urval av adresser 80 öre/ex 90 öre/ex 90 öre/ex 500 kr Färdigtryckta bilagor ska vara tryckeriet till handa minst 5 dagar före tryck Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom lantbruk, maskin, energi och livsmedel. Exempel på våra varumärken är AXA, Kungsörnen, GoGreen, Hatting, Schulstad och Gooh. Vi ägs av 32 000 svenska lantbrukare, har cirka 8 500 anställda, har närvaro i ett 20-tal länder och omsätter 33 miljarder kronor. Vårt företag är grundat på kunskap och värderingar som har funnits i generationer hos våra ägare. Genom att vi har forskning, utveckling och verksamhet i hela kedjan så kan vi tillsammans ta ansvar från jord till bord. Läs gärna mer på: www.lantmannen.se/omlantmannen Lantmännen på väg mot 2020 När du läser den här ledaren är det inte många veckor kvar av 2014 ett år som har varit mycket händelserikt för Lantmännen. Jag vill gärna ta chansen att kort summera året, för det finns mycket spännande att berätta! Förutom det affärsutvecklingsarbete som ständigt pågår i våra olika verksamheter har flera större affärer genomförts under 2014. Alla dessa affärer ligger tydligt i linje med vår långsiktiga inriktning, Strategi 2020, som fastställdes under våren. Strategi 2020 är ett naturligt steg i vår långsiktiga utveckling där vi vill tydliggöra Lantmännen som ett lantbrukskooperativ som förädlar åkermarkens resurser och som leder utvecklingen i spannmålsvärdekedjan. Att vi sätter lantbruksföretaget i centrum är helt naturligt det arbete och de åtgärder vi genomför ska på olika sätt gynna dig och ditt företag. Den ovanligt långa och milda hösten gav bra förutsättningar för en stor höstsådd, efter en ovanligt god skörd. Vår svenska kvarnveteexport till bla Nordafrika har varit stor och har också gynnats av skördar av sämre kvalitet i bla Frankrike. Försäljningen av havre till USA har också utvecklats bra och i höst har Lantmännen för första gången lyckats sälja ekologiskt vete till Kanada. Vi är samtidigt väl medvetna om den tuffare situationen inom mjölkproduktionen i Sverige. Därför är de satsningar vi nu gör inom Lantmännen Lantbruk på foderområdet extra viktiga. Utgångspunkten för strategin har till stora delar varit de förändringar som sker i vår omvärld förändringar som ger möjligheter för tillväxt både på nya marknader och för nya produkter. Att det sker en snabb omvandling av kartan inom agrobusiness i Europa påverkar oss givetvis också. Vårt samarbete med danska DLG i Tyskland, Baltikum och Polen är definitivt mer än bara en bra åskådarplats för att följa utvecklingen i Europa! Strategin har fyra bärande delar. Det handlar om att utveckla lantbruksaffären, skapa värde av spannmål, affärsutveckling från jord till bord och att vi ska förvalta och lönsamt växa våra portföljinnehav. Vår målbild är Lantmännen som ledande aktör i spannmålsvärdekedjan från jord till bord i Östersjöområdet. Ett led i att utveckla lantbruksaffären är till exempel det strategiska samarbete som inleddes med lantbruksföretaget Syngenta under våren, då de även förvärvade Lantmännens tyska och polska växtförädlings- och utsädesverksamhet. Lantmännen Lantbruk har också tydligt markerat betydelsen av foderaffären bland annat genom att inrätta en separat affärsorganisation för foder och anställt en chef för denna. Budskapet om att satsa på foder har varit tydligt från Lantmännen utsågs till Sveriges mest hållbara varumärke. Det är ett kvitto på att Lantmännen verkligen tar ansvar från jord till bord. många av de medlemsmöten jag deltagit i allt från förtroenderåd till distriktsstyrelsekonferens. Samtidigt vill jag nämna de internationella samarbeten vi redan i dag har på foderområdet med bland annat AIC i Nederländerna (Agrifirm Innovation Center) och FKF i Norge (Fellesköpet Foder Utveckling). Här är Nötcenter Viken en viktig kugge i genomförandet av försök. Ett viktigt ord i strategin är partnerskap för att utvecklas och dra nytta av synergier och skalfördelar är samarbete och delägarskap en viktig pusselbit. Att skapa värde av spannmål är affärskritiskt för hela koncernen. Förvärvet av Strängnäs valskvarn är en viktig del i Cerealias långsiktiga utvecklingsstrategi och en förstärkning i spannmålsvärdekedjan. Björnerud Gårds pannkaksverksamhet i Färgelanda stärker vår position och kapaciteten inom kyld färdigmat. Ett område som vi ser goda möjligheter att utveckla. I arbetet med affärsutveckling från jord till bord är nya produkter inom havre ett lysande exempel. Vår havrepasta, snabbgröt och havreflakes är framgångsrika produkter som stärker Lantmännen. Vi arbetar också med att utveckla nya kundspecifika spannmålskoncept med fokus på till exempel hållbarhet för att möta efterfrågade kvaliteter. Svenskodlade bönor är ett annat positivt exempel. På temat att förvalta och lönsamt växa våra portföljinnehav är bildandet av Lantmännens och Neovas gemensamma pelletsbolag et bra exempel. Och man kan inte gå förbi börsintroduktionen av Scandi Standard, där Kronfågelgruppen ingår, som skapat resurser för Lantmännen som kan återininvesteras inom ramen för strategin. Bland alla händelser vill jag också gärna nämna att Lantmännen utsågs till Sveriges mest hållbara varumärke i konsumentundersökningen Sustainable Brands. Det är ett kvitto på att Lantmännen verkligen tar ansvar från jord till bord, och det är det inte bara vackra ord. För mig är Lantmännen är ett unikt företag där vi verkligen kan dra nytta av samverkan i hela värdekedjan från era odlingar av havre fram till gryn och gröt! Till sist vill jag önska er alla en bra avslutning på 2014. Jag ser fram mot ett positivt och spännande 2015 både för dig som lantbrukare och för Lantmännen! Per Olof Nyman Vd och koncernchef Lantmännen 2 Grodden Nr 5 6 2014

Ekonomi medlemsorganisation Ny indelning och nya arbetsformer Efter drygt två år av diskussioner i förtroenderåd, på distriktsstyrelsekonferenser och remissrundor har styrelsen fattat beslut om en ny medlemsorganisation. Ett skäl är att antalet medlemmar minskat med ungefär en fjärdedel sedan dagens distriktsorganisation sjösattes 2006. Distriktsstyrelserna har också efterfrågat ett tydligare uppdrag och önskat en utveckling av distriktsverksamheten. Styrelsens beslut om en ny medlemsorganisation innebär en förändring från 28 till 19 distrikt. Flera av de distrikt som kommer att gå samman har redan idag ett samarbete kring till exempel möten och utbildningar. Distriktsindelningen tar hänsyn till geografi och avstånd vilket betyder att distrikten även fortsatt kommer att variera både i antal medlemmar och i geografisk storlek. Regionala referensgrupper Parallellt med förändringar i distriktsindelningen kommer arbetsformerna att utvecklas i distrikten något som egentligen är mycket viktigare än själva distriktsindelningen. Regionala referensgrupper med Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Maskin kommer att vara ett sätt att stärka kopplingen mellan medlemsorganisationen, Lantbruk och Maskin. Ett antal tvärgrupper, det vill säga arbetsgrupper med representanter från distrikten, kommer att arbeta både lokalt och nationellt. Och för att utveckla rollen som förtroendevald kommer en satsning på utbildning att genomföras. Här kommer till exempel en tvärgrupp att vara med i arbetet att utforma ett utbildningspaket. Eller som koncernstyrelsens Björn Wallin uttryckte det Lantmännen ska ha bäst förtroendevalda! Ett utvecklat samarbete över distriktsgränser och koppling till affären är viktiga för att behålla engagemanget och stärka den lokala förankringen bland medlemmarna. För att bättre passa den nya organisationen pågår också ett arbete mer att se över Lantmännens stadgar helt enkelt hur demokrati och ägarstyrning ska se ut i den nya organisationen. Det gäller till exempel valberedningarnas roll, antal ledamöter i en distriktsstyrelse, stämmofullmäktige och hur förtroenderådet ska utformas. Förslaget kommer att gå ut till distrikten för synpunkter runt årsskiftet. Bred kommunikation Lantmännens medlemsorganisation med distriktsstyrelser, stämmor, höstmöten och infoblad är ett viktigt kitt för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer inom koncernen. Det kan gälla allt från utdelning till större förvärv, avyttringar eller mer övergripande frågor inom Lantmännen Lantbruk och Lantmännen Maskin. Distriktens uppgift är också att fånga upp kommentarer och åsikter om Lantmännen och givetvis att vara bas för medlemsinflytandet. Allt för att utveckla Lantmännen till en ännu mer lönsam och kundorienterad verksamhet. Över tid har uppdraget för medlemsorganisationen förändrats och i dag är en närmare koppling till Lantbruk och Maskin allt viktigare. Samtidigt har distrikten fortsatt ett uppdrag kring hela koncernen från Fendt och foder till Cerealias flingor och Unibakes frallor! Den nya organisationen sjösätts våren 2016. Text: Anna Carlström Inbjudan Teckna förlagsandelar i Lantmännen! I arbetet kring Lantmännens långsiktiga inriktning, Strategi 2020, har även frågan om Lantmännens framtida kapitalförsörjning diskuterats. Syftet med att ge ut förlagsandelar är dels ett sätt att stärka kapitalbasen men minst lika mycket för att öka intresse och engagemang för Lantmännen hos både ägare och medarbetare. I mitten av november godkände Finansinspektionen Lantmännens nya emission av förlagsandelar. Teckningsperioden löper mellan 21 november och 15 december 2014. Emissionen riktar sig huvudsakligen till Lantmännens medlemmar och tillsvidareanställda i Sverige, som genom erbjudandet får en möjlighet att ta del av Lantmännens resultatutveckling. Lantmännens förlagsandelar har en lägsta utdelning på tre procent per år och utöver detta en utdelning som varierar beroende av Lantmännens resultat och Riksbankens reporänta. Värdet på förlagsandelarna betalas tillbaka efter fem år, den 30 december 2019. En fråga man kan ställa sig är vilken skillnad det är mellan förlagsandelar och emissionsinsatser. Kort kan man säga att emissionsinsatserna är eget kapital som bara kan innehas och handlas mellan medlemmar. Förlagsandelar är en mellanform mellan eget och lånat kapital. Förlagsandelarna har en bestämd löptid och kan ägas och handlas av vem som helst. Även principerna för utdelning skiljer sig åt. Text: Anna Carlström Förlagsandelar Prospektet finns tillgängligt på Lantmännens webbplats www.lantmannen.se/ omlantmannen Emissionen uppgår till maximalt 250 MSEK, och minsta belopp som kan tecknas per person är 10 000 SEK. För frågor om erbjudandet, eller om du vill beställa mer information, kontakta Lantmännen 010-556 00 00 eller maila forlagsandelar @lantmannen.com Teckna senast 15 december Datum för orderperiod Handel med emissionsinsatser Transaktionspris procent av nominellt värde Omsättning SEK Antal köpordrar som ledde till affär styck Antal säljordrar som ledde till affär styck 2014 9-11 juni 102 % 1 119 280 SEK 5 köp 26 sälj 1-3 juli 103 % 1 261 488 SEK 10 köp 24 sälj 21 juli-6 aug 102 % 2 453 000 SEK 16 köp 17 sälj 15-20 aug 102 % 647 043 SEK 5 köp 10 sälj 23 aug-3 sep 103 % 331 672 SEK 3 köp 6 sälj 6-8 okt 105 % 939 000 SEK 7 köp 34 sälj 22-29 okt 107 % 823 538 SEK 7 köp 17 sälj 12-19 nov 110 % 860 750 SEK 5 köp 19 sälj Kommande orderperioder 2014 9 11 februari och 17-25 februari Kompletterande information, handelsregler och orderblankett för köp/sälj finns på www.lantmannen.com. Orderblanketten finns tillgänglig ett par dagar före varje handelsperiod. Kontoöversikt och gällande räntesatser Lantmännen Lantbruk/ Maskin SE Gällande fr o m 10 november 2014 Kundreskontra Fakturor, dröjsmålsränta efter förfallodag 12,40 % Kundreskontra efter förfallodag 6,15 % Finansieringstjänst efter kravdatum 12,40 % Ränta vid förskottsbetalning endast medlemmar 1,50 % Avräkningskonto tillgodo 1,50 % skuld 2,40 % spannmålsöverskott 2,40 % Sparmedel endast medlemmar 1,50 % Kapitalkonto endast medlemmar 1,50 % Har du frågor om dina konton eller sparmedel? Kontakta cf.ssc.kassatjanst@lantmannen.com Nr 5 6 2014 Grodden 3

Distriktstyrelsekonferens 2014 Det blev många diskussioner och flera grupparbeten kring den nya medlemsorganisationen och Strategi 2020 under året distriktsstyrelsekonferens. DISTRIKTSSTYRELSERNA Bollade idéer Den nya medlemsorganisationen och Lantmännens strategi var de två huvudämnena för årets distriktsstyrelsekonferens. Dagen fylldes av engagerad debatt och grupparbeten med högt i tak. Text och bild: Helena Holmkrantz Första halvan av årets distriktsstyrelsekonferens ägnades åt den nya medlemsorganisationen. Björn Wallin från koncernstyrelsen inledde med ett kort anförande och en uppmaning till distrikten: Vi har ägnat två år åt gränsdragning. Nu är det distriktsstyrelsernas tur att finlira. Det som också måste till nu för att förändringen ska bli lyckad är att skapa det finmaskiga nätverk som behövs mellan delarna i affärsverksamheten och distrikten. Det behövs ett närmare samarbete med både Lantbruk och Maskin. Men hur det samarbetet ska se ut måste ni vara med och bestämma! I ett grupparbete diskuterades sedan vilka former som skulle kunna vara möjliga för regionala referensgrupper för Lantbruk och Maskin, respektive olika typer av tvärgrupper. Under den därpå följande diskussionen togs många aspekter upp av deltagarna. En av grupperna funderade på balansen mellan beröm och kritik: Det är viktigt att vi förtroendevalda inte går in på för operativa frågor. Däremot kan vi bidra med indikationer på vad medlemmarna efterfrågar från Lantbruk och Maskin. En referensgrupp bör också vara ett forum för konstruktiv kritik åt båda hållen vilka förändringar vill vi se i Lantmännens verksamheter, men också vad de förtroendevalda kan göra å sin sida. Dessutom är det viktigt att det finns utrymme för positiv feedback om vad som funkar bra. Referensgruppen skulle kunna vara ett bra sätt att lyfta vi-känslan och få alla att känna att det är vi som är Lantmännen. Tvärgrupper Idéerna om vad tvärgrupperna skulle kunna syssla med var många. Här haglade idéerna: e-handel, unga lantbrukare, kvinnogrupp, spannmålshandel, logistik, finans- och kreditfrågor, foder, växtförädling och en industrigrupp var några av förslagen. Rollfördelningen är viktig att klara Per Olof Nyman, vd och koncernchef. Johan Andersson, chef Lantmännen Lantbruk. av innan man drar igång en massa tvärgrupper. Vi ska ju vara bollplank, men vilka frågor ska vi arbeta med och vilka ska vi inte röra? Rätt använt kan tvärgrupperna skapa engagemang och göra distriktsstyrelsearbetet mer attraktivt, konstaterade flera grupper om ämnet. För att ge ett praktiskt exempel på en tvärgrupp berättade Per Lindahl från koncernstyrelsen om Stadgegruppen. Den gruppen har till uppdrag att se över Lantmännens stadgar och modernisera dem. Vi går igenom alla de paragrafer som finns och vi kommer att lägga förslag till förändringar innan den nya medlemsorganisationen sätts. Vi är en grupp som brinner för detaljer och hårklyverier, konstaterade Per Lindahl lite skämtsamt. Johan Andersson, chef för Lantmännen Lantbruk, höll ett kortare föredrag där han beskrev hur viktigt det är för Lantbruk med en referensgrupp. Jag är övertygad om att det kommer att stärka våra regionala satsningar. I Malmö vet vi inte allt. Vi vet inte hur det ser ut över allt, men det finns förtroendevalda som vet. De har lokalkännedomen. Regionala grupper är viktiga. Genom dem kan vi dra nytta av att vi är en kooperation. Andra delen av distriktsstyrelsekonferensen ägnades åt Strategi 2020. Bengt- Olov Gunnarson inledde med att förklara förutsättningarna för Lantmännens nya strategi. I vår strategi utgår vi från lantbruksföretaget. Vi vill ha lantbruksproduk- 4 Grodden Nr 5 6 2014

EN HELDAG om foder I samband med årets distriktsstyrelsekonferens passade Lantmännen på att bjuda in de förtroendevalda till en utbildningsdag med tema foder. Fodertemat har funnits på önskelistan hos många förtroendevalda och i år bjöds därför Lantmännen Lantbruk in för att berätta mer om hur man arbetar med foderfrågorna. tion i Sverige och se till att vi använder markens resurser som åker eller som betesmark. Koncernchef Per-Olof Nyman fyllde på bilden. Vi vill skapa ett ett livskraftigt lantbruk. Våra ingångsvärden är lantbruksaffärerna, spannmålsvärdekedjan och portföljbolagen. Portföljbolagen är viktiga för balansen i Lantmännen eftersom de ger mer vinst än våra kärnaffärer. Strategi 2020 Att leda affärsutvecklingen ur ett hållbart perspektiv, ha ledande varumärken och ha en sammanhållen spannmålsstrategi är några av de viktiga punkterna i Strategi 2020. Per-Olof Nyman poängterade också att foder och foderutveckling har en viktig plats i Lantmännen. Han tog även upp den snabba utvecklingen i den europeiska lantbruksbranschen, där en konsolidering med allt större lantbrukskoncerner är det rådande. Att vi fortsätter vårt samarbete med DLG är oerhört viktigt i det europeiska klimatet just nu! Många ville passa på att ställa frågor till koncernchefen och koncernstyrelsens ordförande. Ni vill öka spannmålsproduktionen i Sverige. Hur tänker ni? Det är vår målbild eftersom vi är övertygade om att det svenska lantbruket står sig bra i konkurrensen och efterfrågan ökar på spannmål. Användningen av marken är förstås en politisk fråga, men genom att utnyttja teknik och ny kunskap kan vi öka produktiviteten. Omvärldsanalysen är ju redan föråldrad. Uppdateras den? Den är inte fast, vi måste hela tiden ta hänsyn till vad som händer, som händelseförloppet i Ryssland och Ukraina. Men grunden har inte förändrats, exempelvis det faktum att vi har en växande medelklass i Asien. Efter diskussionen blev det grupparbete igen. Grupperna fick ta ställning till tre frågor: Vilka möjligheter innebär Strategi 2020 för lantbruksföretagen och för Lantmännen? Hur ska Lantmännen agera för att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig animalieproduktion i Sverige? Hur ska Lantmännen förhålla sig i konsolideringen av den nordeuropeiska marknaden? Diskussionen som följde visade att det finns ett stort engagemang och många tankar kring Lantmännens framtid. Flera grupper ville se hjälp till nystartade unga lantbrukare. En annan åsikt som delades av flera grupper var att Lantmännen borde ta större plats i den politiska debatten, inte minst vad gäller problemen för djurbönderna. Skjut inte över allt på Arla och slakten. Några vill se ett utvecklat samarbete med både svenska och utländska foderföretag för att få fram bästa fodret till rätt pris. Kajsa Öhman. Per-Arne Gustafsson. Dagens moderator var Svante Kaijser från Bohuslän Dal. Han inledde med lite hårda fakta, som omsättningen på fodermarknaden 3,5 miljarder och antal unika råvaror i Lantmännens fodertillverkning hela 378! Därefter lämnade han ordet till den nye foderchefen, Klas Hesselman. Foder är en hel affär och vi vill ta ett helhetsgrepp. Därför ligger numera alla foderfrågor, inköp, utveckling och även Nötcenter Viken, under en och samma avdelning, förklarade han. Han tog sedan upp vad som är på gång inom foder och hur Lantmännen arbetar med att utveckla nya foder. Det finns en uppfattning om att vi tonat ner utvecklingsfrågorna i Lantmännen, men det handlar snarare om att vi arbetar på ett annat sätt. Vi är beroende av vår omvärld och vi kan inte allt. Därför lämnar vi ifrån oss en del arbete till samarbetspartners på olika håll, bland annat i Norge och Holland. I Klas Hesselmans grupp finns mycket kunskap samlad och flera av hans medarbetare var på plats för att presentera fodernyheter och berätta om hur arbetet är upplagt. Per-Arne Gustafsson, inköpare av proteinråvaror, var först ut. Han berättade om rörelserna på råvarumarknaden för exempelvis soja och majs och hur väder, konflikter och logistik världen runt påverkar priserna även i Sverige. I den efterföljande frågestunden togs aktuella ämnen som palmolja, GM-soja och hur vattentillgången påverkar skördarna i framtiden. Nästa föredragshållare var Kerstin Sigfridsson som arbetar med foderoptimering. Hon visade ett räkneexempel på vad som händer om sojapriset går ner 50 öre och hur det påverkar valet av råvaror och foderpriset. Hon konstaterade också att Lantmännen har 1 300 unika foderrecept och att det är en ständig balansgång mellan vad kunden vill ha och priset för tillverkningen. Därefter fick produktcheferna för Nötfor (Kajsa Öhman), Piggfor (Sven Hellberg), Pullfor (Robin Kalmendal) och premixer och mineralfoder (Håkan Nordholm) komma till tals och berätta om sitt arbete. Dagen avslutades med en allmän debatt om fodermarknaden och Lantmännens arbete. Det blev mycket diskussioner. I debatten hördes synpunkter som att tappade marknadsandelar också är de förtroendevaldas ansvar: Har vi som ägare verkligen gjort vad vi kan? Här efterfrågades också utvecklade e-system för beställning av foder, bättre prissäkring och mer specialiserade säljare. Sven Hellberg. Nr 5 6 2014 Grodden 5

Viking Malt Svensk malt Ðeftertraktad jorden runt Om du tar en öl på Jamaica eller i Venezuela är chansen stor att maltkornet som ölen bryggts på kommer från svenska odlare och har mältats i Halmstad. Viking Malt ägs av Lantmännen och finska Politimo Companies och är världens tionde största producent av malt. Råvaran till malten kommer till mycket stor andel från svenska åkrar. Text: Helena Holmkrantz Viking Malt grundades 1973 under namnet Nordmalt i Söderhamn. Verksamheten växte efter hand och 1997 byggdes anläggningen i Halmstad i Lantmännens före detta foderfabrik i hamnen. Av den gamla silon blev en modern mältningsanläggning som bygger på principen att maltkornet faller ner från våning till våning genom tornet. Anläggningen i Halmstad är den klart största av bolagets tre anläggningar med en produktion på 220 000 ton malt per år. De andra två produktionsenheterna finns i finska Lahti och Panevezys i Litauen. Inriktningen på de tre enheterna är lite olika. Halmstad har långa linjer som producerar stora mängder malt i varje batch, varför produktionen framför allt är inriktad på stora volymer av enhetlig vara till exportmarknaden. Verksamheten i Lahti bygger i stället på korta linjer, små batcher och mycket specialproduktion. Föredrar svenskt korn De år den svenska odlingen gått bra och inte råkat ut för några större problem levererar Lantmännen runt 45-60 procent av det maltkorn som behövs för produktionen i Halmstad, resten köps på annat håll. Eva Mattsson som är kvalitetschef på Viking Malt förklarar att företaget föredrar att köpa in svenskt maltkorn, men att det viktigaste trots allt är att kvaliteten är tillräckligt hög. Lyckad mältning är komplicerad. Det är 40 olika parametrar som ska stämma. Men vi brukar råda odlarna att vara extra vaksamma när maltkornet börjar bli skördemoget. Kornet ska mogna i fält och sedan skördas direkt, prioriteras framför andra grödor, och köras direkt till lagring och kylning. På det sättet får vi minst antal döda kärnor. Grundläggande i mältningen är ju att kornet ska kunna gro. Utan groning ingen malt. Tipple och Propino Maltindustrin håller sig till ett fåtal sorter maltkorn med välkända egenskaper. Tipple har länge varit den viktigaste sorten, men det senaste året har inköpen av Propino blivit allt större. Tillsammans med sorterna Quench och Rosalina är det de viktigaste sorterna för Viking Malt. Men man köper även in små mängder av sorterna Catriona och Mahof. Det är specialsorter lämpade för whiskymalt. I Halmstad görs nämligen, utöver de stora volymerna av ölmalt, även whiskymalt för export till whiskyns hemland Skottland. Men köper du en skotsk maltwhisky är det tyvärr ingen svensk malt i den. Den malt vi producerar går i stället till British Pure Spirit, BPS, en ren sprit som bland annat används i tillverkningen av gin, berättar Eva. Däremot kan du vara rätt säker på att den öl du dricker i exempelvis Venezuela är gjort på svensk malt producerad i Halmstad. Venezuela är den enskilt största importören av svensk malt. Under Förtroenderådets besök i Halmstad ligger just en venezuelansk båt i hamnen utanför anläggningen och väntar på att bli lastad med 9 000 ton malt som ska förädlas till öl. Det har hänt att vi levererat ännu större volymer än så. Några gånger har vi lastat 21 000 ton malt på båt. Det ställer stora krav på logistiken i vår verksamhet eftersom vårt maltlager bara rymmer 25 000 ton. En sådan beställning klarar vi alltså bara när lagret är helt fullt. Malt på säck Halmstads styrka är hamnen och de stora volymerna som kan produceras. Men nu har man även investerat i en säckningsanläggning som paketerar malten i 50-kilos säckar för att även kunna ta emot små beställningar. Härifrån levereras exempelvis malt till små afrikanska bryggerier, men även en del svenska småbryggerier har börjat köpa från Viking Malt. När säckningsanläggningen byggdes hade man som högt satt mål att leverera runt 4 000 ton i säck första året, men efterfrågan visade sig vara mycket större än så och redan första första året kom det in beställningar på 10 000 ton. Det totala svenska maltbehovet stannar vid 55 000 ton, vilket bara är en fjärdedel av mälteriets produktion. Därför är exporten oerhört viktig för lönsamheten i Viking Malt. Totalt sett är den största marknaden Central- och Sydamerika. Men Viking Malt har också stor export till både Afrika och Asien, där efterfrågan stadigt ökar. Dessutom exporteras en hel del till Ryssland och det ryska importstoppet har än så länge inte påverkat Viking Malt. På Viking Malt finns en påtaglig stolthet över anläggningen och då inte minst miljöprestandan. Det är en anläggning med förhållandevis liten miljöpåverkan. När det grodda kornet mältas faller groddarna av. De samlas upp och blir till pellets som går till fodertillverkning. Den lilla biologiska rest som blir kvar efter processen går till fjärrvärmeanläggningen i Halmstad, varifrån värmen tas till mältningen, ett elegant kretslopp. Om Viking Malt Ägs av Politimo Companies (62,5 procent) och Lantmännen (37,5 procent) Tre produktionsenheter: Halmstad, Lahti och Panevezys Totalt produktion: 365 000 ton malt per år Tre sorters malt produceras i Halmstad: Pale Brewing Malts, pilsnermalt, till ljusa ölsorter. Dark Brewing Malts till bayerska öltyper. Distilling Malts till destillerier. I Finland görs specialmalt, bland annat rostade produkter som Caramel Malt och malt på vete, råg och havre. 1 kg malt blir 8 liter öl. FOTO:ALAMY 6 Grodden Nr 5 6 2014

Kornet ska mogna i fält och sedan skördas direkt, prioriteras framför andra grödor, och köras direkt till lagring och kylning. På det sättet får vi minst antal döda kärnor.

Förtroenderådet FÖRTROENDERÅDET STYRELSENS BOLLPLANK Jo, frågan har varit uppe i förtroenderådet. Det kan säkert vara ett svar som många känner igen efter att ha talat med sin distriktsordförande eller någon i en distriktsstyrelse. Men vilka ingår i förtroenderådet? Och vad avhandlar man? Enligt stadgarna är förtroenderådets uppgift bland annat att ta del i beredningen av frågor med principiell innebörd samt att utgöra ett stöd för styrelsen i dess förvaltning av föreningens angelägenheter. Kort sagt kan man säga att förtroenderådet är styrelsens närmaste bollplank, i mer långsiktiga, principiella frågor. Förtroenderådet består av samtliga distriktsordförande, samt ordförande för organisationsmedlem, det vill säga Kalmar Lantmän. Därutöver kan styrelsen utse ytterligare ledamöter: i dagsläget två representanter för lokalföreningarna och valberedningens ordförande. Tre möten per år Förtroenderådet har tre möten per år och kallas in till telefonmöte när bokslut och tertialrapporter presenteras eller när det sker större förändringar inom Lantmännen. Exempel på när förtroenderådet hållit extra telefonmöten är inför försäljningen av Kronfågel och när Johan Andersson tillträdde som Lantbrukschef. Det är mycket viktigt att förtroenderådet får tidig förstahandsinformation för att kunna svara på frågor när olika nyheter senare blir officiella. Temamöten På de vanliga mötena behandlas allt från djupdykningar i olika affärer till strategifrågor eller teman som olika distriktsordförande önskat en genomgång av. Ett exempel på en sådan genomgång är Tillväxtbolaget. Förtroenderådet leds av ett presidium som består av Ove Gustavsson, Bohuslän-Dal, och Marie-Louise Åhsell, Jämtland. Ytterligare en viktig uppgift för förtroenderådet är att föreslå valberedning till stämman. Text: Anna Carlström Hans Paganus, till höger, är teknisk chef på Viking Malt och var en av guiderna när Förtroenderådet gästade Halmstad. Från Förtroenderådet kom bland annat (fr v) Mats Bondesson, Stefan Josefsson och Anders Axelsson samt Anders Åbyhammar, förtroendevald revisor. Förtroenderådet på studiebesök I slutet av september passade Lantmännens förtroenderåd på att göra ett studiebesök på Viking Malts anläggning i Halmstad i samband ett möte. Grodden följde med på besöket. Text och bild: Helena Holmkrantz Guiderna visade hur mältningen går till rent tekniskt i de olika stegen från inleverans av maltkorn till utleverans av färdig malt. Besökarna fick chans att smaka på malten lika gott som chips och andra snacks, var en av kommentarerna. Efter rundvandringen ordnades en frågestund med Viking Malts kvalitetschef Eva Mattsson. Eftersom flera av medlemmarna i Förtroenderådet själva odlar maltkorn var intresset förstås mycket stort och frågorna många. Hur ser ni på stråförkortning? Vi måste acceptera att det används stråförkortningsmedel i EU, men vi vill helst ha råvara som inte stråförkortats och köper därför också helst svensk spannmål. Men finns det någon teknisk skillnad? Det finns spår av stråförkortningsmedlen i malten och det finns i den färdigbryggda ölen. Så länge man kan påvisa detta och vi inte vet tillräckligt mycket om konsekvenserna på lång sikt vill vi vara försiktiga. En dag kanske det står på löpsedlarna att svensk öl orsakat det ena eller det andra. Vi vill helt enkelt inte hamna i den situationen. Mältningsprocessen tar åtta dygn, varav fem dygn i groningskistan fem dygn med luftflöden som styr så att temperaturen bli jämn. Linnea Larsson kikar ner i en av behållarna. Varför görs det avdrag för dålig kvalitet i stället för premium för bra kvalitet? Hade det inte skickat tydligare signaler till odlaren om ni helt enkelt betalat mer för rätt kvalitet? Det är så många parametrar som ska vara uppfyllda för att maltkornet ska vara av riktigt bra kvalitet. Men man kan väl generellt säga att även om vi gör avdrag för korn som inte gror eller om det är för fuktigt så speglar inte avdragen de problem som döda kärnor ger oss. De kan ställa till det rejält för oss. Hur är grobarheten i ekologiskt maltkorn? Till och från. Det finns en begränsad tillgång och vi kan komma att behöva acceptera lägre kvaliteter i den ekologiska varan och det vet även bryggerierna. Vad skulle hända om allt maltkorn som odlas skulle vara ekologiskt? Tja, du skulle nog få dricka något annat än öl då. I dag är det svårt att få ihop ekologiskt maltkorn till mer än ett par dagars produktion. Vilken öl ska vi dricka om vi vill vara säkra på att malten kommer från Halmstad? I Sverige kan du i princip dricka allt utom Carlsberg, de har sin egen anläggning. Däremot kan vi inte förse alla småbryggerier med malt. De behöver så små mängder att hanteringen blir lite knepig för oss. Men nu har vi ju startat säckningsanläggningen och som på sikt kan ge oss möjlighet att sälja även i mindre volymer. 8 Grodden Nr 5 6 2014

Välkända idrottare representerar Aspen Elisabet ny växtodlingschef NY HEMSIDA! Två framgångsrika idrottare är Aspens nya ambassadörer. Det är den före detta skidskytten och olympiske mästaren Björn Ferry samt Heidi Andersson som är flerfaldig värdsmästare i armbrytning. Björn och Heidi driver ett skogsbruk uppe i södra Lappland och att välja Aspen alkylatbensin i det dagliga arbetet har för dem varit en självklarhet. Nu blir de också Aspens ansikten utåt. Till en början kommer samarbetet mest att synas i den digitala världen.. Heidi arbetar, förutom med den aktiva idrottskarriären, även TV-program med inriktning mot miljö. Hon har bland annat varit programledare för SVT-produktionen Miljöhjältarna. Heidi har dessutom nu i höst blivit utnämnd till Klimatambassadör för Västerbotten nästan lika fint som att vara Aspenambassadör. Elisabet Söderström har utsett till ny chef för växtodlingsenheten och dessutom biträdande försäljningschef på Lantmännen Lantbruk. Johan Andersson, vd på Lantbruk, tar själv ansvaret för lantbruksförsäljningen. Elisabet är välkänd i medlemskretsar som medlemsansvarig för de södra distrikten i Skåne, Blekinge och Halland. Medlemsavdelningen har utlyst tjänsten och kommer snarast att försöka tillsätta vakansen. Mottagningsplatser för skörd 2015 Snart är det dags att börja tänka på skörd 2015. På Lantmännen Lantbruks hemsida hittar du mottagningsplatser för spannmål skörd 2015. Gå till www.lantmannenlantbruk.se och klicka dig vidare till Spannmål och Inför Skörd. Där hittar du vilka sorter som tas emot på de olika spannmålsmottagningarna, vilket kan vara bra att känna till när du beställer ditt vårutsäde. Vill du odla ekologisk havre på kontrakt? Lantmännen söker just nu efter odlare som vill satsa på ekologisk odling av ren grynhavre till 100 procent havre. Havren ska odlas enligt ett särskilt kontrollsystem för att minimera risken för inblandning av andra spannmålssorter eftersom den ska användas till glutenfria produkter. Ta kontakt med din säljare för att få detaljerna. Tel 0510-500 29 070-545 00 29 Fax 0510-500 04 leif@fotegarden.se www.fotegarden.se AGROL SM RJR D En ny generation skördar för hållbar utveckling Vi gör rätt val enkelt Ring Agrols smörjråd när du behöver hjälp att hitta rätt smörjmedel. Eller titta på vår hemsida: www.agrol.se och klicka vidare till ÓrekommendationerÓ. shop.tornum.se Nu har vi öppnat vår webbshop! Agrol smörjråd: Lars Ekmark, 010-556 32 99 Lars-Göran Persson, 010-556 09 51 Roger Mannelqvist, 010-556 40 29 Yngve Lindh, 010-556 09 49 TORNUM AB Box 100, 535 22 KVÄNUM Tel 0512 291 00 E-post info@tornum.se www.tornum.se Nr 5 6 2014 Grodden 9

LH1411 Odling Vårda dina skördemaskiner Skjutkraftstest säkrar fältuppkomst Allt måste flyta på, det finns inte utrymme för några haverier. Friskvården är en bra försäkring och tack vare den har jag inte haft några stillestånd. Göran Nermark Lantbruk och Entreprenad, Laholm Friskvårdsservice med förmånlig rabatt Passa på att lämna in dina maskiner för service under lågsäsong så är de startklara i god tid inför kommande säsong. Välkommen att kontakta din verkstad för mer info. Friskvårdsservicen avser skördemaskiner som tröskor, hackar, pressar och slåtterkrossar. Erbjudandet förutsätter att vi får tillgång till maskinen när det passar vår verkstadsplanering. Vi lovar att servicen är utförd innan säsongsstart. Sedan två säsonger är allt Lantmännens vårutsäde skjutkraftstestat. Erfarenheten visar att det krävs för att identifiera utsädespartier som ger grödan en bra start. Därför har Lantmännen utvecklat ett testprogram som säkrar fältuppkomsten. Utsäde är väl utsäde kan man tycka, men så enkelt är det tyvärr inte. Utsäde måste klara en rad krav från Utsädesenheten, däribland grobarhet, för att få certifieras. Den officiella analysen ger branschen en kvalitetsstämpel på hur utsädet i säcken gror vid laboratorietest. Tyvärr är kopplingen mellan laboratorietestet och fältgrobarheten ofta svag. För att kunna leverera ett säkrare utsäde har Lantmännen utvecklat en analysmetod, skjutkraftstestet. Utsädespartierna testas i jord under standardiserad temperatur. Det är betydligt mer påfrestning jämfört med certifieringsmetoden, konstaterar Desirée Börjesdotter som är produktchef Utsäde och Frö på Lantmännen Lantbruk. Även ett bra odlingsår som 2014 hittas försvagade utsädespartier som kan sorteras bort med hjälp av skjutkraftstestet. Med koll på kedjan Grunden för ett bra utsäde är att kedjan från utsädesodling fram till kund är stark, att Lantmännen i varje moment gör sitt bästa för att producera ett prisvärt utsäde. Med utgångspunkt i detta har Lantmännen utvecklat sin standard. Problemet är, att det är först i efterhand man vet vilka påfrestningar utsädet måste klara. Blir våren kall och extrem i nederbörd ger ett svagt utsäde en utdragen uppkomst och ojämna bestånd. Under dessa förhållanden har bra partier ett stort försprång. Skjutkraftstestet speglar bra vad som händer under tuffa förhållanden i fält, det ger en bild av fältgrobarheten. Den här kunskapen är Lantmännen ensamma om och vi har lärt oss mycket om utsädeskvalitet, fortsätter Desirée Börjesdotter. Att veta gör skillnaden Skillnaderna mellan utsädespartier kan vara stora i praktiken. Två havrepartier kan faktiskt gro till 95 procent i standardtest på laboratoriet, men vid tuffare tester ger det ena endast 60 procent grobarhet medan det andra visar fortsatt 95 procent. Båda partierna kan certifieras, men i fält kommer skillnaden att visa sig. Med Lantmännens metod går det nu att både identifiera problemet och förbättra kvaliteten, så förutsättningarna för bra fältuppkomst finns med i säcken. Högt kundvärde är målet för vårt certifierade utsäde. Jag ser skjutkraftstestet som en försäkring, avslutar Desirée Börjesdotter. Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se 10 Grodden Nr 5 6 2014

Vårda dina traktorer BILD: HANS JONSSON LH1411 NIKE och INGRID Starka nyheter introduceras I år introducerar Lantmännen nyheterna NIKE foderhavre och IN- GRID ärt på marknaden. Det är två starka sorter från Lantmännens egen växtförädling i Svalöv. Sedan havresorten Nike kom med i den officiella sortprovningen 2009 har sorten årligen varit bäst avkastande sort. Den överträffar trotjänaren Belinda med i genomsnitt drygt fem procent, vilket ingen sort gjort den senaste 15 åren. Nike är en frisk sort med bra strå som mognar någon dag tidigare än den nya Galant grynhavre. Tillsammans med Belinda, som också används till livsmedel numera (framställning av betaglukan) är detta två mycket robusta sorter i havreportföljen. Ärtsorten Ingrid är en given favorit för odlaren med i medeltal 10 procent högre avkastning och 10 centimeter högre plantor när det är dags att skörda, jämfört med SW Clara. Efterfrågan är stor på denna senaste ärtsort, även internationellt. Tillsammans med bland annat Lantmännen Cerealia utvärderas Ingrid som kokärt, men i detta segment verkar SW Clara vara svårare att slå. Jag har följt sorterna genom åren och verkligen sett fram emot att erbjuda dem på marknaden, sammanfattar Desirée Börjesdotter som är produktchef Utsäde och Frö. Propino är årets stora maltkornsort. Inte bara i Sverige utan även i stora delar av Europa. Med stabilt hög avkastning och marknadens bästa sortering ökar förutsättningarna för ett lönsamt odlarresultat. Efter ytterligare en lyckad säsong räknas Propino som ett säkert kort. Speciell lönsam blir en högavkastande sort med bra sortering när maltkornspremien är hög, som i dagsläget, säger Desirée. Andelen av skörden som betalas som maltkorn blir klart större, helt enkelt. Propino är också stark agronomiskt. Med mycket bra stråegenskaper och en medeltidig mognad fungerar sorten bra under många olika odlingsförhållanden, eftersom den har bred anpassningsförmåga. Propino avkastar stabilt och det är anledningen till att den odlas på så stora arealer Generellt gäller att årets höga skördenivåer har krävt mer kväve för att skörden ska hamna rätt i proteinhalt, fortsätter Desirée Börjesdotter. Vi ser en tydlig utspädningseffekt i kärnan efter hand som avkastningen ökar. Hennes rekommendation är att kombiså 80 till 100 kg NPKS per hektar för att sedan årsmånsanpassa genom en komplettering i tidig stråskjutning. Det är då hela potentialen i sortmaterialet utnyttjas och Yara N-tester och Yara N-sensor är två värdefulla hjälpmedel i arbetet. Servicen blir smidig tack vare Lantmännen Maskin Classic. Ett bra erbjudande som jag nappade på direkt. Anders Björsell, Borås Lantmännen Maskin Classic för dina traktorer 5+ Lantmännen Maskin Classic gäller traktorer som är 5 år och äldre alla traktormärken. Planerad fullservice till lägre pris på Lantmännen Maskins auktoriserade verkstäder, med stämpel i serviceboken. Lantmännen Maskin Classic ger dig en säker maskinanvändning med service och reservdelar till lägre kostnad. Välkommen att kontakta din verkstad för mer info. Ett skepp kommer lastat 73 000 ton havre har gått med båt från Lantmännen till USA på mindre än en månad. Den sista båten avgick den 30 november från Djurön, lastad med cirka 43 300 ton. Båten Kure Harbour ska vara framme med sin last i Houston lagom till jul. Havren är av foderkvalitet och kommer att användas i foder till amerikanska hästar. Nu får vi ladda för nya exportaffärer. Med lite medflyt så kan det eventuellt bli ytterligare en båt till USA framåt våren/sommaren 2015. Först måste vi dock ta hand om den svenska marknaden och se om de europeiska grynkvarnarna och sugna på den bästa havren i världen, den svenska, säger produktmarknadschef Göran Karlsson som följt lastningen på plats på Djurön. Totalt har Lantmännen på ett år sålt och lastat ut drygt 130 000 ton havre, varav cirka 20 000 ton ekologisk grynhavre, till USA. Tel 0771-38 64 00 www.lantmannenmaskin.se Nr 5 6 2014 Grodden 11

Agroetanol Nya anläggningar som gör produktionen ännu mer miljövänlig, nya kunder, nya sätt att arbeta och ny entusiasm. På Lantmännen Agroetanol i Norrköping nyheterna duggat tätt det här året. En fabrik för återvinning och förädling av koldioxid har invigts och en anläggning som ger möjlighet att producera etanol av alternativa råvaror har tagits i drift. Det finns all anledning att följa utvecklingen på Agroetanol. Texter: Helena Holmkrantz Bilder: Johan Olsson Truckföraren Svan Kristinsson tillsammans med platschefen Peter Nimrodsson och Agroetanols vd Bengt Olof Johansson. Agroetanol satsar Bengt Olof Johansson, vd på Agroetanol, konstaterar att läget äntligen börjar se lite ljust ut, efter en lång period av stora bekymmer med en svår marknad och röda siffror. Agroetanol har haft ekonomiska åtgärder och besparingar på agendan varenda dag de senaste åren. Vi har trimmat vår anläggning till det yttersta och producerar i dag betydligt mer än vad anläggningen egentligen är byggd för. Vi har sett över våra kostnader, skurit ner på nästan allt som går att skära i. Vi har stängt den gamla etanolfabriken eftersom den inte är effektiv nog och minskat på administrationen så mycket vi kunnat. Alla dessa åtgärder har gjort att vi efter hand minskat vårt minus och vi närmar oss nu ett nollresultat. Men etanolmarknaden är fortfarande dålig. Det finns en överkapacitet i förhållande till efterfrågan i Europa och sett mot den horisonten är det svårt att nå hållbar lönsamhet. Vi styr inte över priserna på världsmarknaden utan måste hela tiden rätta oss efter dem. Entreprenörsanda För att förbättra lönsamheten har det helt enkelt inte räckt med besparingar. Här krävs innovativa åtgärder. Vi har börjat se oss om efter nya sätt att arbeta, kortare projekt som ger effekt direkt och nu börjar det 12 Grodden Nr 5 6 2014 hända saker. Nu bygger vi en ny plattform som ger oss dragkraft för framtiden. Det är ingen tvekan om att Bengt Olof Johansson och hans vältrimmade arbetslag på Händelö i Norrköping börjat vädra morgonluft. Optimism har blivit grundläget. Själv kallar Bengt Olof det gärna för entreprenörsanda. Den stora skillnaden ligger nämligen i förhållningssättet till projekten och kunderna. Från att ha fokuserat på långa projekt och ett fåtal stora kunder med låga marginaler, satsar Agroetanol nu på små projekt med korta hålltider och många små kunder och lite högre marginaler. En ny innovationsenhet har inrättats och listan på möjliga kortsiktiga projekt är lång det är allt från förändringar i affärsmodeller över nya produkter till nya råvaror. I början av september invigdes den nya koldioxidfabriken Norlic, som är ett samarbetsprojekt med AGA. (Se artikel på nästa uppslag). Köra bil på korvbröd Alternativa råvaror är det av de kortsiktiga projekten som kommit längst. I våras brann sockerfabriken i Arlöv och Agroetanol fick möjligheten att köpa in ett stort lager av brandskadat socker, en ypperlig råvara till etanolproduktion. Sedan slutet av april och ända in i september rullade dagligen 7-8 långtradare in på Händelö med bränt socker från Skåne. Under hösten har nästa steg för det som brukar kallas andra generationens etanolproduktion tagits. I början av november togs en ny anläggning i drift, där man kan ta in restprodukter från livsmedelsindustrin och göra etanol av dem. Anläggningen ger möjligheten att tillverka etanol av exempelvis misslyckade korvbröd och deg från Korvbrödsbagaren i Örebro, men man har även slutit avtal om att köpa in restprodukter från ett antal livsmedelsindustrier utanför Lantmännenkoncernen. För Agroetanol finns det flera positiva sidor. Det är en billigare råvara, samtidigt som det i grunden även är en hållbarhetsfråga. Eftersom kritiken mot etanolproduktionen ofta handlat om att man använder spannmål till drivmedel i stället för livsmedel (det stämmer ju inte med verkligheten, men så har tongångarna gått) tar vi udden av kritiken. Den råvara vi för in nu hade inte gått att äta. Här är det ren resurshushållning. Spannmål kommer dock att även i fortsättningen vara huvudråvara i etanolproduktionen. Restprodukterna kommer till en början att stå över ungefär fem procent av råvaran för att successivt öka till 10 17 procent.

Vi har börjat se oss om efter nya sätt att arbeta, kortare projekt som ger effekt direkt och nu börjar det hända saker. Under hösten har en ny del av Agroetanols stora anläggning i Norrköping invigts. Här tas restprodukter från livsmedelsindustrin, till exempel korvbröd som blivit för gamla, om hand. De mals i en ny specialkvarn och kan sedan användas i tillverkningen av etanol. påbredfront Kommer efterfrågan på spannmål till etanol minska med den här satsningen? Ja, lite grand, men samtidigt hoppas vi på att hitta fler och nya avsättningar för vår etanol så på sikt hoppas vi kunna plocka fram den gamla etanolfabriken ur malpåsen och då ökar snarare behovet av spannmål mot i dag. Nya sätt att använda etanol I byggandet av den nya plattformen är ett mål att hitta ny användning för de befintliga produkterna. Etanolen kan användas till mer än drivmedel. I år har Agroetanol bland annat satsat på att göra köldbärarsprit, ett miljövänligt alternativ i värmepumpar. Dessutom finns ett projekt som undersöker möjligheten att göra spolarvätska. Det finns också andra typer av bränslen som skulle kunna tillverkas ett område som just nu genomlyses. Ett område som skulle kunna förändra förutsättningarna för etanolens lönsamhet dramatiskt är om det går att får ut ett ekonomiskt mervärde av miljövänligheten. Vi är världsbäst på att göra miljömässigt hållbar etanol, men vi har aldrig kunnat få ut mervärdet i pengar. Nu verkar det som att nya möjligheter kan öppna sig. Politikerna tycks styra mer och mer mot miljöprestanda och vi hoppas på en politisk öppning för en premie för den mer hållbart producerade etanolen. Kan vi öka dragkraften genom hållbarheten så har vi riktigt goda förutsättningar för framtiden. Fredrik Bäckman är processingenjör på Agroetanol och övervakar processerna via ett antal datorskärmar. I skiftet för dagen arbetar han tillsammans med skiftledaren Ralf Eriksson (mitten) och Ole Martin Rönningen som är chef för driftstöd. Drank som bindemedel När det gäller foderråvaran, agrodranken, går en del av den flytande dranken numera direkt till foderfabriken i Västerås och ersätter melass som pelletsbindare. Vi vill försöka öka försäljningen i Sverige, dels genom en ökad användning av dranken i foderfabrikerna, dels genom en högre andel direktförsäljning. Något som skulle gynna både oss och de svenska djurbönderna. Tidigare lades mycket resurser ner på lång sikt hitta vidareförädling av dranken. Drank till fiskfoder, kycklingfoder och liknande har studerats men projektet har nu lagts på is. Vi tror fortfarande att dranken får ett mervärde om den vidareförädlas. Men många av de applikationer vi tidigare funderade över kräver att vi investerar i en egen foderfabrik och det är ett kostsamt steg. Vi hoppas och tror att vi kommer att kunna ta upp projektet igen i en framtid. Idéerna flödar. Att ta tillvara biogas från vattenreningen skulle förbättra miljöprestandan och ett projekt ser över hur logistiken kan förbättras. Det är egentligen rätt fantastiskt. Om man tittar på etanolmarknaden har vi ett betydligt sämre läge jämfört med samma tid förra året. Alla bedömare räknar dessutom med en fortsatt nedgång i priset på etanol. Men genom alla dessa små projekt har vi i dag en betydligt bättre lönsamhet än förra året. I augusti gick vi till och med på plus. Det här märks verkligen på stämningen. Vi har alla en helt annan framtidstro jämfört med förra året, säger Bengt Olof Johansson hoppfullt. Nr 5 6 2014 Grodden 13

Agroetanol De stora kyltankarna på Norlics anläggning påminner om zeppelinare. Inuti tankarna är det under -100 grader. Här blir koldioxid Ett rent livsmedel Den nya koldioxidfabriken Norlic är ett samarbete mellan AGA och Lantmännen Agroetanol. Det är Sveriges största koldioxidproducent och den högtidliga invigningen förrättades i början av september av dåvarande miljöministern. Här förvandlas koldioxid till kolsyra för läsktillverkning och kolsyrepatroner. Norlic heter den nya koldioxidfabriken som ägs av AGA och Lantmännen Agroetanol. Här renas och komprimeras koldioxid, som är en restprodukt i etanoltillverkningen. Koldioxiden går sedan till produktion av exempelvis kolsyrade drycker och till kolsyrepatroner för hemgjorda kolsyrade drycker. 14 Grodden Nr 5 6 2014 Norlic som fabrik är en vit, rätt oansenlig, lådliknande byggnad som ligger lite dold bakom Agroetanols stora metallglänsande anläggning. De båda anläggningarna är förbundna av rörledningar högt upp i luften, där rågasen transporteras till rening och komprimering i flera steg. Fabriken är egentligen vackrast sedd från baksidan, med sina enorma, futuristiskt stilrena metallbehållare för lagring av koldioxid. Inne i fabriken är det förvånansvärt folktomt. Själva fabriken fjärrstyrs från Avesta och även om personalen från AGA finns där är de sällan mer än två eller möjligen tre personer på plats samtidigt. Lantmännens operatörer går rond i anläggningen en-två gånger per skift för att kontrollera att allt är som det ska. Mer än så behövs inte. Lantmännen Agroetanol har länge varit ett företag med två produkter etanol och agrodrank. Nu är det ett företag med tre produkter. Och det som kommit till är just koldioxiden. Den koldioxid som bildas i processen släpps inte längre ut, utan tas tillvara, renas och säljs. Av ett miljöbelastande avfall har det blivit en livsmedelsråvara. Därmed ökar också miljöprestandan i etanolfabriken som helhet den redan miljömässigt bästa etanolen i världen Agroetanols platschef Peter Nimrodsson tittar till verksamheten i den nya koldioxidfabriken Norlic. blir ännu mer miljövänlig. Hållbarheten hos vår etanol går i och med återvinningen av koldioxiden upp från 70 procent till närmare 95 procent. Dessutom är det här ett riktigt bra resursutnyttjande. Av 3 kg vete blir det 1 kg etanol, 1 kg foder och 1 kg koldioxid. Det kan nästan inte bli bättre, konstaterar Agroetanols vd Bengt Olof Johansson.

Valskvarnen är viktig för Cerealia Strängnäs valskvarn har en lång historia som sträcker sig från början av 1600-talet. Sedan augusti är kvarnen en viktig pusselbit i Lantmännen Cerealias anläggningsstruktur. Hög kvalitet är ledorden för nyköpta Strängnäs valskvarn. Genom köpet utvecklar Lantmännen Cerealia sin spannmålsverksamhet i Sverige genom att satsa på lokal närvaro. Köpet av Strängnäs valskvarn i augusti är en del i Cerealias satsning på att förstärka spannmålsverksamheten i Sverige. Köpet är också en viktig del av den övergripande strategin att komma närmare både kunderna och de egna anläggningarna. Strängnäskvarnen ska bli en integrerad del i Cerealia. Med tanke på den konsolidering som pågår inom kvarnbranschen i Sverige har det känts viktigt att skaffa oss en bra position i Mälardalen. Det är också där många av våra odlare finns, säger Fredrik Malmfors, chef för varuflöde på Cerealia Trendigt glutenfritt frœn Kungsšrnen Mari-Louise Bårström är kvalitetschef vid Strängnäs valskvarn. Rätt geografiskt I Strängnäs ligger Lantmännen Lantbruks siloanläggning i direkt anslutning till kvarnen. Genom ökad närvaro i området vill Lantmännen stärka den lokala inköpsaffären. Man är också mån om att behålla den tradition som finns, att kunder kan leverera direkt till kvarnen. I kvarnen tillverkas flera olika typer av mjöl och det finns även ett ekologiskt sortiment. Vi har genom året haft en hög och jämn kvalitet på alla våra mjölsorter, säger Mari-Louise Bårström, kvalitetschef vid Strängnäs valskvarn. Vi har i princip bara använt svensk, närodlad spannmål. Detta är möjligt genom ett samarbete med bönderna i trakten. Kvarnen är också placerad i ett område där det är gynnsamt att odla spannmål, vilket naturligtvis har bidragit. Strängnäs har en lång mjölhistoria. Den första kvarnen byggdes under 1630-talet, på samma plats som den röda väderkvarnen i trä från 1855 nu ligger. Idag är kvarnen ett museum och statligt byggnadsminne. Den första elektriska kvarnen, som byggts om till bostäder, byggdes 1914. Den kvarn som nu är i bruk stod klar 1984. Del av Strategi 2020 Kvarnköpet är en del i Lantmännens Strategi 2020 för att fortsätta växa och utvecklas. Köpet syftar även till att stärka Lantmännens effektivitet och konkurrenskraft i värdekedjan för spannmål. Text: Andrea Mogren och Helena Holmkrantz Glutenfritt är en av hälsotrenderna just nu. Många väljer att äta glutenfritt även om de inte måste av medicinska skäl utan bara för att de känner att de mår bättre av det. Lantmännen Cerealia följer med trenden och i våras lanserades tre nya, naturligt glutenfria mjölsorter majs-, bovete och mandelmjöl under varumärket Kungsörnen. Sedan tidigare finns dessutom bland annat bovete och hirs under varumärket GoGreen. Under hösten har Kungsörnen dessutom lanserat en glutenfri mix för chokladkaka och en glutenfri mix för kladdkaka. För att marknadsföra de nya mjölerna har Cerealia tagit hjälp av två bagare och receptboksförfattare som gjort glutenfritt till sitt specialområde, Jessica Frej och Maria Blohm. Detta samarbete fortsätter nu. Maria håller kurser i vanlig bakning i samarbete med Kungsörnen och Medborgarskolan. Inför julen har Kungsörnen också gett ut sin julbaksbroschyr och tillägnar det glutenfria bakandet ett helt uppslag. Jessica och Maria har två bakböcker bakom sig, Nytt bröd och Nytt fikabröd där alla recepten bygger på naturligt glutenfria ingredienser, inga mjölmixer alls. I januari kommer de nu med en tredje bok och denna gång handlar det om hur man kan laga glutenfri pasta, pizza, pajer och piroger från grunden, med rena råvaror, till exempel majsmjöl, bovete, ren havre och mandelmjöl. FOTNOT. Läs mer om de glutenfria bakböckerna och författarna bakom i Grodden 3/2014. I gott sällskap på Elmia Odla! Vår nordiska branschmässa Elmia Odla är den viktigaste mötesplatsen för alla som arbetar med grönsaker, frukt, bär och potatis. Här hittar du de senaste produkterna inom utsäde, gödsel, bevattning och maskiner. På Elmia Odla är du i gott sällskap, här finns kontakterna, affärerna, möjligheterna, ja, allt det som hör en mässa till. Att skapa relationer och nätverka göder morgondagen. Vid ett besök på Elmia Odla ska du låta dig inspireras och fylla på kunskaps banken. Upplevelserna, intrycken, smakerna och dofterna får du med dig på köpet! Plantera in 9 10 december 2014 i kalendern redan nu. Elmia Odla göder kreativiteten, välkommen du också! Läs mer på elmia.se/odla Nr 5 6 2014 Grodden 15

Porträtt Det är verkligen kul att vara tillbaka på Lantmännen igen och att vara en del i att driva foderaffären framåt med alltifrån råvaruhandel till nutrition, säger Klas Hesselman som i slutet av augusti tillträdde som foderchef på Lantmännen Lantbruk. Efter femton år utanför Lantmännen lockades Klas tillbaka för att ta sig an uppdraget att utveckla foderaffären. Text: Lena Jasslin KLAS HESSELMAN NY FODERCHEF: Vi måste vara KOSTNADSEFFEKTIVA 16 Grodden Nr 5 6 2014

Råvarumarknaden är extremt internationaliserad med en stor spännvidd där utvecklingen på Chicago-börsen ÕÕpåverkar den enskilda lantbrukaren. De senaste sju åren har Klas varit vd för SIK, Institutet för livsmedel och bioteknik. SIK är ett industriforskningsinstitut som har som uppgift att stärka livsmedelsföretagens konkurrenskraft. Åren på SIK har gett mig ett konsumentperspektiv och en viss inblick i hur den nationella livsmedelsindustrin resonerar och det känner jag är en värdefull erfarenhet i min nya roll som foderchef, säger Klas. Värdefull del av förädlingen Klas ger flera exempel på produkter där fodret blir en värdefull del av förädlingen och marknadsföringen av slutprodukten. Ägg som säljs med argument som gulare gula är ett exempel. Majskyckling är ett annat exempel och rapsgris, som blivit allt mer populär, är ytterligare ett. Men det är inte alltid som logiken mellan foder och slutprodukt avspeglas i konsumenternas handling. Det importerade köttet är ett sådant exempel. I Sverige uttrycker majoriteten av konsumenterna att de inte vill se GMOsoja i foder. Samtidigt säljs alltmer importerat kött, vilket är djur som med största sannolikhet fötts upp på GMOråvara. Oavsett underliggande känslor så fattas merparten av konsumenternas beslut i butiken och där är det mycket priset som styr. Därför måste vi vara kostnadseffektiva, slår Klas fast. Mycket som lockar Efter många år med växtodlings- och livsmedelsfrågor, vad var det som lockade Klas tillbaka till Lantmännen och jobbet som foderchef? Foder är en spännande verksamhet där vardagen för djuruppfödaren i stor utsträckning styrs av nutrition och kostnad. Det känns tilltalande att få använda min bakgrund och erfarenhet kring nutrition. Men jag lockas också av den affärsmässiga sidan. Råvarumarknaden är extremt internationaliserad. Det blir en stor spännvidd där utvecklingen på Chicago-börsen får påverkar den enskilda lantbrukaren. Det handlar också om stora belopp där även små rörelser på råvarubörsen får stor inverkan, det tycker jag är spännande. Sen gillar jag också produktion, när det blir konkreta produkter som framställs. Och i grunden finns naturligtvis mitt djurintresse. Allt detta sammantaget gör att jag tycker foder är ett fascinerande område. En resa i förädlingskedjan Även om Klas har ägnat de senaste åren åt livsmedel så var det ändå kring foder och djurhållning som det en gång började. Han läste till husdjursagronom på Ultuna och disputerade i foderspannmålskemi och nutrition. Men det är så länge sedan så det är preskriberat, säger Klas med ett skratt. Längtan efter försäljning Efter studierna blev det några år på dåvarande Sockerbolaget (numera Nordic Sugar) med forskning- och utvecklingsfrågor. Men en längtan efter att få hålla på med försäljning fick Klas att blicka mot Lantmännen och en tjänst som produktchef på Piggfor. Det har gått dryga tjugo år sedan dess. Det var en spännande period. Det var då affärsområde Foder bildades, vi fick en avreglerad marknad och Sverige gick med i EU. Efter jobbet som chef för affärsområde foder blev det olika chefsbefattningar både inom växtodling men också på marknadssidan innan Klas under åren 2003 till 2006 tog över som vice vd på Svalöf Weibull. Därefter blev det ett år som försäljningschef på Analy- Cen i Lidköping innan Klas rekryterades till vd-tjänsten på SIK. Nu är Klas tillbaka på Lantmännen, många erfarenheter rikare. Jag har fått chansen att jobba med allt från växtodling, foder och nutrition till livsmedel. Det är en förmån att få ha jobbat med hela kedjan och nosat på många olika frågeställningar, säger Klas. Klas som privatperson Jobbet som foderchef betyder att Klas nu har Malmö som bas. Det betyder också att Klas efter många år av veckopendling nu, som han lite skämtsamt uttrycker det, på heltid flyttat ihop med kvinnan som jag varit gift med i 35 år. De bor sedan många år strax utanför Malmö i en by på Söderslätt. De tre barnen är sedan länge utflugna. Det går inte att ta miste på att Klas har ett stort djurintresse och har mer eller mindre alltid haft hund. Just nu är det en 12-årig strävhårig foxterrier som är husses ögonsten. När Klas får frågan om vilka som är hans intressen så svarar han med ett leende: Jag var rädd att jag skulle få den frågan. Men jag tycker faktiskt att det är otroligt roligt att hugga ved. Att ta ett vresigt vedträ i handen och fundera på hur jag bäst ska klyva det. Fiske är också en härlig avkoppling, som min son gärna lockar med mig på. Vår sommarstuga i Örnsköldsvik är naturligtvis också en källa till avkoppling, även om det också skämtsamt kallas vårt arbetsläger. Läs mer om Lantmännens strategier för foder i bilagan Strategi 2020 sidan 9. Nr 5 6 2014 Grodden 17

Maskin Lantmännen möter Unga lantbrukare Unga, blivande lantbrukare får träffa Lantmännen under en omfattande turné landet runt. Temat är Livskraftigt lantbruk med Lantmännen och deltagarna får träffa ledningen för Lantmännen Maskin och Lantmännen Lantbruk tillsammans med lokala förtroendevalda. Först ut var distrikten Jönköping-Tranås och Höglandet som ordnade en gemensam träff i mitten av november. Text: Cathrine Hannell och Helena Holmkrantz Bilder: Anna-Lena Lindell Syftet med mötena är att berätta om fördelarna med kooperationen och hur stark påverkan den samlade medlemsoch kundstyrkan faktiskt har vid förhandlingar med leverantörerna. Jonas Arvidsson, vd på Lantmännen Maskin, är initiativtagare till turnén och menar att det är lätt att glömma bort alla de fördelar som finns med en kooperation. När jag åker till Centraleuropa för att förhandla om traktorpriset då har jag fördelar som inget annat företag har av att ha 30 000 ägare i ryggen. I de här träffarna vill jag berätta om nyttan och värdet av en kooperation för unga lantbrukare. Den gamla devisen tillsammans är vi starka är i allra högsta grad aktuell. Jag vill uppmärksamma vikten av kooperationen som bolagsform sett ur flera perspektiv, dels ägarnyttan, dels kundnyttan, dels importbolagets nytta det vill säga Lantmännen Maskin. Ett annat budskap är att tydliggöra bilden av att en svensk lantbrukare i dag är en spelare på världsmarknaden, säger Jonas Arvidsson. Uppdraget är även att locka fler unga lantbrukare att bli medlemmar i Lantmännen framöver genom att tydliggöra fördelarna med medlemskapet. Varför ska du vara medlem i Lantmännen, och vilka fördelar ger det dig som kund och som ägare? Vi behöver nästa generation lantbrukare för att få kraft och balans i Lantmännen, konstaterar Jonas Arvidsson. Med på turnén är också Lantmännen Lantbruk. Det här är ett jättebra initiativ. Vi måste lyssna på alla våra medlemmar och att stärka de unga lantbrukarnas konkurrenskraft är nödvändigt för framtiden. Vi måste alldeles särskilt bry oss om dem som vill in i branschen: utan bönder, inget Lantmännen. Vi måste därför sätta till extra resurser för att stärka duktiga lantbrukare, så att de kan utveckla sin verksamhet, kommenterar Johan Andersson, vd Lantmännen Lantbruk och fortsätter: Jag ser det också som en bra möjlighet att ge de yngre en god bild av vad de äger som medlemmar i Lantmännen. Det är viktigt att få dem att se fördelarna med samarbete, som ju en kooperation är i grunden. 65 ungdomar till Jönköping Första mötet ägde rum på Lantmännen Maskins anläggning i Jönköping. Distrikten i Jönköpings län hade gemensamt bjudit in och samlat 65 ungdomar i varierande åldrar. Träffen hölls bland maskinerna på anläggningen och intresset var stort för nyheterna som visades på plats. Distriktens ordföranden Lars Ordell, Jönköping-Tranås och Anders Karlsson, Höglandet hälsade alla välkomna, och därefter var det dags för Jonas Arvidsson att inta scenen. Han höll en bejublad dragning om vikten av att kunna ta med lantbrukarna in i förhandlingsrummen, och om fördelarna detta ger lantbruket tillbaka i form av bättre priser på maskiner och reservdelar och fördelaktiga villkor, som till exempel längre garantitider och bättre försäkringsvillkor. Att ha kooperativet i ryggen ger kraft att påverka maskinmarknaden i hela landet. Varför ska jag söka jobb som mekaniker på Lantmännen, var en fråga som kom upp under kvällen. Att jobba med lantbruksmaskiner är ett intressant och varierande men ganska komplicerat arbete, där du får möjlighet till bra utbildning och utveckling, och får jobba i nära dialog med våra lantbrukare, svarade Jonas Arvidsson. Christina Nyemad, regionchef på Lantbruk, beskrev vilket häftigt och intressant företag Lantmännen är med väldigt spridda verksamheter. Allt ifrån glukossirap från Reppe till Ahlgrens bilar till nyttiga havreprodukter från AXA som efterfrågas av den växande medelklassen i Asien. Lantmännen finns alltid nära dig! fortsatte Christina och beskrev hur säljarna arbetar, och vilka produkter och tjänster man erbjuder på marknaden. Ulf Persson, regionschef på Maskin avslutade presentationerna med kort info om satsningar och nyheter, som ökad servicegrad och beredskap på reservdelsidan. Vi har öppet 4 144 timmar om året och anläggningarna turas om att ha jourtelefonerna på under alla 52 veckorna, berättade Ulf. Kvällen avslutades med kaffe och mingel bland maskinerna, och för de som ville hjälpa till att utveckla Lantmännen fanns möjlighet att fylla i en enkät om företagande, handelsmönster, informationskanaler med mera. FOTNOT. Datum och information om träffarna finns på http://lantmannen.se/omlantmannen/agareoch-medlem/medlemsdistrikt/traffar-for-ungalantbrukare Satsning på snösvängen Lantmännen Maskin förstärker sortimentet inför vintern. Med två nya leverantörer ska utbudet av snöredskap bli mer attraktivt. Genom att teckna distributionsavtal med två nya leverantörer inför kommande säsong utökar Lantmännen Maskin sitt utbud av snöredskap. De två nya leverantörerna är danska Vestas Hydromann med varumärket Westbjørn samt finska FMG. Westbjørn är ett erkänt kvalitetsmärke, välbekant i Sverige för professionella användare, som passar mycket bra in i vårt övriga erbjudande till lantbrukare som kör snöröjning på entreprenad samt rena entreprenörer. Vi kommer i första hand att marknadsföra och sälja snöslungor och sandspridare både för proffsanvändning och för gårdsbruk, säger Stefan Blom, segmentschef Lantmännen Maskin. Finska FMG är ett helt nytt varumärke på den svenska marknaden. Tillverkningen sker i finska Iisalmi. I FMG:s sortiment ingår redskap för både vägunderhåll och snöröjning. Lantmännen Maskins sortiment av produkter från FMG omfattar vägsladdar, schaktblad, underbett, skopor och flera modeller av snöplogar. FMG har ett nära samarbete med traktortillverkaren Valtra och produktutveckling sker i nära samarbete. Underbettet kan monteras på traktorn direkt vid fabrik. Redan inför förra säsongen lanserade vi ett nytt varumärke på den svenska marknaden, Meiren. Nu är vi väl rustade att tillgodose kundernas varierande behov, säger Anders Fridlund, Marknadschef Lantmännen Maskin. Redskapen finns för leverans inför kommande säsong. Reservdelar lagerläggs på centrallagret i Malmö för att säkerställa snabba leveranser och tillgänglighet. 18 Grodden Nr 5 6 2014

Nytt sortiment av växtskyddssprutor Efterlängtad Invigning i Köping Äntligen har Lantmännen i Köping fått sina efterlängtade nya lokaler. I början av november invigdes lokalerna med högtidliga tal, bandklippning, förfriskningar och dessutom maskinvisning i dagarna två. Därmed har en önskan från många, både anställda och Lantmännens medlemmar, gått i uppfyllelse. Text och bild: Helena Holmkrantz Närheten till service och möjligheten att skaffa reservdelar lokalt, slippa åka till Västerås. Det här kommer att ha stor betydelse för de som bor i regionen. Det vi hade tidigare var knappt värt att kalla verkstad, det var ett servicehål, säger Marcus Andersson, butiks- och reservdelschef i Köping lite skämtsamt. Tidigare satt Lantmännen Lantbruks växtodlingssäljare och Lantmännen Maskins maskinsäljare i ett litet kontor vid silon. Det fanns också en liten verkstad, inhyst i en mörk och sliten lokal. Nu har Lantmännen en nybyggd, ljus och luftig lokal med kontor för säljarna, både från Lantbruk och Maskin, en liten butik och en verkstad med maskinutställning. Fyra personer arbetar fast på den nya anläggningen. Marcus Andersson konstaterar att i och med invigningen har en önskan från många gått i uppfyllelse: De som knegat på i den gamla verkstaden har arbetat för det här i många år. I dag går vi i mål! Pierre Lööf, verkstadschef i Köping, Sala och Västerås fyller på: Jag tror att många uppskattar att kunna åka hit och diskutera med verkstaden vilka reservdelar de ska beställa. Det kan vara svårt ta det per telefon. Lättare beställa på plats Att kunderna föredrar att komma och diskutera reservdelar i stället för att beställa på distans bekräftar Lars Isaksson. Han är KRAV-odlare med kvighotell i Munkdal en mil utanför Köping och får betydligt närmare till verkstaden nu. Tidigare åkte han som regel till Västerås, bara någon enstaka gång till den lilla verkstaden i Köping. Den gamla verkstaden var så liten så när jag behövt reservdelar jag alltid åkt till Västerås. Nu hoppas jag att kundunderlaget ska bli tillräckligt så att verksamheten här i Köping går bra. Det är en stor fördel att det inte bli så långt att åka. Visst kan man beställa reservdelar via katalog och numera även via nätet, men ibland är det svårt att se vad det är man faktiskt behöver. Distriktsstyrelsen i Västmanland har drivit frågan om nya lokaler länge. Distriktsstyrelseordförande Patrik Bonér ser ett symbolvärde i invigningen: Jag tror att satsningen på den här anläggningen är viktig, både för trakten och lantbruket framför allt för att det visar att Lantmännen Maskin vill vara kvar på orten. Det visar att utvecklingen har vänt. I stället för att lägga ner, satsar man och säger att här är det värt att satsa, konstaterar han och berättar att diskussionerna började på allvar för två år sedan i samband med ett höstmöte med tema Maskin. Resultatet blir nu inte bara anläggningen i Köping, utan även en ny anläggning i Sala, som ska vara klar i vår. Det är viktigt för att Lantmännen ska vara intressant som leverantör. Jag har till och med fått kommentaren nu kör jag ju fel märke av en som inte är kund hos Lantmännen Maskin inte ännu. Möjligheternas invigning Invigningen av anläggningen i Köping förrättades med tal och bandklippning av koncernstyrelsens ordförande Bengt-Olov Gunnarson tillsammans med Lantmännen Maskins vd Jonas Arvidsson. Det här är en invigning som visar på möjligheterna. Vi är med på banan och vi kan växa på vägen, fastställde Bengt-Olov Gunnarson i sitt invigningstal. Jonas Arvidsson berättade om upprinnelsen till beslutet att bygga nytt i Köping. När jag kom till Köping och träffade kunderna första gången var alla så arga på att det inte fanns någon bra anläggning här. Därför är det extra roligt att stå här nu i den splitternya anläggningen, förklarade Jonas Arvidsson och riktade bland annat ett tack till distriktsstyrelsen och dess ordförande Patrik Bonér: Tack Patrik, för att du skällde och gormade så mycket. Tack också till koncernstyrelsen för att ni ger oss förutsättningar att skapa ett livskraftigt lantbruk. Nu hoppas jag att alla ni lantbrukare som är här kommer att utnyttja den nya anläggningen riktigt mycket och det ska bli till gagn för er. Jonas Arvidsson, chef för Lantmännen Maskin, (t v) höll invigningen i Köping tillsammans med Bengt-Olov Gunnarson, koncernstyrelsen ordförande (t h). Ett helt nytt sortiment av växtskyddssprutor lanseras i vår på den svenska marknaden. Lantmännen Maskin har tecknat avtal med den tyska tillverkaren Herbert Dammann GmbH. Avtalet innebär att Lantmännen Maskin kommer att importera, marknadsföra, sälja och serva Dammann i Sverige. Produkterna är högteknologiska och kräver hög kompetens hos både säljare och mekaniker. Lantmännen Maskins personal kommer därför att få gå igenom en specialistutbildning på utvalda orter i landet. I serviceorganisationen blir de befintliga, licensierade mekanikerna för spruttest framöver specialister på växtskyddssprutor från Dammann. Reservdelar kommer att finnas på centrallagret i Malmö vilket garanterar snabba och säkra leveranser. Försäljningen beräknas vara igång senast under andra kvartalet 2015. Med Dammann får vi ett sortiment av växtskyddssprutor av mycket hög kvalitet från en professionell och stabil tillverkare, säger Anders Fridlund, marknadschef Lantmännen Maskin. Dammann kompletterar det nuvarande sortimentet av växtskyddssprutor. Med vårt nya varumärke kan vi även tillgodose behovet hos kunder i segmentet större gårdar och maskinstationer. Vi koncentrerar därför vårt sortiment av Dammann till fyra serier av växtskyddssprutor för den målgruppen, säger Hans Larsson, affärsutveckling Lantmännen Maskin. En helt ny T-serie Valtras nya T-serie är här. Liksom med Valtras alla traktorer, kan kunderna skräddarsy traktorerna i T-serien helt enligt de individuella behoven. Listan med funktioner och tillval är lång. Den fjärde generationens Valtra T-serie är en helt ny traktor vars design började på ett blankt papper. Serien finns tillgänglig i fyra olika versioner: Direct, Versu, Active och HiTech varav den sistnämnda går i produktion under nästa år. Produktionen av modellerna Direct, Versu och Active är redan i full gång. Active är en ny serie som är utrustad med powershift-transmission och mekaniskt manövrerad, lastkännande hydraulik. Nr 5 6 2014 Grodden 19

Nytt FRÅN DISTRIKTEN BOHUSLÄN-DAL Lantmännen på Bondens och Skogens dagar HÖGLANDET Höstträff med tema Energi I början av oktober bjöd distrikt Höglandet in till höstmöte med tema Energi. Träffen hölls hos familjerna Andersson i Norra Ljunga, Sävsjö. På gården bedrivs mjölk- och köttproduktion, och gödseln levereras till biogasanläggningen i Sävsjö. För något år sedan investerade familjerna i en solcellsanläggning på taket till gårdens plansilos. Trots ihållande regn och rusk kom 150 besökare till höstmötet och fick, förutom nygrillade hamburgare och bullar från Unibake, ta del av information om miljöbilar och sparsam körning, solceller, energisnål mjölkning och kylning och om Sävsjö biogas verksamhet. Lantmännen Lantbruk berättade om nyheter i foderoch växtodlingssortimentet och Lantmännen Maskin visade ett urval av sina maskiner. Carl von Schantz, divisionschef Energi, höll även en uppskattad presentation om Lantmännen Energi som du kan ta del av på hemsidan lantmannen.se/hoglandet Text och bild: Cathrine Hannell ÖSTERGÖTLAND Motionssvar på höstmöte Distriktsstyrelsen i Östergötland bjöd nyligen in medlemmarna till en framtidsdiskussion om Lantmännens inriktning och strategi inför 2020. Det var Björn Wallin, koncernstyrelsen samt Mikael Jeppsson, spannmålschef som medverkade och under kvällen beskrev hur man med lantbruksföretagen i centrum vill skapa ett livskraftigt lantbruk i Sverige. Målsättningen inför 2020 är att Lantmännen ska vara en ledande aktör i spannmålsvärdekedjan från jord till bord i Östersjöområdet. Här ingår förstås även foderproduktionen som en viktig del. Under kvällen presenterades även svaret på den motion som lämnades in av Ingemar Persson till distriktsstämman 2013, och som därefter gick vidare till föreningsstämman. Frågeställningen är om etanolfabriken i Norrköping har påverkat spannmålspriset och därmed ökat foderpriset i närområdet. Två studenter vid SLU har gjort varsitt exjobb för att dels utröna hur spannmålspriset har påverkats och dels vad medlemmarna anser om Agroetanol. En sammanfattning av deras exjobb och slutsatser av dessa kommer att presenteras i nästa nummer av Grodden. Text: Cathrine Hannell Två härliga höstdagar, första helgen i september 2014, träffas vi tillsammans med 20 000 besökande på Bondens dag, Backamo Lägerplats i Bohuslän. Bland traktorutställarna finns vår monter, i vår monter finns Lantmännen Maskin, Lantmännen Lantbruk och förtroendevalda; det finns riktiga traktorer som Fenth, Claas och Valtra, butiksförsäljning, säljare från Lantbruk och vår tipspromenad. Här träffas vi från lantbruk, landsbygd och stad, ägare, personal och kunder. Många vill göra vår poängpromenad, efteråt är det prisutdelning, man kan få Lantmännens retrokeps eller smakprov med hem, på frukostflingor: Axa s Havre Crunchy Müsli eller Axa s Gold Müsli Fruit. Till de minsta finns ballonger. På Bondens och Skogens dagar finns mycket aktiviteter: levande musik och sång, galande tuppar, gnäggande hästar, parad med nya traktorer och gamla traktorer liksom gamla bilar, marknadsstånd med hembakt, hantverk, hemgjort, röken från kolmilan och rökringar från tuffande tändkulemotor och mycket, mycket mer. Som på Emil i Lönnebergas tid, fast i Bohuslän och i nutid. ENKÖPING Gemensam satsning Lantmännen i Enköping visade framfötterna och bjöd medlemmarna till höstmöte i anläggningens tröskhall. Alla olika delar i Lantmännen som har en koppling till Enköping, valde att göra en gemensam satsning och presenterade sig denna mörka höstkväll. Varför dela på oss, vi vill ju prata med en och samma person var utgångspunkten för planeringen av kvällen. Tillsammans mötte Lantmännen Lantbruk, Lantmännen Maskin, VÄXTråd och distriktsstyrelsen medlemmarnas frågor och intresse. En lyckad satsning enligt medlemmar och arrangörerna, som kommer att göras om i framtiden. Just framtiden var det ämne som stod i fokus för kvällen. Förutom att mingla med kollegorna fick medlemmarna lyssna på GOTLAND Bondens Dag började 1998, är alltid första helgen i september och samlar ortens hantverkare och firmor. Med återseende nästa år! Text: Lena Olsson Höstmöte med fokus på framtiden Anders och Isak klarade enkelt tipspromenaden i vår monter och fick var sin Lantmännens retrokeps. Johan Andersson, vd för division Lantbruk, och Patrik Myrelid, koncernstrateg på Lantmännen. Deras budskap var tydligt: Lantmännen och lantbrukaren tillsammans har alla möjligheter att möta framtidens utmaningar. Text: Katja Ihrsén En trevlig kväll i Lantmännens anda med fokus på framtid 2020. Ordförande Thomas Nygren inledde kvällen och släppte sen fram utsädeschefen Peter Annas som pratade om strategi 2020 samt aktuella frågor inom lantmännen lantbruk. Björn Dahlström, Gotlands eldsjäl i många projekt, pratade om Gotland Grönt Centrum AB. Som är under bildande. Gotland Grönt Centrum AB kommer att ligga på Lövsta i Roma ihop med lantbruksgymnasiet. Det kommer ägas till 55 % av Gotlands Hushållningssällskap, 5 % av LRF och Region Gotland kommer ha de resterande 40 procent. Det nya bolaget har som mål att samla många företag inom de gröna näringarna på Lövsta. Gotland Grönt Centrum AB kommer bland annat att ha; utbildningsverksamhet, jordbruk, restaurang, konferenser med mera. Syftet är att bidra med tillväxt för hela Gotland. Efter en stunds mingelfika fick säljarna på Gotland presentera sig. Ilse Hallgren pratade om Lantmännens hantering med rensning och betning av utsäde och vilka fördelar Lantmännens utsäde har. Håkan Bingström hade en genomgång av många olika utsädessorter som finns tillgängliga JÖNKÖPING-TRANÅS Höstmöte med demokörning I september månad bjöd Ds Jönköping- Tranås in medlemmarna till höstmöte med tema jordbearbetning och teknik. En av de största träffarna i södra Sverige för året, i samarbete med Lantmännen Lantbruk och Maskin. Den ägde rum på Lyckås gård i Skärstad. Här kunde man stilla sin hunger både på demokörningar och mat. Samtliga de ca 350 personerna, och som vanligt även Naturbruksgymnasiet (Lantbruk), fick möjlighet att provköra våra tre traktormärken (med bland annat GPS) med olika redskap efter. Dessutom var Swecon där med två representanter som förevisade två lantbruksanpassade hjullastare. Totalt sett tio ekipage. Proffsförare hade anlitats att sitta som kartläsare, dessutom hade både Väderstad och Överum produktspecialister på plats för att först ge en teoretisk bild av hur redskapet var tänkt att fungera innan körning. I distriktsstyrelsens monter kunde man bland annat diskutera ägar/medlemsfrågor med förtroendevalda, Hans Johansson från Ägarrelationer samt med Lena Philipsson från koncernstyrelsen. I de övriga montrarna kunde man prata foder samt växtodlingsfrågor hos Lantbruks säljare, ta del av vad reservdelsbutiken hade att erbjuda och träffa verkstadschef och montörer som visade upp våra nya servicebilar och visade spruttest i praktiken. Agrol smörjde som vanligt sina besökare. Det blev en fin uppställning som resulterade i en härlig septemberdag där alla fick köra sig nöjda, med andra ord mätta och belåtna. Text: Lars Ordell Bild: Henrik Svensson inom Lantmännen och bra tabeller på vilken sort som ger mest avkastning med mera. Bengt-Olof Wetterlund pratade om olika djurfodersorter. Platschef Bernt Pettersson nämnde vad som var på gång ute i Klintehamn med bland annat hamnombyggnad. Vinterskåningen eller sommargotlänningen Peter Annas avslutade kvällen med information om lantmännens utsädesaffär. En lyckad afton med cirka 75 personer närvarande som började med en härlig varm köttgryta som Lantmännen bjöd på. Text: Britt Wolter 20 Grodden Nr 5 6 2014