Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se
Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta oss på kustmiljöer? Vilken typ av sjöfart har vi i närområdet?
Sjöfarten i Sveriges närområde Källa: AIS-data, Sjöfartsverket
Miljöpåverkan Utsläpp till luft Utsläpp av olja och kemikalier till vatten Spridning av främmande arter via ballastvatten och skrov Spridning av giftiga substanser via bottenfärg Utsläpp av avlopp Undervattensbuller
Utsläpp till luft Koldioxid, CO 2 Kväveoxider, NO x Svaveloxider, SO x Partiklar, PM Polyaromatiska kolväten, PAH Flyktiga organiska föreningar, VOC Metan, CH 4
Utsläpp till luft Effekter på miljön och människors hälsa Klimatpåverkan, CO 2, CH 4 Försurning, SO 2, NO x, CO 2 Övergödning, NO x Hälsoeffekter, SO 2, NO x, PM, VOC, PAH
Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider
Miljoner ton bränsle Bränsleförbrukning 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Fartyg Fartyg Bränsleförbrukning för 2 000 fartyg i Östersjön och 4,5 miljoner bilar i Sverige Personbilar Bilar
Andel % Bränsleförbrukning 40 35 Passagerarfartyg Passagerarfartyg RoRo RoRo 30 25 20 En liten andel av fartygen konsumerar en stor del av bränslet. 15 10 5 0 Andel Andel Bränsleförbrukning Bränsleförbrukning
NOx kton per år Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen 400 300 Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider Källa: Stipa et al. (2007) och Miljömålsportalen 200 100 0 Fartyg Sverige
Annual NOx deposition caused by ship emissions (mgn/m 2 )
Utsläpp till luft Hur stora är effekterna och hur kan vi minska utsläppen Koldioxid Kväveoxider Svaveloxider SECA Nu från 2015 0,1 % svavel Jämför med lastbil 0,001 % svavel
Utsläpp till luft Koldioxid, CO 2 Kväveoxider, NO x Svaveloxider, SO x Partiklar, PM Polyaromatiska kolväten, PAH Flyktiga organiska föreningar, VOC Metan, CH 4
Utsläpp av olja och kemikalier till vatten Oljekatastrof (ännu inte i Sveriges närområde) Utsläpp av bunkerolja efter olyckor, upp till 3 000 ton) Illegala operationella oljeutsläpp (mindre än 1 ton) Utsläpp av andra kemikalier
Polo M Nov 2004 Fu-Shan-Hai, June 2003
Illegala oljeutsläpp från sjöfart Geografisk fördelning av bekräftade oljeutsläpp mellan 1998 och 2012 (Helcom). Ett okänt antal ej upptäckta oljeutsläpp tillkommer. Källa: Helcom
Exempel på konfliktområden Svarta punkter visar bekräftade oljeutsläpp mellan 1998 och 2012. Vita områden visar skyddade marina Natura 2000 områden. Källa: Helcom
Ballastvatten och främmande arter
Gifter från båtbottenfärger TBT, Irgarol, koppar, etc. Rena skrov behövs. Men gifter medför komplexa långtidseffekter i den marina miljön
Avlopp från passagerarfartyg
Undervattensbuller Fisk, marina däggdjur och sjöfåglar kommunicerar med eller påverkas av ljud under vatten Fartygsmotorer, propellrar, ekolod, sonarer och geotekniska undersökningar producerar undervattensbuller
Undervattensbuller
Sjöfarten påverkar, men hur minskar vi effekterna på miljön? Ansvar - individer, näringen, myndigheter, riksdag, EU, IMO. Kunskap - Vi måste kunna väga olika aspekter mot varandra. Miljöåtgärder på enskilda fartyg avvägningar Val av transportslag, fartygstyp avvägningar Riskbedömningar, havsplanering avvägningar
Vilken sjöfart har vi runt Sverige? AIS (Automatic Identification System) är främst ett hjälpmedel för säker navigation och övervakning Men AIS-information kan även användas i miljöarbetet 500 miljoner positionsangivelser från fartyg i Sveriges närområden under 2013
Antal fartyg i Sveriges närområde 10000 8000 6000 4000 2000 0 A B C A = Antal unika fartyg som trafikerat Östersjön, Kattegatt och Skagerack under 2013 * B = Antal svenskkontrollerade fartyg i världshandelsflottan. C = Fartyg registrerade i Sverige * Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4
Flaggstater i Sveriges närområde Total seglad distans i Östersjön, Kattegatt och Skagerack av fartyg registrerade i olika länder. Källa: Grimvall & Larsson 2014, Havsmiljöinstitutet rapport 2014:4
Fartyg registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta och grå listor 64 62 60 Latitude Svarta områden besöktes av ett eller flera fartyg som var registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista under 2013. 66 58 Grå områden besöktes av ett eller flera fartyg som var registrerade i länder upptagna på grå listan under 2013. Totalt ca 2,4% av fartygstrafiken utgörs av fartyg från grå- och svartlistade länder 56 54 52 Källa: Grimvall & Larsson 2014 8 12 16 20 Longitude 24 28 32
66 Fartyg registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista 64 62 Latitude 60 58 Svarta områden besöktes minst 10 gånger av fartyg som var registrerade i länder upptagna på Paris MoU svarta lista under 2013. 56 54 52 8 12 16 20 Longitude 24 28 32
AIS, vilka slutsatser kan dras? Fartyg från fler än hundra länder runt Sverige Olika fartygstyper har olika belastning I stort sett alla delar av havet trafikeras även av fartyg från grå- och svartlistade länder Trafiken är särskilt intensiv i vissa områden även i vissa skyddade och biologiskt känsliga områden
Vilken forskning behövs framöver? Teknikutveckling energieffektivisering Ekonomiska och politiska styrmedel idag används inte bästa tillgängliga teknik Människans beteenden beteenden påverkas av attityder och kunskap Samspelet mellan människa, teknik och organisation Havsplanering riskbedömningar och avvägningar
Vilka åtgärder kan vi vidtaga redan idag? Fartsänkning, katalytisk avgasrening, lågsvavligt bränsle Separera de mest trafikerade rutterna från de mest känsliga områdena Fraktköpare kan välja fartyg med god miljöprestanda Fraktköpare kan helt avstå från att anlita, och mäklare kan helt avstå från att förmedla kontakter, med fartyg från grå-och svartlistade länder Sprida kunskap om sjöfartens förutsättningar och miljöeffekter
Tack för uppmärksamheten Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se