Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim



Relevanta dokument
Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Konsumentprisets fördelning

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Översynen av EU:s luftpolicy

Elkundernas fördelning per avtalstyp

SV Förenade i mångfalden SV A8-0249/139. Ändringsförslag. Jens Gieseke för PPE-gruppen Jens Rohde med flera

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

U 69/2016 rd. Statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till rådets beslut (godtagande av ändringen av Göteborgsprotokollet)

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Förslag till RÅDETS BESLUT

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

SEFIRA. Socio Economic Implications For Individual Responses to Air Pollution policies in EU+27 POLICY BRIEF # 1

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM49. Ny luftvårdspolitik inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Miljödepartementet Stockholm

SS-ISO Hållbar Upphandling - Vägledning. En översikt av standarden GreenS

ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa

Energi- och klimatpolitiken i EU

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

Statsvetenskapliga institutionen

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Regeringens klimat- och energisatsningar

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Journal. KNX En Standard Ett Verktyg 300 Tillverkare tals Produkter

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Föreningen Vattens Hydrologisektion

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE NV

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Viktoriadagen maj Strama Uppsala län

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Vad har hänt med utsläppen i Europa? Peringe Grennfelt

Inköpsetik Affärsetik.

Verkliga utsläpp från fartyg

Drogvaneundersökning Social utveckling Ulla Kungur

Roller och styrningar. Flygtrafiktjänsten

Offentliga pengar till teknikutveckling (FoU, fouu)?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Europeiska unionens råd Bryssel den 29 november 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Termoventiler 4H_SE.indd H-SERIEN

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet


Bioenergiklustret i Västnyland

SVENSK STANDARD SS-EN ISO /A1:2016

SKRIVELSE NV

Marknadsstatistik & Trähusnytt #1 16 januari 2014

Erasmus+ Regelverk Jari Rusanen

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

Remissvar angående kommissionens förslag till ändring av direktivet om svavelhalten i olja KOM(2011) 439 slutlig.

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Gruppen för Europeiska folkpartiet (kristdemokrater) och Europademokrater EPP-ED. Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa ALDE/ADLE

Sjöfartens utsläpp i Östersjön Vad görs för att minska utsläppen?

Arbetsmarknadsläget 2018

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

Att lära av Pisa-undersökningen

Effekter av utsläppshandel och andra styrmedel. Per Kågeson, Nature Associates LNG och sjöfart

Svenske erfaringer med gas til transporter. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Köpenhamn, 20 mars 2012

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9004:2009

Europeiska gemenskapernas officiella tidning EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/81/EG. av den 23 oktober 2001

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 5555/A1:2014

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Transkript:

Luftföroreningar i Europa Christer Ågren AirClim

Fyra huvudarenor för internationellt arbete: CLRTAP, EU, IMO och FCCC CLRTAP = Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar: Göteborgsprotokollet från 1999 (rev. 2012) med nationella utsläppsåtaganden + krav på tekniska åtgärder. EU: Direktiv om nationella utsläppstak (NEC), luftkvalitetskrav och en rad olika sektorskrav. IMO = Internationella sjöfartsorganisationen: IMO:s MARPOL Annex VI fastställer utsläppskrav för SO 2 och NOx för internationell sjöfart. FCCC = Klimatkonventionen: Minskad klimatpåverkan förutsätter minskad användning av fossila bränslen => mindre luftföroreningar.

Utsläpp i Europa 1880-2005, samt (lite föråldrade) projektioner till 2030 NOx SO 2 NH 3

Vad är på gång? EU: Ny luftvårdstrategi under framtagande klar 2013: - Nya nationella utsläppstak för 2020/25/30 - Möjligen skärpta krav på luftkvalitet - Möjligen nya/skärpta krav för vissa sektorer EU-sjöfart: Rev. svavelkrav 29/10. (Fler SECAs + NECAs?) CLRTAP: Rev. Göteborgsprotokoll 4/5 kräver ratificering IMO: Genomförande av MARPOL Annex VI från 2008. EU/FCCC: Tuffare klimatpolitik när/hur?

Hälsoskador av luftföroreningar Förhöjda halter av partiklar (PM 2,5 ) orsakar årligen (2005) cirka 455 000 förtida dödsfall (motsvarar 4,5 miljoner förlorade levnadsår) inom EU. Förhöjda halter av ozon (O 3 ) orsakar årligen (2005) cirka 24 000 förtida dödsfall inom EU. Halter av PM 2,5 i luften kommer dels från förbränning ( primära PM från t.ex. dieselmotorer och vedeldning) och dels från utsläpp av SO 2, NOx och NH 3 ( sekundära PM från koleldning, vägtrafik, sjöfart och jordbruk). Halter av O 3 i luften bildas från utsläpp av NOx, VOCs, CO och CH 4. Källor: EEA (2009) och COM (2005)

Miljöskador av luftföroreningar Försurning: 2005 var nästan 250 000 km 2 (20%) av EU:s skogsekosystem överbelastade av försurande nedfall. (Sverige: 17 000 km 2-12%). Därtill var i Sverige 44 000 km 2 (12%) av känsliga vattensystems nederbördsområden överbelastade. Övergödning: Ungefär 1,2 miljoner km 2 (72%) av EU:s känsliga landekosystem var 2005 överbelastade av övergödande kvävenedfall. (Sverige: 76 000 km 2 50%) Marknära ozon: Cirka 800 000 km 2 av EU:s skogsareal utsattes (år 2000) för skadligt höga halter. Källa: IIASA/EC4MACs (2010)

Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar Iceland North Sea CONVENTION ON LONG-RANGE TRANSBOUNDARY AIR POLLUTION Norway Sweden Denmark Finland Estonia Latvia Lithuania Barents Sea Ireland Belarus United Kingdom Netherlands Poland Belgium Germany Czech Rep. Ukraine Luxembourg Slovakia Austria France Switzerland Liechtenstein Hungary Moldova Atlantic Ocean Slovenia Croatia Romania Bosnia Yugoslavia and Monaco Herzegovina Bulgaria Black Sea Italy F.Y.R.of Albania Macedonia Spain Portugal Greece Turkey Kara Sea Russian Federation Caspian Georgia Sea Armenia Azerbaijan Aral Sea Kazak hstan Artic Ocean Pacific Ocean Kyrgy zstan Canada of America Atlantic Ocean Skrevs under 1979, trädde i kraft 1983 51 Parter 8 protokoll SO 2, NOx, VOC, NH 3, PM 2,5, HMs, POPs Göteborgsprotokollet: multipollutant multieffect. Effektbaserat arbete Nära samarbete mellan forskning och policy Malta Mediterranean Sea Cyprus

Konventionen om gränsöverskridande luftföroreningar

Nyheter i det reviderade Göteborgsprotokollet Emission reduction commitments, d.v.s. procentuell minskning från 2005 2020 för SO 2, NOx, VOCs, NH 3 Minskningsåtagande även för PM 2,5 Sot (Black Carbon) skall beaktas som en delmängd av PM 2,5. Öppning för starkare åtagande. Uppdaterade/nya tekniska annex. Inget nytt Annex IX (NH 3 ) men en öppning för en snar revision. Flexibilitet för nya parter ( countries with economies in transition ). Möjlighet till adjustments.

Utsläppsminskningar 2005-2020 Källa: CIAM (2012)

Översyn av EU:s luftvårdspolicy 2013 Year of Air Comprehensive review of EU air pollution policy Stakeholder consultation process 2011 2013 (fjärde mötet 5/12) Utredningsarbete pågår Förslag hösten 2013 - Ny tematisk strategi om luftföroreningar - Nytt utsläppstakdirektiv (NOx, SO 2, NH 3, NMVOC, PM 2,5 (BC?, CH 4?) - Högre ambition än under Gbg-prot förhandlingarna? - De nya åtagandena till år 2020, 2025 och/eller 2030? - Sektorsåtgärder Nytt luftkvalitetsdirektiv ev. i ett senare skede

Utsläppstakdirektivet: 12 länder missar sina NOx-tak Rapporterade utsläpp i EU27 för 2010, jämfört med sammanlagda utsläppstak. De länder som missar ett eller flera tak är: Österrike, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Lux, Malta, Nederländerna, Spanien och Sverige. Källa: EEA (2012)

EU når inte miljömålen till 2020 Acidification (forests) Eutrophication Health (PM2.5) Current policy Health (ozone) Thematic strategy MTFR 0% 20% 40% 60% 80% 100% Procent förbättring (gap-closure) från 2000-års situation till 2020. (100% = inget överskridande av kritisk belastning för naturmiljön, respektive inga förtida dödsfall.) Källa: IIASA (2010)

Översyn av EU:s luftvårdspolicy: Gap closure scenarioanalys e.g. PM-health; eutrophication, acidification, ozone Källa: DG ENV (2012)

kton 14000 Översyn av EU:s luftvårdspolicy: Utsläpp i EU27 2005-2030, scenarioanalys 12000 2005 2020BASE 2030BASE 2030DECARB 2030MTFR 2030MCE 10000 8000 6000 4000 2000 0 NOx SO2 VOCs NH3 PM2.5 Källa: IIASA (2012)

Framtida utsläpp: SO 2 och NOx Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) 2000-2050 i EU27 Utsläpp av kväveoxider (NOx) 2000-2050 i EU27 Källa: IIASA (2012)

Framtida utsläpp: NH 3 och PM 2.5 Utsläpp av ammoniak (NH 3 ) 2000-2050 i EU27 Utsläpp av partiklar (PM 2.5 ) 2000-2050 i EU27 Källa: IIASA (2012)

Vad saknas? EU: Stöd från medlemsländerna för en hög ambitionsnivå i den nya luftvårdstrategin - Nationella utsläppstak för 2020/25 som klarar miljömålen - Luftkvalitetskrav i linje med WHO:s rekommendationer - Nya/skärpta sektorskrav, inkl. sjöfart - Uppföljning/säkerställande av genomförande CLRTAP: Hög ambitionsnivå; sanktionsmöjligheter IMO: Fler ECAs; NOx-åtgärder befintliga fartyg; PM-krav; sänkta hastigheter EU/FCCC: Utsläppsminskningar som säkerställer mål om en temperaturhöjning på max 1,5 grader

Säkerställ genomförande av befintlig lagstiftning Några exempel: Tolv av EU-länderna klarade inte sina utsläppstak för NOx för 2010. Två av dessa missade dessutom de för VOCs och/eller NH 3. Gränsvärdena för PM 10 överskrids i nästan alla EU-länder. 80-97% av stadsborna i EU utsätts för halter högre än WHO:s riktlinjer för PM & O 3. Vägfordon särskilt de dieseldrivna släpper ut mycket mer luftföroreningar i verklig körning än vad som tillåts vid certifieringen. Genom att kräva bästa tillgängliga teknik kan utsläppen av SO 2 och NOx från stora förbränningsanläggningar i EU minska med 80-97% resp. 59-87%, jämfört med 2004 års utsläppsnivåer. Källor: EEA (2008 och 2012)

Slutsatser Utsläppen har minskat men långt ifrån tillräckligt. Det är samhällsekonomiskt mycket lönsamt att ytterligare minska utsläppen. För att klara miljömålen krävs nya åtgärder, särskilt från motorfordon, sjöfart, vedeldning och jordbruk. Detta kan säkerställas genom en kombination av: Efterlevnad av befintlig lagstiftning Skärpta/nya krav (sektorsvis glöm inte sjöfarten och jordbruket!) Ekonomiska styrmedel (t.ex. utsläpps- eller kilometeravgifter) Klimatpolitiken har stor betydelse för luftvårdspolitiken förutsatt att åtgärderna görs hemma (inom EU). Sverige måste fortsätta driva på internationellt. 90% av belastningen av luftföroreningar är importerad Någon måste stå upp för naturen och driva försurnings- och övergödningsfrågorna Drivkrafter bakom politiska beslut förändras sedan några år tillbaka är luftvårdsfrågor betydligt lägre prioriterade än på 80- och 90-talen.

Sektorsåtgärder - exempel Förbränningsanläggningar mindre än 50 MW th (IEDdirektivet) Icke-väg fordon (NRMM-direktivet) Småskalig fastbränsleeldning (Ecodesign-direktivet) Sjöfart (fler SECAs; NECAs; NOx befintliga fartyg; PM/BC) Jordbrukets ammoniakutsläpp Euro 7/VII-krav vägfordon

Utsläpp från internationell sjöfart Globalt sker 70-80% av sjöfartens utsläpp inom 400 km från land. I Nordsjön sker 90% av utsläppen inom 90 km från land. Källor: PBL (2012) och ICCT (2007)

50 000 förtida dödsfall varje år Luftföroreningar från internationell sjöfart beräknas orsaka ungefär 50 000 förtida dödsfall per år i Europa. Källa: J. Brandt et al, CEEH, Danmark (2011)

Sjöfartens bidrag till försurning och övergödning Exampel på länder där en stor andel av svavel- och kvävenedfallet härrör från sjöfartens utsläpp: NOx-kväve Danmark 28% Sverige 25% Irland 23% Portugal 23% Norge 23% Nederl. 21% UK 20% Finland 17% Belgien 16% Italien 15% Frankrike 15% SO 2 -svavel Danmark 39% Nederl. 31% Sverige 25% Norge 25% Portugal 22% Irland 20% UK 18% Frankrike 18% Italien 15% Spanien 15% Belgien 13% Källa: EMEP (2010) 24

Svavelhalt i olika bränslen ppm 50000 45000 45,000 40000 35000 30000 25000 35,000 Global ship average: 2.7% 27,000 20000 15000 10000 5000 0 IMO global limit IMO global limit from 2012 Marine fuel oil current global average 10,000 10,000 SECA limit from July 2010 HFO max land-based 5000 IMO global limit from 2020 (2025) EU:s krav på större förbränningsanläggningar motsvarar ungefär 1000 ppm (0,1%) svavel i bränslet 1000 1000 10 Heating oil maximum land-based SECA limit from 2015 0.001% Road transport fuel

Utsläpp från land minskar, medan kton 12000 sjöfartens utsläpp ökar SO 2 SO 2 -utsläppen i EU27 minskade med 88% 1980-2010. 10000 8000 EU27 Sea-baseline Sea-MEPC Sea-MTFR 6000 4000 2000 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Källor: IIASAs GAINS-modell (2010) och EMEP (2012)

Hälsonyttan mycket större än kostnaden Införande av 0,1% svavelgräns runt hela Europa beräknas förhindra ungefär 26,000 förtida dödsfall 2020. Hälsonyttan värderas bli upp till 14 gånger större än kostnaden. Exempel: 0,1% i Nordsjön & Östersjön 2020 Åtgärdskostnader: 0,9-4,5 miljarder Värderad hälsonytta: 10-23 miljarder (12 000-16 000 färre förtida dödsfall årligen 2015-2020) Nyttan upp till 26 gånger större än kostnaden Nyttan av minskade skador på miljön är inte medräknad Källa: AEA Technology (2009) 27

Utsläpp från land minskar, medan sjöfartens utsläpp ökar - NOx 14000 12000 NOx-utsläppen i EU27 minskade med 48% 1980-2010. EU27 Sea-baseline Sea-MEPC Sea-MTFR 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 Källor: IIASAs GAINS-modell (2010) och EMEP (2012)

Åtgärder för att minska sjöfartens utsläpp Fullt utsläppskontrollområde (ECA) runt hela Europa Sänkta hastigheter Utsläppskrav för partiklar (PM) Utsläppsavgifter för att minska NOx från befintliga fartyg Skärpt kontroll av efterlevnad, t.ex. genom kontinuerlig utsläppsmätning

Information www.airclim.org Prenumerera på Acid News!

Luftförorenings- och klimatsekretariatet AirClim bildades 1982 och drivs gemensamt av: www.airclim.org