Läsfrämjandeplan för Gävle kommun 2011/12 Enligt läsforskaren och professorn Ingvar Lundberg tar det 5000 timmar av lästräning för att bli en fullgod läsare. Det innebär 1 timmes läsning varje dag året runt i nästan 14 år! Med andra ord behövs ett långsiktigt läsfrämjande arbete och ett medvetet läsutvecklingsarbete som måste pågå under ett barns hela uppväxt och skoltid. Namnet X5000 associerar till länet Gävleborg, men också till en tågmodell (X2000) och Järnvägsmuseet. 5000 står naturligtvis som en ständig påminnelse av vilken träningsinsats som behövs för att bli en fullgod läsare. Läståget står för kommunikation och rörelse och att det är något man kan hoppa på. Vagnarna kan bytas ut och fyllas på med olika läsprojekt. I Gävle kommun pågår från och med läsåret 2008/09 en samlad satsning på läsning. X5000 - Läståget riktar sig till alla barn och ungdomar från 0 år - 16 år, men även föräldrar, speciellt när det gäller de yngre barnen. Huvudaktörerna är förskolan och grundskolan i samarbete med folkbiblioteket och grunden är alla de läsfrämjande insatser som redan görs på bibliotek och inom barnhälsovården och det språk- och läsutvecklingsarbete som bedrivs inom förskolan och skolan. Tanken är att insatserna ska samlas, breddas och fördjupas och att nya projekt och arbetssätt tillkommer och att aktörerna ökar samarbetet sinsemellan. Arbetet inom X5000 - Läståget leds och samplaneras av skolbibliotekssamordnaren och barnbibliotekarierna. Skolbibliotekssamordnaren i samarbete med skolutvecklarna riktar sig till pedagogerna och håller i det läsfrämjande utvecklingsarbetet inom skola, förskola och skolbibliotek. Barnbibliotekarierna samarbetar med BVC-personalen, logopeder och pedagogerna inom förskola och skola och riktar dessutom många insatser till föräldrar och förstås direkt till barn och ungdomar genom folkbibliotekets öppna verksamhet. Postadress: Box 801, 801 30 Gävle Besöksadress Stadsbiblioteket: Slottstorget 1 Tfn 026-17 96 00, 026-17 80 00 (växel), fax 026-68 85 62
Sid 2 (6) Läsfrämjande insatser under 2011/12 Samarbete mellan BVC-mottagningar och folkbiblioteket Biblioteken fortsätter samarbetet med BVC och familjecentralen i Andersberg. BVCs föräldragrupper kommer till biblioteket, som bjuder på rim, ramsor och boktips och information om barns språkutveckling. Biblioteket förser BVC-mottagningarna med väntrumsböcker och litteraturtips. På BVC får barnen ett presentkort på Barnens första bok, som under 2011 ersätts av De små barnens bok. Vid fyraårskontrollen får de ett nytt presentkort, då de kan välja mellan Norelius Petter och hans fyra getter, Forslinds Lilla H cyklar på och Lööfs Pelle i djungeln. Böckerna hämtas på biblioteket, där barn och föräldrar erbjuds visning och introduktion beroende på hur vana/ovana besökare de är. NY satsning är att biblioteket i samarbete med förskolan uppmärksammar presentböckerna, för att göra dem mer kända och öka andelen som hämtar ut dem, idag hämtas de av runt 55 %. Biblioteken förser förskolorna med böckerna och på förskolan läser man och bearbetar böckerna och påminner föräldrarna om att de ska gå till biblioteket så att deras barn får sin egen bok. Särskilda insatser för barn med funktionsnedsättning I samarbete med landstingets logopedverksamhet arbetar barnbibliotekarierna i Gävleborg med Språkpiller dvs förskrivning av bokrecept till förskolebarn med språkstörning. Böckerna lånas på biblioteket där föräldrar och barn också får vidare lästips. En uppdatering av språkpillerurvalet är på gång, urvalet kompletteras bl a med material med tecken som stöd och böcker på andra språk. Från och med 2011 breddas användningen av språkpillerböckerna så att även BVC-personalen kan rekommendera barn med försenad språkutveckling att låna språkpillerböcker. Även resurs- och språkförskolor liksom särskolan är målgrupper för språkpillerverksamheten. Inköpsstödet används för inköp av Språkpiller. Daisykampanjen fortsätter. Barnbibliotekarier och talboksavdelningen på folkbiblioteket samarbetar med Skoldatatekets IKT-pegagoger för att alla elever som behöver talböcker i skolan ska få det. Informationsinsatser och fortbildning riktas till skolpersonalen. Talböcker ska alltid finnas med vid bokprat och visning för skolan. Bibliotekarier och IKT-pedagoger deltar på varandras lärarträffar. Alla biblioteksenheter satsar på talböcker: man laddar ner talböcker, har Mp3-spelare för utlåning och 2011 startar Daisy direkt: registrering av låntagare för direkt nerladdning av talböcker till låntagarnas egna datorer. Biblioteket fortsätter uppbyggnaden av beståndet av bok+daisy. Inköpsstödet används för inköp av talböcker liksom ljudböcker.
Sid 3 (6) Komplettering och förbättring av Äppelhyllorna på biblioteken fortsätter. Det är stor efterfrågan på TAKK, tecken som stöd, både från förskolan och enskilda. Inköpsstödet används till inköp av TAKK, teckenspråk, taktila böcker mm. Vid ombyggnaden av Stadsbiblioteket är en särskild dator för funktionsnedsatta barn prioriterad. Inom programverksamheten eftersträvar vi att finna föreställningar som även tecknas. Läsfrämjande insatser inom förskolan De största satsningarna görs inom förskolan. Huvudsyftet är både att vara kompetenshöjande och tillvarata den kompetens som personalen redan har, samt att få bort begreppet läsvila och ersätta det med ett medvetet och pedagogiskt förhållningssätt för att väcka och utveckla alla 1-5-åringars intresse för böcker och läsning. Högläsning en viktig del i den dagliga verksamheten som en metod för att väcka lusten till böcker och läsande hos alla barn. Genom att inte bara läsa utan också samtala om och reflektera över innehållet blir det arbetssättet en aktiv del av barns språkutveckling. För att stödja utvecklingsarbetet erbjuds förskolepersonalen kompetenshöjande föreläsningar I stadsdelen Sätra pågår sedan hösten 2009 ett läsutvecklingsarbete med alla förskolorna i området = ca 600 barn. Skolenheten vill i samarbete med biblioteket lansera Sätra som den läsande stadsdelen. Två förskollärare från varje förskola deltar på 5 fortbildningsdagar per år för att tillsammans med sina chefer arbeta mer medvetet och likvärdigt med att väcka och utveckla ett intresse för berättande, böcker och läsning/skrivning hos alla barn redan från första början. Läsåret 2011-12 ligger fokus på studiematerialet Bilderbokens mångfald och möjligheter. Under 2010-11 arbetar alla förskolor med Adbåges bilderbok Vi hittar Smulbert. Målet är att utveckla ett tematiskt lärande utifrån sagans värld där man får in hela läroplanen. Arbetet fortsätter på samma sätt kommande läsår utifrån en ny bok, som blir gemensam för hela Sätra. För att stödja barnens utveckling till fritidsläsare kommer 5-åringarna att få egna lånekort och göra regelbundna biblioteksbesök med förskolan för att låna hem en bok som sedan förskolans personal ser till att man samtalar om innan den återlämnas. Genom rapporter och inspirationsträffar blir Sätras systematiska och utvecklande arbetssätt en förebild för övriga bibliotek och förskolor i kommunen att ta efter helt eller delvis. Under läsåret 2011-12 ordnas studiedag(ar) om Sätraprojektet. Folkbiblioteket fortsätter det nära samarbetet med förskolor och dagbarnvårdare i sitt område. Förskolorna erbjuds lånebesök, även när biblioteket är stängt, och boklådor. Grupperna bjuds in till lekfulla visningar, boklek, program och sagostunder på biblioteket. Flera bibliotek och förskolor jobbar tillsammans kring bokjuryn med bokprat, läsning, boksamtal, boklek och röstning utifrån de nya bilderböckerna. Inköpsstödet används på många håll till att köpa flera uppsättningar av bokjuryböckerna, så att förskolan kan få dem på långlån. Biblioteken ordnar bokombudsträffar för förskolepersonalen med boktips och förmedling av idéer om hur man kan jobba med barn och böcker. Biblioteket medverkar på förskolans föräldramöten med boktips och information om barns språk- och läsutveckling, då man särskilt betonar vikten av högläsning i hemmet.
Sid 4 (6) Läsfrämjande insatser inom grundskolan Inom skolan fokuseras mycket på behovet att arbeta med och utveckla elevernas läsförståelse och förmåga att tolka texter. Det reflekterande boksamtalet blir allt viktigare. För att stödja och kompetensutveckla lärare ordnas inspirerande föreläsningar (minst 1 per termin) som knyter an till arbetet med att stärka barns och ungas läsintresse och läsutveckling. Målet är att man mer medvetet går in för att ha regelbundna samtal om böcker för att få barn och ungdomar att reflektera över innehållet och budskapet i det de läser. En bas för det lässtimulerande arbetet inom skolan är Bibliotekstjänsts utställning av nya barn- och ungdomsböcker Godbitar som halvårsvis placeras på Skolbibliotekscentralen i Gävle. Barnbibliotekarierna bokpratar utifrån de nya böckerna på inspirationsträffar för lärare och skolbibliotekspersonal. Från och med 2011 fokuserar vi det läsfrämjande arbetet på 6-årsgrupperna och de första skolåren för att skapa ett arbetssätt som tar tillvara och utvecklar barnens lust till läsning. Att göra alla barn till fritidsläsare är en stor utmaning för skolan. Eftersom det är de barnen som enligt all forskning klarar skolan bäst har man allt att vinna på att stärka barnbokens och bibliotekets roll i förskoleklassen och de första skolåren. Pedagogerna måste utmana elevernas läslust på ett positivt sätt och underlätta så att alla barn från första stund får lånekort och blir regelbundna låntagare i både skolbiblioteket och folkbiblioteket. Arbetet med X5000-Läståget i Sätras förskolor kommer därmed att få en direkt fortsättning utökning gentemot skolorna i samma område. Planen är att skolans del av inköpsstödet för 2011-12 används för att stärka bokbeståndet för i första hand 6-9-åringarna i alla skolbibliotek. Alla grundskolans klasser bjuds in till sitt närmaste folkbibliotek och erbjuds lånekort, lånebesök, visningar, bokprat, skönlitterära depositioner, boklådor mm. Under kommande läsår gör biblioteken en särskild satsning på att barnen redan i förskoleklass ska få ett eget lånekort. Biblioteket bjuder in 6-åringarna till särskild visning eller bokskola, på några bibliotek får barnen en bok i present i samband med besöket. NYTT är en satsning på Bokjuryn i 6-års och ettan. Skolan använder inköpsstödet till bokjuryböckerna, bibliotekarierna deltar med introduktion, bokpresentationer och boksamtal och pedagogerna arbetar på olika sätt med böckerna i sina klasser. Olika aktiviteter ingår som gemensamma läsdagar, biblioteksbesök, festlig avslutning då klassens eller skolans egna topplistor presenteras av eleverna själva och priser delas ut. Omröstning sker även på nätet. Skolbiblioteken och de integrerade folk- och skolbiblioteken arbetar enligt planen för Informationssökningskompetens steg för steg. Att elever lär sig hitta i biblioteket och söka i katalogen är också läsfrämjande. Särskilda insatser för barn med annat modersmål Tvillingboksutlåningen via förskolan fortsätter. Verksamheten bedrivs idag på ett 15-tal förskolor som har många barn med annat modersmål. Den innebär att barn och föräldrar kan låna hem böcker eller bokpåsar direkt från förskolan, ofta samma bok på svenska och det egna
Sid 5 (6) språket. För att öka användandet av tvillingböckerna utvidgas och förändras projektet. Idag frågar allt fler efter tvillingböcker: nyanlända, landningsklasser, föräldrar och andra vuxna i svenskundervisning. Böckerna samlas därför i en depå på biblioteken, där förskola/skola kan välja och låna på långlån. Även allmänheten ska ha möjlighet att låna tvillingböcker. Utbudet kompletteras under 2011 dels med språkpillerböcker, enkla böcker på svenska för språkträningen, dels med böcker på de modersmål som ökar: somaliska, tigrinja, arabiska mfl. Inköpen bekostas av ett särskilt integrationsanslag men även av inköpsstödet från kulturrådet. Biblioteket satsar på särskild information till och ordnar träffar för modersmålslärare och modersmålsstöden på förskolan för att öka utnyttjandet av bibliotekets utbud på olika språk och för ökat samarbete. Folkbibliotekens öppna verksamhet gentemot barn och unga på fritiden Biblioteket ska vara ett roligt ställe där det händer saker, ett bra fritidsbibliotek för alla åldrar med mycket program och aktiviteter. Eftersom många, även yngre barn besöker biblioteket utan föräldrar på sin fritid, ska biblioteket var flexibelt och spontant i det läsfrämjande och språkstimulerande arbetet och t ex kunna hålla spontana sagostunder eller högläsning för äldre barn. Biblioteket ska också jobba med att vägleda biblioteksbesöken och göra dem meningsfulla. Genom programverksamheten förmedlas berättelser i många olika former, läsning stimuleras även av skapande aktiviteter. Gävle bibliotek satsar på mera läskonster: att utveckla nya sätt och metoder att förmedla berättelser, böcker, läsning i samarbete med Litteraturhuset i Sandviken, som är under uppbyggnad och ska bli en resurs för hela Gävleborg när det gäller språkstimulans genom estetiska uttrycksformer. Samarbetet med kulturskolan fortsätter och utökas, lokala förmågor som musiker, dramapedagoger, skribenter, artister etc engageras i arbetet med barns skapande och berättande. Exempel på program och aktiviteter på biblioteken: babycafé och babyrytmik för de minsta bok- & dramaprojektet Apan fin för 2-åringar minibio filmvisning och aktiviteter för förskolebarn sagostunder för 3-6-åringar en gång/veckan under terminerna och vid vissa tillfällen även sagostunder på andra språk varje månad en ny lässtimulerande tävling med bokvinster + extra tävlingar eller tipspromenader vid lov och andra tillfällen läseklubbar och bokklubbar för olika åldrar - barnen bjuds in till träffar med boktips och fika på biblioteket sommarlovsboken: Läs fem böcker och få en för den som är 8-16 år skrivarverkstäder för olika åldrar författarbesök månadsmejl med boktips till alla som anmäler intresse En särskild satsning för att främja ungdomars intresse för biblioteket görs på Stadsbiblioteket genom PopCult, som är en arbetsgrupp inriktad på populärkultur och olika subkulturer. Pop-
Sid 6 (6) Cult arbetar utifrån tesen att den goda berättelsen finns i många olika former t ex böcker, spel och film, vilka alla kan stimulera lusten till läsning och litteratur. Popkult riktar sig till alla åldrar men målgruppen är ofta 16 till 20 år. Exempel på PopCults aktiviteter är hiphop, låtskrivande, livespel, workshops mm. Inköpsstödet för ungdomar går till att kompletteringar av rollspel. Insatser som främjar barns delaktighet och eget skapande Folkbiblioteken utgår från Barnkonventionen i sitt arbete, barns och ungas delaktighet är viktig. Biblioteket ska överlag öka sin dialog med dessa barn och på så sätt fånga upp önskemål idéer och låta dessa bli vägledande i det fortsatta arbetet med barnverksamheten. Exempel på insatser och verksamheter: Focusgrupper med barn och unga är ett led i planeringen av ombyggnaden av Stadsbiblioteket. Satsningarna inom förskolan handlar om mycket mer än att läsa, det handlar också om att leka, dramatisera, rita, måla, berätta. Viktigt i det tematiska arbetet utifrån sagans värld är att de vuxna är lyhörda för vad som fångar barnen och arbetar fördjupat med det. Barns lek och berättande i biblioteket uppmuntras genom utklädningslåda, väska med Pino och alla hans saker, spel, pussel, möbler och inredningsdetaljer. Mattias Gordons berättarbord är en populär berättarmaskin som cirkulerar mellan biblioteken. Barn bjuds in att ordna bokbord, skylta och tipsa om böcker i biblioteket. Ett exempel är ett bokbord med tipsfunktionen Värsta boken, där barnen själva kan skriva kommentarer och sticka in i böckerna, vilket varit mycket populärt och väckt både nyfikenhet och läslust. Verkstäder och prova-på-aktiviteter är populärt under sport- och höstlov och även vid andra tillfällen t ex mangateckning, origami, filmverkstad, gör en låt, skrotverkstad, TV-spel mm. Barn och ungdomar uppträder på biblioteket t ex firas världsbokdagen med att barn och unga framför egna texter och sånger. Utställningar både för barn och med barns alster t ex teckningar, böcker etc En egen bibliotekshemsida för barnen är under uppbyggnad, självklart ska den också vara interaktiv. Detta är ramen för X5000 Läståget, alla bibliotek gör utifrån denna ram egna planer för sina läsfrämjande insatser under det kommande läsåret. Sammanställd 2011-04-07 av Irene Eriksson, barnbibliotekarie och samordnare för folkbibliotekets barnverksamhet & Gunilla Hagman, skolbibliotekssamordnare