Delårsrapport januari-juni 2015
Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse... 3 2.... 14 3. Ekonomiska rapporter... 21 4. Gemensamma kommunala verksamheten... 31 5. Redovisningsprinciper... 33 6. Nämndernas verksamhetsberättelse... 35 Delårsrapport januari-juni 2015 2(69)
1. Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning I kommunallagen står att varje kommun i sin budget ska fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Det s.k. balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. De finansiella målen ska bidra till att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsmålen ska bidra till att verksamheten bedrivs på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Årets prognostiserade resultat uppgår enligt resultaträkningen till 24,3 mnkr. Balanskravet beräknas med denna prognos vara uppfyllt. Omvärldsanalys Sveriges och kommunernas ekonomi Svensk ekonomi avslutade 2014 mycket starkt. Även 2015 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Nästa år väntas den svenska ekonomin nå konjunkturell balans. För åren därefter (2017 och 2018) antas utvecklingen vara i linje med trendmässig tillväxt vilket är liktydigt med en väsentligt svagare utveckling i ekonomin jämfört med i år och nästa år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Löneökningarna ligger fortsatt i år på 3 procent och blir nästa år något högre. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Den fortsatt höga tillväxten drar också upp prisökningstakten. I mitten av nästa år når inflationen upp mot 1,5 procent. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för prisoch löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. I år beräknas skatteunderlaget realt öka med 2,1 procent vilket är det dubbla mot normalt. Nästa år beräknas tillväxten bli ännu högre. Den starka tillväxten är en kombination av stark sysselsättningstillväxt och höjda pensioner. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att ekonomin åter är i balans 2016 och att sysselsättningstillväxten därefter avtar. Efter 2016 räknar SKL också med snabbare ökning av grundavdragen. Det är framförallt på grund av dessa båda faktorer som skatteunderlaget växer i långsammare takt från och med 2017. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren, bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. SKL räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. SKL förutsätter även en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. (Hela texten under rubriken Sveriges och kommunernas ekonomi är hämtad från SKL). Delårsrapport januari-juni 2015 3(69)
Arbetsmarknad, näringsliv, infrastruktur och befolkning i Lindesbergs kommun Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad (Örebro LA), där även kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg, Lekeberg, Askersund, Laxå och Nora ingår. Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under den senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 29 procent och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 procent. Kvinnor arbetar till största delen som vård- och omsorgspersonal, medan det vanligaste yrket för män är maskinoperatör. Pendlingsmöjligheter är en viktig faktor för att invånarna ska kunna bo kvar i kommunen, men jobba i en annan kommun. Nettopendlingen i kommunen är -289, vilket innebär att fler pendlar ut från kommunen än in. De fyra vanligaste kommunerna att pendla ut till är Örebro, Ljusnarsberg, Arboga och Nora medan det är vanligast att invånare från Örebro, Nora och Ljusnarsberg pendlar in till kommunen. (Källa SCB) Den totala arbetslösheten i Lindesberg, med både öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, uppgick i juni 2015 till 9,3 procent. Det är sämre siffror både i förhållande till Region Örebro län och till riket. Jämfört med läget för ett år sedan har arbetslösheten minskat något för regionen och riket, medan den ökat något för kommunen. Arbetslösheten är högre för män än för kvinnor. Ungdomsarbetslösheten för ungdomar 18-24 år i kommunen uppgick i juni 2015 till 17,1 procent, vilket är en avsevärd förbättring jämfört med motsvarande månad föregående år, men kommunens nivå är fortfarande högre än i Region Örebro län och riket. (Källa Arbetsförmedlingen) För att öka kommunens attraktionskraft är det viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Byggnationen av villatomter har kommit igång genom exploatering av Vibyn i Frövi med 25 tomter och första huset är på plats. I Lindesberg pågår arbete med Sörlunda. Under hösten 2015 planeras det för byggstart vid Ålkilsbacken, Sköndal, Brodalen samt vid golfbanan i Lindesberg. I samarbete med Region Örebro län, Trafikverket och Billerud Korsnäs pågår projektering av ett nytt industriområde och en utveckling av bangården i Frövi. För stationshuset och resecentrum i Lindesberg planeras byggstart efter sommaren. Den 31 december 2014 var befolkningen 23 269 personer. De två senaste åren visar på en folkökning som beror på ett positivt invandringsöverskott. Den preliminära statistiken till och med maj 2015 visar på en folkökning med 111 personer under året. (Källa SCB) Delårsrapport januari-juni 2015 4(69)
Lindesbergs kommun Viktiga beslut och händelser i kommunens nämnder och förvaltningar Året inleddes med att den nya politiska organisationen och förvaltningsorganisationen trädde i kraft. Kommunstyrelsen har två nya utskott, Stöd och Strategi och Tillväxtutskottet. Där Tillväxtutskottet förutom att ansvara för näringslivsfrågor övertagit ansvarsuppgifter för tidigare kultur- och fritidsnämnden och arbetsmarknadsnämnden. Stöd och strategi består av stödverksamheter inom ekonomistyrning/inköp, kansli, ekonomi, personal-och löner, IT-och tele samt måltidsverksamhet. Dessutom har den nya politiska majoriteten sedan kommunalvalet förra året varit igång sedan årsskiftet med historiska tre kvinnor som kommunalråd. Året inleddes också med att kommunen hade ett positivt ekonomiskt resultat för år 2014 med drygt 45 miljoner kronor. Under 2015 har socialförvaltningens verksamhet inom barn och unga drivit ett projekt med två fältkuratorer som arbetat med ungdomarna mer förebyggande, vilket gett positiva förändringar. Fältkuratorerna har ett nära samarbete med skolorna i kommunen. Barns och elevers trygghet i förskola och skola är fortfarande ett positivt område med en hög andel som känner sig trygga i skolan. Föräldrar är fortfarande väldigt nöjda med förskolan, grundskolan och fritidshemmen. Lindeskolan fyller 50 år och firar det med olika aktiviteter under året. Bergslagens miljö- och byggförvaltning har under 2013-2015 arbetat mycket med att ta fram detaljplaner för byggnation och både Fastigheter i Lindesberg AB och privata exploatörer bygger nya lägenheter i Lindesbergs tätort. Även byggnationen av villatomter har kommit igång genom exploateringen av Vibyn i Frövi med 25 tomter och första huset är på plats. Kulturarrangemanget Vinterspår genomfördes med mycket god uppslutning och visade bredden av kulturverksamhet inom kommunen. Kom i jobb rullar ännu med ca 25 personer i anställning och fler personer är i praktik i år än förra året. Nästan 300 unga har haft feriearbete under sommaren. Delårsrapport januari-juni 2015 5(69)
Under första halvåret har bland annat följande beslut fattats av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: Området Kyrkberget i Lindesberg kommer att fortsätta vara parkområde och inte göras om till naturreservat. Avtalet med Region Örebro län för deltagande i samverkansorganet Business Region Örebro (BRO) för tillväxt- och näringslivsfrågor förlängs till och med år 2018. Det har beviljats starttillstånd för en del investeringsprojekt 2015, bland annat för nytt resecentrum i Lindesberg, planering av nytt industriområde i Frövi, samt ny gång- och cykelväg längs med den kommunala vägsträckningen av södra infarten från riksväg 50 i Lindesberg. Madde Gustavsson tillträdde som socialchef efter att ha varit tillförordnad socialchef under en tid. Två nya detaljplaner har antagits för kvarteret Svanen, Gåsen och Lejonet i Lindesbergs tätort som möjliggör byggande av nya bostäder och handel. Skatteintäkter Skatteprognosen från juni visar en minskning av skatteunderlaget för 2014. Detta innebär en negativ korrigering med 40 kronor per invånare vilket för Lindesberg motsvarar 0,9 Mnkr. Prognosen för slutavräkningen 2015 är positiv med 120 kronor per invånare, vilket blir 2,8 Mnkr på helår för kommunen. Nästa skatteprognos kommer i augusti. Helårsprognosen visar att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med knappt 40 Mnkr jämfört med utfallet för 2014. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader per den sista juni 2015 har ökat med 16,6 Mnkr jämfört med delårsrapporten 2014. Helårsprognosen visar nu på att nettokostnader beräknas öka med 56,3 Mnkr i förhållande till 2014 års bokslut. Prognosen på helår jämfört med bokslut 2014 visar att socialnämnden ökar nettokostnaden med ca 30 Mnkr och barn- och utbildningsnämnden med ca 27 Mnkr. Inom socialnämndens område är det vård- och omsorg som ökar nettokostnaden med 18 Mnkr och funktionsstöd med 10 Mnkr. Inom barn- och utbildningsnämndens verksamhet har grundskola ökat nettokostnaden jämfört med bokslut med 13 Mnkr och förskola med 9 Mnkr. Pensioner Kostnaden för pensioner t o m juni 2015 uppgår till 34,3 Mnkr att jämföras med 36,4 Mnkr för motsvarande period förra året. I balansräkningen finns 138,7 Mnkr avsatta till pensioner och löneskatt. Åtaganden som redovisas utanför balansräkningen uppgår till 642,3 Mnkr enligt senaste beräkning ifrån KPA. Borgensåtagande risker Kommunens samlade borgensåtaganden uppgår till 1 328,4 Mnkr. Åtaganden mot kommunens egna bolag uppgår till 1 214,8 Mnkr. Delårsrapport januari-juni 2015 6(69)
Finansiella nyckeltal/finansiella mål Rörelsekapitalet, d v s skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, uppgår den sista juni till +105,6 Mnkr. Vid delårsbokslutet 2014-06-30 redovisades +99 Mnkr. Soliditeten visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten uttrycks som andelen av det egna kapitalet i procent till tillgångarna. Soliditeten är 58 % per den sista juni, då ingår pensionsskulden i balansräkningen. Förra året vid delåret var soliditeten 54 %. Soliditeten inklusive pensionsskuld och ansvarsförbindelse exklusive löneskatt är vid delåret 2015-0,48 % som kan jämföras med -7,15 % vid bokslut 2014. Soliditet 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 46,76% 48,57% 50,80% 39,16% 39,64% 41,16% 57,93% 48,10% 64,13% 62,30% 53,84% 52,18% 68,47% 58,03% Exkl pensionsskuld Inkl pensionsskuld 0,00% -20,00% -40,00% 2010 2011 2012 2013 20140630 2014 20150630-18,34% -8,52% -24,07% -24,14% -7,15% -0,48% -31,50% Inkl pensionsskuld, pensionsförbindelse Med likviditet menas en organisations kortsiktiga betalningsförmåga. Måttet som används är kassalikviditet. Kassalikviditeten beskriver omsättningstillgångarna i relation till kortfristiga skulder. Kommunens kassalikvid är vid delåret 155 %. Ett finansiellt mål i budget 2015 är att verksamhetens nettokostnad inte får överstiga 99 % av skatter, utjämning och generella statsbidrag. Utfallet vid delåret 2015 är 92 % och helårsprognosen är 98 %. Delårsrapport januari-juni 2015 7(69)
Långfristiga skulder Kommunens långfristiga låneskuld uppgår till 13,4 Mnkr per 2015-06-30. Inga ny lån har upptagits under första halvåret. Investeringar Investeringsbudget inklusive ombudgetering från föregående år uppgår till 72,4 Mnkr varav 22 Mnkr avser va/renhållning (avgiftsfinansierat). Utgifterna tom juni månad uppgår till 7,1 Mnkr. Större investeringar under perioden är följande: Vibyn, ärendehanteringssystemet, cirkulationsplats Fotbollsgatan/Stafettgatan och lekplatser. Framtiden Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) analys som gjordes 2011,visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står inför en utmaning att flytta resurser mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslutade 2013 om en ramminskning för åren 2014-2016 på 72 miljoner kronor. Arbete pågår både på nämndnivå och övergripande nivå för att anpassa verksamheterna efter den minskade ramen. Kommunerna står inför ett antal utmaningar de kommande åren. De utmaningar SKL nämnt är bland annat anpassningsbehov som följer av demografiska förändringar, stora investeringsbehov och svårigheter att leva upp till krav som följer av statliga reformer. De demografiska förändringarna innebär både ett fortsatt ökat tryck på vissa verksamheter och ett tryck på omprioritering mellan verksamheter. Därtill kommer ett ökande antal asylsökande som leder till ett ökat tryck på integrationsarbetet. En fråga som ter sig alltmer svårhanterlig för kommunerna är det stora antalet statliga reformer och de försämrade planeringsförutsättningarna som följer av dessa. Organisatoriska förändringar kommer även fortsättningsvis bli nödvändiga för att nå ett mer flexibelt nyttjande av de kommunala resurser som finns. Fortsatt samordning inom kommunkoncernen med syftet att minska kostnaderna och därmed öka effektiviteten. Kommunen och koncernen Linde Stadshus AB:s investeringsbehov för kommande år är volymmässigt omfattande. För att upprätthålla en god ekonomi på lång sikt krävs en strikt prioritering och att en helhetssyn mellan den verksamhet som bedrivs i kommun respektive kommunalt bolag sker. Delårsrapport januari-juni 2015 8(69)
Koncernen Linde Stadshus AB Koncernen Årets första månader präglades av genomförandet av de nya bokföringsreglerna, komponentredovisning- K3, i samband med bokslutet 2014. I början av januari genomfördes köpet av Närkes Kils Elektriska. Linde Energi AB köpte bolagen Närkes Kils Energi AB och Närkes Kils Elektriska i Örebro AB. I och med årsskiftet blev också Besök Linde AB (f.d. Energikällan i Linde AB) ett dotterbolag direkt underställt Linde Stadshus AB, tidigare var bolaget ett dotterbolag till Fastigheter i Linde AB. Koncernen Fastigheter i Linde AB består således numer endast av två bolag då all fastighetsförvaltning koncentrerats till Fastigheter i Linde AB samt Lindesbergsbostäder AB. Linde Energi AB (LEAB-koncernen) Under året som gått så har bolaget fortsatt med expansionen avseende fjärrvärmeaffären samt att elproduktionen ökat. Till detta kommer också förvärvet av Närkes Kils elnät med tillhörand elhandelskunder. Efter en varm inledning på 2015 så har en viss återhämtning skett genom en något kylslagen och regnig vår. Energiomsättningen överstiger både budget och föregående år. Expansion av fjärrvärmeaffären samt inköp av Närkes Kils elnät med elhandelskunder samt en kraftigt ökad elproduktion har bidragit till en ökad försäljning och en bruttovinst med 3,7 Mnkr mer jämfört med budget och med ca 5,0 Mnkr mer jämfört med föregående år. Driftkostnader i paritet med budget samt lägre ränteintäkter medför att LEAB koncernen överstiger budget vid delår med 4,6 Mnkr. Besök Linde AB (BELAB) BELAB arbetar tillsammans med ett företag för att ta fram en profilering för hela bolaget. På badhuset Energikällan har renoveringen av relaxen startat. Allt går enligt planerna och den nya relaxen beräknas öppna i månadsskiftet november/december 2015. I Stripa har bolaget jobbat vidare med att få fram en bra organisation, tillsammans med FALAB, Intresseföreningen Bergslaget samt Länsstyrelsen, för att kunna utveckla området till ett attraktivt besöksmål. Bolaget arbetar ständigt med att säkra upp området. I mitten av juni öppnade bolaget upp området för besökare med guidningar och café. Detta kommer att hållas öppet fram till och med i början på augusti. Vid Arenan så fortgår arbetet med paketering av olika konferenspaket samt med idrottsturismen. Jämfört med samma tidpunkt föregående år så har omsättningen ökat med 0,2 Mnkr till 12,1 Mnkr. Delårsrapport januari-juni 2015 9(69)
Kostnaderna har under motsvarande period ökar med 0,7 Mnkr till 15,2 Mnkr. Dessa skillnader är hänförbara till verksamheten som övertogs från Stripa kultur och Utveckling AB. Sammantaget så följer bolaget den lagda budgeten. Fastigheter i Linde AB (FALAB- koncernen) Under våren togs det nya förvaltningssystemet i bruk vilket bland annat kommer att underlätta hanteringen av bostadskön. I bolaget pågår för närvarande ett antal större projekt som befinner sig i olika stadier. Strandskolan, kvarteret Gåsen 7, där pågår arbetet med att få till ett bygglov avseende två stycken flyglar, drygt 20 stycken lägenheter, till den redan befintliga byggnaden. Länsstyrelsen har sagt ja men beslutet är överklagat. Nya brandstationen, Lindeshyttan7:8, byggnaden har tagit form och inflyttning skall ske i december 2015. Bagaren 10, nuvarande brandstationen, där pågår arbetet med att få fram ett bygglov. Då fastigheten är belägen mellan järnvägen och Kristinavägen så handlar det om att få till en så kallad "tyst sida" Ålkilsbacken, arbetet med grundläggning pågår. Någon gång under september månad kommer de första åtta våningarna att lyftas på plats. Totalt kommer det att bli 70 stycken lägenheter fördelat på två 8-våningshus. Första inflyttning är beräknad till sommaren 2016. Kvarteret Bulten, Kyrkberget 18:2, ny vårdcentral, arbetet pågår i samarbete med Region Örebro Län. Här skall byggas en ny vårdcentral samt ett 40-tal lägenheter. Beräknad inflytt våren 2018. Ny 7-9 skola, diskussioner pågår. Skall Stadsskogsskolan renoveras, skall det byggas nytt och isåfall, var skall den ligga och hur skall den byggas. Skall eventuellt vara klart till skolstart 2017. Bolaget omsätter drygt 130,0 Mnkr varav knappt 8,0 mnkr är intäkter från försäljning av skog samt industrifastigheter. Totalt sett så följer koncernen lagd budget. Stadshus- koncernen Jämfört med föregående år samma tid så har omsättningen ökat med 5,0 Mnkr till 213,0 Mnkr. Kostnaderna har under samma period ökat med 4,0 Mnkr. Avskrivningarna är drygt 3,0 Mnkr lägre jämfört med föregående år samma period. Anledningen till detta beror i huvudsak på införandet av K3-reglerna. När det gäller de finansiella kostnaderna så har dessa minskat med 0,5 Mnkr till knappt 17,0 Mnkr jämfört med samma period föregående år. Resultatet landar på knappt 33,2 Mnkr, vilket är drygt 13,6 Mnkr bättre än förra året. Detta beror bland annat på högre engångsintäkter samt ännu ej genomfört underhåll. Sammantaget är bedömningen att Stadshus- koncernen följer lagd budget. inom koncernen I samband med årsskiftet 2014/2015 slutfördes den nya bolagsstrukturen i och med att aktierna i Besök Linde AB förvärvades av Linde Stadshus AB. Det som återstår är att utreda bildandet av ett Näringslivsbolag. Vidare så fortsätter arbetet med effektiviseringar i kommunkoncernen. Arbetet med genomförandet av lokaleffektiviseringar pågår. Ekonomi är i balans och den budget som är lagd för 2015 kommer att infrias. Delårsrapport januari-juni 2015 10(69)
Ekonomiskt resultat och prognos Kommunens ekonomiska resultat per den sista juni 2015 visar ett positivt resultat på 49,4 Mnkr. Vid delåret 2014 per den sista juni uppgick resultatet till 48,2 Mnkr. Helårsprognosen för Lindesbergs kommun är ett överskott på 24,3 Mnkr. Resultaträkningen redovisar ett prognostiserat resultat som är 9,9 Mnkr bättre än budget. Verksamhetens nettokostnader visar ett överskott mot budget med 16,4 Mnkr. Skatteintäkter och statsbidrag redovisar ett underskott i helårsprognosen på 12,2 Mnkr. Prognosen på finansiella kostnader visar ett överskott på 5,7 Mnkr jämfört med budget. I delårsrapporten per den sista juni redovisas följande budgetavvikelser för nämnderna på helår: Socialnämnd -5,5 Mnkr Barn- och utbildningsnämnd -3,0 Mnkr Tillsammans uppgår det prognostiserade underskottet för nämnderna till 10,1 Mnkr. De största negativa avvikelserna återfinns inom följande verksamheter individ- o familj, gymnasiesärskola och fritidshem. En mer utförlig presentation finns i respektive nämnds verksamhetsuppföljning. Finansförvaltningen bidrar till att kommunens resultat för 2015 blir positivt. Prognosen för finansförvaltningen på helår är ett överskott mot budget på 20,0 Mnkr. Skatteprognosen är ifrån juni och jämfört mot budget så prognostiseras en negativ avvikelse med 12,2 Mnkr. Ett överskott på 8,0 Mnkr redovisas på helår på arbetsgivaravgifter, semesterlöneskuldsförändring och central lönepott. Övriga finansiella poster redovisar ett överskott med 24 Mnkr som beror på återbetalning av AFA premier, ca 10 Mnkr och en hyresreserv, ca 10 Mnkr som inte förbrukats under 2015. Övriga poster såsom finansiella kostnader och intäkter samt intäkt för internränta redovisar ett överskott på ca 4 Mnkr. Ett delårsbokslut för den gemensamma kommunala verksamheten har upprättats. Utfallet är per den sista juni ett resultat på 82,6 Mnkr och helårsprognosen är 63,2 Mnkr. Koncernen Linde Stadshus AB redovisar ett resultat per den sista juni på 33,2 Mnkr och helårsprognosen är 38,9 Mnkr. Att resultatet är 33,2 Mnkr beror på att FALAB-koncernen inte är i fas med underhållet. Kostnaderna för underhållet det första halvåret borde varit 6 Mnkr mer. Delårsrapport januari-juni 2015 11(69)
Personal Personalstruktur Antalet tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor- 20140630 Kvinnor- 20150630 Män 140630 Män- 150630 Totalt 140630 Totalt- 150630 Barn- och utbildningsförvaltningen 561 545 170 175 731 720 Bergslagens miljö- och byggförvaltning 28 27 18 17 47 44 Kommunledningskontor 103 105 15 16 118 121 Socialförvaltningen 754 757 71 74 825 831 Tillväxtförvaltningen 53 51 30 32 83 83 Totalt Kommunen 1 499 1 485 304 314 1 804 1 799 30 juni hade Lindesbergs kommun 1799 tillsvidareanställda som tillsammans utgjorde 1640 årsarbetare. En tendens till ökad sysselsättningsgrad finns vilket är mycket glädjande. Andelen kvinnor utgör oförändrat 83 % av den totala arbetskraften. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron tenderar att stiga i hela riket. Lindesbergs kommun hade föregående år inte en ökning av sjukfrånvaron, vilket är glädjande. Det som skett under första halvåret 2015 är att det skett en ökning. Ökningen är ungefär en procentenhet. Det är socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen som främst uppvisar ökning. Ett aktivt arbete pågår för att stödja cheferna att följa upp sjukfrånvaro och försöka att tillse arbetsförmåga på hel- eller deltid för sina medarbetare som drabbats av sjukskrivning. Detta arbete behöver göras i kombination med ett aktivt förebyggande arbete så att inte heller andra medarbetare på sikt drabbas av sjukskrivning. All sjukfrånvaro kan inte arbetsgivaren påverka men där det är möjligt, där ska det göras genom ett aktivt arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kön 2014-06-30 2015-06-30 Kvinnor 5,27 6,64 Män 2,79 3,04 Totalt 4,77 5,89 Sjukfrånvaro kvinnor per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2014-06-30 2015-06-30 29 år och yngre 2,63 5,21 30-49 år 4,97 5,76 50 år och äldre 6,17 7,99 Totalt 5,27 6,64 Delårsrapport januari-juni 2015 12(69)
Sjukfrånvaro män per åldersgrupp, i procent av ordinarie arbetstid Ålder 2014-06-30 2015-06-30 29 år och yngre 0,00 1,06 30-49 år 2,94 2,08 50 år och äldre 3,45 4,79 Totalt 2,79 3,04 Sjukfrånvaro per förvaltning, i procent av ordinarie arbetstid Förvaltning 2014-06-30 2015-06-30 Barn- och utbildningsförvaltningen 4,45 5,45 Bergslagens miljö och byggförvaltning 4,48 4,75 Kommunledningskontor 6,86 5,52 Socialförvaltningen 4,98 6,94 Tillväxtförvaltningen 2,97 2,76 Totalt 4,77 5,89 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per förvaltning Förvaltning Kvinnor Män Totalt Barn- och utbildningsförvaltningen 53,09 51,32 52,85 Bergslagens miljö och byggförvaltning 64,24 3,37 51,31 Kommunledningskontor 38,00 35,96 37,77 Socialförvaltningen 46,42 18,65 44,86 Tillväxtförvaltningen 53,34 20,08 48,43 Totalt 48,89 36,47 47,66 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer, i procent av total sjukfrånvarotid per åldersgrupp Ålder 2014-06-30 2015-06-30 29 år och yngre 2,61 15,45 30-49 år 50,65 47,64 50 år och äldre 52,73 52,37 Totalt 50,64 47,66 Delårsrapport januari-juni 2015 13(69)
2. Enligt kommunallagen ska kommunen i sin budget fastställa mål och riktlinjer för verksamheten, samt finansiella mål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en begränsning för i vilken omfattning verksamheten kan bedrivas. Verksamhetsmål handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Vision Lindesbergs kommun har en modell för mål- och resultatstyrning som utgår från att kommunfullmäktige har antagit en Vision 2025, Utvecklingsstrategi 2014-2016 med totalt 15 inriktningsmål fördelade på sex målområden. Kommunstyrelsen fördelar ut inriktningsmålen till nämnderna och den kommunala bolagskoncernen som därefter bryts ner till nämndmål/bolagsmål av nämnderna/bolagen. Verksamheterna inom nämndens förvaltning bryter sedan vid behov ner nämndens mål till verksamhetsmål. Till verksamhetsmålen kopplas aktiviteter. Mätbara indikatorer kopplade till målen finns på olika nivåer. Nämnder och verksamheter/enheter ska varje år planera för hur de ska bidra till att uppfylla fullmäktiges inriktningsmål genom att årligen fastställa en verksamhetsplan. De kommunala bolagen fastställer en affärsplan. Följande redovisning av de övergripande målen visar hur målvärdet har uppnåtts per den 30 juni med en kommentar om prognosen för att målet ska vara uppnått vid årets slut. Flera av indikatorerna går endast att mäta en gång per år, vilket gör att det är svårt att bedöma om målet kommer att uppfyllas under året. Symbolförklaring: = Målvärdet är uppfyllt = Målvärdet är delvis uppfyllt = Målvärdet är inte uppfyllt = Målvärdet har inte kunnat mätas Delårsrapport januari-juni 2015 14(69)
Finansiella mål Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Oförändrad skattesats under planeringsperioden 22,30 kr 22,3 % 22,3 % 100 % Investeringar ska finansieras med egna medel och skall inte överstiga 38,0 Mnkr 38,0 Mnkr 5,7 19 30 % Årets resultat ska motsvara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning 1 % 2,08 % 1 % 208 % Investeringar inom VAverksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 57,0 Mnkr under 2015 57,0 Mnkr 1,4 28,5 4,91 % Oförändrad skattesats under planeringsperioden Målet är uppnått, då skattesatsen inte förändrats inför år 2015. Investeringar ska finansieras med egna medel och skall inte överstiga 38,0 Mnkr Målet är inte uppnått per den 30 juni, eftersom endast en liten del av investeringarna är färdigställda. Målet bedöms bli delvis uppfyllt under året, då ett flertal investeringsprojekt planeras att bli fastställa under hösten. Avvikelsen består i att några planerade investeringsprojekt inte kommer att bli färdigställda eller påbörjade under året och därmed kommer målvärdet att understigas. Målvärdet på 19,0 Mnkr är baserat på halvårs utfall. Årets resultat ska motsvara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämning Målet är uppnått per den 30 juni och bedöms uppnås under året enligt prognosen för årets resultat. Investeringar inom VA-verksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 57,0 Mnkr under 2015 Målet är inte uppnått per den 30 juni, eftersom endast en liten del av investeringarna är färdigställda. Målet bedöms inte bli uppfyllt under året, på grund av att ett större planerat investeringsprojekt inte kommer att bli färdigställt under året och därmed kommer målvärdet att understigas. Målvärdet på 28,5 Mnkr är baserat på halvårs utfall. Delårsrapport januari-juni 2015 15(69)
Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 99 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag för år 2015. För åren 2016 och 2017 är målet 98 procent. 92,28 % 99 % 106,79 % År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt få svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar. 90 % Medborgarna upplever bra service med kvalité. År 2014 ska 90 procent av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon uppleva ett gott bemötande. 90 % År 2014 ska andelen lyckade kontakter med kommunen via telefon få direkt svar på en enkel fråga vara 75 procent. 75 % År 2016 ska antalet nystartade företag årligen uppgå till 5,0 per 1000 invånare. 5 st Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Att Lindesbergs kommun förbättrar sitt resultat, totala Nöjd-Kund-Index (NKI), i SKL-undersökningen Insikt med fem enheter per år fram till och med år 2016 (ursprungsår 2013). 63 68 92,65 % Resultatet i Svenskt Näringslivs kommunranking ska vara bland de 175 bästa år 2016. 175 Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Antalet besökare och turister ska ha ökat med 15 procent till och med år 2016 (utgångsår 2013). 436 664 st Kommunal ekonomi i balans och effektivt resursutnyttjande. Målet är uppnått per den 30 juni och bedöms uppnås under året, tack vare att finansförvaltningen redovisar ett överskott mot budget. Helårsprognosen för nämndernas resultat visar på ett underskott med drygt 10 miljoner. De största avvikelserna mot budget är för socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden, kommunledningskontoret samt Bergslagens miljö- och byggnämnd. Medborgarna upplever bra service med kvalité. Målet går inte att utvärdera eftersom indikatorerna baseras på en servicemätning som genomförs en gång per år under hösten. Sett till förra mätningens resultat var det största förbättringsområdet tillgängligheten på telefon. Delårsrapport januari-juni 2015 16(69)
Lindesbergs kommun underlättar för nya och befintliga företag, främjar nya idéer och uppfinningar. Målet uppnåddes inte under år 2014 och det är tveksamt om det kommer att bli delvis uppnått under året. Resultatet i SKL-undersökningen Insikt har förbättrats sedan föregående mätning, men når inte upp till målvärdet. Övriga indikatorer som utvärderar målet mäts endast på helår, men i föregående mätningar var det långt kvar till målvärdet, både för nystartade företag och Svenskt Näringslivs kommunranking. Rankingen kommer att presenteras i september och består till 2/3 av resultatet av en enkät som företagare i kommunen besvarat. Resultatet i enkäten tyder på ett något bättre resultat från företagarna i Lindesberg jämfört med förra året, men vilken påverkan det har på rankingen är svår att säga. Lindesbergs kommun är attraktiv för invånare, turister och andra besökare. Målet utvärderas genom en indikator som endast går att mäta en gång per år. Förra mätningens resultat för år 2014 visade att kommunen är en bra bit på väg, då målvärdet nästan uppnåddes. Attraktivitet och infrastruktur Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. 40 stycken nya lägenheter per år i Lindesberg och Frövi (småoch flerbostadshus) fram till och med år 2016. Fram till år 2016 ska Lindesbergs kommun ökat sin befolkning med 150 personer per år från och med 2012-12-31. 0 stycken 20 stycken 23 401 stycken 23 419 st 0 % 99,92 % Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. 20 stycken planlagda och färdigställda tomter per år för boende, handel och industri fram till år 2016. 2 st 10 st 20 % Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Pendlingen med kollektivtrafiken ska öka med 10 procent per år fram till och med 2016 (utgångsår 2013). 862 662 st Attraktiva boendealternativ som passar alla grupper finns både i stad och på landsbygd. Målet utvärderas utifrån två indikatorer, varav ett bedöms inte kunna uppnås under 2015 och ett bedöms kunna uppnås helt eller delvis. Målvärdet för färdigställandet av 40 nya lägenheter per år bedöms inte kunna uppnås då planerade byggprojekt är inflyttningsklara först under år 2016. Den preliminära befolkningsstatistiken till och med juni 2015 visar på en större befolkningsökning än motsvarande månad förra året, då den officiella helårssiffran blev en folkökning med 93 personer. Befolkningen ökar tack vare en hög invandring och med hänsyn till att nivån på invandringen är densamma som förra året, är det troligt att befolkningsökningen vid årets slut kommer vara mellan 100-150 personer. Lediga och attraktiva tomter för boende, handel och industri finns tillgängliga i hela kommunen. Det är tveksamt om målet kommer att bli uppnått vid årets slut. Hittills i år är det två detaljplaner som vunnit laga kraft som gäller byggande av bostäder och handel i Lindesbergs tätort. Delårsrapport januari-juni 2015 17(69)
Pendlingsmöjligheter som stödjer och främjar tillväxt finns. Målet utvärderas genom en indikator som endast mäts en gång per år. Förra mätningens resultat för år 2014 visade att målvärdet uppfylldes och resor med kollektivtrafiken har ökat varje år sedan 2011. Demokrati, integration och internationella kontakter Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. I kommunalvalet 2014 ska andelen röstberättigade som röstat ha ökat till 86 procent jämförelse med valet 2010. Inte aktuellt Inte aktuellt Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. Lindesbergs kommun är bland de 50 bästa kommunerna i nationell integrationsrankning år 2016. Inte aktuellt Inte aktuellt Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Lindesbergs kommun genomför minst fyra vänortskontakter per år fram till och med år 2016. 0 st 2 st 0 % Kommuninvånarna har möjlighet att påverka sin tillvaro. Målet utvärderas genom en indikator som endast går att mäta vart fjärde år. Föregående år bedömdes målet vara delvis uppfyllt, eftersom valdeltagandet ökat sedan föregående val. Om man istället tittar på resultatet i medborgarundersökningen som genomfördes under hösten 2014 klassas resultatet för delen om inflytande som "inte godkänt". Det område som får sämst omdöme är Påverkan. Sett till denna undersökning är påverkan och inflytande något som kommunen borde jobba med för att förbättra resultatet. Det man ska ha i åtanke är att eftersom undersökningen är en attitydundersökning behöver det inte betyda att kommunens verksamhet är dålig, utan beskriver invånarnas attityd till verksamheten. Lindesbergs kommun har en etnisk och kulturell mångfald där alla människor är en aktiv del av det lokala samhället. n kan inte bedömas, då indikatorn som utvärderingen av målet bygger på är en integrationsrankning som tidningen Fokus inte längre genomför. Man kan istället titta på arbetslöshet bland utrikes födda, eftersom arbete är en viktig del för integrationen. Både antalet och andelen asylsökande i Lindesbergs kommun är större än snittet i länet. När det gäller arbetslöshet bland utrikes födda i kommunen är 37 procent öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd vilket kan jämföras med 27 procent i länet och 9 procent i kommunen som helhet. Andelen utrikes födda arbetssökande har ökat med 6 procentenheter sedan juni 2014. Lindesbergs kommun är aktiv och en viktig del i det nationella och globala samhället. Hittills under året har inga vänortskontakter genomförts och inga kontakter planeras under året. Målet förväntas därmed inte uppnås. Delårsrapport januari-juni 2015 18(69)
Trygg social utveckling och livslångt lärande Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Andelen unga vuxna, 18-24 år med ekonomiskt bistånd ska ligga under Örebro läns nivå år 2016. Ungdomsarbetslösheten mellan 18-24 år ska ligga under Örebro läns nivå år 2016 17,1 % 15 % 86 % Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Sex månader efter avslutat yrkesprogram inom gymnasieskolan eller yrkesutbildning inom vuxenutbildning ska andelen individer, som fått arbete, vara minst 75 procent. 75 % Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning ska ligga på lägst 27 procent av den totala befolkningen 2016. 25 % 27 % 92,59 % Lindesbergs kommun verkar aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. Målet bedöms inte uppnås under året. Ungdomsarbetslösheten har en nedåtgående trend under året, men eftersom både kommunen och länets nivåer sjunker tyder inget på att kommunens nivåer kommer att bli lägre än länets. Andelen unga vuxna med ekonomiskt bistånd går endast att mäta en gång per år. Om man ser till utbetalt försörjningsstöd för samtliga grupper i kommunen ligger nivån något lägre första halvåret 2015 än motsvarande period förra året, men det ser ut att vara en trend även i om man ser till uppgifter från Örebro kommun. Därför är det tveksamt om nivån kommer att vara lägre än Region Örebro läns nivå vid årets slut. Invånare har möjlighet till kompetensutveckling som ökar individens möjligheter på arbetsmarknaden. Målet utvärderas utifrån en indikator som inte kan redovisas i sin helhet, eftersom det inte finns några uppgifter för gymnasieskolan. Dock kommer resultat för yrkesutbildningarna omvårdnad, teknikcollege, skötare och tandskötare inom vuxenutbildningen kunna redovisas efter årets slut. Resultatet för år 2014 visade på att 77 procent fått arbete sex månader efter avslutad utbildning, vilket tyder på att det är efterfrågad arbetskraft. Kommuninvånarna har en hög utbildningsnivå. Målet bedöms vara delvis uppnått. Andelen kommuninvånare med eftergymnasial utbildning har ökat med en procentenhet jämfört med föregående år och närmar sig målvärdet som ska vara nått år 2016. Utmaningen är dock att många unga flyttar från kommunen i samband med universitetsstudier och flyttar inte tillbaka i samma utsträckning. Kommunen ligger sämre till både i förhållande till Region Örebro län (34 %) och till riket (39 %). Det är också fler personer med eftergymnasial utbildning som pendlar in till kommunen än ut, medan det omvända gäller för de som har förgymnasial- eller gymnasial utbildning. Betydligt fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Delårsrapport januari-juni 2015 19(69)
Miljö och folkhälsa Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Andelen kvinnor och män med god eller mycket god självskattad hälsa ska vara över 75 procent år 2016. 75 % 25 procent av kommunens inköpta livsmedel ska vara ekologiskt år 2016. 25 % Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Andelen miljöbilar, enligt nationell miljöbilsdefinition, i kommunens organisation ska vara 100 procent år 2016. Antalet vattenläckor, avloppstopp, källaröversvämningar ska minska (utgångsår 2013). 46 % 100 % <104 46 % Verksamhetens utsläppsvillkor som årsgränsvärden och begränsningsvärden ska inte överskridas, baserats på respektive tillståndsbeslut. Ja Ja 100 % Kvalitetskraven på dricksvatten ska uppfyllas. Ja Ja 100 % Lindesbergs kommun är ett föredöme i planering och förverkligande av det hållbara samhället. Målet bedöms bli helt eller delvis uppfyllt under året. Målvärdet för andelen ekologiska livsmedel förväntas i likhet med tidigare år att överstiga målvärdet. Det finns inget i dagsläget som tyder på att indikatorn för antalet vattenläckor, avloppsstopp och källaröversvämningar inte kommer att uppnås. Även indikatorerna kopplade till VA-verksamheten ser ut att kunna uppnås, trots att det varit ett antal dricksvattenprov som bedömt som tjänliga med anmärkning. Andelen miljöbilar bedöms i likhet med år 2014 inte bli uppfyllt, då ingen förändring i antalet miljöbilar har skett under året. Anledningen är att definitionen för miljöbilar skärptes år 2013, vilket gav ändrade förutsättningar för kommunen att uppnå målvärdet till 2016. Enligt den tidigare definitionen skulle samtliga leasingbilar som kommunen har idag vara klassificerade som miljöbilar. För att nå målvärdet på 100 procent krävs att nya bilar införskaffas, vilket innebär en kraftigt ökad kostnad för bilparken. Resultatet för indikatorn om självskattad hälsa går inte att redovisa, då det bygger på undersökningen Liv och hälsa som genomförs vart fjärde år och kommer att genomföras år 2016 av Region Örebro län. Delårsrapport januari-juni 2015 20(69)
Kultur och föreningsliv Inriktningsmål Indikatorer Utfall Målvärde Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kulturoch föreningsliv för alla. Skillnaden mellan antalet deltagartillfällen för pojkar och flickor ska minska med 15 procent till och med år 2016 (utgångsår 2013). Antalet besökare i kommunens bibliotek ska öka med 15 procent till och med år 2016. 13 416 st 136 403 st 137 352 st 99,31 % Minst fyra större kulturarrangemang i Lindesberg Arena per år fram till och med 2016. 3 st 2 st 150 % Lindesbergs kommun har ett brett, levande och aktivt kultur- och föreningsliv för alla. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Hittills har tre större kulturarrangemang anordnats på Lindesberg Arena och målvärdet på fyra bedöms uppfyllas under året. Antalet besökare i kommunens bibliotek fortsätter att öka och målvärdet för halvåret är nästan uppfyllt. Det är dock tveksamt om målvärdet för skillnaden mellan antalet deltagartillfällen inom kultur- och föreningslivet för pojkar och flickor kommer att minska. Fördelningen har legat på samma nivå år 2013 och 2014. 3. Ekonomiska rapporter Resultaträkning Noter Utfall 140630 Bokslut 2014 Utfall 150630 Helårsprognos Budget 2015 Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter 1 145,7 306,6 172,6 300,7 358,0-57,3 Verksamhetens kostnader 2-705,0-1 460,9-749,2-1 524,6-1 599,2 74,6 Avskrivningar -6,6-25,2-5,9-11,9-11,0-0,9 Verksamhetens nettokostnad -565,9-1 179,5-582,5-1 235,8-1 252,2 16,4 Skatteintäkter 3 471,4 938,7 484,2 967,8 970,7-2,9 Gen. statsbidrag och utjämning 4 142,6 285,0 147,1 294,2 303,4-9,2 Finansiella intäkter 5 2,3 3,1 1,0 4,3 4,3 0,0 Finansiella kostnader 6-2,2-2,1-0,4-6,2-11,8 5,6 Summa 614,1 1 224,7 631,9 1 260,1 1 266,6-6,5 Årets resultat 7 48,2 45,2 49,4 24,3 14,4 9,9 Delårsrapport januari-juni 2015 21(69)
Balansräkning TILLGÅNGAR Noter Utfall 140630 Bokslut 2014 Utfall 150630 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar, maskiner o inventarier 8 123,3 129,6 133,4 Maskiner och inventarier 8 46,1 35,2 32,5 Finansiella anläggningstillgångar 9 417,8 417,3 416,9 Summa anläggningstillgångar 587,2 582,1 582,8 Bidrag till statlig infrastruktur 9 6,7 6,0 4,7 Omsättningstillgångar Fordringar 10 91,1 114,2 111,7 Kassa och bank 11 181,0 185,5 184,3 Summa omsättningstillgångar 272,1 299,7 296,0 SUMMA TILLGÅNGAR 866,0 887,8 883,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Eget kapital 12 466,3 463,3 512,7 därav årets resultat 48,2 45,2 49,4 Avsättningar Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser 13 180,1 159,3 138,7 Andra avsättningar 14 29,3 29,6 28,3 Summa avsättningar 209,4 188,9 167,0 Skulder Långfristiga skulder 15 17,3 13,4 13,4 Kortfristiga skulder 16 173,0 222,2 190,4 Summa skulder 190,3 235,6 203,8 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR & SKULDER Panter o ansvarsförbindelser 866,0 887,8 883,5 Pensionsförpliktelser 17 671,0 654,6 642,3 Borgensförbindelser 18 1 304,6 1 328,4 1 328,4 Delårsrapport januari-juni 2015 22(69)
Noter Noter 2014 150630 Not 1 Verksamhetens intäkter Intäkter enligt driftredovisning 359,6 215,8 Avgår interna intäkter -53,0-43,2 Summa verksamhetens intäkter 306,6 172,6 Not 2 Verksamhetens kostnader Kostnader enligt driftredovisning 1 543,2 800,3 Avgår interna kostnader -53,0-43,2 Avgår kapitalkostnader -29,3-7,9 Summa verksamhetens kostnader 1 460,9 749,2 Not 3 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter 938,9 483,0 Preliminär slutavräkning 2014/2015 0,2 1,4 Slutavräkning 2013/2014 korrigering -2,5-0,9 Mellankommunal utjämning 2,1 0,7 Summa skatteintäkter 938,7 484,2 Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 194,7 104,6 Strukturbidrag 2,4 1,2 Kostnadsutjämning 14,5 5,7 Utjämning LSS 29,1 15,4 Regleringsbidrag/avgift 5,4-0,4 Fastighetsavgifter 38,9 20,6 Summa generella statsbidrag och utjämning 285,0 147,1 Not 5 Finansiella intäkter Ränteintäkter m.m. 1,4 0,2 Administrationsavgift borgensåttaganden 1,7 0,8 Summa finansiella intäkter 3,1 1,0 Not 6 Finansiella kostnader Räntekostnader på långfristiga lån 0,4 0,2 Övriga finansiella kostnader 0,7 0,2 Ränta på pensionsskuld 1,0 Summa finansiella kostnader 2,1 0,4 Delårsrapport januari-juni 2015 23(69)
Noter 2014 150630 Not 7 Årets resultat Avstämning balanskravet Årets resultat 45,2 49,4 varav resultat balansenhet va 0,6-0,2 varav resultat renhållning 0,1 avgår realisationsvinst bilar och lägenhet -0,5-0,3 Justerat resultat 44,7 49,1 Not 8 Materiella anläggningstillgångar Markreserv Anskaffningsvärde 17,0 17,0 varav årets nyanskaffning 0,2 Ackumulerad värdeminskning -15,3-15,3 varav årets avskrivning Utgående bokfört värde 1,7 1,7 Fastigheter för affärsverksamhet Anskaffningsvärde 220,4 220,4 varav årets nyanskaffningar 3,9 Ackumulerad värdeminskning -141,7-143,7 varav årets avskrivningar -3,9-2,0 Utgående bokfört värde 78,6 76,7 Publika fastigheter Anskaffningsvärde 199,0 199,0 varav årets nyanskaffningar 9,3 Ackumulerad värdeminskning -152,2-153,4 varav årets avskrivningar -2,2-1,2 Utgående bokfört värde 46,8 45,6 Övriga fastigheter Anskaffningsvärde 10,9 10,9 Ackumulerad värdeminskning -8,5-8,5 varav årets avskrivningar -0,2-0,1 Utgående bokfört värde 2,4 2,3 Pågående investeringar fastigheter och anläggningar 7,1 Summa mark, fastigheter 129,6 133,4 Delårsrapport januari-juni 2015 24(69)
Noter 2014 150630 Maskiner, fordon och inventarier Anskaffningsvärde 185,8 185,8 varav finansiell leasing 20,2 20,2 varav årets nyanskaffningar 5,9 Ackumulerad värdeminskning -150,6-153,3 varav årets avskrivningar -8,8-2,6 Utgående bokfört värde 35,2 32,5 Summa materiella anläggningstillgångar 164,8 165,9 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Förlagslån 3,2 3,2 Obligation 10,0 10,0 Pensionsplacering 5,0 5,0 Revers Löa, m.fl. 1,9 1,9 Revers Nerikes Brandkår 2,7 2,3 Summa långfristiga fordringar 22,8 22,3 Aktier, andelar och bostadsrätter Linde stadshus AB 30,1 30,1 Ägartillskott Linde stadshus AB 3,0 3,0 Lindesberg Utveckling 0,1 0,1 Andelar 361,3 361,3 Summa aktier och andelar 394,5 394,5 Summa finansiella anläggningstillgångar 417,3 416,9 Citybanan 8,5 8,5 Upplösning citybanan -2,5-3,8 Summa citybanan 6,0 4,7 Not 10 Kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar 0,2 Kundfordringar 15,5 10,7 Upplupna intäkter 1,9 Momsfordran 14,8 15,7 Skatteavräkning 0,2 1,6 Fastighetsavgift 15,9 16,7 Ankomstregistrerade fakturor 46,2 33,2 Förutbetalda kostnader 6,5 4,9 Övriga fordringar 13,0 28,9 Summa kortfristiga fordringar 114,2 111,7 Delårsrapport januari-juni 2015 25(69)
Noter 2014 150630 Not 11 Kassa, bank mm Plusgiro 0,7 Bank 321,6 310,6 varav Besök Linde AB -0,3 0,6 varav Industrilokaler AB -1,8 varav Linde Energi AB -35,3-36,5 varav Lindesbergsbostäder AB -54,5-58,0 varav Fastigheter i Linde AB -10,8-30,2 varav Stripa Kultur och utveckling AB -0,1 varav Tredingen AB -28,3 varav Linde Stadshus AB -4,9-2,8 Summa likvida medel 185,5 184,3 Not 12 Eget kapital Ingående eget kapital 418,1 463,3 Årets resultat 45,2 49,4 Utgående eget kapital 463,3 512,7 Not 13 Avsättning till pensioner inklusive löneskatt Avsättning pensioner anställda 81,5 83,5 Avsättning pensioner förtroendevalda 8,4 8,7 Avsättning pensionsförbindelse 69,5 46,5 Summa pensionsavsättningar 159,3 138,7 Not 14 Andra avsättningar Miljöfond 18,6 18,6 Va- kollektivet 3,3 3,3 Citybanan 7,7 6,4 Summa andra avsättningar 29,6 28,3 Not 15 Långfristiga skulder Ingående låneskuld 11,0 6,0 Finansiell leasing 7,4 7,4 Amortering -5,0 Summa långfristiga skulder 13,4 13,4 Delårsrapport januari-juni 2015 26(69)
Noter 2014 150630 Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 59,6 60,0 Personalens skatter och avgifter 29,0 29,5 varav källskatt 12,9 14,4 varav skatteskuld 0,5 varav arbetsgivaravgifter 15,6 15,1 Förutbetalda intäkter 8,1 0,9 varav kommunalskatt- avräkning 8,1 0,9 Upplupna kostnader 89,8 71,3 varav upplupna 0,6 varav amortering 5,0 5,0 varav pensionskostnad individuell del 30,0 15,1 varav löneskatt pensionskostnad individuell del 7,3 3,7 varav semesterlöneskuld 32,3 32,9 varav ferielöneskuld 14,5 14,5 Övriga kortfristiga skulder 20,5 23,0 Momsskuld 0,7 Interimsskulder 15,2 4,9 Summa kortfristiga skulder 222,2 190,4 Not 17 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser intjänade tom 1997 526,8 516,9 Löneskatt 127,8 125,4 Summa pensionsförpliktelser 654,6 642,3 Not 18 Borgensåtagande Kommunägda bolag Lindesbergs bostäder AB 496,4 496,4 Linde Energi AB 65,0 65,0 Fastigheter i Linde AB 650,8 650,8 Tredingen Utveckling AB 2,6 2,6 Övriga Riksbyggen 54,8 54,8 Brf Senioren Lindesberg 43,4 43,4 Bergslagens kommunalteknik 7,5 7,5 Föreningar 7,5 7,5 Förlust ansvar egna hem 0,5 0,5 Summa borgensåtagande 1 328,4 1 328,4 Delårsrapport januari-juni 2015 27(69)