En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:4 En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län Linköping oktober 2001 Arne Halling Lennart Unell

En longitudinell 5-årsstudie om munhälsa, attityder och beteende till tandvård bland 50-åringar (f.1942) i Örebro och Östergötlands län Arne Halling Lennart Unell Ett folks hälsa är källan till all dess kraft, dess andliga såväl som dess materiella. Att bevara och utveckla släktets hälsa borde väl därför utgöra en af de allra främsta omsorgerna för hvarje nation, om icke den allra främsta. Källa: Edvard Wavrinskys inledningsord till motionen om inrättandet av en allmän folktandvård i Riksdagens andra kammare den 17 januari 1904. 2001-10-19/CA 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD...3 2. SAMMANFATTNING...4 3. BAKGRUND/INTRODUKTION...5 3.1 Tandvårdens förändring...6 3.2 Allmänhälsa - munhälsa...6 3.3 Munhälsa - livskvalitet...7 3.4 "50-årsstudien i Örebro och Östergötlands län...7 3.5 Mätning av munhälsa...8 4. SYFTE...8 5. MATERIAL OCH METOD...9 6. STATISTIK...10 7. RESULTAT/KOMMENTARER...11 7.1 Allmänhälsa...11 7.2 Munhälsa...13 7.2.1 Antal tänder...13 7.2.1.1 Tandförluster i Östergötlands och Örebro län sammantaget...15 under perioden 1992-1997...15 7.2.1.2 Tandförluster per kommun i Östergötlands län under perioden 1992-1997...16 7.2.1.3 Tandförluster fördelat på kommuner i Örebro län 1992-1997...17 7.2.2 Tuggfunktion...17 7.2.3 Muntorrhet...19 7.2.4 Tandvärk...20 7.3.1 Nöjdhet med tänderna i allmänhet...22 7.3.2 Tändernas utseende. Relation till tuggfunktion...23 7.3.3 Tändernas utseende. Hur man blir bemött...25 7.4 Stress...26 7.5 Tandvård och tandvårdsvanor...27 7.5.1 Munhygien...27 7.5.2 Tandvårdsbesök...28 7.6 Vårdform...29 7.6.1 Behandling folktandvård/privattandvård...29 7.6.2 Behandling av specialisttandläkare...31 7.6.3 Behandling med amalgam...32 7.7 Tillfredsställelse med tandvården... 33 7.8 Tandvårdskostnader...34 7.9 Tobaksvanor...35 7.9.1 Rökvanor...35 7.9.2 Snusvanor...35 7.10 Information...36 7.10.1 Information: Munhygien...36 7.10.2 Information: Kost...37 7.10.3 Information: Fluor...38 7.10.4 Information: Tobak...39 7.10.5 Information: Kostnad...41 8. VÄRDET AV EN 60-ÅRSUNDERSÖKNING...42 9. LITTERATURFÖRTECKNING...43 2

1. FÖRORD Denna rapport är en redovisning av munhälsa och attityder och beteende till tandvård med utgångspunkt från två studier utförda i Örebro och Östergötlands län på en åldersgrupp f.1942 dels 1992 (50-åringar) och dels 1997 (55-åringar). Arbetet kan ses som ett synbart bevis på ett mångårigt och fruktbart samarbete mellan landstingen. Uppföljning och utvärdering av munhälsa och tandvård över tid är betydelsefullt för analyser och prioriteringar för tandvårdens framtida mål och arbetssätt. Medan uppföljning och utvärdering av barn- och ungdomstandvårdens orala hälsa i Sverige under flera decennier varit ganska likformig finns det stora variationer vad gäller ambitionsnivå, angreppssätt och rapportering för uppföljning och utvärdering av den vuxna befolkningen. Flera landsting inom folktandvården har numera som rutin infört epidemiologisk uppföljning av sina patienter. Det utgör ett värdefullt planeringsmässigt tillskott men är otillräckligt för planering av hela den vuxna befolkningens munhälsa då den inte inbegriper privattandvården som behandlar merparten av de vuxna patienterna och inte heller de s.k. "ickepatienterna". Studierna som här beskrivs har därför ett viktig uppgift att fylla som faktabaserat underlag för framtidens tandvård. Ett antal lokala tandhälsostudier liknande den här har utförts under 70-90-talen. Syftet med den här rapporten som vänder sig till politiker, tandvårdspersonal, berörda tjänstemän och övriga med allmänt intresse är att sprida kunskap om 50- resp. 55-åringars munhälsa, attityder och beteende till tandvård relaterat till bakgrundsvariabler som kön, utbildning, arbetssituation m.m. Projektet ger genom sin design och storlek unika möjligheter för fortsatta och fördjupade studier redan nu med ett stort datamaterial men dess värde skulle ytterligare förstärkas om en uppföljningsstudie kunde komma tillstånd år 2002 för samma åldersgrupp, som 60-åringar. Bl.a. skulle möjligheterna att ge en framtidsvision om kommande äldres munhälsa och tandvårdsbehov bättre kunna tillgodoses. Vi vill rikta ett stort tack till alla såväl tandvårdspersonal, medarbetare och undersökningspersonerna i de båda länen som på olika sätt bidragit till att göra detta projekt möjligt. Speciellt riktar vi vår tacksamhet till beställarna för tandvården i Örebro och Östergötlands län som bidragit med värdefulla synpunkter till rapporten. Författare till rapporten svarar för rapportens innehåll. Den finns också tillgänglig på Internet via hemsidan www.orebroll.se/oll/tandvardsenhet/ och under Publikationer på hemsidan www.lio.se/fhvc Det är vår förhoppning att resultaten skall komma till användning och bidra till levande diskussioner om framtidens tandvård i Örebro och Östergötlands län. Linköping och Örebro i oktober 2001 Arne Halling Lennart Unell Docent Docent 3

2. SAMMANFATTNING Rapporten baseras på enäktstudier som genomfördes 1992 på 50-åringar (f.1942) och 1997 på 55-åringar som 1997 var bosatta i Örebro och Östergötlands län. Huvudsyftet med projektet var att belysa hur väl tandvårdslagens mål för vuxentandvården uppfylldes i Östergötland och Örebro län ur ett patientperspektiv: En god tandhälsa och en god tandvård på lika villkor för hela befolkningen (SFS 1985:125). Specifikt syfte var att studera betydelsen av allmänhälsa, livsstil, oralhälsa, tandvårdsvanor, tandvårdsattityder och tandvårdsbeteende relaterat till köns- och socio-ekonomiska faktorer för individer födda 1942 under 5-årsperioden 1992-1997. Studien 1992. Enkäter sändes år 1992 per post till alla invånare (8 888 individer) födda 1942 och bosatta med känd adress i Örebro (3 633 individer) och Östergötlands län (5 255 individer). Enkäterna omfattade frågor som berörde social bakgrund, allmän hälsa, mun- och tandhälsa och tidigare genomförd tandvård. Totalt besvarade 6 346 individer (71%) enkäten, med lika svarsfrekvens för de båda länen. Studien 1997. Undersökningen följdes upp 1997 med samma enkätfrågor som 1992 och till samma målgrupp. Svarsfrekvensen blev 71% (6 235 svar). Bland resultaten under 5-årsperioden kan nämnas: Små förändringar hade skett med avseende på antal kvarvarande tänder. Drygt 4 av 5 var oförändrat nöjda med tänderna. 96% av männen och 98% av kvinnorna ansåg sig kunna tugga bra. Drygt 4 av 5 ansåg att tänderna inte enbart hade betydelse för god tuggfunktion utan också för utseendet ett förhållande som ökade under perioden. Muntorrhet hade ökat för både män och kvinnor. Muntorrhet på dagen upplevdes av 18% av männen och 29% av kvinnorna och 31% av männen och 39% av kvinnorna på natten år 1997, en ökning sedan 1992. Tandvärk angavs ha drabbat var 10:e det senaste året med lika förhållande för män och kvinnor. Tandgnisslings/pressningssymtom tydande på stress förekom för män och kvinnor sammantaget i 18% 1992 och 21% 1997 - en viss ökning. Praktiskt taget alla borstar tänderna minst en gång om dagen! 98% hade varit hos tandläkaren inom en 3-årsperiod både 1992 och 1997. I Östergötland gick 77% och i Örebro län 70% till privat tandvård med stora variationer mellan kommunerna. Amalgamanvändningen hade halverats under 5-årsperioden. 95% var oförändrat nöjda med tandvården! Daglig rökning hade minskat från 26% till 19%. Information om munhygien, kost, fluor, tobak och om kostnader hade genomgående givits till en anmärkningsvärt liten andel av patienterna. 4

Munhälsan får i stort betraktas som god i de båda länen även om socioekonomiska skillnader föreligger. Mycket hög andel hade besökt tandvården. Egenvården tycks fungera väl. Bl. a. uppger samtliga att de borstar tänderna minst en gång om dagen. Det är att förvänta fortsatt generellt god munhälsa och få tandförluster under kommande 5-årsperiod. 3. BAKGRUND/INTRODUKTION Det är känt att munhälsan har betydelse för människors allmänna välbefinnande liksom att vissa allmänna sjukdomar ger återverkningar på förhållandena i munhålan. Det finns dock fortfarande luckor i vår kunskap varför forskning och systematisk uppföljning och utvärdering av den orala hälsan bör prioriteras för ökad förståelse för sambandet allmänhälsa - munhälsa. Historiskt sett har karies och parodontit fram till medeltid varit ett litet hälsoproblem. Förändrade kostvanor och ökad tillgång till socker i slutet av 1600- talet och tidigt 1700-tal medförde att karies snabbt utvecklades för att bli en folksjukdom. Inledningsvis bidrog sockrets relativt höga kostnad till att det främst var de bättre bemedlade i samhället som hade tillgång till socker och som därför mest drabbades av karies. Efter hand som socker blev billigare och mer tillgängligt även för lägre samhällsklasser kom också de att drabbas. Problemet med karies var således omfattande och generellt i samhället och kvarstod till i början av 1970-talet då en kraftig politisk kraftsamling gjordes bl.a. med utbyggnad av folktandvården. Detta tillsammans med betoning av förebyggande tandvård och införandet av en allmän tandvårdsförsäkring i Sverige 1974 medförde att munhälsan för såväl barn, ungdomar som vuxna kraftigt förbättrades under en relativt kort tid. Under 70-90-talen har ett antal lokala epidemiologiska undersökningar genomförts i Sverige som givit oss kunskap om den orala hälsa i den vuxna befolkningen. Bland de mera kända studierna är de som genomförts i Jönköping och Dalarna. Resultaten av dessa studier visar att påtagliga förbättringar har skett av munhälsan bland såväl barn som vuxna och att total tandlöshet blivit en sällsynthet framför allt i åldrarna under 50 år. Även in på 2000-talet rapporteras en fortsatt förbättring av munhälsan i befolkningen om än i långsammare takt. Stora socioekonomiska skillnader i munhälsa föreligger dock mellan olika befolkningsgrupper. Hur mycket hälsoförbättringarna kommer att påverka framtidens vårdbehov speciellt vad gäller de äldre över 80 år blir avhängigt balansen mellan faktorer som bidrar till minskat respektive ökat vårdbehov. Mot bakgrund av förväntade demografiska förändringar och förväntade nya teknologiska och behandlingsmässiga landvinningar talar mycket för att de vanliga tandsjukdomarna, karies och parodontit om något tiotal år fortsatt kommer att vara betydande folkhälsoproblem om än i mindre grad än vad de är idag. Forskning har visat att de bakomliggande orsaksfaktorerna för tandsjukdomars uppkomst och utveckling är komplext. Politiska beslut som stödjer 5

hälsobefrämjande åtgärder av allmän natur och som till stor del ligger utanför hälso- och sjukvården t.ex. mot rökning, alkoholkonsumtion och för goda kostvanor m.m. är tillsammans med individens eget ansvar och handlande viktiga förutsättningar för en gynnsam utveckling av munhälsan i befolkningen. 3.1 Tandvårdens förändring Under de senaste årtionden har det skett en snabb och omfattande förändring av tandvården och dess arbetssätt. Allmän ekonomisk åtstramning, förbättrad munhälsa, en åldrande befolkning, omfattande inflyttning av nya befolkningsgrupper från andra länder med stora vårdbehov, teknisk och behandlingsmässig utveckling, kunnigare och mer tandvårdsmedvetna patientgrupper än tidigare m.m., har skapat krav på förändringar och effektiviseringar av tandvården. Detta har medfört att vissa landsting sedan början av 1990-talet infört beställar-köpare-system. Drivkraften för dessa är målstyrning och kostnadseffektivitet mot väldefinierade och överenskomna hälsomål. Det är mycket som talar för att tandvården i överskådlig framtid kommer att få klara sig med än mer begränsade resurser. Detta tvingar med nödvändighet fram effektiviseringar och prioriteringar baserat på faktabaserat och anpassat underlag. Generella befolkningsstudier med självrapporterad hälsa med återkoppling av uppgifter om allmän- och munhälsa, livsstil, attityder och beteenden har under senare år blivit allt vanligare som ett komplement till de årliga tandvårdepidemiologiska sammanställningarna inom landstingen. Det finns i Sverige inte någon aktuell undersökning om de vuxnas munhälsa bortsett från SCB:s studier av levnadsförhållanden. SCB studierna ger dock ganska grova mått på vuxnas tandhälsa i olika åldrar (andel med total tandlöshet). Dessa visar att tandhälsan överlag har förbättrats de senaste 25 åren i synnerhet bland äldre över 65 år. De geografiska och sociala skillnaderna i tandhälsa är dock fortfarande stora. Invandrare har generellt sett sämre tandhälsa än infödda svenskar. Lokala studier på landstingsnivå om vuxnas munhälsa har genomförts på många håll i Sverige på 80-talet och fram till början av 90-talet (se svenska epidemiologiska studier, s. 45). Sammantaget visar de att en betydande del av befolkningen har besvär från mun och tänder, något mer uttalat för kvinnor än för män och mer för arbetare än tjänstemän. 3.2 Allmänhälsa - munhälsa Även om munhälsan har förbättrats mycket under det senaste halvseklet, utgör de vanligaste tandsjukdomarna karies och parodontit fortfarande betydande folkhälsoproblem. Medan en stor del av befolkningen har god munhälsa finns det stora skillnader mellan olika ålders- och samhällsgrupper. 6

I begreppet god munhälsa brukar inbegripas friska förhållanden i tänder, tändernas fäste, munnens slemhinnor, svalg, käkleder och tuggmuskler. Munhälsan avspeglar en rad medicinska problem som exempelvis diabetes, leukemi samt ätstörningar och medicinering. Många mediciner bidrar till en försämrad munhälsa genom minskad salivproduktion med förhöjd risk för karies, nedsatt allmäntillstånd och en sänkt livskvalitet som följd. Senare års forskning har dessutom visat på möjliga samband mellan kroniska infektioner i munnen och allmänsjukdomar som t.ex. magsjukdomar, lunginflammation och hjärtkärlsjukdomar. Ökad medvetenhet om munsjukdomars betydelse för allmänhälsan har tydliggjorts först under senare decennier. Studier har visat att sjukdomar och besvär från tänder och munhåla i varierande grad har betydelse både på individuell nivå och samhällsnivå. Symtom på munsjukdomar är dock till större delen av sin utveckling inte påtagliga, vilket leder till att de lätt förbises eller betraktas som något normalt eller oviktigt. Regelbunden uppföljning med undersökning, kontroll, förebyggande och ev. rehabiliterande åtgärder av tandvårdspersonal är därför en angelägen förutsättning för en god munhälsa i befolkningen. 3.3 Munhälsa - livskvalitet Det finns ett starkt samband mellan munhälsa och livskvalitet. Att ha ett friskt och välfungerande bett betraktas numera allmänt som en självklar och viktig förutsättning för ett allmänt välbefinnande och en harmonisk social samvaro. Avsaknad av tänder eller innehav av tänder som är skadade av sjukdomar eller trauma eller allmänt missprydande kan vålla de drabbade fysiska och psykiska problem. Detta kan gälla dimensioner som fysisk smärta, svårigheter att äta, psykologiskt obehag med att vistas bland andra människor, svårigheter att tala m.m. I detta sammanhang är det viktigt att nämna att vad som kan tyckas vara mindre synlig skada eller avvikelse kan för den drabbade resultera i socialt stigma och djupgående personliga konsekvenser. Självkänsla har i dessa sammanhang visat sig ha betydelse för hur individen ser på och uppfattar sina tänder. Individer med större självkänsla värderar sitt tandstatus bättre än de med mindre självkänsla. 3.4 50-årsstudien i Örebro och Östergötlands län Medverkande i den här totalstudien som genomfördes åren 1992 och 1997 var samtliga individer födda 1942 ingående i folkbokföringsregistret i Örebro och Östergötlands län den 31/12 1991 resp. 1996. De utgör en åldersgrupp som har upplevt många omvälvande samhällsförändringar och levt nästan lika länge som folktandvården funnits till. Utbyggnaden av folktandvården och införandet av allmän tandvårdsförsäkring 1974 har haft en stor betydelse för den positiva utvecklingen av munhälsan som skett i Sverige. Genom ett långsiktigt och systematiskt arbetssätt har speciellt barn och ungdomstandvården blivit framgångsrik. Sannolikt var det få om ens någon av 50- resp. 55- åringarna i 7

denna studie som i någon nämnvärd grad fick del av den förebyggande tandvård som idag ges generellt till alla barn och ungdomar i Sverige. Orsaken till detta berodde på att det kom att ta ett 40-tal år innan folktandvården blev helt utbyggd främst beroende på underskott på tandläkare. Fram till början av 60-talet var det vanligt att barn hade "dåliga" tänder. Tandvärk förekom i praktiskt taget alla skolklasser och gjorde sig ständigt påmind med konsekvenser för både sömn och skolarbete. Lärarna tvingades ofta sända sina elever med akuta besvär till tandläkaren med förhoppningen om snabb hjälp för att besvären skulle lindras. Under andra världskriget minskade karies drastiskt på grund av den rådande sockerransoneringen. Vid fredsöverkommelsen 1945 upphörde sockerransoneringen vilket snabbt gav återverkningar på barnens tandhälsa. Kariesutvecklingen förvärrades för att bli som värst i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. 3.5 Mätning av munhälsa Munhälsa som mått på vårdbehov har traditionellt registrerats och värderats av tandläkare baserat på kliniska och objektiva mätmetoder. Detta har visat sig vara otillräckligt då de ej tagit hänsyn till patienternas kunskap, attityder och beteenden eller deras subjektiva upplevda tandvårdsbehov. Egenrapportering av munhälsostatus i befolkningen har visat sig ge en god om än grov bild av munhälsan och vårdbehovet. Fördelarna med att besvara en enkät är att fler finner detta acceptabelt än att kliniskt undersökas och till betydligt lägre kostnader vid jämförelse med traditionell epidemiologisk tandundersökning. I modern tid har endast två nationella studier genomförts för beskrivning av tandhälsan i Sverige. Detta har kompenserats av ett stort antal lokala/regionala studier (se svenska epidemiologiska studier s. 45). Detta var också anledningen till att detta samarbetsprojekt mellan Örebro och Östergötlands län initierades 1992 för att belysa den vuxna befolkningens orala hälsa med uppföljning 1997, då det i dessa län inte tidigare hade gjorts någon vuxenstudie av den orala hälsan. 4. SYFTE Huvudsyftet med projektet var att belysa hur väl tandvårdslagens mål för vuxentandvården uppfylls i Östergötland och Örebro län ur ett patientperspektiv: En god tandhälsa och en god tandvård på lika villkor för hela befolkningen (SFS 1985:125). Specifikt syfte var att studera betydelsen av allmänhälsa, livsstil, munhälsa, tandvårdsvanor, tandvårdsattityder och tandvårdsbeteende relaterat till köns- och socioekonomiska faktorer. 8

5. MATERIAL OCH METOD Projektet genomfördes som två delstudier en år 1992 och en år 1997. Studien 1992 Enkäter sändes år 1992 per post till alla invånare (8 888 individer) födda 1942 och bosatta med känd adress i Örebro (3 633 individer) och Östergötlands län (5 255 individer). En första enkät sändes i april 1992 med två ytterligare påminnelser i de fall svar inte inkommit. Enkäterna omfattade totalt 53 frågor med ett antal underfrågor, som berörde social bakgrund, allmän hälsa, munhälsa och tidigare genomförd tandvård. Totalt besvarade 6 346 individer (71%) enkäten, med lika svarsfrekvens för de båda länen. För ytterligare uppgifter hänvisas till rapporten 1992. Studien 1997 Undersökningen följdes upp 1997 med samma enkätfrågor och till samma målgrupp. Svarsfrekvens blev 71% (6 235 svar). "Panel"-studie. Studie av individer som deltagit 1992 och 1997 De individer som ingår i denna rapport omfattar endast dem som deltagit i enkätundersökningarna både 1992 och 1997 (tabell 1). Totalt kunde 5 035 personer registreras vid två tillfällen och därmed följas under femårsperioden, vilket motsvarar 57% av samtliga bosatta inom området då undersökningen genomfördes 1997. Tabell 1. Resultat i procent av dem som svarat på enkäter 1992 och 1997 och för dem som svarat vid båda tillfällena ( panelen ). År 1992 År 1997 Panelen Län Östergötlands län 59 62 60 Örebro län 41 38 40 Kön Män 49 49 49 Kvinnor 51 51 51 Boendeort Större tätort 46 46 45 Mindre tätort 36 35 36 Glesbygd 18 19 19 Civilstånd Gifta/samboende 81 86 87 Ensamstående 19 14 13 Utbildning Folkskola 40 42 41 Mer än folkskola 60 58 59 Arbete Förvärvsarbetande 93 88 90 Ej förvärvsarbetande 7 12 10 Vårdform Privattandvård 72 69 69 Folktandvård 26 29 29 Ej tandvård 2 2 1 God överensstämmelse förelåg mellan angivna bakgrundsvariabler och deras fördelningar vid jämförelse mellan tvärsnittsstudierna 1992 och 1997 samt 9

individer ingående i "panelen" 1992 och 1997. Materialet i den föreliggande studien bedöms därför vara representativt för Östergötland och Örebro län i de aktuella åldrarna. De två länen sammantaget kan dessutom ses som ett Mini- Sverige med representation av storstad, medelort och glesbygd och därtill hörande samhällsfunktioner. För denna rapport har följande variabler studerats: Allmänhälsa Munhälsa Antal kvarvarande tänder Tuggfunktion Muntorrhet Tandvärk Nöjdhet med tänderna Attityder till tändernas utseende tuggfunktion Stress Tandvårdsvanor Munhygien Tandvårdsbesök Vårdform Behandling folktandvård/privattandvård Behandling av specialisttandläkare Behandling amalgam Tillfredsställelse med tandvården Tandvårdskostnader Tobaksvanor Rökning Snusning Information -Munhygien -Kost -Fluor -Tobak -Kostnader 6. STATISTIK Som statistiska metoder har använts Pearson Chi-2 och Mc Nemar test samt multipel regressionsanalys. Som signifikansnivå har valts 5% nivån (p<0,05). 10

7. RESULTAT/KOMMENTARER 7.1 Allmänhälsa Som mått på allmänhälsa valde vi, för att uttrycka välmående, ett globalt känslobegrepp genom frågan: Anser Du Dig var fullt frisk?. Vid jämförelse mellan åren 1992 och 1997 hade andelen som inte ansåg sig vara fullt friska ökat från 10% till 13%, p<0,05 (tabell 2). Tabell 2. Procentuell andel som svarat på frågan Anser Du Dig vara fullt frisk? för åren 1992 (N=5 019) och 1997 (N=5 007). 1992 1997 Ja, absolut 44 38 Ja, i stort sett 47 49 Nej, inte särskilt 6 8 Nej, absolut inte 4 5 Har ingen uppfattning 0 0 Resultat från enkätundersökningen 1997 som svar på frågan hur de upplevde allmänhälsan i relation till sina jämnåriga: Boendeort Kön Ingen signifikant skillnad förelåg mellan dem som bodde större i tätort, mindre tätort eller landsbygd. Kvinnor upplevde sitt hälsotillstånd som sämre än män, p< 0,05 (fig 1). 11

70 60 50 % 40 30 Män Kvinnor 20 10 0 Bättre allmäntillstånd ungefär lika Sämre allmäntillstånd Figur 1. Procentuell fördelning av upplevt allmänt hälsotillstånd bland 55-åriga kvinnor och män jämfört med jämnåriga i Örebro och Östergötlands län år 1997. Civilstånd Utbildning Arbete Vårdform Utseende Gifta/sammanboende upplevde sin allmänhälsa som bättre än ensamstående, p<0,05. Individer med enbart folkskola upplevde sin allmänhälsa som bättre än dem med mer än folkskola, p<0,05. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan dem som var arbetssökande och icke arbetssökande. Allmänhälsan upplevdes som bättre för dem som de senaste 5 åren anlitat privattandvården jämfört med folktandvården och sämst för dem som inte hade varit hos tandläkare alls under perioden (p<0,05). Allmänhälsan upplevdes som bättre för individer som var nöjda med sina tänders utseende än dem som inte var nöjda med sina tänder, p<0,05 (fig 2). 12

80 70 60 % 50 40 30 Bättre allmäntillstånd ungefär lika Sämre allmäntillstånd 20 10 0 Mycket nöjd Ganska nöjd Nej inte särskilt nöjd Absolut inte nöjd. Figur 2. Procentuell fördelning av nöjdhet med utseendet bland 55-åringar i förhållande till allmänt hälsotillstånd jämfört med jämnåriga i Örebro och Östergötlands län år 1997. Tugg förmåga Av dem som upplevde sitt allmäntillstånd som bättre än sina jämnåriga var 80% också mycket nöjda med sin tuggförmåga. Motsvarande andel för dem som upplevde sin allmänhälsa ungefär lika och sämre än sina jämnåriga var 70% resp. 50%, p<0,05. Kommentar: 91% år 1992 och 87% 1997 var nöjda med sin allmänhälsa. Denna påverkades av kön, civilstånd, utbildning, vårdform och utseende. Även om en viss försämring har skett av allmänhälsan bedömer vi den i ett samhällsperspektiv som god. Det finns dock anledning till att närmare studera vad som utmärker dem som inte är nöjda med sin hälsa och de konsekvenser detta medför för individen och samhället. 7.2 Munhälsa 7.2.1 Antal tänder Antal tänder kan ses som ett grovt mått på munhälsa. Egna tänder har betydelse för individens livskvalitet som är en funktion av förmågan att äta en välbalanserad och differentierad kost. För en optimal funktionsnivå har framförts att det krävs 20-24 funktionsdugliga kvarvarande tänder. 13

Andel svarande med avseende på antal kvarvarande tänder jämfördes mellan Örebro och Östergötlands län (tabell 3) och kön (tabell 4). Tabell 3. Procentuell fördelning av antal kvarvarande tänder relaterat till länstillhörighet för år 1992 (N=5 008) och år 1997 (N=5 049). Procent. Östergötand Örebro län Totalt 1992 1997 1992 1997 1992 1997 Alla tänder kvar 22 17 24 20 23 18 Saknar någon enstaka tand 57 60 57 59 57 59 Saknar ganska många tänder 18 20 17 19 17 19 Har nästan inga tänder kvar 2 2 1 1 2 2 Är helt tandlös 2 2 1 1 1 2 Tabell 4. Procentuell fördelning av antal kvarvarande tänder relaterat till kön år 1992 (Kvinnor=2 557; Män=2 478) resp1997 (Kvinnor=2 496; Män=2 464). Män Kvinnor 1992 1997 1992 1997 Alla tänder kvar 21 18 23 18 Saknar någon enstaka tand 57 59 57 60 Saknar ganska många tänder 18 20 17 19 Har nästan inga tänder kvar 2 2 1 2 Är helt tandlös 1 1 1 1 Ingen skillnad förelåg vid jämförelse mellan män och kvinnor med avseende på antal kvarvarande tänder 1992 och 1997. Resultat från enkätundersökningen år 1997 med svar på andelen individer som uppgav sig ha samtliga tänder kvar eller som saknade någon enstaka tand: Boendeort Ingen statistisk skillnad förelåg mellan länen. Dock förelåg statistisk skillnad mellan större tätort (77%), mindre tätort (75%) och landsbygd (74%). Kön Ingen statistisk skillnad förelåg mellan män och kvinnor (tabell 4). Civilstånd Utbildning Arbete Större andel förelåg bland gifta/samboende (77%) än bland ensamboende (69%), p<0,05. Större andel förelåg bland dem med mer än folkskola (82%) jämfört med dem med enbart folkskola (68%), p<0,05. Större andel förelåg bland arbetande (77%) jämfört med ej arbetande (63%) (p<0,05). 14

Arbetssökande Vårdform Kallelse Mindre andel förelåg bland arbetssökande (66%) jämfört med ej arbetssökande (76%), p<0,05). 80% bland dem som de senaste 5 åren fått sin tandvård inom privattandvården, 69% inom folktandvården och 33% bland dem som ej fått tandvård angav att de hade alla tänder kvar eller saknade någon enstaka tand (p<0,05). Mindre andel bland dem som sökt tandvård själv (70%) jämfört med dem som blivit kallade (78%) angav att de hade alla tänder kvar (p<0,05). Kommentar: 4 av 5 hade alla tänder kvar eller saknade någon enstaka tand. Små förändringar hade skett mellan 1992 och 1997 vilket även gällde för dem som vid registreringen 1992 hade färre antal tänder kvar. Mycket få nya helprotesfall tillkom under perioden. Detta tyder på att egenvården och tandvårdsinsatserna i denna åldersgrupp har haft en gynnsam effekt på munhälsan uttryckt i antal kvarvarande tänder. Ingen skillnad förelåg vid jämförelse mellan män och kvinnor med avseende på antal kvarvarande tänder 1992 och 1997. Det förelåg ett statistiskt samband mellan tandantal och civilstånd, utbildning, arbete, vårdform och kallelse till tandvård. 7.2.1.1 Tandförluster i Östergötlands och Örebro län sammantaget under perioden 1992-1997 Nedan visas förändringar av antal tänder mellan 1992 och 1997 för de studerade individerna med utgångspunkt från tandstatus ( Nivå I-IV ) som det registrerades 1992 i Örebro och Östergötlands län: Saknar ingen eller någon enstaka tand 1992 (n=3 877) (Nivå I) Bland dessa individer kom år 1997 11% att tillhöra Nivå II (Saknar ganska många tänder) och <1% Nivå III (Har nästan inga tänder kvar). Saknar ganska många tänder 1992 (n=355) (Nivå II) Bland dessa individer kom år 1997 4% att tillhöra Nivå III och <1% Nivå IV (Helt tandlösa). Har nästan inga tänder kvar 1992 (n=69) (Nivå III) Bland dessa individer kom år 1997 13% att tillhöra Nivå IV. Är helt tandlös 1992 (n=58) (Nivå IV). 15

Kommentar: Inga signifikanta skillnader förelåg vare sig med avseende på kön eller utbildning. Försämringen av tandstatus får totalt sett bedömas som anmärkningsvärt liten vilket är oväntat positivt i en tid med urholkad tandvårdsförsäkring, arbetslöshet och allmän lågkonjuktur. 7.2.1.2 Tandförluster per kommun i Östergötlands län under perioden 1992-1997 Nedan visas andel individer per kommun som hade förlorat minst en tand under 5- årsperioden i Östergötlands län (tabell 5) och Örebro län (tabell 6). Tabell 5. Procentuell andel svaranden som angivit att de förlorat minst en tand under 5-årsperioden i Östergötlands län (N=2 911). Kommun Procent Antal Boxholm 13 53 Finspång 16 170 Kinda 19 85 Linköping 16 896 Mjölby 24 96 Motala 14 285 Norrköping 19 860 Söderköping 15 98 Vadstena 12 67 Valdemarsvik 16 70 Ydre* 13 15 Åtvidaberg 14 96 Ödeshög* 33 24 Östergötlands län 17 2 911 * För kommuner med mindre än 50 individer bör vid den statistiska analysen speciell försiktighet vidtagas. Kommentar: I genomsnitt hade 17% förlorat minst en tand under 5-årsperioden, varierande mellan 12-24% mellan de olika kommunerna i Östergötland. Detta kan också formuleras som att andelen individer som inte förlorat någon tand alls under 5- årsperioden för de olika kommunerna varierade mellan 76-88%. 16

7.2.1.3 Tandförluster fördelat på kommuner i Örebro län 1992-1997 Tabell 6. Procentuell andel svaranden som anger att de förlorat minst en tand under 5-årsperioden i Örebro län (N=1 948). Kommun Procent Antal Askersund 12 52 Degerfors 22 69 Hallsberg 19 159 Hällefors 18 50 Karlskoga 10 265 Kumla 16 133 Laxå* 13 38 Lekeberg* 18 39 Lindesberg 22 156 Ljusnarsberg* 10 41 Nora 14 65 Örebro kommun 16 877 Örebro län 16 1 948 *För kommuner med mindre än 50 individer bör vid den statistiska analysen speciell försiktighet vidtagas. Kommentar: I genomsnitt hade 16% förlorat minst en tand under 5-årsperioden, varierande mellan 10-22% mellan de olika kommunerna i Örebro län. Detta kan också formuleras som att andelen individer som inte förlorat någon tand alls under 5- årsperioden för de olika kommunerna varierade mellan 78-90%. Jämförelse mellan Östergötlands och Örebro län Inga statistiskt säkerställda skillnader kunde påvisas mellan länen. De skillnader som finns på kommunnivå är små om man tar hänsyn till att extremvärdena i de flesta fall finns i de kommuner med ett litet antal svaranden. Inga sociala samband kunde visas för försämringen under 5-årsperioden. 7.2.2 Tuggfunktion Tänderna har en viktig uppgift för att sönderdela och tugga födan. En god tuggfunktion är en förutsättning för ett varierat och näringsriktigt kostintag. De allra flesta ansåg sig kunna tugga all slags mat och andelen som ansåg sig kunna tugga bra låg relativt oförändrat mellan 1992 och 1997 både för män och kvinnor (tabell 7). 17

Tabell 7. Procentuell fördelning av svar på frågan Kan Du tugga all slags mat? för män och kvinnor åren 1992 (N=4 993) och 1997 (N=4 993). Män Kvinnor 1992 1997 1992 1997 Mycket bra 73 68 75 73 Ganska bra 24 28 22 25 Mindre bra 2 3 2 2 Dåligt 1 1 1 0 Resultat från enkätundersökningen år 1997 som redovisar svaren på frågan Kan Du tugga all slags mat? med svarsalternativet mycket bra eller ganska bra : Boendeort Ingen signifikant skillnad förelåg mellan större tätort, mindre tätort eller landsbygd. Kön Signifikant skillnad förelåg mellan män (97%) och kvinnor (98%). Civilstånd Utbildning Signifikant större andel förelåg för gifta/samboende (97%) jämfört med ensamboende (94%). Signifikant mindre andel förelåg bland dem med enbart folkskola (95%) jämfört med dem med mer än folkskola (98%). Arbete Signifikant större andel förelåg bland förvärvsarbetande (97%) jämfört med inte förvärvsarbetande (90%). Arbetssök. Vårdform Kallelse Signifikant mindre andel förelåg bland arbetssökande (92%) jämfört med ej arbetssökande (97%). Av dem som de senaste 5 åren fått tandvård angav 98% inom privattandvården, 94% inom folktandvården och 79% bland dem som ej fått tandvård att de hade bra tuggförmåga (p<0,05). 92% av dem som själv sökt tandvård och 98% av dem som blivit kallade av tandvården angav att de hade bra tuggförmåga (p<0,05). Kommentar: Mycket hög andel angav att de kunde tugga bra, vilket är i överensstämmelse med andra svenska studier. Det förelåg dock statistiska skillnader mellan tuggförmåga och kön, civilstånd, utbildning, arbete, vårdform och kallelserutiner. 18

7.2.3 Muntorrhet Muntorrhet som följd av minskat salivflöde förekommer frekvent och ökar med stigande ålder. Inom tandvården infinner sig idag alltfler medicinskt sköra patienter som tidigare var inneliggande på sjukhus men som numera lever ett normalt liv dock med medicinering som många gånger påverkar saliven med muntorrhet som följd. Besvären är minst uttalade och med relativt liten variation i åldrarna 20-54 år för att öka efter 55-årsåldern. Saliven påverkar den orala hälsan och individens välbefinnande genom sin smörjande, rengörande, antibakteriella och buffrande förmåga och är därmed av betydelse för både tänder och slemhinnor. Låg salivsekretion ger upphov till muntorrhet och ökar risken för kariesangrepp och gör det svårt att svälja. Muntorrhet är därför viktigt att uppmärksamma i så tidigt stadium som möjligt. Denna studie visade att den upplevda muntorrheten förekommer mer på natten (tabell 8a) än på dagen (tabell 8b) och mer för kvinnor än män. Denna skillnad hade ökat under 5-årsperioden. Tabell 8a. Procentuell andel svar på frågan Känner Du Dig torr i munnen? på dagen 1992 (N=4 936) och 1997 (N=4 915) för män och kvinnor. Män Kvinnor Totalt 1992 1997 1992 1997 1992 1997 Ja, ofta 2 2 5 5 3 3 Ja, ibland 15 16 21 24 18 20 Nej, sällan 42 44 33 36 38 40 Nej, aldrig 41 39 41 36 41 37 Tabell 8b. Procentuell andel svar på frågan Känner Du Dig torr i munnen? på natten 1992 (N=4 745) och 1997 (N=4 721) för män och kvinnor. Män Kvinnor Totalt 1992 1997 1992 1997 1992 1997 Ja, ofta 4 5 6 8 5 7 Ja, ibland 22 26 24 31 23 28 Nej, sällan 36 36 29 29 33 32 Nej, aldrig 38 32 42 33 40 32 Resultat från enkätundersökningen år 1997 med jakande svar på frågan Känner du dig torr i munnen : Boendeort Ingen signifikant skillnad förelåg mellan större tätort, mindre tätort och glesbygd för muntorrhet vare sig dagtid eller nattetid. 19

Kön Civilstånd Utbildning Arbete Arbetssök. Vårdform Kallelse Signifikant fler kvinnor (29%) än män (17%) var muntorra dagtid liksom nattetid då 39% av kvinnorna och 32% av männen var muntorra. Signifikant skillnad förelåg mellan gifta/samboende (28%) och ensamstående dagtid (23%) men ej nattetid. Statistiskt större andel förelåg för dem med enbart folkskola jämfört med dem med högre utbildning såväl dagtid som nattetid. Statistiskt större andel förelåg för icke förvärvsarbetande jämfört med arbetande såväl dagtid som nattetid Statistiskt större andel förelåg för icke arbetssökande jämfört med arbetssökande gällande dagtid men ej nattetid Statistiskt större andel förelåg för dem som gick till folktandvården jämfört med privattandvården såväl dagtid som nattetid. Statistiskt, större andel förelåg för dem som själv sökte tandvård jämfört med dem som blev kallade vilket gäller såväl dagtid som nattetid. Kommentar: Man upplevde en större muntorrhet nattetid än dagtid. Sålunda förelåg 1997 muntorrhet bland 18% av männen och 29% bland kvinnorna under dagen. Motsvarande andel för muntorrhet på natten var 31% resp. 39%. Muntorrheten hade ökat under 5-årsperioden dock mest på natten. Muntorrhet påverkades av köns, civilstånd, utbildning, arbete, vårdform och kallelsesystem. 7.2.4 Tandvärk Tandvärk är en av de dominerande orsakerna till upplevd värk i allmänhet. Trots modern tandvård förekommer tandvärk i så stor omfattning i befolkningen att en stor del under sin livstid någon gång drabbas av tandvärk. Besvären kan ha sitt ursprung från karies och parodontit men även komma från käkleder eller käkhålor eller vara ett allmänt symtom efter tandbehandling. Smärta i munregionen och ansiktet kan ibland vara svårt att diagnosticera för tandläkaren. Exempelvis kan patienten klaga över smärtor som de upplever kommer från tänder eller käkleder orsakas av hjärtbesvär. En felaktig diagnos i detta sammanhang kan på ett ödesdigert sätt fördröja en livsräddande behandling. Drygt 10% uppgav i denna studie att hade haft tandvärk år 1992 och år 1997 med små skillnader mellan könen. Intressant iakttagelse är att mer än en tredjedel 20

angav att de ej mindes om de hade haft tandvärk vilket får tolkas som att dessa eventuella besvär varit så obetydliga att de ej hade lagt dem på minnet och därför ej kan räknas som problem (tabell 9). Tabell 9. Svarsprocent för män och kvinnor som svar på frågan När hade Du tandvärk senast? för åren 1992 (N=4 997) och 1997 (N=4 992). Tandvärk Män Kvinnor 1992 1997 1992 1997 Under de tre senaste månaderna 3 3 5 4 Under det senaste året 7 7 8 7 Mer än ett år sedan 49 55 38 38 Har aldrig haft tandvärk 9 8 11 11 Minns ej 30 34 38 41 Till skillnad för år 1997 förelåg 1992 ingen signifikant skillnad mellan länen. Resultat från enkätundersökningen år 1997 rörande andelen individer som svarat att de haft tandvärk minst en gång det senaste året: Boendeort Kön Civilstånd Signifikanta skillnader förelåg vid jämförelse mellan länen och mellan större tätort (12%), mindre tätort (10%) och glesbygd (10%). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan män och kvinnor. Signifikant skillnad förelåg mellan gifta/samboende (10%) och ensamstående (14%). Utbildning Signifikant skillnad förelåg mellan dem med enbart folkskola (10%) och dem med mer än folkskola (12%). Arbete Signifikant skillnad förelåg mellan dem med förvärvsarbete (10%) och de icke förvärvsarbetande (17%). Arbetssök. Vårdform Ingen signifikant skillnad förelåg mellan aktivt sökande arbetssökande och icke arbetssökande. Signifikant skillnad förelåg mellan dem som uppgav att de huvudsakligen gått privat (10%) jämfört med folktandvården (13%). Kallelse Signifikant skillnad förelåg mellan dem som söker själva (24 %) jämfört med 7% bland de som blir kallade. 21

Kommentar: Drygt 10% uppgav att de hade haft tandvärk det senaste året såväl vid studien 1992 som 1997 med små skillnader mellan könen. Anmärkningsvärt är att 30-34% för männen och 38-41% för kvinnorna inte mindes om de haft tandvärk. Detta måste tolkas som att besvären ej varit av svårare art. Tandvärk påverkas av boendeort, civilstånd, utbildning, arbete, vårdform och kallelsesystem. 7.3.1 Nöjdhet med tänderna i allmänhet Nöjdhet med tänderna är ett utryck för individens uppfattning och värdering av sitt munhälsotillstånd s.k. munhälsorelaterad livskvalitet för sitt bett om det upplevs som komfortabelt och funktionellt och om det tillåter individen att utveckla sin sociala roll. Vid jämförelse mellan 1992 och 1997 var läget i stort oförändrat. Ca 80% var i allmänhet nöjda med sina tänder (tabell 10). Ingen statistisk skillnad förelåg mellan länen. Tabell 10. Procentuell fördelning av svar på frågan Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? åren 1992 (N=4 975) och 1997 (N=4 975) i Östergötlands och Örebro län sammantaget. 1992 1997 Ja, mycket nöjd 15 14 Ja, i stort sett nöjd 67 68 Nej, inte särskilt nöjd 14 14 Nej, absolut inte nöjd 4 3 Resultat från enkätundersökningen år 1997 som svar på frågan Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? : Boende Kön Ingen signifikant skillnad förelåg mellan större tätort, mindre tätort och landsbygd. Ingen signifikant skillnad förelåg mellan män och kvinnor Civilstånd Gifta/sammanboende var i större omfattning allmänt nöjda med tänderna jämfört med ensamstående (p<0,05). Utbildning Individer med längre utbildning än folkskola (83%) var i större omfattning allmänt nöjda med tänderna jämfört med dem med enbart folkskola (80%) (p<0,05). 22

Arbete Vårdform Kallelse För män var arbetande män i större omfattning allmänt nöjda med tänderna (83%) jämfört med aktivt arbetssökande (74%). För kvinnor var motsvarande siffror 81% resp. 71% (p<0,05). Större andel var nöjda med tänderna av dem som gick till privattandvården (84%) jämfört med dem som gick till folktandvården (77%) och dem som inte fått tandvård alls (53%), p<0,05. Bland dem som sökt tandvård själva var 72% nöjda med tänderna jämfört med 85% bland dem som blev kallade (p<0,05). Allmänt Bland dem som var nöjda med tänderna upplevde 27% sitt allmänna hälso- hälsotillstånd som bättre än sina jämnåriga jämfört med 10% bland tillstånd dem som upplevde sitt allmänna hälsotillstånd som sämre (p<0,05). Tandvårds- Större andel av dem som hade besökt tandvården det senaste året var besök nöjd med tänderna (85%) jämfört med dem som inte hade besökt tandvården (56%), p<0,05. Kommentar: Mer än 4 av 5 var nöjda med tänderna något som var oförändrat under 5- årsperioden. Detta är i överensstämmelse med andra svenska studier. Nöjdhet med tänderna påverkas av civilstånd, utbildning, arbete, vårdform, kallelserutiner, allmänhälsa och tandvårdsbesök. Det måste i detta sammanhang betonas att det finns en betydande andel individer som inte är särskilt nöjda. De utgör en "blandad" grupp individer för vilka ytterligare forskning är påkallad för att få kunskap om hur man bäst kan hjälpa dessa människor med vilka metoder, resurser och till vilken kostnad. 7.3.2 Tändernas utseende. Relation till tuggfunktion Dagens servicesamhälle ställer krav på individens yttre att vara snygg och fräsch. Det kommer troligen att gälla för individer även i högre åldrar. Tänder har för dem fått en allt mer framträdande betydelse. Ingen signifikant skillnad förelåg för Örebro eller Östergötlands län på frågan Det spelar ingen roll hur man ser ut i munnen, bara man kan tugga den mat man tycker om vare sig 1992 eller 1997 (tabell 11) 23

Tabell 11. Svarsprocent som svar på frågan Det spelar ingen roll hur man ser ut i munnen bara man kan tugga det man tycker om för åren 1992 (N=4 921) och 1997 (N=4 819). Instämmer 1992 1997 absolut 5 5 i stort sett 14 16 inte 32 49 absolut inte 49 35 Resultat från enkätundersökningen år 1997 med nekande svar på frågan Det spelar ingen roll hur man ser ut i munnen bara man kan tugga det man tycker om : Boendeort Signifikant skillnad förelåg mellan större tätort (19%), mindre tätort (22%) och landsbygd (27%), p<0,05. Kön Signifikant fler män (23%) än kvinnor (19%) instämde. Civilstånd Ingen signifikant skillnad förelåg mellan gifta/samboende och ensamstående. Utbildning Signifikant skillnad förelåg mellan dem med enbart folkskola (27%) och dem med mer än folkskola (17%). Arbete Arbetssökande Vårdform Kallelse Signifikant skillnad förelåg mellan förvärvsarbetande (20%) och ickeförvärvsarbetande (26%). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan arbetssökande och ej arbetssökande. 20% av patienterna som gick till privattandvården instämde. Motsvarande siffror för dem som gick till folktandvården var 23% och för dem som ej erhållit tandvård, 36% (p<0,05). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan personer om de själva eller om tandvården hade tagit initiativet till tandvårdsbesöket. Kommentar: Mer än 4 av 5 ansåg att tändernas utseende har en framträdande betydelse utöver dess tuggfunktion, en tendens som ökade något under 5-årsperioden. Tändernas estetiska betydelse påverkades av boendeort, kön, utbildning, arbete och vårdform. 24

7.3.3 Tändernas utseende. Hur man blir bemött Det finns ett dokumenterat ökat intresse av estetisk tandvård i Sverige. Det har möjliggjorts genom en teknisk utveckling av nya tandfärgade material. Detta bekräftas även i denna studie som visar att uppfattningen om tändernas utseende bedöms som viktigt, en värdering som också har ökat under perioden (tabell 12). Tabell 12. Fördelning av svar på frågan Att ha vackra och perfekta tänder är mycket viktigt för hur man blir bemött av andra människor för åren 1992 (N=4 936) och 1997 (N=4 863). Instämmer 1992 1997 absolut 14 16 i stort sett 50 52 inte 25 28 absolut inte 10 4 Andelen hade ökat med 4%- enheter mellan 1992 och 1997. Resultat från enkätundersökningen år 1997 med instämmande svar på frågan Att ha vackra och perfekta tänder är mycket viktigt för hur man blir bemött av andra människor : Boendeort Ingen signifikant skillnad förelåg mellan större tätort, mindre tätort och landsbygd. Kön Signifikant skillnad förelåg mellan män (68%) och kvinnor (71%). Civilstånd Ingen signifikant skillnad förelåg mellan gifta/samboende och ensamboende. Utbildning Signifikant skillnad förelåg mellan dem med enbart folkskola (73%) och dem med mer än folkskola (66%). Arbete Arbetssökande Vårdform Kallelse 68% av dem som arbetade och 74% av dem som ej arbetade instämde (p<0,05). 76% bland arbetssökande och 68% bland ej arbetssökande instämde (p<0,05). 67% bland dem som de senaste 5 åren fått sin tandvård inom privattandvården, 70% inom folktandvården och 86% bland dem som ej fått tandvård instämde (p<0,05). Ingen signifikant skillnad förelåg mellan dem som sökt tandvård själv och dem som blivit kallade. 25

Kommentar: Mer än 2 av 3 ansåg att tändernas utseende och dess funktion har en framträdande betydelse utöver dess tuggfunktion en tendens som ökar något under 5- årsperioden. Tändernas estetiska betydelse påverkas av påverkas av kön, utbildning, arbete och vårdform. Det tycks föreligga en trend mot ökat estetiskt medvetande något som måste tagas hänsyn till vid bedömning av vårdbehovet av tandvårdsinsatser. 7.4 Stress Vi lever i en otrygg och föränderlig tid med stor stress och otrygghet för många vilket har framkommit i flera larmrapporter med bl.a. ökad sjukskrivning som följd. Tandgnissling eller tandpressning är ofta ett tecken på stress som för den drabbade kan vålla betydande besvär. I denna studie uppvisade var 5:e individ besvär med tänderna orsakat av tandgnissling/pressning. För dem med större besvär var andelen oförändrat låg medan det för dem med mindre besvär förelåg en ökning mellan 1992 och 1997 (tabell 13). Tabell 13. Svarsprocent specifikt för tandgnissling/pressning som svar på frågan Man kan ha olika besvär från munnen och käkarna. Upplever Du för Din del att Du har nedanstående besvär eller bekymmer för åren 1992 (N=4 846) och 1997 (N=4 696). 1992 1997 Inga besvär 82 79 Vissa besvär 15 18 Ganska mycket besvär 2 2 Stora besvär 1 1 Resultat från enkätundersökningen år 1997 som säger sig ha besvär från munnen och käkarna beroende på tandgnissling/ pressning: Boendeort Kön Civilstånd Statistisk skillnad förelåg mellan större tätort, mindre tätort och glesbygd. Statistiskt större andel kvinnor (23%) än män (18%) upplevde besvär. Ingen statistisk skillnad förelåg vid jämförelse gifta/samboende och ensamstående. 26

Utbildning Arbete Arbetssökande Vårdform Kallelse Andelen som upplevde stress var signifikant större bland dem som hade en utbildning mer än folkskola (22%) jämfört med dem med enbart folkskola (18%). Ingen statistisk skillnad förelåg mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande. Ingen statistisk skillnad förelåg mellan aktivt arbetssökande och icke arbetssökande. Ingen statistisk skillnad förelåg mellan dem som huvudsakligen gått privat och dem som gått till folktandvården. Andelen som upplevde stress var signifikant större bland dem som själv söker tandvård (25%) jämfört med dem som blir kallade (19%). Kommentar: Var 5:e individ uppvisade besvär med tänderna orsakat av tandgnissling/pressning. För dem med större uttalade besvär drabbades 3% och oförändrat medan det för dem med mindre besvär förelåg en ökning mellan 1992 och 1997. Tandgnissling/pressning var beroende av boendeort, kön, utbildning och kallelsesystem. Vi tolkar tandgnissling/pressning som ett av flera symtom på stress. 7.5 Tandvård och tandvårdsvanor 7.5.1 Munhygien God munhygien bidrar till en god munhälsa genom att förebygga såväl karies som parodontit. Daglig rengöring av tänderna med tandborste är den viktigaste åtgärden i basprofylaxen. Tandborstning används dels för att avlägsna bakterieansamlingar från tandytorna och dels för att tillföra fluor till tandytorna. Den skillnad som förelåg med avseende på munhygien mellan könen 1992 minskade under perioden (tabell 14). 27

Tabell 14. Fördelning av män och kvinnor med avseende på tandborstanvändning. 1992 (Kvinnor=2 538; Män=2 461) resp. 1997 (Kvinnor=2 478; Män=2 448). Procent. Män Kvinnor 1992 1997 1992 1997 Sällan/aldrig 1 1 0 0 1 gång/vecka 1 1 0 0 1 gång om dagen 23 24 6 6 2 ggr om dagen 64 63 66 70 Mer än 2 ggr om dagen 11 11 28 23 Kommentar: Praktiskt taget alla uppgav att de borstade tänderna dagligen. Könsskillnader förelåg för tandborstning minst 2ggr/dag som år 1997 utfördes av 74% av männen och 93% av kvinnorna med obetydliga skillnader jämfört med 1992. 7.5.2 Tandvårdsbesök En viktig förutsättning för god munhälsa är regelbunden tandvård. Målsättningen med den allmän tandvårdsförsäkringen som infördes år 1974 var att göra en god tandvård tillgänglig till en för alla medborgare överkomlig kostnad. Tandvårdsbesök bör anpassas med intervall som är beroende av risken att drabbas av tandsjukdomar/skada. I denna studie uppgav 97% att de hade besökt tandvården inom en 3-årsperiod såväl 1992 som 1997. För 3% hade besöket ägt rum för mer än 3 år sedan (tabell 15). Tabell 15. Procentuell fördelning av dem som svarat på frågan När skedde Ditt senaste tandläkarbesök i Örebro och Östergötlands län sammantaget 1992 (N=5 003 ) och 1997 (N=5 002). För --- sedan 1992 1997 Mindre än ett år 89 89 1-3 år 8 8 3-5 år 1 1 Mer än 5 år 2 2 28

7.6 Vårdform 7.6.1 Behandling folktandvård/privattandvård Av de svarande hade andelen som gick till privattandvården minskat från 74% 1992 till 70% 1997 (tabell 16). Förändringen var ungefärlig lika stor vid jämförelse mellan Örebro och Östergötlands län men varierade mellan de olika kommunerna. Tabell 16. Procentuell fördelning av andelen som gått till privattandläkare år 1992 resp. 1997 samt motsvarande skillnad mellan åren för resp. kommun i Örebro och Östergötlands län. 1992 1997 Skillnad Antal Östergötlands län Boxholm* 59 52 7 46 Finspång 74 70 4 167 Kinda 82 76 6 83 Linköping 82 76 6 902 Mjölby 74 70 4 200 Norrköping 82 79 3 844 Motala 62 60 2 278 Söderköping 72 68 4 115 Vadstena 71 70 1 72 Valdemarsvik 71 69 2 65 Ydre* 84 80 4 19 Åtvidaberg 68 62 6 97 Ödeshög* 58 50 8 26 Totalt 77 73 4 2 928 Örebro län Askersund 71 69 2 77 Degerfors 78 73 5 73 Hallsberg 62 58 4 130 Hällefors* 37 38 1 48 Karlskoga 67 62 5 139 Kumla 67 65 2 136 Laxå 60 57 3 75 Lindesberg 51 50 1 151 Ljusnarsberg* 18 29-11 42 Nora 70 66 4 65 Örebro 80 77 3 889 Totalt 70 67 3 1 956 *Vid analysen bör speciell försiktighet vidtagas för kommuner med få individer (< 50) ingående i studien. Patienter som anlitade privattandvården uppsökte år 1997 signifikant oftare tandvård än patienter som gick till folktandvården (tabell 17). Samma tendens förelåg också för dem som besökt tandläkare för mindre än ett år sedan med 92% tillhörande privattandvården och 84% folktandvården (p<0,05). 29