Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög. Lägesrapport 2011 till Boverket

Hållbara Kunskapsstaden Lund NE / Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket

2

Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport 2011 till Boverket Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög Lägesrapport 2011... 1 Sammanfattning... 3 Om projektområdet i helhet... 4 Aktiviteter under 2011, redovisat per åtgärd... 5 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer... 5 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel... 7 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö... 9 5. Stadsnära grönområde... 17 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer... 18 8. Projektledning och marknadsföring... 20 Förslag till justeringar i programmet... 22 Ekonomisk uppföljning... 23 Kommunikation... 24 Sammanfattning Den Hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög är ett investeringsprojekt som har erhållit 48 Mkr stöd från Delegationen för hållbara städer för perioden 2010-2014. Lunds kommun, Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, Ikano fastigheter och AF Bostäder samverkar för att förverkliga innovativa miljöåtgärder inom det sk. Kunskapsstråket. Programmet består av sex åtgärder med sammanlagt elva delåtgärder. Innehållet i programmet är brett, fokus ligger på energieffektivisering av universitetsbebyggelse, eleffektiv nybyggnation, attraktiva förbindelsestråk, urban grönska och kommunikation. Geografiskt sträcker sig programområdet från Lunds historiska kärna med Universitetshuset över Campus från 1960-talet till Brunnshögsområdet, som är Lunds innovativa motor idag och i framtiden. Under det första året har aktiviteter inom alla åtgärder påbörjats. Rent konkret innebär detta utredning av energieffektivisering av historiska universitetsbyggnader i centrala Lund, nybyggnation och förtätning av campus genom Ideon Gateway, effektiviseringsåtgärder på LTH och Ideon, ansökan om dispens från byggregler för att kunna bygga kompakta studentbostäder, planering av stadsnära grönområden och urban odling, och förberedelse av kommunikationsaktiviteter genom hållbarhetshuset. Som planeringen ser ut nu kommer alla åtgärder kunna färdigställas inom tidsramen för projektet. När det gäller kommunikation har programmet en lång rad målgrupper. Eftersom stora delar av programmet handlar om en utveckling av äldre och nyare universitets- och forskningsinrättningar är byggherrar, tekniska experter, kommunala politiker och tjänstemän, forskare samt studenter bland de primära målgrupperna. Andra 3

åtgärder berör stråk, kommunikation och grönska, och kommer att beröra allmänheten väldigt mycket. Hittills har vissa åtgärder, som nybyggnationen av Ideon Gateway samt planerna för ett hållbart kompaktboende för studenter rönt mest medial uppmärksamhet. Om 2011 har präglats av förstudier och utredningar kommer aktivitetsnivån öka under 2012 och framåt. Tack vare en nytillsatt projektledare 2012 kommer även den sammanhållna kommunikationen av programmet kunna intensifieras. Tabell 1: Översikt över åtgärderna i projektet Hållbar kunskapsstad Lund NE/Brunnshög Åtgärd Delåtgärd Ansvarig Status 2011 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning Statens fastighetsverk Pågår 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska hus Inte påbörjat 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk Lunds kommun Planering 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun Planering 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 5. Stadsnära grönområde 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 8. Projektledning och marknadsföring 3.1 Ideon Gateway Ikano fastigheter Pågår 3.2 Campusområde LTH samt Ideon Akademiska hus Pågår 3.3 Hållbart kompaktboende AF bostäder Planering 5.1 Greenfront Lunds kommun Planering 7.1 Hållbarhetshus Lunds kommun samt byggherrar 7.2 Prototyping the City Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun 8.1 Programsamordning, administration, Lunds kommun information och utvärdering Planering Planering Om projektområdet i helhet Projektområdet sträcker sig i ett brett band mellan Lund C i nordostlig riktning genom stadsintegrerat universitetsområde, inkubatorparken Ideon, öster om E22, förbi Sony Eriksson, genom den nya stadsdelen Brunnshög och avslutas längst ut med de Europeiska forskningsanläggningarna ESS och Max lv samt ett stadsnära grönområde. Stråket är ca 4 km från Lund C till forskningsanläggningarna. I dag arbetar ca 25 000 människor i denna sektor och på sikt uppskattas antalet arbetsplatser till 40 000 50 000. Området förväntas bli ett av Sveriges mest intressanta arbetszoner för forskning, högteknologi, entreprenörssatsningar, men även högkvalitativa bostäder. Framförallt ska spetsprojekt visas upp vad avser blandstad och hållbar utveckling. Pågår 4

Aktiviteter under 2011 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med omgivning, Statens fastighetsverk Historiska museet i Lund Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: Aktiviteter 2011: Tidsplan: I delprojektet ingår fastigheterna Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra, Arkeologen samt Historiska museet. 8,31 Mkr 2,49 Mkr 20 000 kr 6000 kr Under 2011 har en förstudie genomförts på Historiska museet för att utreda bästa metod för energieffektivisering i byggnaden. Arbetsmetodiken kommer att appliceras på samtliga övriga delprojekt. Under 2012 förväntar sig Statens fastighetsverk att få besked från Lunds universitet på övriga fastigheter i projektets framtida användning. Så snart detta står klart påbörjas förstudier på dessa. Under 2012 förväntas ombyggnationen av Historiska museet för våning 4 påbörjas. I samband med detta kommer de åtgärder som tagits fram i förstudien kunna genomföras. 5

1.2 Kvarteret Paradis, Akademiska hus Kvarteret Paradis ligger mycket centralt i Lunds stadskärna, med en attraktiv och kulturhistoriskt intressant sjukhusbebyggelse från sent 1800-tal och har sedan 1970-talet anpassats till lokaler för Lunds universitets verksamhet. Total budget: 3.6 Mkr Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: Planerade aktiviteter: Åtgärden har inte påbörjats än. Förändringsarbetet inom kv Paradis kommer att starta med ombyggnad av byggnad Eden, inklusive en nybyggnad av inglasad uppehållsyta vid entrén. Övrig nybyggnad är tidsmässigt osäkert. Byggnad Eden från 1983, är en institutionsbyggnad mycket effektivt byggd enligt principerna efter oljekrisen i början av 70-talet, med relativt små fönster låga takhöjder mm. Idag ställs helt andra krav på undervisningslokaler med grupprum, uppehållsytor mm. Utmaningen är att i denna effektiva byggnad skapa dagens krav på lokaler och inomhusklimat till låg energiförbrukning. Ny ventilation med variabelt flöde där befintliga ventilationskanaler utnyttjas i stället för som ofta sker att nya kanaler dras. Energieffektivisera belysning med morgondagens teknik som ännu är relativt oprövad samt byte av fönster. Tack vare stödet från Delegationen så kan ny teknik prövas och testas utan att kunna visa på lönsamhet. En ny glasad entré kommer att byggas med uppehållsytor för studenter. Kravet på att tillgodose mycket dagsljus och transparant arkitektur ska göras på sådant sätt att energiförbrukningen kan hållas låg vilket är en utmaning. För hela byggnaden arbetas med energilösningar, belysning och effektiv ventilation för målet att ligga minst 25 % under BBR-kraven samt certifiering enligt systemet för Miljöbyggnad. Detaljerade mål kommer att formuleras inom närmsta tiden. Tidsplan: Projektering påbörjas våren 2012. Åtgärden beräknas vara klar i januari 2014. 6

2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråk, Lunds kommun Utveckla ett demostråk för gående och cyklister från Lund C, Sveriges fjärde största station, genom Universitets- och sjukhusområdet via Ideon till Brunnshög, Skånes arbetsplatsintensivaste verksamhetsområde. Ett högkvalitativt gång- och cykelstråk mellan två viktiga punkter förbättrar tillgängligheten för stadens pendlare och skapar bättre förutsättningar för hållbara transporter. Planerade åtgärder för att uppnå önskat resultat: Trädplantering i trafikerade stråk som en lokal klimatåtgärd Cykelräknare som ett visualiseringsprojekt Utveckling av belysning längs gång- och cykelstråk för att främja tryggheten för ökat cyklande Uppgradering av beläggning längs gång- och cykelstråk Högkvalitativt vägvisningssystem Informationstavlor med cykelkart Trygghetsfrämjande åtgärder Total budget: Beviljat stöd: Kostnader 2011: Aktiviteter 2011: Målgrupp Tidsplan 4,5 Mkr 1,35 Mkr Inga kostnader Det pågår en intensiv kommunal planering i flera områden och på många platser i Kunskapsstråket. Projektområdet ingår i ramprogrammet för sjukhusområdet och södra campus. Ramprogrammet ger en långsiktig inriktning hur dessa delar av staden ska utvecklas. Projektledaren för 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråket har under 2011 deltagit i detta arbete när strukturer på gatunät och gång- och cykelvägnät diskuterats. Målgruppen är stadens pendlare. En detaljerad projektplan ska tas fram och förankras politiskt. En workshop om attraktiva gång- och cykelstråk inom kunskapsstråket kommer att ordnas. Projektområdet kommer att inventeras, möjliga platser för respektive stödberättigad åtgärder utredas och förslag på konkreta åtgärder förankras politiskt. Förhoppningsvis kan någon åtgärd också genomföras under året. Resterande åtgärder kommer att genomföras 2013 och 2014, med tyngdpunkt på det första året. 7

2.2 Belysning av inbyggd hållplats, Lunds kommun Avsikten är att test LED - belysning i hållplatsmiljöer längs det nya spårvägsstråket Lundalänken. Fokus ligger på belysningsdesign, säkerhet och trygghet samt hög energieffektivitet i kombination. Total budget: 0,67 Mkr Beviljat stöd: 0,2 Mkr Kostnader 2011: Inga kostnader under 2011. Aktiviteter 2011: Målgrupp Tidsplan Under året har en ljusplan tagits fram för Lund, vilken utgör en grund till projektet. Någon verksamhet inom själva projektet har inte bedrivits Målgrupp är staden pendlare En detaljerad projektplan ska tas fram och förankras politiskt En workshop om belysning kommer att ordnas. Projektområdet kommer att inventeras, möjliga platser för åtgärder kommer att utredas och förslag på konkreta åtgärder förankras politiskt. Förhoppningsvis kan någon åtgärd också genomföras under året. Resterande åtgärder kommer att genomföras 2013 och 2014, med tyngdpunkt på det första året. Anmälan om avvikelse I ansökan har vi skrivit att avsikten är att testa LED-belysning i hållplatsmiljöer, ca 200 m2 belyst yta, längs det nya spårvagnsstråket Lundalänken. Tidsplanen för byggande av spårvägen har förskjutits och några spårvägshållplatser kommer inte att hinna byggas inom projekttiden. Vi önskar därför få möjlighet att testa LED belysning i hållplatsmiljöer på det sätt vi angett i ansökan inom en annan del av Kunskapsstråket. Vi avser att göra en inventering av busshållplatser inom Kunskapsstråket och några av dessa kommer att ersätta Lundalänkens. 8

3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 3.1 Ideon Gateway, Ikano fastigheter Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: Aktiviteter 2011: Sedan början av 2000-talet har Ideon Gateway planerats och slutligen kom bygget igång 2010. Innan dess genomfördes mycket arbete för att säkerställa att rätt inriktning och rätt satsning inom olika områden genomfördes. Detta resulterade i ett projekt med hög miljöprofil och med den gemensamma nämnaren som är Möten i olika former. Huset blir 19 våningar högt och drygt 20 000 m 2 med cirka hälften kontor och hälften hotell och konferensanläggning. Åtgärden har erhållit stöd till vindkraft, solceller och LED-belysning. 10 Mkr 3 Mkr 3 150 000 kr 945 000 kr Vindturbiner Utredning har gjorts för att installera vindturbiner på taket av Ideon Gateway. Ett flertal leverantörer kontaktades för att försöka hitta en leverantör som själv trodde på att det skulle bli bra att sätta upp ett vindkraftverk på Ideon Gateway. Efter hand som mer ingående frågor ställdes drog sig alla leverantörer ur. Problemet var i huvudsak hur vi skulle kunna få rimliga garantier för att det inte skulle bli störande ljud i kontorslokaler och hotellrum pga stomljud från vindturbinen. Solceller Ideon Gateway har nått sin fulla höjd och många av solcellerna är på plats i fasaden. Efter hand som fasaden färdigställs kommer också solcellerna på plats då de är en del av fasadmaterialet. Det mesta arbetet vad gäller inkopplingen av 9

solcellerna till elsystemet är fortfarande kvar. Men på utsidan ser delar av byggnaden redan färdig ut. Under färdigprojekteringen kom man fram till att ca 1000 m2 av fasaden kunde täckas med solceller och fortfarande bibehålla byggnadens speciella utryck. Den anläggning som sätts upp har följande egenskaper: 975 m2, beräknad förväntad elproduktion per år är 64-66 MWh, toppeffekt 122,0 kwp. LED-belysning För tillfället håller LED-belysning på att utredas, provmonteras och beställas. I och med att denna teknik är ny på marknaden krävs det en del utredningar, prover mm för att säkerställa att ljuset blir rätt, att designen passar in, att monteringen kan göras på ett effektivt sätt och att utbytesarmaturer/ljuskällor finns tillgängliga på ett enkelt sätt när byggnaden är i drift. En annan viktig del är att säkerställa att rätt kvalitet installeras, så att ljuset blir detsamma mellan olika armaturer och att det bibehålls enligt de specifikationer som leverantörerna anger. Detta arbete är i full gång och kan därför inte beskrivas med antal, omfattning, total energibesparing, kostnad eller liknande i detta läge. Tidsplan: Byggnationen är i full gång och inflyttning planeras till november 2012. Ej stödberättigade åtgärder Utöver åtgärder som tilldelats medel från Delegationen kommer Ideon Gateway genomsyras av en mängd olika miljöåtgärder se nedanstående exempel; Miljömärkningssystem och övergripande mätningar Byggnaden är precertifierad enligt LEED Platinum. Byggnaden planeras för att certifieras enligt Miljöbyggnad Guld och enligt EU Green Building. För att undersöka och skapa framtida mätvärden för kommande byggnader kommer även en utvärdering av fyra olika delar att utvärderas: CO 2, Avfall, Vatten och Farliga ämnen. Energiåtgärder Byggnaden kommer att värmas och kylas med geoenermi. Kylvärmepumpen används till att både kyla och värma byggnaden. För att undvika energiförluster via VVC installeras lokala varmvattenberedare på ungefär varannan våning. Hissar som producerar sin egen energi när de går neråt installeras i huset. Med hjälp av egenvikten och generatorer produceras den el som behövs för lampor, knappsats, bromsar mm. I anslutning till huset kommer det att finnas laddstolpar för elbilar som husets användare kan använda. Biologisk mångfald, dagvatten och avfall På de lägre taken kommer det att vara sedumtak för att öka den biologiska mångfalden och för att minska mängden dagvatten till dagvattensystemet Restaurangens matavfall kommer att centrifugeras för att minska både vikt och volym. Dessa rester blir en mycket bra delfraktion när biogas ska framställas. 10

3.2 Campusområde LTH samt Ideon, Akademiska Hus Detta delprojekt består av aktiviteter i följande byggnader: HT-centrum, Sölvegatan Matteanexet Kårhuset Norra delen av Campus o V-huset, Väg- och Vatten o M-huset, Maskinteknik o KC4 önskas bytas mot BMC hus I, Studentcentrum o Matematiks huvudbyggnad. o Alternativ energiförsörjning, KC4, enegilager i mark och solpaneler o KC4, Urban vindkraft Ekonomihögskolan HT-centrum Tidig idéskiss HT-centrum med den historiska byggnaden i bakgrunden, den tillbyggda delen har bearbetats och har mindre andel glas än skissen visar. Energilager i mark: I ansökan ingår att befintlig anläggning för energilager i intilliggande byggnad, Språk- och litteraturcentrum, SoL, skall kompletteras med fler borrhål, för att öka kapacitet och att utnyttja redan befintliga installationer av värmepumpar. Befintlig anläggning ger idag värme och kyla till SoL och Universitetsbiblioteket, UB. En utbyggnad av UB på ca 4000 m 2 planeras. Det medför att Akademiska Hus vill nyttja den ökade kapaciteten i för utbyggnad och förändring av UB och inte för HT-centrum som tidigare planerats. Projektet följer helt intentionerna i ansökan i övrigt. Alla byggnaderna ligger inom samma del av campusområdet. Lågenergihusteknik /energilösningar, belysning, energieffektiv ventilation, gröna tak: Den kulturhistoriskt intressanta byggnaden Zoologen från 1917 med bla museum och institutionslokaler och Zoofysiologen från 1962 med stora glasytor ska, omvandlas till effektiva kontors- och undervisningslokaler samt kompletteras med en tillbyggnad. För att lätta upp de tunga tegelbyggnaderna blir tillbyggnaden delvis i glas. Den stora utmaningen är att effektivt utnyttja de gamla byggnaderna skapa många nya kontorsrum, bra undervisningslokaler samt att få balans mellan kulturbyggnad, effektiva fönster, tilläggsisolering och modern formgivning. Energiberäkningar görs hela tiden för att få den optimala balansen. Stödet från Delegationen gör det möjligt göra även de mindre lönsamma åtgärderna. Ny ventilation med värmeåtervinning installeras och variabelt flöde, test av ny belysning mm. 11

Total budget: 20 Mkr Beviljat bidrag: 6 Mkr Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: Projektering pågår. Målet är att klassa hela byggnaden enligt systemet för Miljöbyggnad och att få en energiförbrukning minst 25 % under BBR-kraven. Tidsplan: Projektet beräknas klart hösten 2014 Matteanexet Matteannexet vid LTH befintlig tegelbyggnad med tillbyggd inbjudande entré Total budget: Beviljat bidrag: Kostnader 2011: Aktiviteter: Tidsplan: Beräknas klart våren 2013. Lågenergihusteknik /energilösningar, Belysning, Energieffektiv ventilation Denna arkitektoniskt intressanta och mycket yteffektiva byggnad från 1964 har länge varit i behov av ny ventilation men kostnaderna har varit för höga, eftersom det inte funnits utrymme för nytt tidsenligt fläktrum. En utbyggnad för nytt fläktrum har varit nödvändig, men av arkitektoniska skäl blev det tvunget att förlägga fläktrummet i en utbyggnad under mark, vilket är mycket kostsamt. Med hjälp av stödet är det nu möjligt och samtidigt så prövas ny teknik med diodbelysning vilket ställt helt nya krav på fastighetsägaren. Här har en ljusdesigner arbetat i samråd med elkonsult hyresgäst och fastighetsägare Byggnaden har takbalkar av betong som är genomgående i lanterninerna och således i direktkontakt med både ute- och inneluft. Det har varit en utmaning att isolera dessa då balkarna av arkitektoniska skäl inte kunde ändras utvändigt. Denna konstruktion finns på flera ställen inom LTH och metodiken att hantera dem provas här. Energiförbrukningen kommer att minska till ungefär hälften. Det blir ett gott exempel på energieffektiv byggnad för studenter inom LTH, som får en hel del undervisning här. Ofta används exempel från LTH-området i undervisningen. En ny metodik har använts vid projekteringen. Målet var dels att minska energiförbrukningen men även kvalitetssäkra miljöarbetet genom certifiering enligt systemet för Miljöbyggnad. Miljöbyggsamordnare och energisamordnare arbetade tillsammans med konsultgruppen systematiskt under hela projekteringen. Tidigt uppsatta mål, separata energisamordningsmöten samt kontinuerliga kontrollberäkningar. 16 Mkr 4,8 Mkr Projekterat under 2011. Byggnadsarbeten pågår. Byggnaden är godkänd för certifiering enligt Miljöbyggnad nivå Silver. 12

Kårhuset Kårhuset är byggt 1994. Där finns flera olika publika verksamheter vilket ställer olika krav på byggnaden. Byggnaden har idag flera olika system för klimat och ventilation som vid en uppgradering skulle kunna bli ännu mer effektiva. Genom åtgärder kan energianvändningen sänkas med 10 %. I samband med utbyggnaden av kollektivtrafikstråket Lundalänken skulle en förstärkning med en Entré mot väster öppna upp mot plasten som forms där för angöring av den spårbundna Lundlänken. Kårhuset blir då en port till norra delen av universitetets campus och genväg till och från hållplatsen för att stimulera det kollektiva åkandet. 3 Mkr Total budget: Beviljat bidrag: 1 Mkr Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: Åtgärder har ännu inte påbörjats. Norra delen av Campus Total budget: Beviljat bidrag: Förbättrat innomhusklimat och energiprestanda, Belysning, Energieffektiv ventilation. I norra delen Lunds universitets Campus är det till stor del 60-talsbyggnader med enhetligt formspråk, generella gemensamma lokaler som är tillgängliga för många. Bland annat de byggnader där Lunds tekniska högskola, LTH, finns ska anpassas till moderna undervisningslokaler med bra miljö- och energiprestanda. 16,5 Mkr 4,9 Mkr V-huset, Väg- och Vatten V-huset vid LTH Ombyggnad för dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat. Det är en utmaning med 60-tals-huset att få det funktionellt med god energiprestanda, där kravet är högt på att bibehålla det arkitektoniska uttrycket i Klas Anshelms arkitektur. Byte fönster, komplettering för effektiv ventilation för variabelt flöde och energisnål belysning. En liknande ombyggnad har just genomförts för A- huset där erfarenhet från ombyggnaden av A-huset ska tas tillvara. Även erfarenheter från matteannexet kommer att tas till vara. För hela byggnaden arbetas med energilösningar, belysning och effektiv ventilation för målet att ligga minst 25 % under BBR-kraven. Detaljerade mål kommer att formuleras inom närmsta tiden. Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: - Tidsplan: Projektering ska börja i mars 2012. Beräknas klart hösten 2014 13

M-huset, Maskinteknik I södra delen av M-huset planeras nya laboratorier för test och utveckling av större motorer för lätta och tunga fordon bl.a. för alternativa bränslen. I samband med testerna går det åt stora mängder energi. Utmaningen är att ta till vara på överskottsenergi samt den energi som bildas när motorerna bromsas. Fast det är hyresgästen som förbrukar energin ligger det i fastighetsägarens intresse dels att energin används effektivt och dels att återvinna så mycket energi som möjligt samt göra övriga installationer så energieffektiva som möjligt. Detaljerade mål kommer att formuleras inom närmsta tiden. Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: - Tidsplan: Projektering påbörjas våren 2012. BMC hus I, Studentcentrum, ersätter KC4 Den i ansökan upptagna ombyggnaden av KC 4 kommer inte att genomföras under den aktuella perioden. Istället genomförs en ombyggnad av BMC Hus I. Programägaren har haft kommunikation om det med Boverket innan bytet av lokal. Det är samma åtgärder för dagens krav på studiemiljöer och inomhusklimat. Båda byggnaderna är ritade av Klas Anshelm och har en liknande grunduppbyggnad. Byggnaden anpassas till moderna kontor och studielokaler till god energiprestanda. Här görs omfattande åtgärder för att få ventilation med variabelt flöde så att lokalerna ventileras efter behov inklusive installation av klimatstyrning. För att få en bättre värmeåtervinning provas en ny metod med ombyggnad av befintlig anläggning i stället för utbyte. Det installeras tryckoptimering genom koppling mellan frekvensstyrningen och klimatstyrning så att ventilationsaggregaten går optimalt. Detta är ett försök att förbättra befintligt aggregat i stället för att byta ut det. Befintlig belysning byts ut mot ny energieffektiv med närvarostyrning. Redovisad fjärrvärme är normalårskorrigerad och värme för varmvatten är enligt energideklarationen. I byggnaden har före 2009 funnits laboratorieverksamhet vilket innebar en högre energiförbrukning. Från mars 2009 har laboratorierna inte använts. att delar av lokalerna stått tomma har påverkat energiförbrukningen under denna perioden. Kostnader 2011: 4 525 000 kr Upparbetat stöd: 1 357 500 kr Aktiviteter 2011: Utförda åtgärder vid Studentcentrum kan sammanfattas: För energieffektiv ventilation, minskad el-, värme- och kylanvändning har gjorts följande komplettering: Förbättrat värmeåtervinning på ventilation. Frekvensstyrning och styrsystem för optimal drift för låg energiförbrukning. Ny metod. Installation för variabelt flöde i ventilation Ny klimatstyrning för frekvensstyrning samt ventilation med variabelt flöde Förbättring av solavskärmningen för minskad kylanvändning Ny energieffektivare belysning kopplad till klimatstyrningen och närvaro Tidsplan: Projektet genomfördes under 2011 och är avslutat. Alternativ energiförsörjning, KC4, enegilager i mark och solpaneler Befintligt energilager vid Kemicentrum med 153 borrhål producerade värme för två större byggnader på sammanlagt 62 000 m2 inom LTH, Lund. Som bieffekt produceras även ca 2 500 MWh kyla per år för mycket lite elenergi. Det är i princip bara pumpkostnaden och det är ett omräkningstal på ca 1:40. Det har varit en viss obalans i energilagret bland annat pga frostsprängningar och för att få ut mer effekt främst värme så togs en utbyggnad upp i ansökan. Steg 1 av projektet avseende borrhål är avslutat i december 2011 och kommer att slutredovisas. 14

Akademiska Hus vill avvakta och utvärdera resultatet av de nya borrhålen innan steg 2 med solpaneler startas upp. I bilagd uppföljning är både Kemicentrums, KC, och Designcentrum, IKDC, förbrukningar upptagna då båda huskomplexen försörjs av energilagret. I fastighetsel, FEL, som redivisas ingår el för att driva energilagret. Fluktuationerna mellan åren kan variera en hel del då produktionen av värme fungerar bäst vid normala vintrar för Lund och är således mer känsliga för klimatet än vad klimatkorrigeringarna anger. Tex var hösten 2010 ovanligt kall vilket återspeglar sig. Spetsvärme i form av fjärrvärme tillförs när det är som kallast och redovisas här som köpt fjärrvärme som är normalårskorrigerad. Varmvatten värms med fjärrvärme vilket ingår i redovisad köpt spetsvärme (fjärrvärme) Kostnader 2011: Upparbetat stöd: Aktiviteter 2011: Tidsplan: KC4, Urban vindkraft Åtgärderna för energilager kan sammanfattas: Utbyggnad av 13 nya borrhål för bättre användning av befintlig anläggning Ökat värmeutag 1200 MWh värme/år Minskad elförbrukning på 35 MWh/år Inget ökat uttag av kyla är beräknat 2 861 975 kr 858 000 kr Steg 1 av projektet avseende borrhål är avslutat i december 2011 och kommer att slutredovisas. Akademiska Hus vill avvakta och utvärdera resultatet av de nya borrhålen innan steg 2 med solpaneler startas upp. Vindkraft inom campus är i dagsläget osäkert då funktionen för urban vindkraft behöver studeras mer. Ekonomihögskolan Detta projekt kommer inte att hinnas med inom utsatt tid. Akademiska Hus önskar därför ta upp en diskussion om att använda stödet till andra projekt inom campus. 15

3.3 Hållbart kompaktboende, AF Bostäder Bakgrund Aktivitet 2011 Total budget Beviljat stöd Kostnader 2011 Tidplan I AF Bostäders del av Lunds kommuns ansökan till Delegationen för hållbara städer ingick två projekt, Kompaktum och Eringen, det ena med plats för 125 och det andra för 160 boende studenter. Som regelsystemet för byggande ser ut idag är det inte tillåtet att bygga så kompakta bostäder som vi planerar inom projektet. I ansökan sade vi att projekten kommer att drivas i nära samverkan med entreprenörer, kommun och andra tillståndsgivande och normerande myndigheter för att hitta konstruktiva lösningar på dispenser och från generella krav som hindrar ett energioch resurseffektivt byggande och boende. Under arbetets gång har vi funnit att även om våra syften är lovvärda och bejakas av många så anser inte Lunds kommun att man kan ge utrymme (=bygglov) för kompaktbostäderna inom ramen för gällande byggregler. Vi har vidare fått klart för oss att Boverket inte är intresserade av att medverka till att öppna för möjligheterna att göra avsteg från reglerna inom ramen för det som gäller idag. Enda möjligheten vi funnit att genomföra åtminstone en del av projektet är att åberopa 3 kap 24 i plan- och byggförordningen (PBF) som säger att Boverket kan bevilja dispens från byggreglerna för experimentbyggnadsprojekt. Vi har fått begränsa projektet från de från början planerade bostäderna för 285 studenter till en omfattning som kan anses nödvändig för genomförande av ett tillförlitligt experiment. I samråd med forskare från Lunds tekniska högskola har vi kommit fram till att en omfattning om bostäder för 60-100 studenter är rimlig för experimentet. Vi ansökte i juli 2011 hos Boverket om dispens för detta experiment men har fått avslag. Vi har i december 2011 överklagat detta beslut till Mark- och miljödomstolen men ännu inte fått deras utslag. 31 Mkr 9,3 Mkr På grund av de stora osäkerheterna i projektet har vi inte redovisat några kostnader till Lunds kommun och därmed heller inte begärt utbetalning av någon del av projektmedlen från DHS. Om det inte blir något av räknar vi med att bära kostnaderna själva och om projektet genomförs blir det i en begränsad omfattning med bostäder för 60-100 studenter. Om vi får beviljat dispens avser vi bygga en första etapp av experimentet som påbörjas under 2012 med 22 bostäder av 11 olika typer. Denna utvärderas under 2013 och då tas beslut om inriktning och omfattning av huvuddelen av experimentet som således beräknas omfatta ytterligare cirka 40-50 bostäder. Byggande av dessa påbörjas 2013 och avslutas 2014. Om vi inte får beviljat dispens kan inte projektet genomföras med mindre än att byggreglerna ändras. Vi har förstått att bostadsministern och socialdepartementet följer frågan med intresse. Om reglerna ska ändras på ett eller annat sätt kan det ta så lång tid att det äventyrar möjligheterna att genomföra projektet inom projekttiden 31/12 2014. I bästa fall kan en reglerändring gå tillräckligt snabbt och kan då också innebära att vi inte enbart behöver luta oss mot undantaget för experimentbyggande utan att vi får en mer generell dispens för studentbostäder av den typ vi avser bygga. Under alla förhållanden kommer projektet att bli mindre omfattande än de bostäder för 285 studenter som vi planerade när ansökan skrevs. 16

5. Stadsnära grönområde 5.1 Stadsnära grönområde/greenfront, Lunds kommun Bakgrund/beskrivning: Total budget: Beviljat stöd: Kostnader 2011: - Aktiviteter 2011: I åtgärden stadsnära grönområde/greenfront ingår tre delprojekt: Klimatplantering, gröna väggar och stadsodling. Det stadsnära grönområdet är tänkt att kopplas till hållplatsläget på spårvagnen intill ESS samt stråket in mot befintlig förplantering i lågpunkten i terrängen och ut i dalgången kring Glombäcken ner mot Kungsmarken. Genom klimatplanteringen, stadsodlingen och gröna väggar skapas intressanta demonstrationsanläggningar i ett tidigt skede av utvecklingen i området. 7 Mkr 2,1 Mkr Under 2011 har arbetet främst bestått av att garantera projektbudgeten i den kommunala investeringsbudgeten samt att försöka lösa frågan om markåtkomst för åtgärderna. Diskussioner har inletts med både Domkyrkan och privata markägare för att kunna hitta lämpliga markområden för planteringen. Ett stort antal organisationer och privatpersoner har hört av sig angående stadsodling med intresse av att delta. Inga lämpliga byggnader är idag kända eller planerade i området för att använda för uppförande av gröna väggar. Park- och naturkontoret anordnade den 16/12 ett seminarium tillsammans med Domkyrkorådet om stadsodling som lockade ett 30-tal deltagare och gav spännande diskussioner. Seminariet ovan gav intresseanmälningar från SLU, LRF, boende på Östra Torn m fl att samverka på olika sätt i fortsatt arbete. Målgrupp Åtgärderna blir framför allt demonstrationsanläggningar för flera olika målgrupper. Gröna väggar vänder sig främst till byggsektorn samt planerare och exploatörer inom kommunen. Stadsodling vänder sig till odlingsintresserade Lundabor samt som demonstrationsanläggning för besökande tjänstemän och politiker från kommunen och andra kommuner. Klimatplanteringen skall binda kol på ett så effektivt sätt som möjligt och kommer tillsammans med forskare på SLU Alnarp ge ny kunskap om hur detta görs på bästa sätt. Planteringen kommer dessutom att utformas för att ge stora estetiska och biologiska värden och blir även ett klimatskydd för befolkningen i stadsdelen. 17

7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 7.1 Hållbarhetshus, Lunds kommun, byggherrar och större fastighetsägare Idéskiss för hållbarhetshuset Ett hållbarhetshus ska byggas inom Kunskapsstråket med särskilt fokus på huset byggteknik och utformning och med funktion som mötesplats och utställningsrum för energi-, hållbarhets- och stadsutvecklingsfrågor. Därtill hör angränsande busshållplats där energi från solen tas tillvara för uppvärmning, belysning, informationssystem eller wifi-uppkoppling mm. Intilliggande sittplatser ingår där solenergi tas till vara för uppvärmning och som sol- och regnskydd. Total budget: 8 Mkr Beviljat stöd: 2,4 Mkr Kostnader 2011: Inga kostnader under 2011 Aktiviteter 2011: En detaljerad projektplan har påbörjats under 2011. Målgrupp Målgruppen är stadens pendlare, fastighetsägare, byggherrar, energibolag, stadsplanerare, arkitekter, ingenjörer, forskare, chefer, projektledare, politiker m.fl inom kommunen, nationellt och internationellt. Tidsplan: Projektplanen kommer att läggas fram för att få ett politiskt beslut under våren 2012. Fördjupat förankringsarbete pågår med kommunens berörda förvaltningar, näringsliv, byggherrar och fastighetsägare. Planen är att åtgärden kan påbörjas fysiskt under senare delen av 2012, början av 2013 18

7.2 Prototyping the City, Lunds universitet, Region Skåne och Lunds kommun Animation över 3D-rummet Bygga upp ett rum, i Hållbarhetshuset, åtgärd 7.1, där man kan testa, utveckla och uppleva virtuellt en stadsdel. Med hjälp av en fyrsidig 3D-cave med projektorer, trackingsystem, navigationskontroller, datorhårdvara och mjukvara samt annan nödvändiga tillbehör. Stödberättigade åtgärder: En fyrsidig 3D-cave med projektorer Trackingsystem Navigationskontroller Datorhårdvara och mjukvara Övriga nödvändiga tillbehör för funktionen Total budget: 2 Mkr Beviljat stöd: 0,6 Mkr Kostnader 2011: Inga kostnader under 2011 Aktiviteter 2011: Åtgärden är som den nu ligger starkt kopplad till Hållbarhetshuset, åtgärd 7.1. Det gör att Prototyping the city planeras parallellt med Hållbarhetshuset. Efter beslut om Hållbarhetshuset kommer arbetet med att få tillstånd åtgärden Prototyping the city att ta form. Målgrupp Tidsplan: Målgruppen är stadsplanerare, arkitekter, ingenjörer, forskare, chefer, projektledare, politiker m.fl. Därtill kan grupper med besökare från företag, skolor och allmänhet från när och fjärran ta del av och komma med synpunkter på de prototyper som simuleras fram. Troligtvis kan åtgärden genomföras först under 2013 då den är starkt anknuten till Hållbarhetshuset. 19

8. Projektledning och marknadsföring 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering, Lunds kommun Beskrivning Total budget: Beviljat stöd: Kostnader 2011: Upparbetat bidrag: Aktiviteter 2011: Kommunkontorets avdelning för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet ansvarar för övergripande samordning, administration och utvärdering av programmet, Den hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög. 6,3 Mkr 1,89 Mkr 150 000 kr 45 000 kr I december 2011 beslutade Kommunstyrelsen om att tillföra medel för medfinansiering av en projektledare och en projektledare har anställts med tillträde i slutet av april 2012. Två samlade möten har hållits med åtgärdsägarna, också med dem som ingick i ansökan men som inte erhållit medel från Delegationen. Förslag till avtal har skrivits för de externa åtgärdsägarna som nu ligger för granskning hos åtgärdsägarna. Besök har gjorts hos var och en av åtgärdsägarna och muntlig och kommunikation med mail har förts med alla åtgärdsägarna under året. Vi har haft kommunikation med Boverket bl.a. kring frågor från åtgärdsägarna. En av de tillförordnade projektledarna deltog vid av Delegationen och Boverket anordnade besök i Umeå i maj 2011. En grupp från Delegationen för hållbara städer har besökt Lund och några av åtgärdsägarna; Akademiska Hus, Statens fastighetsverk, AF Bostäder och Ikano fastigheter. Vi har gjort platsbesök hos Delegationen för hållbara städers kansli i Stockholm. Vi har haft återkommande dialog med Delegationen bl.a kring marknadsföring. Pågående samtal förs med projektledningen för Brunnshögsgruppen som erhållit programmedel. Utöver åtgärder som tilldelats medel från Delegationen pågår det en intensiv kommunal planering i flera delområden och på många platser inom det inre Kunskapsstråket, Lund C österut till E22. Det pågår nu arbete med att ta fram ramprogram för sjukhusområdet och för södra campus. Ramprogrammen ger en långsiktig inriktning hur dessa delar av staden ska utvecklas. Projektledaren för 2.1 Attraktiva gång- och cykelstråket har under 2011 deltagit i detta arbete när strukturer på gatunät och gång- och cykelvägnät diskuterats. Lund har länge undersökt möjligheterna till en kapacitetshöjning av kollektivtrafiken inom området och busslinjen Lundalänken som går genom området är förberedd för spår. En förstudie av etapp ett avslutades under 2011 och efter ett öppet samråd 20

går nu projektet in i nästa fas. Under våren 2012 påbörjas arbetet med detaljoch järnvägsplan samtidigt som fördjupande utredningar genomförs. Målgrupp Tidsplan: Delar av programmet kommer att rikta sig till Lundaborna med information om programmet och information kring hur den enskilda individen kan bidra till minskad klimatpåverkan. En andra målgrupp är andra fastighetsägare, byggherrar, energiföretag m.fl. som genom projektet erbjuds en värdefull arena för inspiration att själva investera i liknande åtgärder. En tredje målgrupp är professionella besökare, beslutsfattare och tjänstemän, som ska ges information och erbjudas möjligheten till besök, med målet att sprida erfarenheter till fler städer, i Sverige och internationellt. Med en anställd projektledare på heltid, med början av maj 2012, kan bl.a. arbetet med marknadsföring och utvärdering intensifieras. 21

Förslag till justeringar i programmet Efter ett drygt år med projektet har vissa behov för justeringar av åtgärder visat sig. Den första frågan handlar om vindkraft. Både inom åtgärd 3.1 Ideon Gateway och inom 3.2 Campusområdet man ansökt om urban vindkraft och blivit beviljat stöd för det. Efter utredningar av frågan har det dock visat sig att det finns väldigt många frågetecken kring vindkraft. Man behöver se över om urban vindkraft är realistiskt eller om medlen kan omfördelas till andra åtgärder med större miljönytta. Akademiska hus aviserar också att de planerade insatserna inom åtgärd 3.2 Ekonomihögskolan inte kommer att hinnas med inom utsatt tid. Akademiska Hus önskar därför ta upp en diskussion om att använda stödet till andra projekt inom campus. Åtgärd 3.3 Hållbart kompaktboende är i behov av dispens från gällande byggregler eller helt nya byggregler för att kunna genomföras. Om dessa regeländringar träder ikraft i tid kommer åtgärden att kunna genomföras. Dock blir omfattningen mindre, 100 till 160 boenden istället för 285 som aviserat i ansökan. Åtgärden 2.2 Belysning av inbyggd hållplats kommer att bytas från en hållplats längs med spårvagnssträckning till en busshållplats inom området för kunskapsstråket, eftersom det är osäkert om spårvägsutbyggnad blir klar inom projekttiden. 22

Ekonomisk uppföljning Investeringsprogrammet Den hållbara kunskapsstaden Lund NE/Brunnshög uppgår totalt till investeringar på 160 Mkr. För detta har Delegationen för hållbara städer beviljat stöd med 48 Mkr. Hittills har drygt 10 Mkr investerats inom tre åtgärder, vilket leder till ett upparbetat bidrag för hela programmet på drygt 3 Mkr. Aktiviteter har kommit igång i betydligt större utsträckning än den ekonomiska uppföljningen ger intryck av. Många åtgärder befinner sig dock i planeringsstadiet och har därför inte genererat investeringskostnader än. Som ovan beskrivit kan vissa justeringar av programmet behöva göras, och med dessa justeringar är prognosen att alla investeringar kommer att göras som planerat. Tabell 2: Ekonomin för åtgärderna i projektet Åtgärd Delåtgärd Ansvarig Total budget 1. Förnyelse av Lunds universitet historiska miljöer 1.1 Lundagård med Statens omgivning fastighetsverk 1.2 Kvarteret Paradiset Akademiska hus Beviljat stöd (kr) Kostnader 2011 (kr) 8,310 Mkr 2 493 000 20 000 6 000 12 Mkr 3 600 000 0 0 Upparbetat bidrag 2011 (kr) 2. Kunskapsstråket stadsintegrerad spårväg, gång och cykel 2.1 Attraktiva gångoch cykelstråk 2.2 Belysning av inbyggd hållplats Lunds kommun Lunds kommun 4,5 Mkr 1 350 000 0 0 0,67 Mkr 200 000 0 0 3. Förtätning och blandstad i campusmiljö 5. Stadsnära grönområde 7. Hållbarhetshus i hållplatsmiljöer 8. Projektledning och marknadsföring 3.1 Ideon Gateway Ikano 10 Mkr 3 000 000 3 150 000 945 000 fastigheter 3.2 Campusområde Akademiska 70,5 Mkr 21 150 000 7 386 975 2 216 093 LTH samt Ideon hus 3.3 Hållbart kompaktboende AF bostäder 31 Mkr 9 300 000 0 0 5.1 Greenfront Lunds 7 Mkr 2 100 000 0 0 kommun 7.1 Hållbarhetshus Lunds 8 Mkr 2 400 000 0 0 kommun samt byggherrar 7.2 Prototyping the Lunds 2 Mkr 600 000 0 0 City universitet, Region Skåne och Lunds 8.1 Programsamordning, administration, information och utvärdering kommun Lunds kommun 6,3 Mkr 1 890 000 150 000 45 000 Summa 160 Mkr 48 088 800 10 696 975 3 212 093 23

Kommunikation En målgruppsanpassad kommunikation är väsentlig för ett lyckat genomförande av programmet Den hållbara kunskapsstaden. Inom programmet arbetas det fram och visas upp många oprövade metoder som alla olika intressenter ska kunna ta del av. När det gäller förnyelse och förtätning av Ideon/LTH finns det inte bara andra byggherrar som kan vara intresserade av att ta del av de förändringarna som görs. Objekten blir även demonstrationsanläggningar i undervisningen på LTH. Såväl ny som bepröva teknik i befintliga byggnader samt satsningar på alternativa energikällor i området såsom solenergi, vindkraft och energilager kommer att kunna användas i undervisning dels inom LTH men även för externa grupper. Här finns stort intresse för att testa och utvärdera ny teknik. Därmed blir satsningarna relevanta för forskare och lärare samt studenter vid LTH. Även nybyggnationen av Ideon Gateway är intressant för många. Genom att uppföra en byggnad med hög miljöstandard hoppas man kunna attrahera hyresgäster som tycker att miljö är en viktig fråga. Bland annat planerar man att ha smartboards i foajén där besökare och brukare kommer att kunna se både enkel information, men också lite mer djuplodad information som de kan söka sig fram till själva. Genom olika aktiviteter för hyresgästerna redan innan inflyttning söker vi möjligheter att förbättra kommunikationen mellan de olika hyresgästerna och även mellan fastighetsägare och hyresgäster. Satsningarna på urban grönska genom gröna fasader och urban odling blir relevanta för många stadsplanerare, landskapsarkitekter, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, allmänheten mm. Att arbeta för ett förbättrat stråk med höga kvaliteter för gång, cykel och kollektivtrafik och nyskapande belysning av hållplatser riktar sig främst till de trafikanter som passerar men självklart även till andra som vill lära sig av insatsen, som planerare, tekniker, kommuner mm. Ett hållbarhetshus med 3D-modeller är i sig en kommunikationsåtgärd. I detta fall kommer man att satsa på spetsteknologi för att visualisera de förändringarna som är på gång i Lund. Under 2012 kommer arbetet för ökat sammanhållen kommunikation intensifieras. 24

25

Kommunkontoret 046355000 Dagmar Gormsen, dagmar.gormsen@lund.se Matz Hagberg, matz.hagberg@lund.se Peter Kisch, peter.kisch@lund.se 26