BILAGA A2 2009-04-20 1 Lokaliseringsutredning för en ny kraftvärmeenhet för att förse Örebro med fjärrvärme
2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Syfte och bakgrund... 5 2 Fjärrvärmenät och produktionsanläggningar... 6 2.1 Fjärrvärme... 6 3 Regionala och lokala planer... 7 3.1 Inom länet... 7 3.2 Lokala energiplaner... 7 3.2.1 Örebro kommun... 7 3.2.2 Kumla kommun... 7 3.2.3 Hallsbergs kommun... 7 3.3 Översiktsplaner... 8 3.3.1 Örebro kommun... 8 3.3.2 Kumla kommun... 8 3.3.3 Hallsbergs kommun... 8 4 Förutsättningar för lokaliseringsutredningen... 9 4.1 Nya förutsättningar... 9 4.2 Principiella utgångspunkter... 9 5 Alternativa lokaliseringar... 12 5.1 Åbyverket... 14 5.2 Attersta... 16 5.3 Bettorp... 20 5.4 Hulinge... 22 5.5 Kvarntorp, Kumla... 24 5.6 Sammanfattning av översiktlig jämförelse... 26 6 Fördjupad jämförelse av alternativen Attersta, Kvarntorp och Åbyverket... 28 6.1 Teknisk och ekonomisk jämförelse... 28 6.2 Summering av jämförelsen... 29 6.3 Slutsats... 30
4
1 Syfte och bakgrund E.ON Värme Sverige AB söker tillstånd enligt miljöbalken för fortsatt och förändrad verksamheten vid Åbyverket. Ansökan omfattar hela verksamheten vid Åbyverket. Ändringen av verksamheten innebär att tre äldre pannor ersätts med en ny biobränsleeldad enhet för samtidig produktion av el och fjärrvärme. Syftet med lokaliseringsutredningen är att avgöra var den nya enheten lämpligast bör placeras. Det framtida fjärrvärmebehovet i regionen är fortsatt stort och fjärrvärme byggs kontinuerligt ut i nya och befintliga områden. Utbyggnaden kompenseras dock av energibesparingar hos kunderna. Därför bedöms den framtida fjärrvärmeleveransen ligga på ungefär samma nivå som idag. Genom moderniseringen av verksamheten vill E.ON säkerställa en fortsatt miljövänlig, konkurrenskraftig och säker produktion av el, värme och ånga i Örebroregionen. E.ON har utgått från gällande översiktsplaner i Örebro, Kumla och Hallsbergs kommuner för att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ. De identifierade lokaliseringsalternativen har värderats utifrån E.ONs principiella utgångspunkter för lokalisering av en ny kraftvärmeenhet. 5
2 Fjärrvärmenät och produktionsanläggningar 2.1 Fjärrvärme Örebros fjärrvärmenät började byggas redan i slutet av 1950-talet och har under årens lopp vuxit i takt med tätorten. Idag har cirka 99 procent av Örebros innerstad och merparten av de kringliggande stadsdelarna fjärrvärme. Fjärrvärmen produceras i huvudsak vid Åbyverket i Örebro och vid SAKAB:s förbränningsanläggning i Norrtorp, Kumla. En gemensam fjärrvärmeledning sammankopplar städerna Örebro, Kumla och Hallsberg. Ledningen är dubbelriktad vilket innebär att värmen kan fördelas fritt mellan städerna. Fjärrvärmenätet uppgår till totalt 31 mil. Fjärrvärmenätet beskrivs schematiskt i Figur 1. 6 Figur 1 Befintligt, sammankopplat fjärrvärmenät med produktionsanläggningar i Hallsberg, Örebro, Kumla och SAKAB Det totala årliga fjärrvärmebehovet är cirka 1 300 GWh. Åbyverket är en sk. kraftvärmeanläggning, där både fjärrvärme och el produceras. Den årliga produktionen vid Åbyverket är cirka 1 000 GWh fjärrvärme, 300 GWh el och 5 GWh ånga. I centrala Örebro finns även en äldre anläggning för fjärrvärmeproduktion, som fungerar som en reservanläggning (den s.k. GFC-anläggningen). Från SAKABs anläggning levereras cirka 220 GWh fjärrvärme per år. Anläggningarna i Hallsberg och Kumla är att se som reserv och spetsanläggningar som tillsammans producerar cirka 2 GWh per år.
3 Regionala och lokala planer Lokaliseringsutredning 3.1 Inom länet Örebro län har en regional strategi för klimat och energi som antogs av styrelsen för Regionförbundet och styrelsen för Länsstyrelsen i Örebro län under oktober 2007. I de regionala strategierna påtalas två överordnade strategier: 1. Energieffektivisering 2. Satsningar på förnybar energi Inom strategin för energieffektivisering finns effektivare transporter, bränsleanvändning och uppvärmning/kylning. Fjärrvärme och fjärrkyla pekas ut som energieffektiva energiformer, med en betydande roll för regionens energiförsörjning. Följande åtgärdsområden pekas ut som viktiga: - Etablering av närvärme i mindre tätorter - Tillvaratagande av spillvärme - Utbyggnad av fjärrkyla 7 3.2 Lokala energiplaner 3.2.1 Örebro kommun År 2005 tog Örebro kommun fram och beslöt om en ny energiplan. Den tidigare energiplanen ersattes med de lokala miljömålen för kommunen. Under miljömålet Begränsad klimatpåverkan pekar kommunen ut mål för perioden 2005-2010. Den nya energiplanen sätter upp mål för: - Energitillförseln till Örebro kommun som geografiskt område - Utsläpp av växthusgaser - Kommunägda personbilar - Användningen av eldningsolja - Användningen av energi 3.2.2 Kumla kommun Kumla kommuns energiplan togs fram 2001. Energiplanen ska revideras och samordnas med den klimatstrategi som antogs av fullmäktige 2007. Då antogs också ett miljöprogram. Alla programmen innehåller information om energi. 3.2.3 Hallsbergs kommun Det saknas en specifik energiplan för Hallsbergs kommun.
3.3 Översiktsplaner 3.3.1 Örebro kommun Lokaliseringsutredning Örebro kommuns översiktsplan är från 2002. I planen beskriver kommunen hur mark och vatten bör användas i framtiden. Översiktsplanen ska fungera vägledande vid framtida kommunala beslut. Det har tagits fram förslag till en ny översiktsplan för Örebro kommun. Arbete med att sammanställa och ta ställning till alla synpunkter som kommit in sker våren-sommaren 2009. Hösten 2009 blir det utställning av ett nytt förslag till översiktsplan. Politiska beslut i bl.a. kommunfullmäktige planeras ske vinter-vår 2010. Enligt Örebro kommuns översiktsplan ska industriell verksamhet etableras i Bettorp och i Pilängen. I den nya, ännu inte beslutade, översiktsplanen kvarstår dessa områden som aktuella för nyetablering. Här har även Attersta, som ligger i anslutning till den kommunala avfallsdeponin Atletippen, tillkommit som område för industrietablering. 8 3.3.2 Kumla kommun Kumla kommuns översiktsplan är från år 1999. 3.3.3 Hallsbergs kommun Hallsbergs kommuns översiktsplan är från 1993, senast aktualitetsförklarad av kommunfullmäktige år 1997. I Hallsbergs kommuns pågår arbete med en ny översiktsplan Vision till år 2020.
4 Förutsättningar för lokaliseringsutredningen Det är inte rimligt att överväga annan plats för den nuvarande verksamheten. 9 4.1 Nya förutsättningar Hösten 2007 lämnade E.ON in en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att ändra och utöka verksamheten vid Åbyverket. Utökningen innebar en ny kraftvärmeenhet för att elda återvunna bränslen som är avfallsklassade. Det finns en tydlig vilja från politiker, kunder och närboende att E.ON ska fortsätta att elda biobränslen, vilket kom fram i samband med och efter att ansökan lämnats in 2007. För att tydligt definiera de yttre förutsättningarna för fortsatt eldning av biobränslen vid Åbyverket har denna ansökan föregåtts av en ny lokaliseringsutredning. Utredningen har bland annat baserats på analyser av de yttranden och kompletterande utredningar som utfördes i samband med ansökan som lämnades in 2007. Kompletterande utredningar har gjorts vad gäller marknaden för bränslen. De utbyggnader som är på gång i regionen vad gäller kapacitet för förbränning av avfall och uppskattningar av den regionala tillgången på biobränslen har påverkat E.ONs inriktning att använda biobränslen, i första hand lokala, i den nya kraftvärmeenheten. För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har som utgångspunkt använts gällande översiktsplaner i Örebro, Kumla och Hallsbergs kommuner. De identifierade lokaliseringsalternativen har värderats utifrån E.ONs principiella utgångspunkter för lokalisering av en ny kraftvärmeenhet. 4.2 Principiella utgångspunkter E.ON har ställt upp följande principiella förutsättningar för val av lämplig lokalisering av den nya kraftvärmeenheten: 1. Produktion av el och fjärrvärme ska kunna ske på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. 2. Tillräckligt stor yta måste finnas tillgänglig. 3. Bra infrastruktur för transporter. 4. Omgivningspåverkan ska begränsas. 5. Nätanslutningspunkter måste finnas inom rimliga avstånd för fjärrvärme-, och elnät och anslutningarna måste klara producerad effekt.
Produktion av el och fjärrvärme Produktion av el och fjärrvärme ska kunna ske på ett miljömässigt och kostnadseffektivt sätt. I den nya kraftvärmeenheten ska både el och fjärrvärme produceras med hjälp av biobränsle. Enheten utnyttjar det sammankopplade fjärrvärmenätet mellan Örebro, Hallsberg och Kumla för samtidig produktion av el och fjärrvärme, vilket ger en effektiv produktion av el. Elproduktion från förnybara bränslen är av nationellt intresse och en förutsättning för att Sveriges klimatmål ska uppnås. Enheten byggs med bästa tillgängliga teknik för att garantera en säker och effektiv produktion och för att begränsa påverkan på hälsa och miljö. 10 Tillräckligt stor yta Tillräckligt stor yta måste finnas tillgänglig. Om enheten placeras på annan plats än Åbyverket är det viktigt att det finns tillräckligt med utrymme för en anläggning som kan producera hela fjärrvärmemängden som idag produceras på Åbyverket. Detta för att E.ON på sikt ser möjligheter att flytta hela produktionen vid Åbyverket utanför de centrala delarna av Örebro. Att det finns tillräckligt stor yta är också viktigt för att hantera, bereda och lagra olika typer av biobränslen. För en helt ny etablering av en biobränsleeldad kraftvärmeenhet motsvarande det behovet som nu föreligger, det vill säga ersätta ÅP1-ÅP3, krävs möjligheter att kunna lagra olika typer av biobränslen. Utrymmesbehovet för en kraftvärmeanläggning på en ny etablering bedöms till cirka 150 000 m 2. För att en anläggning som motsvarar Åbyverkets hela produktionskapacitet ska rymmas, krävs uppskattningsvis en yta på cirka 350 000 m 2. Ytbehovet är större än själva tomten för det befintliga Åbyverket. Anledningen till detta är att en del av lagringen och beredningen av bränslen idag sker på Hulinge avfallsanläggning. Dels för att det saknas plats vid Åbyverket, dels för att minska miljöpåverkan från Åbyverket. En ny lokalisering ska även rymma bränsleberedning och lagring vid anläggningen. Bra infrastruktur för transporter Transporter till och från anläggningen ska kunna ske på ett sådant sätt att de ger en liten påverkan på omgivningen. De bränslen som är planerade att användas är till stor del skrymmande, vilket gör att verksamheten är transportintensiv. Det är viktigt att anläggningen placeras logistiskt rätt intill goda transportvägar. Transporter till och från anläggningen bör dessutom kunna ske på ett sätt som ger liten påverkan på omgivningen. Då lokala bränslen till stor del ska användas kommer de i huvudsak att transporteras till anläggningen med lastbil. På sikt kan det bli aktuellt med tåg.
Begränsad omgivningspåverkan Omgivningspåverkan ska begränsas. Lokaliseringsutredning Produktionen av fjärrvärme och el ska ske med tillämpning av bästa tillgängliga teknik och med begränsad omgivningspåverkan eller risk för sådan. Viktiga faktorer är dels val av tekniska lösningar för anläggningen, dels avstånd till närmaste bostäder. I Boverkets allmänna råd anges riktvärden för generella avstånd till energianläggningar. För en större förbränningsanläggning som eldar fasta bränslen, med en sammanlagd tillförd effekt över 250 MW, är rekommenderat skyddsavstånd 700 meter. I rådstexten framhålls dock: Om hanteringen av fastbränsle inte ger störningar t ex genom inbyggnad kan skyddsavståndet minskas i avsevärd mån. Vid lokalisering tas hänsyn till möjligheten att genom tekniska lösningar kompensera i de fall avståndet till närboende understiger rekommenderat skyddsavstånd. En lokalisering kan därmed komma att medföra att tekniska lösningar vidtas för att minska påverkan av de miljöeffekter som inverkar på närboende, såsom buller, damning, lukt och anläggningens utformning. 11 Nätanslutningspunkter för fjärrvärme och el Nätanslutningspunkter måste finnas inom rimliga avstånd för fjärrvärme- och elnät och anslutningarna måste klara producerad effekt. Idag utgår hela fjärrvärmedistributionen från Åbyverket. En annan lokalisering kräver en anslutning på fjärrvärmenätet in till de mer centrala delarna av Örebro. En alltför lång anslutning innebär större förluster i nätet. Längre avstånd mellan produktionsanläggningen och fjärrvärmeanvändarna innebär en större energiförbrukning i form av elenergi för att pumpa fjärrvärmen. Överföringskapaciteten bör dimensioneras för en fullt överflyttad verksamhet och med hänsyn till en eventuell framtida utbyggnad av verksamheten.
5 Alternativa lokaliseringar För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ för en ny kraftvärmeenhet har E.ON utgått från gällande översiktsplaner för Örebro, Kumla och Hallsbergs kommuner. Diskussioner har även förts med tjänstemän i Örebro kommun och Kumla kommun; på enheterna för stadsbyggnad, mark och exploatering i respektive kommun. Totalt har fem olika förslag framkommit för lokalisering av en kraftvärmeanläggning, se Figur 2. De alternativ som studerats är: Örebro kommun - Åbyverket - Attersta - Bettorp - Hulinge Kumla kommun - Kvarntorp, Kumla Möjligheter till lokaliseringsalternativ i Hallsbergs kommun har också övervägts, men de har inte varit mer lämpliga än något av ovan och har därför inte närmare studerats. 12 Bettorp Åbyverket Hulinge Attersta Kvarntorp Figur 2 Alternativa lokaliseringar för en ny kraftvärmeenhet
13 För respektive lokalisering görs en jämförelse av planbestämmelser och rådighet för respektive område. Markförhållanden, avstånd till närboende och känsliga natur- och kulturmiljöer redovisas dessutom för varje lokaliseringsalternativ. En sammanfattande värdering gentemot E.ONs principiella utgångspunkter görs. Förhärskande vindriktning i hela området är sydvästlig. Inledningsvis görs en översiktlig bedömning angående var kraftvärmeenheten skulle kunna lokaliseras. Det måste finnas en tillräckligt stor sammanhängande yta där hela verksamheten som nu finns vid Åbyverket skulle kunna placeras. Därefter görs en mer detaljerad jämförelse av de alternativ som framstår som mest realistiska. De alternativ som då kvarstår är Åbyverket och Attersta i Örebro kommun samt Kvarntorp i Kumla kommun. I den detaljerade jämförelsen har E.ON gjort en mer ingående studie av förutsättningar och kostnader för de aktuella alternativen. I jämförelsen redovisas kostnader för etablering på de olika alternativa platserna. I dessa siffror ingår kostnader för tomtmark, markberedning och byggnader för service och underhåll. I totalkostnaderna ingår även anslutning till väg, vatten och avlopp, elnät, fjärrvärmenät och järnväg. I skillnader i driftkostnader mellan de olika alternativen ingår kostnader för fjärrvärmedistributionen i form av pumparbete och värmeförluster i nätet, personalkostnader och merkostnader för fjärrvärmeproduktion.
5.1 Åbyverket Lokaliseras den nya enheten vid Åbyverket kan den placeras inom befintlig anläggning. Aktuell lokalisering visas i Figur 3. Åbyverket 14 Ur Terrängkartan Lantmäteriverket Gävle 2006. Medgivande I2006/1120. Figur 3 Lokaliseringsalternativ Åbyverket, utnyttjande av befintlig tomt Tekniska och ekonomiska förutsättningar Området lämpar sig för industriell verksamhet då det på grund av intilliggande transportleder redan är kraftigt bullerbelastat. Alla förändringar sker inom gällande detaljplan. Anslutning görs enkelt till både fjärrvärme-, fjärrkyla- och elnät. Den nya enheten kan till stora delar rymmas i befintliga byggnader. Det tillkommer utrustning för bränslehantering för den nya kraftvärmeenheten. Ingen extrakostnad tillkommer för drift och bemanning. Planbestämmelser I gällande detaljplan är området angivet som industrimark. Alla förändringar kan göras inom gällande detaljplan. Rådighet Marken ägs idag av E.ON.
15 Markförhållanden/nuvarande användning Marken används idag för energiverksamhet. Avstånd till bostäder Åbyverkets närmaste grannar åt öster är ett tvätteri och bostadsradhus. Radhusen, som tidigare var tjänstebostäder till personal vid Åbyverket, ligger på andra sidan Idrottsvägen, som närmast cirka 20-30 m från bolagets tomtgräns, knappt 150 m nordost om själva pannhusen. Avståndet är cirka 300 m till bränsleupplaget, som ligger söderut på industriområdet och i skydd bakom pannhusen. Svartån rinner cirka 100 m norr om Åbyverket. Norr om Svartån ligger bostadsområdena Solhaga och Västhaga. Avståndet till dessa uppgår till mer än 300 m. Avståndet till Örebro centrum är 2 km i förhärskande vindriktning. Verksamheten kringgärdas av två större transportleder, Södra Infarten och E18/E20. Naturmiljö och friluftsliv Närområdet mellan anläggningen och Svartån utgörs av ett strövområde som sträcker sig längs hela åstranden ut till närmaste större naturområde Hästhagen och Vattenparken runt Karlslund. Till dessa är avståndet ungefär 1,5 km. In mot centrala delarna av Örebro finns koloniträdgårdar och villabebyggelse. Kulturmiljöer Området Karlslund är definierat som kulturområde med särskilt intresse i detaljplanen. Avståndet till Karlslund är cirka 2 km. Infrastruktur Det finns goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen via Södra Infarten och E18/E20. In- och uttransport sker idag via den specialbyggda Stubbenbron. Järnväg går idag in på anläggningsområdet. Anslutning till fjärrvärme-, fjärrkyla- och elnätet kan ske direkt. Området har tillgång till VA. Sammanfattning Tillräckligt utrymme finns för anläggningen. Läget är gynnsamt både ur transportsynpunkt och anslutningssynpunkt för el, fjärrvärme och fjärrkyla. Personal för drift, underhåll etc. finns redan på plats. Läget är mindre fördelaktigt med tanke på avståendet till kringboenden.
5.2 Attersta I Atterstaområdet bedriver kommunen sedan många år en avfallsanläggning, Atleverket. Ragnsells har också under senare år etablerat en sorteringsanläggning i anslutning till Atleverket. Både kommunen och Ragnsells har planer på att utvidga sina respektive verksamheter. En ny detaljplan har antagits för en ny biogasanläggning som ska drivas av Svensk Biogas. Vägverket planerar en ny tvärförbindelse söder om området, för att förbinda riksväg 51 med E20. Kommunen utreder möjligheten att förvärva och detaljplanelägga för industriverksamhet områden mellan avfallsanläggningarna och den planerade vägen. I Figur 4 visas möjligt område för att placera en anläggning som motsvarar den nya kraftvärmeenheten samt produktionsanläggningar som motsvarar dagens produktion vid Åbyverket. 16 Ytbehov för en ny anläggning Figur 4 Lokaliseringsalternativ Attersta Tekniska förutsättningar Det finns möjligheter att hitta tillräckligt utrymme för en kraftvärmeanläggning, förutsatt att kommunen förvärvar mark och befintliga fastigheter inom området.
Planbestämmelser Översiktsplan Enligt kommunens översiktsplan från 2002 är Atleområdet ett utvecklingsområde för energifrågor. En stor del av Atleområdet är planlagt för industriändamål. Detaljplaner Området är idag inte detaljplanelagt. Kommunen har ställt sig positiv till att undersöka möjligheter att detaljplanelägga ett större område mellan Atleområdet och den planerade Södra tvärleden för industriverksamhet. Ytan för kraftvärmeenheten är en del av det området som kommunen har utrett att planlägga för industriverksamheter. Kommunen har tills vidare lagt arbetet med att detaljplanera ett industriområde vid Atle i malpåse. Rådighet Området sträcker sig över flera fastigheter, Attersta 1:14, Attersta 6:18, Attersta 5:7, Attersta 5.3,. Marken har idag flera privata ägare. Det krävs köp eller inlösen av dessa fastigheter för att kunna bygga en kraftvärmeanläggning på platsen. Markförhållanden/nuvarande användning En stor del av området är idag jordbruksmark och resterande del är skogsmark. Marken består i huvudsak av sandig morän och lera. Nordväst och väster om området finns Atletippen, kommunens avfallsanläggning. Där finns även en avfallssorteringsanläggning som drivs av Ragnsells. Norr om det studerade området byggs en biogasanläggning. Direkt söder om det studerade området finns två gårdar Björneborg och Nästegården. Avstånd till bostäder Närmaste bostäder är idag enskilda småhus och några av dem är jordbruksfastigheter. Några av fastigheterna är redan inlösta och kommer att rivas i samband med byggnationen av Södra Tvärleden. Vissa av bostäderna ligger direkt på det område som i första hand är tänkt att vara aktuellt för en ny kraftvärmeenhet. Dessa fastigheter behöver lösas in. Andra fastigheter ligger inom övrigt område för planprogrammet och behöver också lösas in. Om dessa fastigheter löses in, ligger närmaste bostäderna öster om riksväg 51 och cirka 700 meter från anläggningen. Naturmiljö och friluftsliv Placeringen ligger inte i eller i närheten av något område som angivits som skyddsvärt. Kulturmiljöer Inom området har kommunen angett objekt som är skyddsvärda samt områden för kultur. I samband med detaljplanearbetet skulle dessa områden och objekt kunna utredas. Enligt kommunen utgör inte detta någon större risk för hinder i processen. Enligt riksantikvarieämbetet finns ett antal kulturhistoriskt intressanta områden markerade inom planprogramsområdet. Enligt information från riksantikvarieämbetet består dessa lämningar troligtvis av röjningsrösen, stensättningar, torp och husgrunder. En större medeltida by har påträffats i samband med detaljplanearbetet för biogasanläggningen och fyndet håller för närvarande på att grävas ut och dokumenteras. Stadsbyggnad har 17
kontaktat länsstyrelsen i syfte att få till stånd en inventering och eventuell förundersökning av lämningarna inför fortsatt detaljplanearbete. Inom det område som studerats i Attersta finns ett fåtal utprickade områden med fornminnen. Övriga större områden markerade för fornminnen ligger utanför det område som skulle kunna vara aktuellt för en kraftvärmeenhet, se Figur 5. 18 Fornminne Större område med fornminne Figur 5 Områden för fornminnen på och i närheten av det studerade området för kraftvärmeanläggningen i Attersta Infrastruktur Vägtransporter in till anläggningen går via E20 och väg 51. Eventuellt kan det krävas en ny lösning med en avfart från väg 51 genom t ex en rondell. Detta bedöms inte som något större hinder. Den planerade nya Södra tvärleden kommer ytterligare att förbättra möjligheterna till vägtransporter. Byggstart för vägen planeras ske 2009 med en planerad produktionstid på två år. Avståndet till järnväg är drygt 4 km. Att bygga ett stickspår till området bedöms inte som en rimlig lösning. Istället bör eventuella järnvägstransporter gå via en ny kombiterminal som placeras någonstans längs stambanan. Transporter sker då med bil sista biten till anläggningen.
Det kommer att behövas en ny fjärrvärmeledning med anslutning till Örebros centralare delar. En ny elnätsledning på 3,5 km skulle behövas. Området saknar idag VA. Recipient är ett skogsdike som rinner ut i Täljeån och sedan vidare till Hjälmaren. De senaste 20 åren har årsmedelflödet i Täljeån varierat mellan cirka 1 och 5 m 3 /s. Sammanfattning Vid Attersta finns tillräckligt utrymme för en ny kraftvärmeverksamhet. Läget är gynnsamt ur störningssynpunkt då området redan är påverkat av vägar och andra industriprojekt. En stor del av marken ägs idag av privata markägare. Viss del av marken är jordbruksmark och det finns några bostäder inom området. Kommunen är positiv till att inleda arbete med att ta fram en detaljplan och vid behov lösa in erforderlig mark. Denna process kan ta lång tid. Dessutom krävs nya anslutningar för både el och fjärrvärme. Det finns några kulturminnen inom området och det är långt till närmaste bostäder. Det verkar mindre troligt att på sikt kunna dra fram ett stickspår från stambanan, men en lösning kan vara att en kombiterminal byggs någonstans utmed stambanan. 19
5.3 Bettorp Vid Bettorp finns områden där kommunen överväger att planera för industriverksamhet. I Figur 6 visas det ungefärliga ytbehovet för en anläggning som motsvarar den nya kraftvärmeanläggningen inklusive de produktionsanläggningar som motsvarar dagens hela produktion vid Åbyverket. Det blåstreckade området har tidigare varit ett skjutfält och ägs till större del av staten. 20 Ytbehov för en ny anläggning Figur 6 Ytbehov för kraftvärmeanläggningen och exempel på lokalisering vid Bettorp Tekniska förutsättningar Många områden i Bettorp är redan uppköpta för etablering av olika typer av verksamheter. En tillräckligt stor sammanhängande yta kan enligt Örebro kommun därför inte preciseras. Planbestämmelser Översiktsplan I både den gamla och nya översiktplanen pekas området ut som lämpligt för industrietablering. Framför allt gäller detta områdena närmast E18/E20 som köpts upp och detaljplanelagts. Detaljplaner Området är inte helt planlagt men Örebro kommun har fattat beslut om att detaljplanelägga området för olika typer av industri och störande verksamhet.
Rådighet Marken ägs idag av flera olika markägare. En stor markägare är staten som fortfarande äger markområdena som tidigare var ett skjutfält. Diskussioner pågår om kommunen ska överta dessa markområden. Det studerade området sträcker sig i första hand över fastigheterna Ulriksberg 1:1, Slätten 1:7 och Slätten 1:5. Viss mark inom området är redan uppköpt. Markförhållanden/nuvarande användning Området utgörs till stor del av jordbruksmark och viss del skogsmark. Det studerade området ligger inom ett tidigare skjutfält och därför finns det risk att marken kan vara förorenad. Marken utgörs av sandig morän och lera med mindre inslag av silt. Väster om området finns ett friluftsområde, Kränglan. Norr om området finns en skjutbana som fortfarande används. Avstånd till bostäder Idag finns ett tiotal bostäder på området de flesta är jordbruksfastigheter. Vissa ligger direkt inom det studerade området och behöver i så fall lösas in. Det finns även ett flertal bostäder som skulle ligga närmre än 500 meter från kraftvärmeanläggningen. Naturmiljö och friluftsliv Enligt kommunen finns det inga angivna skyddsvärda områden eller objekt inom Bettorpområdet. I direkt anslutning, åt väster finns ett friluftsområde, Kränglan. Rynningevikens naturreservat ligger cirka 1 km söder om det studerade området. Kulturmiljöer Det finns områden inom lokaliseringsalternativet som enligt kommunen är kulturellt intressanta. Infrastruktur Det finns goda möjligheter att använda vägtransporter in till anläggningen via E18/E20. Avståndet till järnväg är drygt 1 km. Det är svårt att anlägga ett stickspår från järnvägen på grund av befintlig bebyggelse. Järnvägstransporter skulle kunna gå via en ny kombiterminal, då sker transporterna med bil sista biten. Det krävs nya ledningar för anslutning till fjärrvärmenätet i Örebro, cirka 7-10 km. Placeringen kräver en ny elledning på 4,5 km. Området saknar idag VA. En lämplig anslutning till vattenrecipienten i Hemfjärden kommer att behövas (cirka 1,5-2 km). Direkt söder om lokaliseringsalternativet ligger ett naturreservat med bland annat fågelskyddsområde. Sammanfattning Många områden är redan uppköpta för etablering av olika typer av verksamheter så det saknas en tillräckligt stor sammanhängande yta för etablering av en ny 21
kraftvärmeanläggning som motsvarar produktionen vid Åbyverket. Idag finns det bostäder inom området och en del av marken används som jordbruksmark och en annan del av marken har tidigare varit skjutfält. Staten äger en stor del av marken. Enligt kommunen finns det kulturhistoriska intressen inom området. Möjligheter att ta transporter via E18/E20 är goda. Möjligheterna till framtida järnvägsanslutning verkar mindre goda. Ledningar krävs för anslutning till fjärrvärme- och elnät. 22 5.4 Hulinge Ytterligare ett alternativ för lokalisering är Hulinge (Berglunda), som ligger i anslutning till det område där E.ON idag deponerar aska från Åbyverket. Kommunen är inte markägare idag men har utsett området som lämpligt för lokalisering av industriell verksamhet. Det finns dessutom planer på att dra järnväg i närheten av området på 10-15 års sikt. Området är delvis detaljplanelagt. Figur 7 visar det ungefärliga ytbehovet för en anläggning som motsvarar den nya kraftvärmeanläggningen samt de produktionsanläggningar som motsvarar dagens hela produktion vid Åbyverket. Ytbehov för en ny anläggning Figur 7 Ytbehov för kraftvärmeanläggningen och exempel på lokalisering vid Hulinge Tekniska förutsättningar Många områden är redan uppköpta för etablering av olika typer av verksamheter så en tillräckligt stor sammanhängande yta kunde enligt Örebro kommun inte preciseras.
Bostäder finns på ett nära avstånd och det markerade område i Figur 7 går in på skyddsområde för deponin som ligger sydost om den planerade kraftvärmeanläggningen. Planbestämmelser Översiktplan Enligt gällande och ny översiktplan pekas området ut som aktuellt för etablering av industriell verksamhet. Inom ramen för projektet Transportstaden bedriver Örebro kommun ett projekt där transportintensiv verksamhet erbjuds möjlighet att etablera sig. Enligt Örebro kommun finns det därför inte tillräckligt stora ytor att tillgå inom området för en lokalisering av hela verksamheten. Detaljplan Det studerade området är inte planlagt. Det pågår planprocesser för områden öster och norr ut. Rådighet Marken har idag ett fåtal privata markägare. Det studerade området sträcker sig över fastigheten, Dyringe 2:1. Markförhållanden/nuvarande användning Det aktuella området består idag i huvudsak av skog. Markförhållandena i området utgörs av berg i form av rödgrön gnejsgranit samt jordlager. Jordlagren utgörs av siltig eller sandig morän med en mäktighet på 2-3 m. Direkt sydväst om området ligger en jordbruksfastighet, Björkemo. Sydost om området bedriver E.ON en askdeponi. Askdeponin har en skyddszon för geologisk barriär på 300 meter. För att få tillräckligt utrymme för fullt utbyggd anläggning används yta inom skyddszonen. Skyddsåtgärder kommer att krävas vid fullt utbyggd anläggning. Öster om området finns en bergtäkt där täktverksamheten är avslutad. Cirka 200 meter nordost om området ligger Berglunda industriområde. Avstånd till bostäder Närmaste bostäder skulle bli fastigheten Björkemo gård samt ett antal fastigheter längs E18. Avståndet till närmaste bostäder är cirka 100 meter. Naturmiljö och friluftsliv Det finns inga skyddsvärda objekt angivna inom eller i närheten av det studerade området. Närmaste område med dokumenterat naturvärde är Tysslingen belägen 5 km NV om området. Drygt 2 km nordost om området ligger Örebro kommuns vattentäkt. Grundvattnet har strömningsriktningen söderut från området. Kulturmiljöer Inga områden med kulturvärde har dokumenterats inom området eller i dess närområde. Infrastruktur Det är goda möjligheter för vägtransporter till anläggningen via E18/E20. Om en järnvägsanslutning till flygplatsen byggs blir avståndet till järnväg runt 500 m. 23
24 För att ansluta till fjärrvärmenätet krävs en ny ledning på 6-7 km. Det finns behov av en ny elledning. Området har ingen VA. Vattenrecipient är ett skogsdike som rinner ut i Täljeån, som i sin tur mynnar ut i Hjälmaren. Sammanfattning Det finns dåligt med utrymmer för kraftvärmeanläggningen. Bostäder ligger nära. Marken ägs av privata markägare. Området är inte planerat för industriverksamhet. 5.5 Kvarntorp, Kumla Ett annat alternativ som kan vara aktuellt för en kraftvärmeanläggning är i anslutning till SAKAB:s anläggning i Norrtorp i Kvarntorpsområdet. Figur 8 visar ytbehovet för en anläggning som motsvarar den nya kraftvärmeanläggningen samt de produktionsanläggningar som motsvarar dagens hela produktion vid Åbyverket. Ytrymmesbehov för en anläggning Figur 8 Lokaliseringsalternativ Kvarntorp, exempel på placering av en anläggning
Tekniska förutsättningar Det finns tillräckligt med utrymme för en anläggning. Kumla kommun erbjuder E.ON möjlighet att förvärva ett markområde som fullt utnyttjat kan uppgå till minst 400 000 m 2. Till möjliga markområden för nämnd verksamhet kan adderas ett markområde om cirka 50 000 m 2 som kan nyttjas för upplag eller något annat. Området ligger omedelbart norr om länsväg 638 som annars utgör den norra gränsen för det föreslagna markområdet. Det går en elledning och en väg genom det studerade området som kommer att behöva flyttas. Planbestämmelser Markområdet är angivet som framtida industriområde i kommunens översiktplan, vilken antogs av fullmäktige år 1999. Området är idag inte detaljplanelagt. Rådighet Området ägs i sin helhet av Kumla kommun och upplåts i huvudsak genom arrende för jordbruksändamål. Markförhållanden/nuvarande användning Området används i dag till stor del för jordbruksändamål, spannmålsproduktion och övriga verksamheter relaterade till jordbruket, såsom betesmark. Det finns översiktliga geologiska utredningar som visar uppifrån morän, delvis lera av ringa mäktighet (som bortschaktas vid grundläggning), sedan kalksten, alunskiffer, lerskiffer, sandsten och urberg. Marken utgörs i de övre skikten av morän, som uppgår till någon meter i tjocklek. Därefter följer en nivå om kalksten som för detta område kan uppskattas till en tjocklek om 6 till10 meter. Därefter följer ett parti om alunskiffer om cirka 15 till 20 meter för att följas av ett tätt lerskifferskikt om cirka 8 meter varefter sandsten om cirka 20 meter tjocklek vidtar och därefter är det urberg. Tjockleken på kalksten innebär att för flertalet byggnationer i ett sådant område behövs ingen annan grundläggning än den som normalt behövs vid goda markförhållanden. En mindre del av området kan beröras av det så kallade Ljungströmsfältet som i huvudsak ligger inom SAKAB-tomten. Avstånd till bostäder Från tomtgräns blir avståndet minst 750 meter till närmaste bostäder. I övrigt finns inget av betydelse som kan påverkas av verksamheten. Naturmiljö och friluftsliv Det finns inga dokumenterade skyddsvärda naturmiljöer inom det studerade området. Det finns ett friluftsområde i anslutning till Kvartorpsindustriområden. En vandringsled passerar området i söder. Vid behov av mer mark går sträckan enkelt att ändra. Ett par mindre bokskogspartier i området bör kunna bevaras inom tomten. 25
Kulturmiljöer Det finns inga dokumenterade skyddsvärda kulturmiljöer inom eller i anslutning till det studerade området. Infrastruktur En allmän länsväg passerar området. Ljungströmsvägen, en allmän industrigata som bland annat är tillfart till SAKAB, finns inom 200 meter. Avstånd till industrispår (Banverkets) är cirka 100 meter. Större transformatorområde med Vattenfall och EON finns inom 50 meter. Kommunal vattenledning passerar området. Kommunal avloppsledning finns inom 200 meter. Kommunal råvattenledning finns inom 100 meter. Transporter på väg kan färdas på länsväg 638 som passerar norr om det studerade området. Riksväg 50 och 51 är de vägar som ansluter mot Örebro i norr och mot Katrineholm respektive Norrköping i ostlig och nordostlig riktning samt till E 20 i väster. E20 ansluter i sin tur mot riksväg 50 för transporter till och från de södra delarna av länet och Sverige. Till området ansluter industrispår vilket ägs av Banverket. Spåret ansluter mot Kumla stationsområde och hanteras i övrigt från Hallsbergs bangård. Järnvägsspåret som ansluter in till SAKABs industritomt kommer i ett parti norr om här föreslagen tomt att kompletteras med ett förlängt dubbelspår. Utbyggnaden av dubbelspår avses ske till en sådan längd att det medger tågset om maximalt 540 meters längd. Vatten- och avloppsledningar med tillräcklig kapacitet finns redan idag framdragna till området. Vatten recipient i Kvarntorp är, via ett industridike, kalkbrottet "Söderhavet". Från Söderhavet leds vattnet via ett system med serpentindammar som fungerar som sedimenteringsdammar för lakvattnet från hela området och därefter ut i Frommestabäcken som sedan leds ut i Täljeån vidare till Hjälmaren. Täljeån bedöms redan som kraftigt påverkad. Övrigt I närheten finns en gruva med omfattande lagringskapacitet. Man utreder möjligheten att använda gruvan för att stabilisera och lagra aska från förbränningsanläggningar. Sammanfattning Det finns tillräckligt utrymme för en anläggning. Kommunen äger marken som idag till stor utsträckning används som jordbruksmark. 26 5.6 Sammanfattning av översiktlig jämförelse Av de studerade alternativen bedöms varken Bettorp eller Hulinge som aktuella. Inom dessa områden pågår redan en etablering av andra verksamheter, vilket gör det svårt att peka ut en tillräckligt stor sammanhängande yta lämplig för etablering av hela kraftvärmeverksamheten. Bedömningen har gjorts i samarbete med ansvariga för markoch exploateringsfrågor på Örebro kommun.
Lokaliseringsalternativen Attersta och Kvarntorp, vid sidan av den valda lokaliseringen på Åbyverket, bedöms tekniskt möjliga utan planmässiga eller andra hinder och uppfyller de flesta av E.ONs förutsättningar. I följande avsnitt görs en mer detaljerad jämförelse av alternativen. 27
6 Fördjupad jämförelse av alternativen Attersta, Kvarntorp och Åbyverket 6.1 Teknisk och ekonomisk jämförelse I den detaljerade jämförelsen av alternativen har E.ON för dessa alternativ gjort en mer ingående studie av förutsättningar och kostnader. I jämförelsen redovisas kostnader för etablering på de alternativa platserna. I dessa siffror ingår kostnader för tomtmark, markberedning och byggnader för service och underhåll. I totalkostnaderna ingår även anslutning till väg, vatten och avlopp, elnät, fjärrvärmenät samt järnväg. I skillnaden i driftkostnader mellan de olika alternativen ingår kostnader för fjärrvärmedistributionen i form av pumparbete och värmeförluster i nätet, personalkostnader och merkostnader för fjärrvärmeproduktion. Tabell 1 visar en jämförelse av uppskattning av merkostnader för respektive alternativ. 28 Tabell 1 Merkostnader för lokalisering vid Attersta, Kvarntorp och Åbyverket, miljoner kronor Attersta Kvarntorp Åbyverket Investeringskostnader Merkostnad tomtmark motsvarande 55 55 0 hela Åbyverket Markberedning för ny enhet 100 100 5 Rivningskostnader 15 Kontor, personalutrymmen, verkstad 30 30 0 och förråd Högspänningsmatning 60 10 0 Fjärrvärmeledning 150 360 0 Komplettering järnvägsanslutning Ej möjligt 10 0 Driftkostnader, nuvärdesberäknade Personalkostnader 90 90 0 Pumparbete och transmissionsförluster 20 40 0 Övrigt Senare driftsstart 45 45 0 Summa 550 740 30 Generellt innebär en lokalisering någon annanstans än vid Åbyverket en merkostnad på cirka 255 miljoner kronor för tomtmark, markberedning, byggnader för personal, verkstäder och förråd, ökade personalkostnader. Dessutom ingår kostnader för försenad driftstart på grund av processen för nyetablering (såsom detaljplaneprocessen, markförvärv mm). Med hänsyn till ökade driftskostnader (nuvärdes beräknade) bedöms lokalisering vid Attersta innebära en merkostnad på i storleksordningen 520 miljoner kronor jämfört med lokaliseringen av en ny kraftvärmeenhet vid Åbyverket. Motsvarande kostnader för Kvarntorp bedöms till cirka 740 miljoner kronor. I merkostnaderna för Attersta ingår inte kostnader för att dra fram järnväg till anläggningen, eftersom det inte anses vara möjligt.
Den större energiförbrukningen för distribution av fjärrvärme vid lokalisering i Attersta eller Kvarntorp medför indirekt större global miljöpåverkan och sämre hushållning med naturresurser. 29 6.2 Summering av jämförelsen E.ON behöver omgående ersätta de gamla pannorna (ÅP1-ÅP3), som bedöms ha en mycket begränsad återstående teknisk livslängd, med en ny kraftvärmeenhet. Inledande jämförelser pekar på att det mest realistiska är att bygga en enhet för produktion av kraftvärme antingen på Åbyverket, genom en modernisering av befintlig anläggning, eller att etablera en ny anläggning i Attersta eller Kvarntorp. Analys av yttre faktorer pekar på att anläggningen ska eldas med biobränslen. Tabell 2 visar en summarisk sammanställning över för och nackdelar med de olika lokaliseringsalternativen jämfört med Åbyverket. Tabell 2 Jämförelse av de olika lokaliseringsalternativen för en ny kraftvärmeanläggning Attersta Kvarntorp Åbyverket Planbestämmelser och planfrågor - - + Infrastruktur och transporter -väg -järnväg + - + + + + Distribution av fjärrvärme och el - - + Närhet till elnät, VA etc - - + Driftpersonal och samkörning - - + Avstånd till närmaste bostad + + - Intressekonflikter natur, friluftsliv och kultur * vissa av kommunen definierade intressen + (-)* + + Sammanfattningsvis utvärderas de olika lokaliseringsalternativen gentemot de principiella förutsättningarna, se avsnitt 4.2: Planbestämmelser och planfråga: En modernisering av Åbyverket kan genomföras inom gällande detaljplan. I Attersta är marken privatägd och området måste detaljplaneras och förvärvas vilket kan orsaka fördröjningar i processen. I Kvarntorp äger Kumla kommun marken och en detaljplan kan troligen tas fram relativt snabbt. I samtliga fall finns tillräckliga markområden för en etablering av hela verksamheten. Endast Åbyverket erbjuder dock möjlighet till befintlig service i form av drift- och underhållspersonal, verkstadsbyggnader och liknande. Transportmöjligheter till och från anläggningarna kan lösas tillfredställande till samtliga alternativ. Till Åbyverket och Kvarntorp finns det idag redan möjlighet till transporter med järnväg. Det bedöms inte som troligt att det blir möjligt att dra ett stickspår från stambanan till Attersta. Det kan på sikt byggas en containerterminal i närheten som då kan kombineras med biltransport in till anläggningen.
30 Åbyverket erbjuder bästa möjligheten till anslutning till befintligt nät för fjärrvärme och el. Till Attersta måste ny fjärrvärmekulvert dras fram. Anslutningspunkten bedöms vara inne vid E.ON:s reservanläggning i centrala Örebro. Kvarntorp är visserligen anslutet via det gemensamma fjärrvärmenätet HÖK, men kapacitet utnyttjas redan idag fullt ut varför en utbyggnad innebär en ny kulvert. Avstånd till närmaste bostad innebär att en lokalisering vid Attersta och Kvarntorp är de minst störande alternativen. Nackdelen med lokalisering vid Åbyverket är det korta avståndet till bostäder. Men med hjälp av olika tekniska lösningar bedömer E.ON att påverkan på omgivningen kan minimeras så att en lokalisering är acceptabel i samtliga alternativ. En lokalisering vid Åbyverket bör kunna ske utan att närmaste omgivningen påverkas negativt på ett betydande sätt. Vid Åbyverket kan andra tekniska lösningar behövas jämfört med de andra lokaliseringsalternativen Särskilt hänsynstagande måste tas vad gäller buller, transporter, damning etc. Lokalisering vid Attersta och Kvarntorp bedöms inte innebära några intressekonflikter för natur kultur och friluftsliv. Närmaste område för Åbyverket som utpekas som särskilt intressant ur kulturhänseende är Karlslund, cirka 2 km från anläggningen. Samtidigt utgör hela stråket längs Svartån ett rekreationsområde lämpat för friluftsliv. E.ON bedömer att planerad verksamhet kommer att ha liten eller ingen påverkan på möjligheterna till rekreation längs Svartån. 6.3 Slutsats E.ON anser att enda rimliga lokaliseringen för den nya kraftvärmeenheten är vid Åbyverket. Infrastruktur och anslutningar till nät innebär sådana merkostnader i de övriga lokaliseringsalternativen att dessa alternativ inte anses som skäliga och skulle därmed försämra fjärrvärmens konkurrenskraft. Lokaliseringsalternativen Attersta och Kvarntorp innebär betydande tekniska och ekonomiska nackdelar. Vid dessa lokaliseringsalternativ kommer huvudproduktionsanläggningen att ligga långt från fjärrvärmeanvändarna vilket kan medföra störningar i fjärrvärmeleveransen och ökad sårbarhet med endast en inkopplingspunkt till fjärrvärmenätet i Örebro. Det längre avståndet till fjärrvärmekunderna vid lokalisering i Attersta eller Kvarntorp innebär även större energiförbrukning i form av energi för att pumpa fjärrvärme samt större värmeförluster i fjärrvärmeledningar. Den merkostnad som uppstår initialt med längre och större distributionsledning för fjärrvärme är betydande vid dessa lokaliseringsalternativ. En lokalisering vid dessa alternativ innebär även högre driftskostnader beroende på större energiförbrukning och större personalkostnader. Nackdelen med lokalisering till Åbyverket är det korta avståndet till bostäder. En lokalisering dit bör kunna ske utan att den närmaste omgivningen påverkas negativt på ett
betydande sätt. Detta medför att det kan komma att krävas andra tekniska lösningar vid Åbyverket jämfört med alternativa lokaliseringar. 31