1 VA-ledningsnätet i Helsingborg svar på frågor från Villaägarnytt (Kompletterat med bakgrundsbeskrivning och 2 foton) Bakgrund - NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) ansvarar för drift, underhåll och utveckling av VAanläggningarna i ägarkommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Verksamheten omfattar vattenproduktion och distribution, avledning av dagvatten, avledning och behandling av spillvatten samt omhändertagande av vid reningen avskilt slam. Bjuv kom med så sent som den 1 oktober 2010. www.nsva.se Bolaget startade sin verksamhet den 1 september 2009. Det är ett omfattande arbete att starta upp ett bolag som omfattar va-systemen i 6 kommuner. Det pågår ett ständigt arbete med att förnya, underhålla och åtgärda brister i VA-system. Vi är övertygande om att det nya bolaget gör oss starkare och att den totala kompetensen i ett större bolag medför att vi kommer att kunna uppnå ett mycket bra resultat. Utvecklingen i NSVA-kommunerna kommer att mer kunna gå från att i stor omfattning genomföra akuta åtgärder och lösa problem som uppkommer till att med ett strategiskt planerat arbete förebygga problem. Vi kommer härigenom att kunna få fram bättre underlag för bedömning av hur mycket som behöver investeras varje år. Bakgrund ledningssystem Spillvatten från hushåll och industrier tillsammans med dagvatten (regnvatten) är de vatten som ingår i definitionen avloppsvatten. Avloppsvatten kan ledas bort i tre olika typer av system: spillvattensystem, dagvattensystem respektive kombinerat system. I ett kombinerat system leds dagvatten och spillvatten bort i samma ledning. Under många år ansåg man att det bästa var att leda bort spillvatten och dagvatten i en gemensam ledning. Ur översvämningssynpunkt var detta naturligtvis inte bra. Det tar lång tid att separera alla dess system och det är extremt kostsamt. Normalt ska spillvattenledningar inte vara påverkade av regn. Det finns dock flera orsaker till att spillvattenledningar kan vara påverkade av regnvatten: dräneringsvatten från hus med källare kopplades förr ofta till spillvattenledningen, läckage från dagvattenledning till spillvattenledning som ofta ligger lägre, regnvatten från gator eller annan mark rinner ner i källare och ner i spillvattenledning via golvbrunn. Dräneringsvatten som kopplats till spillvattenledning kan bara kopplas bort genom att fastighetsägaren anlägger en pumpbrunn från vilken dräneringsvattnet pumpas upp till den högre liggande dagvattenledningen. Överläckage är i en del områden större på ledningar inom fastigheter än på kommunens ledningar utanför fastigheterna. I dessa fall måste fastighetsägare bygga om sina ledningar inom fastigheterna för att problemen med överbelastning av spillvattenledningen ska bli löst.
2 Regnvatten från markytor ska naturligtvis hindras från att rinna ner i källare. Ansvaret för åtgärder kan ligga på fastighetsägaren eller på ägaren till angränsande mark. I värsta fall kan vatten som rinner ner i en källare medföra att spillvattensystemet blir överbelastat. Det krävs utredningar och mätningar för att kunna avgöra vad kommunen respektive fastighetsägarna behöver göra för att åtgärda översvämningsproblemen i ett område. Bakgrund dimensionering av ledningar Dagvattenledningar och kombinerade ledningar dimensioneras för att klara regn som återkommer med vissa intervall. Dimensioneringen påverkas även av området storlek. För ett mindre område där marken lutar bort från området dimensioneras ledningarna för det värsta regnet som varar i 10 minuter och återkommer en gång per år för dagvattenledningar och en gång vart 5:e år för kombinerade ledningar. Det värsta regnet som varar 10 minuter och återkommer en gång på 5 år har intensiteten 173 liter per sekund och hektar vilket är det samma som 10 millimeter regn på 10 minuter. När det dimensionerande regnet kommer stiger vattnet till hjässan på röret. När det kommer ett kraftigare regn än vad ledningen är dimensionerad för kan vattnet stiga ända upp till markytan för dagvattenledningar och till markytan eller in i källare för kombinerade ledningar. Bakgrund prioritering av åtgärder Det är olika händelser som avgör prioriteringen för hur ledningsnätet ska förnyas. Det kan till exempel vara akuta driftproblem, översvämningar, ombyggnad av gator och utbyggnad av nya områden. Vilken kondition har VA-nätet i Helsingborg? VA-ledningsnätet åldras för varje år samtidigt som NSVA varje år investerar cirka 20 Mkr i drift och underhåll och 30 Mkr i förnyelse av ledningsnätet. NSVA:s totala budget för förnyelse av VAanläggningar i Helsingborg är 44 Mkr per år. Ledningsförnyelsen tar därmed 68 procent av den totala investeringsbudgeten. - Det är svårt att svara på frågan om vilken kondition VA-nätet i Helsingborg har. Vi har inte gjort någon mätning och har svårt att jämföra med andra kommuner. Många år har vi endast enstaka översvämningar. Andra år kan det bli obekvämt många översvämningar så det är klart att ledningsnätet behöver förbättras, säger Lars-Erik Widarsson som är specialist inom dagvatten på NSVA. Vad görs för att förhindra översvämningar i samband med de allt tätare skyfallen? Vad krävs för att nätet ska klara större vattenmängder? Staden växer, mer ytor asfalteras eller plattsätts och mer vatten måste ledas bort. Hur är kapaciteten och framförhållningen kring detta? Den senaste statistiken som SMHI förmedlat visar inte att det skett någon tydlig ökning av skyfallen de senaste åren. På grund av klimatförändringar förväntar man sig att regnmängderna kommer att öka med cirka 20 procent till år 2100. Det är dock mer osäkert hur de kortvariga intensiva regnen kommer att förändras.
3 - I Helsingborg hade vi många översvämningar som en följd av långvarigt regnande under juni och juli 2007. De värsta regnskurarna motsvarar ungefär det värsta regnet som återkommer en gång på 20 år. Det största problemet var att flödet från markytor, bäckar och åar motsvarade det högsta flödet som återkommer en gång på 100 år. I Vegeån finns en mätstation för flödet. Den 6 juli 2007 var dygnsmedelflödet ca 30 kubikmeter per sekund. Det högsta dygnsflödet från 1977 till 2007 var tidigare ca 23 kubikmeter per sekund vilket inträffat under cirka 7 dygn. Ökningen från 23 till 30 kubikmeter per sekund motsvarar en ökning med ca 30 procent. Många översvämningar och vattenskador under juli 2007 berodde på att vatten från mark och vattendrag rann in på fastigheter eller i källare via ledningar. Det krävs kunskap, erfarenhet och helhetssyn för att kunna förutse denna typ av problem och ibland kan det vara nästan omöjligt att vidta åtgärder innan översvämningen har skett, säger Lars-Erik Widarsson. Det är inte så lätt att se ner i marken och upptäcka att vatten från en å kan dämma upp i en dagvattenledning, vidare in i en fastighets ledning, läcka ut och rinna in i en dräneringsledning som är kopplad till en spillvattenledning och rinna vidare till en pumpstation och därmed överbelasta stora delar av systemet. Speciellt svårt är det att förutse om vattennivån i ån samtidigt stiger 1 meter mer än vad någon upplevt tidigare. I exemplet kunde det i stället varit så att vattnet från dagvattenledningen läckte över till spillvattenledningen på kommunens mark. - De senaste åren har NSVA genomfört ett stort antal utredningar inom översvämningsdrabbade områden. Det har gjorts inmätningar av nivåer i ledningar. Vi har byggt modeller av ledningsnätet, mätt vattennivåer i ledningar, mätt regn och kalibrerat modellerna. Från modellerna får vi fram hur stora ytor som det kan regna på och som är kopplade till de olika ledningarna. Dessutom kan vi få fram uppskattningar av hur mycket grund- och dräneringsvatten som kommer in i ledningarna, berättar Lars-Erik Widarsson. Borttaget: Borttaget: - Därefter har vi med fältinventeringar försökt få fram hur olika hårdgjorda ytor och stuprör är kopplade till ledningar. Metoder för att få fram detta är att titta i brunnar, filma ledningar, spola vatten i brunnar och stuprör samt att föra in rök i ledningar och se vart röken tar vägen, fortsätter Lars-Erik Widarsson. - När kartläggningen är klar inventeras möjliga lösningar och ofta blir den slutliga åtgärden en kombination av flera lösningar. I områden med spillvattensystem eller duplikatsystem är det vanligt att NSVA kräver att stuprör, garagenedfarter och dräneringsvatten kopplas om till dagvattensystemet. Åtgärder som NSVA och gatuavdelningar genomför kan vara att anlägga en ny dagvattenledning så att ledningsnätet blir separerat, anlägga en större spillvattenledning, anlägga magasin för spillvatten under marken för att utjämna och fördröja flödet, hindra vatten från gator att rinna in på fastigheter, sätt in backventiler så att vattnet inte kan dämma upp bakvägen i fastigheters ledningar samt att anlägga dagvattenmagasin. - När vi nått så långt är det dags att prioritera mellan önskvärda åtgärder samt att göra en tidplan. Därefter kommer ett tidskrävande arbete med att handla upp en projektering, få fram en bygghandling, få in alla tillstånd som krävs från myndigheter, lämna ut en anbudsförfrågan till entreprenörer, utse entreprenör och slutligen att utföra själva anläggningsarbetet, säger Lars-Erik Widarsson. Borttaget:
4 - När många drabbats av översvämningar tar det tid med telefonkontakter, besök på fastigheten och utredningar. Det är mycket annat löpande arbete som ska utföras under tiden. Detta arbete kan ta flera månader, fortsätter Lars-Erik Widarsson. I de fall det krävs flödesmätning och arbeta med avrinningsmodeller ska det ske en upphandling av konsult, mätningar, beräkningar och rapportskrivning vilket kan ta upp till ett halvår. Från beslut om att starta ett projekt till dess att anläggningsarbetet är utfört kan det ta upp till 1 år. Undantag från den arbetsgång som beskrivits ovan är åtgärder som självklart är högprioriterade och kan utföras med enkla insatser och utan upphandling av konsulter eller entreprenörer. För större insatser tar det tyvärr från 1,5 2 år innan de första större åtgärderna kan genomföras. - Om några år har NSVA förhoppningsvis mer flödesmodeller över ledningsnätet som kan visa vilka svagheter som finns innan översvämningar uppkommit. Målet är att kunna ha en strategisk åtgärdsplanering och att kunna genomföra rätt åtgärder och därigenom använda VA-abonnenternas pengar på bästa sätt, säger Lars-Erik Widarsson - När vi nått så långt kan vi även på ett effektivt sätt analysera effekter av nya exploateringar och ökad grad av hårdgörning av marken. I dag tvingas vi göra enklare överväganden med utgångspunkt i översiktiga beräkningar, ledningens ålder, angränsande områden och bedömning av tidigare problem i området, fortsätter han. Den viktigaste åtgärden för att klara ökad grad av hårdgörning av mark, att staden växer och ökad nederbörd är att NSVA kräver fördröjd avledning av dagvatten i samband med nya detaljplaner, nya exploateringsavtal samt vid bygglovgivning. Fördröjningen sker genom att det anläggs dagvattenmagasin. I flera fall och i många kommande fall avlastas befintligt ledningsnät i samband med krav på fördröjning. - Genom att ytor vars dagvattenavrinning tidigare inte fördröjts blir fördröjd minskar belastningen på det befintliga ledningsnätet. Det känns riktigt bra att kunna arbeta på det viset och det ger trygghet inför framtiden, säger Lars-Erik Widarsson. Vid nyanläggning av dagvattenledningar använder NSVA ett dimensionerande regn som är 20 procent större än dagens regn.
5 Foto 1. Nytt rörmagasin före pumpstationen för spillvatten i Kattarp. Kostnad cirka 3 Mkr (Foto: Joakim Runesson). Vilka investeringar krävs, till vilken kostad? - Det är omöjligt att idag säga hur mycket investeringar som behövs för att bygga bort alla problem. Det är säkert inte heller önskvärt att byta alla ledningar som inte klarar dagens krav, eftersom det inte alltid finns en koppling mellan dimensionering och översvämningsrisk. Ledningar kan ligga djupt och därmed leda bort mer vatten än de är dimensionerade för, säger Lars-Erik Widarsson. - Vi som arbetar inom NSVA och Stadsbyggnadsförvaltningen är idag mer medvetna om de problem som finns med översvämningar än tidigare. Alla försöker att förebygga så att problem inte ska uppkomma, men det behövs mer internutbildning, fortsätter han. - Vi är en bra bit på väg, men behöver bli ännu bättre och det är säkert angeläget att investera mer än vad vi gör idag. Vi måste även ha underlag och kunskap så att pengarna används effektivt. Om man alltför snabbt bygger om ledningsnätet måste VA-avgifterna höjas, både för att bygga nytt och för att vi inte hinner välja de effektiva lösningarna. Ett av våra mål är naturligtvis att vi ska använda VA-abonnenternas pengar effektivt. Ett annat mål är att VAabonnenterna inte ska drabbas av översvämningar. Här ska det ske en prioritering och åtgärder ska tidsplaneras.
6 - NSVA är ett relativt nytt bolag som har stor potential att nå mycket goda resultat, men tyvärr blir inte alla problem ännu lösta så snabbt som vi skulle önska, avslutar Lars-Erik Widarsson. Foto 2. Nytt magasin på 44 000 m 3 för dagvatten vid Frostgatan i Ödåkra. Kostnad ca 5 Mkr. Förhoppningsvis skingras molnen så att det blir en ljus framtid. Kanske är den ljusare framtiden på väg. (Foto: Lars-Erik Widarsson)