Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET

Konsekvensbeskrivningar av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET Banverket Energimyndigheten Luftfartsstyrelsen Naturvårdsverket Sjöfartsverket Vägverket RAPPORT 5778 DECEMBER 2007

Konsekvensbeskrivning av styrmedel i strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter EET Författare: Matts Andersson, Kristina Birath, Margot Bratt, Erik Bransell, Sten-Ivan Bylund, Johanna Farelius, Jarl Hammarqvist, Elisabet Idar Angelov och Joakim Johansson NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620-5778-7.pdf ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2007 Endast elektronisk publikation

Förord Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket har haft i regeringsuppdrag att tillsammans vidareutveckla strategin för Effektivare Energianvändning och Transporter, EET. Strategin beskrivs i rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET - Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen 2008 NV-rapport 5777. I denna rapport sammanställs konsekvensbeskrivningarna av de styrmedel som föreslås i EET-strategin. Rapporten utgör en slags databas och är inte tänkt att stå för sig själv utan vara ett underlag till strategirapporten. Den har dessutom karaktären av arbetsmaterial och har varit en del i diskussionerna kring strategin. Formuleringarna kan därför skilja sig något åt mellan rapporterna. Problemanalyser och motiveringar till de lagda förslagen finns i huvudrapporten liksom de samlade konsekvenserna av dessa förslag. Sammanställningen har tagits fram i nära samarbete med de sex myndigheterna men författarna WSP ansvarar för innehållet. De på WSP som arbetat med projektet har varit Matts Andersson (projektledare), Kristina Birath, Margot Bratt, Erik Bransell, Sten-Ivan Bylund, Johanna Farelius, Jarl Hammarqvist, Elisabet Idar Angelov och Joakim Johansson. Sven Hunhammar och Erika Budh har varit kontaktpersoner på Naturvårdsverket. Stockholm i november 2007 Naturvårdsverket 3

4

Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 BAKGRUND OCH SYFTE 9 Beskrivning av konsekvensbeskrivnings-mallen 9 FAKTABLAD OM RESPEKTIVE STYRMEDEL 11 Energieffektivisering inom Industrin 11 EU:s handel med utsläppsrätter, ETS 11 Skattehöjning för industri utanför EU:s handelssystem 12 Frivilliga avtal med inriktning mot bränsleanvändning 14 Utvidgad tillämpning av miljöbalken 15 Direkta investeringsstöd inom ramen för ett nytt system för klimatinvesteringsstöd 16 Energieffektivisering inom bostäder och service 17 Miljömärkning, byggnader - energideklarationer 17 Energieffektivisering genom ett transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur 18 Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering 18 Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel 19 Stöd till framtagande av integrerade trafikplaner för städer 20 Uppbyggnad av kunskap om transportsnål samhällsplanering 21 Standardiserad bedömningsmetod för beräkning av effekter av transportintensiv verksamhet 21 Infrastrukturplanering för att nå miljömålen 22 Kapacitetsförstärkning av järnvägsinfrastruktur 23 Statsbidrag till det kapillära järnvägsnätet 24 Statlig satsning på kollektivtrafik 25 Bidrag till belysningseffektivisering på det kommunala vägnätet 27 Energieffektivisering för personresor på väg 28 Höj bensinskatten med 75 öre och räkna upp skatten med BNP 28 Höj dieselskatten med 75 öre och räkna upp skatten med BNP 29 CO 2 -baserad fordonsskatt 30 CO 2 -baserat förmånsvärde 31 Bindande koldioxidkrav på nya bilar 33 Kampanj för efterlevnad av hastighetsgränser 35 5

Reseavdrag 36 Vidareutveckling av konsumentinformation till nybilsköpare. 37 Energieffektivisering för godstransporter på väg 38 Kilometerskatt 38 Mätmetod energi tunga fordon för att nå en standardisering av bränsleförbrukningsmätning 41 Energieffektivisering för luft- och sjöfart 42 Handel med utsläppsrätter - anslut flyget 42 Handel med utsläppsrätter - anslut sjöfarten 43 Energieffektivisering för arbetsmaskiner och på järnvägen 44 Regeringsdirektiv till myndigheter om sparsam körning för arbetsmaskiner/fordon 44 Bidrag för införande av system som stimulerar energieffektiv körning på järnväg 46 Mer förnybar energi inom tillförsel av el och värme 46 Förenklad tillståndsgivning för vindkraft 46 Förläng stödet till solvärme 47 Sektorsspecialiserade klimatinvesteringsbidrag 48 Mer förnybara drivmedel till transportsektorn 49 Ta bort EU:s importtull för etanol 49 Stötta EU:s arbete med ett system för certifiering av biodrivmedel 50 Kvotpliktsystem för biodrivmedel för att uppfylla EG-direktivet 51 Demoanläggningar för biobränslen ur den 2:a generationen 56 Minskade kväveoxidutsläpp från stationära källor 57 Breddning och höjning av NO x -avgiften för stationära källor 57 Minskade kväveoxidutsläpp från dieselbilar och arbetsmaskiner 58 Stimulera rena arbetsmaskiner genom upphandlingskrav 58 Skattestyrmedel för förtida introduktion av EURO6-dieslar 59 Minskade kväve- och svaveloxidutsläpp från sjöfarten 60 Skärp IMO-kraven för svavelhalt i bränsle och reglerna för kväveoxidutsläpp från fartygen 61 Skärp EU-kraven för svavelhalt i bränsle och inför regler för kväveoxidutsläpp från fartygen 63 Skapa överenskommelser inom östersjöområdet för gemensamma emissionskrav 64 Skärp miljödifferentieringen av hamn- och farledsavgifterna i Sverige ytterligare 65 Utred ett handelssystem med utsläppsrätter för SO X och NO X för sjöfarten 67 a) Slutet system för handel med utsläppsrätter från sjöfart 67 b) Sektorsövergripande handelssystem med utsläppsrätter, SO x & NO x 69 Utred avgiftssystem för kväveoxider som ett substitut till ett handelssystem 71 Utred möjligheterna att miljödifferentiera statliga stöd och skatter för sjöfarten 72 6

Friskare luft genom minskade utsläpp från småskalig vedeldning 72 Förbättring av småskalig vedeldning 72 Friskare luft genom minskade utsläpp från transportsektorn 73 Dubbdäcksskatt och mönsterdjupskrav 73 NO x -differentierad startavgift regionala flygplatser 75 Miljöklassning av snöskotrar och andra arbetsmaskiner 76 Minskat trafikbuller 77 Verka för skärpta EU-regelverk för att styra fordons- och däcksindustrin mot mindre bullrande fordon och däck. 77 Informativa styrmedel för att öka användningen av fordon och däck som bullrar mindre (vägtrafik) 78 Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder 79 Skärpta bullerkrav för godkännande av järnvägsfordon 81 Utveckling och införande av bullerkomponent i banavgift 81 Utveckling av bidragssystem för åtgärder på befintliga järnvägsfordon 82 Utveckla de samhällsekonomiska värderingarna för buller 82 Ändrade regler och bättre information om statliga bidrag till kommuner för bulleråtgärder 82 Statsbidrag till lågbullrande beläggningar och tystare standardbeläggning 82 Kompletterande styrmedel 84 FoU-satsningar 84 Klimatinformation 84 Stimulans av miljöteknik och dess riskkapitalförsörjning 85 Samma miljöbilsdefinition för alla statliga initiativ 87 Ej prioriterade alternativt omformulerade förslag 88 Sektorsinsatser för kommuner och företag 88 Anpassning av vägmiljöer för sparsamt körsätt 89 Energieffektivisering vid byggande och drift av infrastruktur 90 Däckskrav 91 Samarbete mellan drivmedels- och fordonssektorn 91 Uppföljning av Boverkets byggregler 92 Hushåll och energibeteende 93 Energirådgivning/Samverkan 93 Dubbdäcksdifferentierad p-avgift 95 Stimulera planeringsverktyg 96 Transportsnål samhällsplanering 97 Kunskapsutvecklingsprogram KUP för fysisk planering 98 7

Finansiering av kunskapsunderlag till offentliga aktörer för offentliga ändamål 99 Tydliggöra ansvaret för miljömålen i de statliga bolagens ägardirektiv och myndigheternas verksinstruktioner 100 Utveckla metoder för att miljömål bättre ska beaktas i konsekvensbeskrivningar 101 Förstärk och öka förutsättningarna för en bra PBL-tillämpning 101 Nationellt Centrum för miljöanpassat transportsystem 102 Bilda kunskapscentrum för bullerfrågor 103 Ta fram kunskapsunderlag riktad till konsumenterna om bl.a. buller från fordon och däck 104 Uppdrag till centrala myndigheter att ta fram kunskapsunderlag riktad till kommuner och länsstyrelser om bl.a. buller 104 Bullerskyddsåtgärder där de gör mest nytta 105 Krav på avgasrening för passagerarfärjor som angör svensk hamn 106 Statligt stöd för emissionsbegränsande åtgärder på fartyg 108 Riktade miljökrav vid upphandling av transporter 109 Ekonomiska incitament inom HELCOM för att minska emissioner 110 Skärp avgaskraven för fritidsbåtsmotorer 111 Information om fritidsbåtsmotorers miljöegenskaper 111 Konverteringsstöd från direktverkande eluppvärmning för hushåll med stor energianvändning 112 Miljöbilspremie för energieffektiva och tysta tunga fordon 113 Utred miljödifferentierat sjöfartsstöd inom EU 114 Påverka EUs arbete med bullerkrav i interoperabilitetsdirektivet 115 TABELLSAMMANSTÄLLNING 116 8

Bakgrund och syfte Syftet med EET-strategin är att minska transport- och energisektorernas klimatpåverkan, skadliga utsläpp till luft, buller och övrig miljöpåverkan samt att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor. Strategin bidrar därmed till att nå miljökvalitetsmålen samt transport- och energipolitiska mål. EETstrategin tas fram av Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket på uppdrag av regeringen. EETstrategin utgör underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen som i sin tur utgör underlag för den miljömålsproposition som planeras till 2009. EET-strategin beskrivs i rapporten Strategin för effektivare energianvändning och transporter, EET - Underlag till Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålen 2008. NV-rapport 5777. Denna rapport har fungerat som ett stöd i processen för att ta fram EET-strategin och den har karaktären av arbetsmaterial. I denna rapport sammanställs konsekvensbeskrivningar för samtliga styrmedel som funnits med i arbetsprocessen med att precisera och välja ut de styrmedel som föreslås. Konsekvensbeskrivningarna har gjorts i två steg, där det första steget genomförts för samtliga förslag som bearbetats och ett något fördjupat andra steg för ett urval av de styrmedel som ingår i det slutliga förslaget till strategi. Sammanställningarna görs kortfattat och i en majoritet av fallen är analysen enbart baserad på redan existerande material. Problemanalyser och motiveringar till de lagda förslagen finns i huvudrapporten liksom de samlade konsekvenserna av strategin. Motiveringar till varför vissa förslag sorterats bort finns i denna rapport. I kapitel 2 är konsekvensbeskrivningarna av alla styrmedlen sammanställda. Sammanställningarna är gjorda enligt en mall som diskuterats fram av Naturvårdsverket och WSP, mallen beskrivs i kapitel 1.2. Längst bak i kapitel 2 finns de styrmedel som varit uppe till diskussion under processen med EET-strategin, men som sedan valts bort. I kapitel 3 sammanställs de prioriterade styrmedelsförslagen ännu mer kondenserat i en tabell. Beskrivning av konsekvensbeskrivningsmallen Del I som har genomförts så långt möjligt för samtliga förslag som funnits med i processen med att ta fram en strategi: 1) Namn. Namnen på styrmedlen är samma som i huvudrapporten för EETstrategin. 2) Kortfattad beskrivning. Ca 3-5 rader (mer detaljerade förklaringar står i underlagsdokumenten som det hänvisas till under Källor ). Vissa styrmedel har prioriterats för mer ingående beskrivningar, varför mer text har tillåtits. 9

3) Källor. Vem har föreslagit, var står eventuella konsekvensbeskrivningar? 4) Typ. Något av följande grupper: ekonomiskt, regler/avtal, information/kunskapsuppbyggnad, fysiskt. Här kommenteras även huruvida styrmedlet är definierat (det vill säga om det är klart vem som uppmanas göra vad och om det är möjligt att konsekvensbeskriva). 5) Relation till andra styrmedel. Finns det andra som syftar till att uppnå samma effekt (och är de i så fall komplement eller substitut?). Syftet med denna rubrik har varit att kunna gå från styrmedelsförslag till strategi. 6) Ägare (Internationella organ, EU, stat, kommun): vem kan implementera styrmedlet? 7) Påverkan på energianvändning till år 2020. 8) Påverkan på CO 2 -utsläpp till år 2020 9) Påverkan på NO x -utsläpp till år 2020 10) Påverkan på SO X -utsläpp till år 2020 11) Påverkan på partikelutsläpp till år 2020 12) Implementeringskostnad: vad kostar det att införa styrmedlet, inklusive driftskostnad för ägaren av styrmedlet? 13) Anpassningskostnad: vad kostar de anpassningar som individerna/företagen förväntas göra på grund av styrmedlet? Del II som har genomförts för vissa styrmedel: 14) Långsiktiga effekter. Effekter som inte kommer direkt, exempelvis incitament till teknikutveckling. 15) Samhällsekonomisk bedömning. När nyttor (tex. minskade utsläpp) vägs mot onyttor (tex minskat konsumentöverskott), blir det då plus eller minus? 16) Fördelningseffekter. Vilka grupper i samhället drabbas/gynnas av styrmedlet? 17) Statsfinansiella effekter. Vad blir effekten på statens finanser, utöver implementeringskostnaden? 18) Effekter på industrins konkurrenskraft. 10

Faktablad om respektive styrmedel Energieffektivisering inom Industrin EU:s handel med utsläppsrätter, ETS Beskrivning: 1) Utsläppsutrymmet i handelssystemet bör fastställas direkt på EUnivå (top-down) istället för som idag med utgångspunkt i ländernas fördelningsplaner (bottom-up). 2) Skapa brist på utsläppsrätter så att styreffekter uppstår. 3) Auktionera ut el- och fjärrvärmeutsläppsrätter. Källor: Denna beskrivning är gjord av Naturvårdsverket utifrån delrapporterna i kontrollstation 2008, Styrmedel i klimatpolitiken Åtgärdsmöjligheter i Sverige en sektorsvis genomgång och Konsekvensanalys av klimatmål samt underlagsrapporterna Scenarier för kontrollstation 2008 Utsläppsrätter och tillverkningsindustrin (Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS) och Tilldelning av utsläppsrätter för utsläppsmålet 2020 (Konjunkturinstitutet). Typ: Ekonomiskt Relation till andra styrmedel: Substitut till skatter Ägare: EU Påverkan på energianvändning: Påverkan på CO 2 -utsläpp: 6 10 Mton CO 2 år 2020 analyseras i kontrollstation 2008 Påverkan på NO x -utsläpp: Effekten på svenska NO X -utsläpp beror av var åtgärderna genomförs (beräkningar baserat på en analys från IIASA görs i huvudrapporten). Påverkan på SO X -utsläpp: Se NOx Påverkan på partikelutsläpp: Se NOx Implementeringskostnad: WSP: Administrationskostnaden blir lägre än nuvarande system Anpassningskostnad: I de genomförda modellanalyserna värderas utsläppsrätterna enligt alternativkostnaden, som i grundscenariot är 20 Euro/ton ( 200 kr/ton) Långsiktiga effekter: Nuvarande tilldelningssystem, dvs tom 2012 bidrar till viss energieffektvisering och bränslekonvertering men inte till teknikutveckling. Däremot bör ett handelssystem med signifikant restriktion på utsläppen till år 2020 kunna bidra till teknikutveckling. Samhällsekonomisk effektivitet: Kostnadseffektiv fördelning av utsläppsreduktionerna inom handelssystemet. Givet att utsläppen för Sverige ska begränsas kan effekterna begränsas genom en välavvägd fördelning mellan handlande och ickehandlande sektorer. Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: I förslaget ingår att utsläppsrätterna för el- och värme ska auktioneras. Med ett pris på 20 Euro per ton blir intäkten från en sådan auktionering 11

minst 1 miljard kronor (prognosen är 5,5 Mton om restgaser från järn och stål (3,5 Mton) exkluderas). Effekter på industrins konkurrenskraft: På kort sikt sker anpassningen för handlande sektorer genom effektivisering och substitution till inom enskilda anläggningar. På längre sikt sker en förskjutning från tung industri till mindre fossilberoende industri. De långsiktiga effekterna på tillverkningsindustrin av EU:s system för handel med utsläppsrätter är enligt modellberäkningar sänkta bruttovinstandelar för handlande anläggningar som grupp, men små förändringar i total produktionsvolym och vinster. Därutöver ökar efterfrågan på arbetskraft betydande. Handelssystemet har störst påverkan på produktion och sysselsättning inom jord- och stenvaruindustrin. Därefter är det gruvor, järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin som påverkas mest. Minst påverkas metallvaru-, gummi- och plastindustrin samt gruppen övrig industri. Skattehöjning för industri utanför EU:s handelssystem Beskrivning: En utredning föreslås om huruvida koldioxidskatten för industrisektorerna utanför EU:s handelssystem ska höjas. Industrins användning av fossila bränslen har i dag nedsatt koldioxidskatt (med 79%) och ingen energiskatt, vilket betyder att det sannolikt finns kostnadseffektivare åtgärder i dessa sektorer än i hushållssektorn. Förslaget behöver specificeras till vilken skattesats som är lämplig för att kunna kvantifiera effekterna. Källor: Styrmedel i klimatpolitiken (delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008). En variant av styrmedlet (hela skattelättnaden tas bort) har översiktligt konsekvensanalyserats i Konsekvenser av en höjd koldioxidskatt i den icke handlande delen av industrin, Ångpanneföreningen, 2007. Typ: Ekonomiskt. Styrmedlet kan konsekvensbedömas, men bedömningen underlättas naturligtvis om skattenivå och inkluderade branscher specificeras. Relation till andra styrmedel: Föreslaget som komplement till en utvidgning av PFE. Komplement eller substitut (beroende på utformning) till en utökad tillämpning av miljöbalken liksom till olika investeringsstöd. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. De berörda företagen är i allmänhet inte lika energiintensiva som företagen i handelssystemet och den sektor som har störst energianvändning och användning av fossila bränslen av de idag icke-handlande den kemiska industrin kommer att ingå i handelssystemet från och med 2008. Det finns dessutom relativt stora skillnader i potentialen att minska utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande industrin. Det beror bland annat på hur internationellt konkurrensutsatta de är. Energianvändning år 2004 för de största energianvändarna efter kemiindustrin: Livsmedelsindustri ca 6 TWh/år, varav nästan 3 TWh/år fossilt Verkstadsindustri knappt 6 TWh/år varav ca 2 TWh/år fossilt Metallverk knappt 5 TWh/år, varav ca 1 TWh/år fossilt Gummi- och plast ca 2,5 TWh/år, varav drygt 1 TWh/år fossilt 12

Trävaruindustri drygt 8 TWh/år, varav knappt 0,25 TWh/år fossilt Påverkan på CO 2 -utsläpp: De största utsläppen härrör från metallverk, följt av livsmedel- och verkstadsindustrin. Av dessa bedömer Ångpanneföreningen att verkstadsindustrin har störst potential att minska utsläppen av koldioxid. Bränslen som används i metallurgiska processer kommer att befrias från energi- och koldioxidskatt från 1 januari 2008 (prop. 2006/07:13, bet. 2006/07:SkU5, rskr. 2006/07:43). Tidigare gällde skattebefrielsen endast kolbränslen. En slopad nedsättning av koldioxidskatten inom tillverkningsindustrin skulle därför endast beröra en mycket liten andel av användningen av fossila bränslen inom denna bransch. Koldioxidutsläpp från industrin som ligger utanför handelssystemet härrör framförallt från arbetsmaskiner samt förbränningspannor i mindre och medelstora industrier. I sektorn finns oljepannor för uppvärmning av lokaler som kan ersättas med fjärrvärme, värmepumpar och i viss utsträckning biobränslepannor. Koldioxidutsläppen från förbränning år 2004 (exkl. arbetsmaskiner) var totalt 2,3 Mton, varav för de största aktörerna i denna kategori: Livsmedelsindustri drygt 500 kton CO 2 Metallverk ca 600 kton CO 2 Verkstadsindustri ca 400 kton CO 2 Byggindustrin (jord och sten) ca 250 kton CO 2 Kemiindustri drygt 150 kton CO 2 Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: I första hand administrativ. Anpassningskostnad: Beror på skattens storlek anpassningskostnaden blir i proportion till skattenivån, d v s företagen kommer att anpassa sig (energieffektivisera) i första hand om anpassningskostnaden ligger under skattenivån. Skatten utgör är dock en ringa andel av produktionskostnaderna för icke-energiintensiv industri. Långsiktiga effekter: Ger incitament till ny teknik. Kan också leda till att företag flyttar eller att delar av sektorer slås ut, med negativ påverkan på sysselsättningen som följd. Effekterna beror dock på styrmedlets utformning. Enligt Naturvårdsverket och STEM kan en total slopning av skattereduceringen inte förordas p g a de negativa effekter som tros uppstå, dock kan andra kompensationsformer övervägas. Samhällsekonomisk effektivitet: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. Fördelningseffekter: Förmodligen. Enligt Ångpanneföreningens konsekvensanalys (av en total slopning av dagens skattelättnad) skulle de minsta företagen drabbas mest. Detta eftersom de är mindre flexibla än större företag. Även livsmedelsindustrin skulle bli drabbad. Statsfinansiella effekter: WSP: Går ej att uppskatta utan vidare specificering. Ökade skatteintäkter förvisso, men om industrins konkurrenskraft försämras kan nettoeffekten på längre sikt vara negativ. Effekter på industrins konkurrenskraft: Effekterna på industrin av en slopad nedsättning av koldioxidskatten beror på företagens koldioxidintensitet, på möjligheterna att reducera utsläppen och på i vilken grad de är utsatta för internationell konkurrens. ÅF lyfter särskilt fram att metallvaruindustrin kan få minskad konkurrenskraft. I rapporten Miljöpolitik utan kostnader? En kritisk granskning av 13

Porterhypotesen, Finansdepartementet 2007, hävdas att industrins kostnader för miljöpolitiken inte uppvägs av de innovationer etc. som miljöskatter indirekt kan framtvinga. Däremot menas att företagens nettokostnader delvis kan mildras på detta sätt. Frivilliga avtal med inriktning mot bränsleanvändning Beskrivning: Avtal för de delar av industrisektorn som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Exempelvis en utvidgning av PFE (program för energieffektivisering inom energiintensiv industri) till att även omfatta bränslen och fler företag, i kombination med undantag från höjd koldioxidskatt. Källor: Styrmedel i klimatpolitiken. Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008. Typ: Regler/avtal. Kan konsekvensbedömas, men bedömningen underlättas om det specificeras vilka effektiviseringar och branscher som föreslås ingå i avtalet/avtalen, samt vilket undantag i koldioxidskatt som ingående företag kan. Utformningen av krav på effektivare energianvändning inom industrin behandlas i bl.a. det uppdrag till Energimyndigheten om en samordning av PFE och miljöbalkens krav på området som regeringen nyligen har tagit initiativ till. Relation till andra styrmedel: Föreslås som komplement till en skattehöjning för icke-handlande industri. Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en utökad tillämpning av miljöbalken respektive till olika investeringsstöd. Ägare: Stat. Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: En överenskommelse kräver enligt tidigare erfarenheter en omfattande administration för att fungera. Ju dyrare åtgärder som programmet ska omfatta, desto mera administration kommer att krävas på myndighetsnivå. Anpassningskostnad: Kan endast realisera åtgärder med en låg kostnad med nuvarande upplägg, en fortsatt utredning skulle behöva analysera hur höga åtgärdskostnader som skulle kunna drivas igenom med detta styrmedel. Långsiktiga effekter: Se ovan. Samhällsekonomisk effektivitet: Större flexibilitet i valet av åtgärder jämfört med t.ex. tillståndsgivning enligt miljöbalken, å andra sidan en större osäkerhet i uppfyllandet. Det finns exempel både på överenskommelser som inte alls har fungerat, på dem som har fungerat men där målen har varit lågt satta 1 och på överenskommelser som bevisligen har snabbat på introduktion av bästa möjliga teknik. 2 Vissa åtgärder som företagen åläggs att genomföra inom ramen för dagens utformning av PFE går utöver vad som hade kommit till stånd med företagens konventionella avkastnings- 1 Naturvårdsverket, Miljööverenskommelser - en möjlighet i miljöarbetet?, Rapport 5064. 2 4 AR WG3, Mitigation of Climate Change. 14

krav. Företag där potentialen till kostnadseffektiva åtgärder för el-effektivisering tros vara liten avkrävs inte att genomföra effektiviseringsåtgärder. Denna flexibilitet bidrar till att åtgärder genomförs där de kan vidtas till lägst kostnad vilket skapar förutsättningar för kostnadseffektiv styrning. Dock krävs stora utredningar för kartläggningar och beräkningar för att genomdriva åtgärder som inte är direkt företagsekonomiskt lönsamma, vilket sannolikt betyder att de administrativa kostnaderna stiger med åtgärdskostnaderna. Fördelningseffekter: WSP: Sannolikt små fördelningseffekter. Dock kan större företag förmodas ha bättre förutsättningar till att följa de krav som skulle ingå i ett frivilligt avtal, och därmed gynnas av eventuella förmåner. Statsfinansiella effekter: WSP: Sannolikt relativt små dagens utformning av PFE bygger på att företag som uppfyller åtagandet får en reduktion av energiskatten (från 0,5 öre/kwh till 0 öre). Effekter på industrins konkurrenskraft: Ett uttalat syfte med PFE är att åstadkomma el-besparingar utan att försämra den energiintensiva industrins internationella konkurrenskraft. WSP: PFE i kombination med minskad skattesubvention (höjd skatt) borde kunna mildra de negativa konsekvenserna av en minskad skattesubvention. Utvidgad tillämpning av miljöbalken Beskrivning: En utvidgad tillämpning av miljöbalken mot energieffektivisering. Källor: Kontrollstation 2008 (delrapport 2 Styrmedel i klimatpolitiken ). Typ: Regler. Kan konsekvensbedömas om det specificeras. Utformningen av krav på effektivare energianvändning inom industrin behandlas i bl.a. det uppdrag till Energimyndigheten om en samordning av PFE och miljöbalkens krav på området som regeringen nyligen har tagit initiativ till. Relation till andra styrmedel: Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en skattehöjning för icke-handlande industri, en utökad tillämpning av PFE respektive till olika investeringsstöd. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: WSP: Relativt liten. (Kostnader för administration och uppföljning/kontroll.) Anpassningskostnad: Administration samt åtgärder för regelefterlevnad. Långsiktiga effekter: Se ovan. Samhällsekonomisk effektivitet: Med sträng miljölagstiftning går det att nå längre än med de åtgärder som blir följden av rent företagsekonomiska kalkyler. Det är dock i nuläget svårt att bedöma miljöbalkens effektivitet vad gäller krav på att hushålla med energi och råvaror, liksom att i första hand använda förnyelsebara energikällor. WSP: Mindre flexibilitet och samhällsekonomisk effektivitet i 15

genomförandet av åtgärder jämfört med t.ex. minskade skatteavdrag. Å andra sidan en större säkerhet i uppfyllandet. Fördelningseffekter: Går ej att uttala sig om i dagsläget. Statsfinansiella effekter: Går ej att uttala sig om i dagsläget. Effekter på industrins konkurrenskraft: Beror på utformning. Direkta investeringsstöd inom ramen för ett nytt system för klimatinvesteringsstöd Beskrivning: Direkta investeringsstöd till industrisektorerna utanför EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Stödet inriktas mot åtgärder av betydelse på lång sikt, inriktas mot områden där andra klimatpolitiska styrmedel är svaga och områden där en skärpning av andra generellt verkande ekonomiska styrmedel bedöms som svåra att genomföra t.ex. på grund av negativa effekter på industrins konkurrensförhållanden. Källor: Föreslås i Styrmedel i klimatpolitiken som en utvidgad tillämpning av KLIMP (svenska statens stöd till klimatinvesteringsprogram) Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008. Typ: Ekonomiskt. Kan konsekvensbeskrivas om storleken på stöden och ingående åtgärdsområden specificeras. Relation till andra styrmedel: Substitut eller komplement (beroende på utformning) till en skattehöjning för icke-handlande industri, en utökad tillämpning av PFE respektive till en utökad tillämpning av miljöbalken. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Kan inte bedömas i dagsläget. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan. Påverkan på NO x -utsläpp: Se ovan. Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan. Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan. Implementeringskostnad: Administrationskostnaderna för perioden 2002-2006 har uppskattats till ca 10 procent av fördelade bidrag. Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system. Anpassningskostnad: Genom att fokusera bidragen till tydligt utpekade åtgärder och sektorer kan dessa kostnader minska i jämförelse med i befintligt system.. Långsiktiga effekter: WSP: Stöden har potential att leda till teknikutveckling och arbetstillfällen. Samhällsekonomisk effektivitet: Genom att fokusera på tydligt utpekade åtgärder och sektorer inom områden där andra klimatstyrmedel är svaga kan styrmedlet göras effektivare än med dagens utformning. Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: Effekter på industrins konkurrenskraft: 16

Energieffektivisering inom bostäder och service Miljömärkning, byggnader - energideklarationer Beskrivning: En miljömärkning av byggnader med indelning i klasser (A, B, C + ev. D ) föreslås av Energimyndigheten kopplas till de nyligen införda energideklarationerna, med byggreglerna som miniminivå i miljöklassningen. Vid nyproduktion kan energinivåerna A, B och C ligga till grund för miljömärkningen, där A är bästa klass och C nivån innebär att Boverkets byggregler klaras. Eventuellt en D-nivå för de som inte klarar byggreglerna. För befintlig bebyggelse kan energideklarationerna vara utgångspunkt och förbättringsmöjlighet av miljömärkningsklasserna kopplas till de åtgärder som föreslås. Nivåerna A till E tillämpas, där A till C ligger på samma nivå som nyproduktion Källor: Energimyndighetens sektorsrapport, ByggaBoDialogens hemsida, Kontrollstation 2008. Se även rapport från Chalmers, Uppvärmning av byggnader, Analys av hur styrmedel som påverkar uppvärmning av byggnader kan bidra till olika miljömål, för information om ekonomiska incitament. Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Direkt koppling till Boverkets byggregler och till lagen om införande av energideklarationer. Möjlig koppling till fastighetsskatt. Genom att kombinera byggregler och energideklarationen samt befintlig energiskatt med miljömärkning drivs utvecklingen mot mer energisnåla bostäder och lokaler. Miljömärkningen blir ett komplement till byggreglerna och kan liksom dessa skärpas efter hand. I ByggaBoDialogens miljömärkningsprojekt har regeringen, försäkringsbolag, kreditinstitut och banker åtagit sig att verka för att bidra med incitament. Dessa är tänkta att ges i form av lägre fastighetsskatter, bättre försäkringsvillkor och förmånligare fastighetskrediter till dem som uppfyller vissa kravnivåer i klassningssystemet över dem som normalt utgör samhällets grundkrav. Ägare: Stat samt kommuner (via ByggaBoDialogen). Påverkan på energianvändning: Ej kvantifierat En utredning föreslås av Energimyndigheten att tillsättas för att närmare utreda nämnda styrmedel (byggregler, energideklarationer och miljömärkning). Utredningen bör ta tillvara erfarenheter och rekommendationer från ByggaBoDialogens projekt om miljöklassning av byggnader som redovisas i december 2007. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Se ovan Påverkan på NO x -utsläpp: Nej (ej relevant, storskalig energiproduktion) Påverkan på SO X -utsläpp: Se ovan Påverkan på partikelutsläpp: Se ovan Implementeringskostnad: Ej beräknad, rimligtvis ganska låg Anpassningskostnad: Ej beräknad, rimligtvis ganska låg Långsiktiga effekter: Förslaget ger ekonomiska incitament till såväl fastighetsägare som fastighetsköpare och hyresgäster som kan kommuniceras på ett tydligt och 17

enkelt sätt, vilket kan få en avgörande roll för att uppnå det långsiktiga energimålet. Samhällsekonomisk effektivitet: Fördelningseffekter: Statsfinansiella effekter: Effekter på industrins konkurrenskraft: Energieffektivisering genom ett transporteffektivt samhällsbyggande och infrastruktur Om konsekvensbeskrivningarna av samhällsbyggnadsstyrmedlen Det är svårt att peka ut effekten av styrmedel inom samhällsplaneringen var för sig, däremot kan man bedöma potentialen för alla styrmedel tillsammans. Huvudkällan för dessa bedömningar är Vägverkets klimatstrategi (Vägverket publikation 2004:102). Påverkan på energianvändning beror på i vilken utsträckning en transportseffektiv samhällsplanering kan kombineras med andra styrmedel. Effekten är långsiktigt (10-50 år) och kan växa med tiden. Uppskattningsvis en energieffektivisering kring 5-10% jämfört med 2007. Även påverkan på CO2-utsläpp är långsiktig (10-50 år) och kan växa med tiden. I Vägverkets klimatstrategi uppskattas minskningspotentialen genom transporteffektiv samhällsplanering till 0,2 Mton år 2020 och 1,5 Mton år 2050. En rad trender som kan leda till utsläppsminskningar förutsätter en transporteffektiv samhällsplanering: Cykling tar marknadsandelar från bilen i kortväga persontransporter, virtuella resor ersätter fysiska och en ökad användning av bilpooler. Regional samordning av samhällets miljömål med kommunens planering Beskrivning: Ändring av Plan och Bygglagen för att göra översiktsplanerna legalt bindande samt ändring i instruktionen till den regionala planeringsnivån. Översiktsplanerna blir bindande på liknande sätt som detaljplanen är idag och samtidigt ges länsstyrelserna en lagstadgad skyldighet att granska översiktsplaner så att de ej strider mot nationella miljömål. Åtgärden förhindrar genomförandet av åtgärder som motverkar transportsnål samhällsplanering hos lokala myndigheter och den privata sektorn. Styrmedlet kan också utformas enligt följande. Genom att ge den regionala planeringsnivån en stärkt roll i planeringsprocessen och ett tydligt uppdrag att beakta miljömålen kan en samordnad planering i linje med miljömålen främjas. En förändrad uppgiftsfördelning i planeringsprocessen kan kräva justeringar i PBL samt att översiktsplanens funktion stärks. 18

Källor: Vägverkets sektorsrapport och underlagsrapport Styrmedel för transportsnål samhällsplanering av Koucky & Partners AB Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Komplement (förstärker) många andra miljöinriktade styrmedel inom transportsektorn. Den effekt som samhällsplanering kan ha på trafikens utveckling bör ses som en multiplikator som förstärker eller dämpar effekten av andra trafikrelaterade styrmedel. Ägare: Stat Påverkan på energianvändning: Beroende på i vilken utsträckning den kan kombineras med andra styrmedel, eftersom den har en förstärkande effekt. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Effekten är långsiktig (10-50 år) och kan växa med tiden. Effekten är av samma storleksordning som för energianvändningen. Effekten beror på i vilken utsträckning den kombineras med andra styrmedel, eftersom den främst har en förstärkande effekt. Påverkan på NO x -utsläpp: Ej beräknat, minskar NO x -utsläpp. Påverkan på SO X -utsläpp: Ingen påverkan Påverkan på partikelutsläpp: Ej beräknat, minskar partikelutsläpp. Implementeringskostnad: Låg, endast administrativa kostnader samt kostnad för att förstärka Länsstyrelsernas kapacitet, uppskattningsvis 20-30 tjänster. Anpassningskostnad: Ej beräknad, ringa Långsiktiga effekter: Lejonparten av effekterna är långsiktigt, 10-50 år. Samhällsekonomisk effektivitet: Bedöms som hög, eftersom styrmedlet har en förstärkande effekt på andra styrmedel samt för att framtida problem kan undvikas genom förbättrad regional planering. Fördelningseffekter: Ej bedömd. Statsfinansiella effekter: Ej bedömd, sannolikt ringa. Effekter på industrins konkurrenskraft: Ej bedömd, sannolikt ringa. Utvidgat lagutrymme för kommunala styrmedel Beskrivning: Genom att ändra lagstiftningen (främst PBL) tydliggörs vad som är tillåtet eller till och med önskvärt i vissa planfrågor och kommuner ges ett större handlingsutrymme att införa lokala styrmedel för transportsnål samhällsutveckling. Lagändringarna bör utvecklas i dialog med berörda kommuner. Källor: Vägverkets sektorsrapport och underlagsrapport Styrmedel för transportsnål samhällsplanering av Koucky & Partners AB Typ: Regler Relation till andra styrmedel: Stöd till implementering av andra styrmedel inom transportsnål samhällsplanering. Ägare: Stat, kommuner Påverkan på energianvändning: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka energianvändningen i trafiken. Påverkan på CO 2 -utsläpp: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka CO 2 -utsläppen från trafiken. Påverkan på NO x -utsläpp: Ingen direkt påverkan, men öppnar för lokala styrmedel som kan påverka NO x -utsläppen från trafiken. 19