VA Översikt Vingåker VA-översikt
1 Inledning... 5 2 Målsättning med den kommunala VA-planen... 5 3 Organisation... 5 4 Konsekvenser... 6 4.1 Sociala... 6 4.2 Ekonomiska... 6 4.3 Ekologiska... 6 5 Omvärldsfaktorer... 7 5.1 Myndigheter... 7 5.2 Lagar... 7 5.3 Svenska miljömål... 7 5.4 Förvaltningen av svenska vatten... 8 5.5 Kommunens ansvar... 8 5.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området... 8 5.7 Huvudmannaskap... 8 5.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning... 8 6 Vattenförekomster... 9 7 Befintliga planer och policys.... 12 7.1 Översiktsplan... 12 7.2 Policy för ett hållbart Vingåker... 12 7.3 Energi- och miljöplan... 13 7.4 Detaljplaner... 13 8 Förutsättningar - Nuläge... 13 8.1 Vingåkers kommun... 13 8.2 Den kommunala VA-organisationen... 14 8.2.1 Vingåker Vatten och Avfall AB... 14 8.2.2 Sörmland Vatten och Avfall AB... 15 8.3 Befintliga verksamhetsområden... 15 8.4 Vattenförsörjning... 15 8.4.1 Grundvatten... 15 8.4.2 Ytvatten... 15 8.4.3 Klimatpåverkan... 16 8.4.4 Kommunala vattentäkter... 16 8.4.5 Enskilda vattentäkter... 16 8.5 Avloppsförsörjning... 16 8.5.1 Allmänna anläggningar... 17 8.5.2 Områden/fastigheter med n anslutning utanför verksamhetsområde. 17 8.5.3 Enskilda anläggningar... 17 9 Framtida utveckling... 18 9.1 Bebyggelsestråk... 18 9.2 Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden)... 18 10 Behov... 18 10.1 Vattenplan... 19 10.2 Grundvattenskydd... 19 10.3 Ytvattenskydd... 19 10.4 Hållbar utveckling... 20 10.5 Krisberedskap... 21 1
10.6 Klimatpåverkan... 21 10.7 Behov inom befintliga verksamhetsområden... 22 10.7.1 Eskilstunaåns avrinningsområde... 22 10.7.2 Nyköpingsåns avrinningsområde... 23 10.8 Behov utanför befintliga verksamhetsområden... 27 10.8.1 Eskilstunaåns avrinningsområde... 27 10.8.2 Nyköpingsåns avrinningsområde... 28 2
Begreppsförklaring: ABVA: Allmänna bestämmelser för användandet av kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning. En lokal föreskrift som reglerar ansvar för anslutning till och användning av den allmänna VAanläggningen. Allmän VA-anläggning: En VA-anläggning där kommunen tillhandahåller vattentjänster enligt vattentjänstlagen. VA-anläggningen består till exempel av vattenverk, reningsverk och ledningar före fastighetens förbindelsepunkt. Avlopp: bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats, bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning. Avloppsvatten: Samlingsbegrepp för spill- och dagvatten. Avrinningsområde: det landområde, inklusive sjöar, som avvattnas via samma vattendrag. Bräddning: Bräddpunkt är ett utlopp från avloppssystemet där vatten kan brädda (släppas ut) vid tillfälle när systemets kapacitet inte räcker till eller vid driftstopp. Bräddning kan ske direkt till recipient. Duplikatsystem: Separat system, där spillvattnet och dagvattnet leds i olika ledningssystem separerade från varandra. Enskild anläggning: en VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte är eller ingår i en allmän vaanläggning. Förbindelsepunkt: gränsen mellan en allmän VA-anläggning och en VA-installation. Huvudman: den som äger en allmän VA-anläggning. Kombinerat system: Avloppssystem där både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning. Miljökvalitetsnorm: Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten är ett miljömål med mycket starkt bindande juridiskt status som syftar till att tydliggöra målet för vattenvårdsarbetet. MKN är normalt god kemisk respektive god ekologisk status, vilket är identiskt med motsvarande statusklasser. Omvandlingsområde: Bebyggelse där det sker en succesiv omvandling, vanligen från fritidsområde till permanentboende. Personekvivalent (PE): Begreppet används för att på ett enhetligt sätt uttrycka storleken på vattenförbrukning eller föroreningsbelastning 3
oberoende av om den orsakas av hushåll, industrier eller andra verksamheter. Recipient: Vattendrag, sjö eller kustavsnitt som tar emot (avlopps) vatten från en verksamhet. Statusklassning: Enligt ramdirektivet ska samtliga vattenförekoster klassas med avseende på kemisk och ekologisk status, grundvatten ska även klassas med avseende på kvantitativ status. Övergödning är en delparameter vid bedömning av ekologisk status. Vattentjänster: Juridisk term för de tjänster som VA-huvudmannen tillhandahåller (vattenförsörjning och avlopp). VA-anläggning: en anläggning som har till ändamål att tillgodose behov av vattentjänster för bostadshus eller annan bebyggelse. VA-installation: ledningar och därmed förbundna anordningar som inte ingår i en allmän VA-anläggning men som har ordnats för en eller flera fastigheters vattenförsörjning eller avlopp och är kopplade eller avsedda att kopplas till en allmän VA-anläggning. Verksamhetsområde: det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VAanläggning. Övergödning: Det största miljöproblemet i svenska vattendrag. Näringsämnen (kväve och fosfor) från jordbruk, djurhållning, enskilda och allmänna avloppsanläggningar samt dagvatten bidrar till att rubba de naturliga förhållandena. En ökad växtlighet leder till ändrade biologiska förhållanden och artsammansättningar, algblomning, nedbrytning av döda växtdelar leder till syrebrist. 4
1 Inledning Detta dokument är tänkt att utgöra en översikt som klargör behovet av arbetet med en kommunal VA-policy och VA-plan. VA-översikten ska ge kommunen en grundläggande planeringsberedskap och ska belysa; vad som är känt, vilka behov som finns, samt på vilket sätt och på vilken nivå i kommunen arbetet med VA-planeringen ske samt vilka deltagare som ska driva utvecklingsarbetet. 2 Målsättning med den kommunala VA-planen Målet med VA-planen är att genom strategiska vägval, prioriteringsgrunder och upprättande av riktlinjer, klargöra vilka åtgärder för dricksvatten och avlopp som behövs för att skydda människors hälsa och miljön, samt hur det ska göras på ett effektivt sätt. VA-planen skall leda fram till en sådan långsiktigt hållbar utveckling så att kommunen för framtida generationer säkrar tillgången på såväl ytvatten som grundvatten i tillräcklig mängd och av god kvalitet. En kommunal VA-plan skall omfatta de allmänna som de enskilda VA-lösningar som finns inom kommunens hela geografiska område. VA-planeringen blir ett verktyg för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Det ger även en möjlighet att planera för en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. 3 Organisation Arbetet med att ta fram en kommunal VA-plan sker i ett kommunöverskridande projekt där Vingåkers kommun, Flens kommun och Katrineholms kommun tillsammans med det trepartsägda driftbolaget Sörmland Vatten och Avfall AB och en extern projektledare ingår. Styrgruppen för projektet utgörs av 1 representant vardera från styrelserna i Vingåker Vatten och Avfall AB, Katrineholm Vatten och 5
Avfall AB och Flen Vatten och Avfall AB samt 1 representant från vardera kommunstyrelsen i Vingåker, Flen och Katrineholm. VD i Sörmland Vatten AB och projektledaren ingår också i styrgruppen. Arbetsgruppen i Vingåkers kommun består av miljöinspektörer. 4 Konsekvenser Genomförandet av åtgärder enligt en VA-plan kommer såväl som att avstå från att genomföra åtgärder medföra sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser. 4.1 Sociala VA-försörjning är en utvecklingsfråga. Utan dricksvatten och fungerande avloppsanläggningar är det inte möjligt att etablera bebyggelse och verksamheter. Tillgång till fungerande VA-försörjning bör finnas oavsett om man är bosatt eller bedriver verksamhet inom eller utanför det allmänna verksamhetsområdet. Utan hållbar vattenförsörjning hotas livskvalitén i kommunen exempelvis via framtida otjänligt dricksvatten. Utan hållbar avloppsrening blir sjöar och övriga vatten mindre attraktiva för bad och rekreation. 4.2 Ekonomiska Om inte framtida behov av vattenförsörjning och avloppsrening planeras idag kan nödvändiga förändringar och åtgärder bli mycket kostsamma för samhället och enskilda fastighetsägare. En hållbar VAförsörjning är en förutsättning för utveckling. Om utveckling av nya verksamheter och bostäder hämmas på grund av bristen på lämpliga VA-lösningar minskar kommunens skatteintäkter. Görs inte anpassningar till förväntade klimatförändringar kan exempelvis översvämningar ge stora skador och kostnader för kommunen, försäkringsbolag och enskilda. 4.3 Ekologiska En hållbar VA-försörjning är helt nödvändig för att skapa en långsiktigt hållbar närmiljö. Det är inte hållbart att ta ut mer vatten än vattenreserverna medger. Avloppshantering utgör en väsentlig del av bidraget till näringsbelastningen till våra sjöar och vattendrag och utan satsningar inom området kommer vi inte uppnå god ekologisk status i våra vatten. Fosfor är en ändlig resurs som måste tillbaka in i 6
kretsloppet. Här är fosfor från människan via avloppshanteringen en viktig pusselbit. De scenarier som presenterats för framtida klimatförändringar får stora konsekvenser för vattenförsörjningen bland annat genom att mer avancerad rening kan behövas och det kan bli svårt att hitta bra råvatten. Även avloppshanteringen blir mer svårhanterlig med mer extrema väderväxlingar vilket kan ge ett utökat näringsläckage och risk för smittspridning. 5 Omvärldsfaktorer Det är många som bestämmer över och har ansvar för frågor som rör vattenkvalitet och vattenmiljö. De grova riktlinjerna dras upp av EU genom vattendirektivet. På nationell nivå är riksdag och regering ytterst ansvariga för att Sverige, i likhet med övriga EU-länder, arbetar för bättre vattenkvalitet. 5.1 Myndigheter I Sverige är ansvaret för vattenkvalitet och vattenmiljö uppdelat på fler olika myndigheter. Naturvårdsverket har av regering och riksdag tilldelats det övergripande administrativta och sammanhållande ansvaret för den nationella miljöövervakningen, till exempel när det gäller övergripande metoder och kvalitetsarbete. I Sverige har ansvaret för vattenförvaltning delats upp på fem vattenmyndigheter. 5.2 Lagar Det finns även en stor mängd lagar som har inverkan på vattenmiljön och vattenkvaliten i Sverige. De mest övergripande är Miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. 5.3 Svenska miljömål Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske 7
på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. 5.4 Förvaltningen av svenska vatten I slutet av december 2009 fastställdes förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Sveriges fem vattendistrikt. Dessa tre dokument ligger till grund för det fortsatta arbetet med att förvalta och förbättra tillståndet i landets sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Vingåkers kommun tillhör Norra Östersjöns Vattendistrikt. 5.5 Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för olika samhällsviktiga verksamheter som till exempel vatten- och avloppsförsörjning. Sådana viktiga samhällsfunktioner måste fungera även under en svår kris. En extraordinär händelse innebär således inte att kommunens lagstadgade skyldigheter att hålla igång samhällsviktig verksamhet försvinner. 5.6 Kommunen som tillsynsmyndighet inom VA-området Kommunen är en tillsynsmyndighet som ansvarar för att verksamheter som faller under bland annat miljöbalken och livsmedelslagstiftningen uppfyller de lagkrav som ställs på dem. Sådana verksamheter är till exempel avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar och vattenreningsverk. 5.7 Huvudmannaskap Enligt lagen om allmänna vattentjänster definieras huvudman som den som äger en allmän va-anläggning. I Vingåkers kommun är Vingåker Vatten och avfall AB huvudman för den allmänna VA-anläggningen och Sörmland Vatten och Avfall AB är driftsbolaget. 5.8 Verksamhetsområde för allmän VA-försörjning Ett verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp är ett avgränsat område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen ska ske genom allmänna VA-anläggningar. Ett verksamhetsområde är juridiskt viktigt eftersom området utgör en gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller, Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412). Vattentjänstlagen är en strikt lag som reglerar förhållandet mellan VA- 8
huvudman och de fastighetsägare som ingår i ett verksamhetsområde. Såväl VA-huvudman som fastighetsägare har rättigheter och skyldigheter. Kommunfullmäktige fastställer verksamhetsområdets gränser och det ska tydligt framgå vilka fastigheter som ingår. 6 Vattenförekomster Avrinningsområden Norra Östersjöns vattendistrikt är indelat i delområden baserade på avrinning. Vingåkers norra delar ingår i Eskilstunaåns avrinningsområde som i sin tur ingår i Norrströms avrinningsområde som dräneras via Mälaren i Stockholm och Södertälje. I söder ingår vattenförekomsterna i Nyköpingsåns avrinningsområde som utmynnar i Östersjön. Till VA-planen hör ett antal kartor som redovisar vattenförekomster och deras status. Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten har kartlagt och avgränsat vattenförekomsterna i vårt område, och därefter bedömt deras status baserat på flera olika parametrar. Klassificering sker för ekologisk status samt för kemisk status när det gäller sjöar och ytvatten medan för grundvatten gäller kvantitativ status och kemisk status. Därefter har miljökvalitetsnormer (MKN) beslutats för varje vattenförekomst, som anger den kvalitet respektive vattenförekomst ska uppnå vid en viss tidpunkt. Miljökvalitetsnormer fastställs för samma statustyper, och är i princip alltid god ekologisk status och god kemisk status samt god kvantitativ status. Tidpunkten för när beslutade MKN ska vara uppnådda är i för ekologisk status 2015 eller 2021, vissa undantag till 2027 förekommer. För kemisk status och kvantitativ status är det 2015, men även här finns det tidsundantag. Arbetet som sker inom den svenska vattenförvaltningen är omfattande och kan inte beskrivas kortfattat. Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är en databas med samlad information om alla vattenförekomster. Det finns en web-sida med samma namn där data är tillgängligt (bland annat via en kartsökfunktion) tillsammans med utförlig information om vattenförvaltningsarbetet, liksom hur provtagning sker, statusbedömningar görs, miljökvalitetsnormer etc. För ytterligare information hänvisas därför till http://www.viss.lansstyrelsen.se/. 9
Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 De statusklassificeringar och miljökvalitetsnormer som gäller just nu (februari 2015) beslutades 2009. Nya preliminära klassificeringar har framtagits inför beslut under december 2015. Nya MKN kommer att gälla till december 2021. Statusklassningar beslutade 2009 för vattenförekomster i Vingåkers kommun redovisas i kartbilagor. I nedanstående tabeller redovisas de statusklassificeringar som beslutats 2009 tillsammans med de preliminära klassificeringarna som presenterats 2015. De nyare klassificeringarna bygger på mer data vilket resulterat i delvis ändrade bedömningar. En förändrad klassificering betyder därför inte nödvändigtvis att förhållandena förändrats, utan mer sannolikt på ett bättre bedömningsunderlag. Tabell x. Ytvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Sjöar Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Tisnaren G M U G U - G G J J Viren O O U G U G O M J J Gäringsjön O M U G U - O O J J Marsjön O O U G U - O D J J Kullasjön G M U G U - G H N J Ölångssjön G G U G U - G G N N Näsnaren O O U G U U D D J J Högsjön O M U G U - O G J J Kolsnaren D O U G U - G O J J Låttern O O U G U - O M J J Öljaren O O U G U - D D J J Hjälmaren-Storhjälmaren O O U G U G O O J J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status I tabellerna för sjöar och vattendrag redovisas även näringsämnesstatus och bedömning om övergödning utgör ett problem vattenförekomsten. Övergödning är det enskilt största vattenmiljöproblemet i Sverige, de främsta orsakerna till övergödning utgörs av jordbruk, skogsbruk, industrier, avloppsreningsverk, enskilda avlopp och trafik. Näringsämnen är den viktigaste miljöpåverkan från avloppsutsläpp. Näringsämnesstatus är en av de kvalitetsfaktorer som ligger till grund för bedömning av ekologisk status. Bedömd näringsämnesstatus 2009 redovisas även i kartbilaga. Bedömning har också gjorts om övergödning kan anses vara ett miljöproblem (av åtta utvalda miljöproblem) som kan utgöra ett hinder för att uppnå MKN. Bedömningen utgår huvudsakligen från bedömd näringsämnesstatus. 10
Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Beslutad 2009 Preliminär 2015 Tabell x. Ytvattenförekomster, vattendrag. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Statusklassning näringsämnen samt bedömd miljöpåverkan övergödning. Källa: VISS. Vattenförekomst Ekologisk status Kemisk status Näringsämnen Miljöproblem Vattendrag Inkl Hg Exkl Hg Inkl Hg Exkl Hg Status Övergödning Namn Bärle kanal G M U G U - G M N J Hällbäcken G H U G U - G H N N Nyköpingsån G U G G N Vingåkersån från Ölångssjön till Högsjön G M U G U - G H N N Sjöholmsån O M U G U - O D J J Morjanån O M U G U - O M J J Vingåkersån från Högsjön till sammanflödet med Gammalån G M U G U - G G N N Vingåkersån från sammanflödet med Gammalån till Kolsnaren G M U G U - G M N J Gammalån G M U G U - G M N J Kvarnån G M U G U - G M N J Gärsån G M U G U G G M N J Forsån O M U G U - O D J J Ekologisk status Kemisk status Näringsämnesstatus Övergödning H Hög status G God status H Hög status J Ja G God status U Uppnår ej god status G God status N Nej M Måttlig status - Oklassad M Måttlig status O otillfredsställande status O otillfredsställande status D Dålig status D Dålig status Tabell x. Grundvattenförekomster, sjöar. Beslutad (2009) och preliminär (2015) statusklassning. Källa: VISS. Vattenförekomst Grundvatten Kvantitativ status Kemisk status Namn SE654071-149237 G G G G Katrineholmsåsen, Katrineholmsområdet G G G G SE654468-151603 G G G G Vingåkersåsen, Lyttersta G G G G SE654595-151471 G G G G SE654618-149325 G G G G SE654775-151332 G G G G SE654926-151738 G G G G SE655022-151173 G G G G SE655267-151035 G G G G Fellingsbroåsen, Höktorpområdet G G G G SE655477-150863 G G G G SE655533-150994 G G G G SE655664-150680 G G G G Katrineholmsåsen, Hjälmsättersområdet G G G G Kvantitativ status Kemisk status G God status G God status U Otillfredsställande status O Otillfredsställande status 11
7 Befintliga planer och policys. I Vingåkers kommun finns i dagsläget ingen VA-plan. VA-policyn beslutades 2014-04-07 av kommunfullmäktige och innehåller prioriteringsgrunder för arbetet med VA-planen. Någon dagvattenpolicy finns inte för kommunen. 7.1 Översiktsplan Vingåkers kommuns översiktsplan Spelregler för en hållbar utveckling antogs av kommunfullmäktige den 22 november 2010 och vann lagakraft 27 december 2010. Översiktsplanen visar vilken inriktning kommunen har för bebyggelseutveckling och andra beslut som berör den fysiska miljön och ska belysa de viktigaste markanvändningsfrågorna under de närmaste 10-20 åren. Översiktsplanen har flera viktiga funktioner: Kommunens översiktsplan ska ge uttryck för kommunens ambitioner och mål beträffande användningen av mark och vattenområden. Den ska visa hur kommunen utvecklar och bevarar den bebyggda miljön. Översiktsplanen ska medverka till en bra struktur beträffande bebyggelse, kommunikationsleder och andra anläggningar. Den ska främja goda miljöförhållanden och långsiktig hushållning med mark, vattenområden, energi och råvaror. Planen ska också främja en, ur social synvinkel, tillfredställande livsmiljö. 7.2 Policy för ett hållbart Vingåker Vingåkers kommun antog 8 juni 2009 en policy för hållbar utveckling. Policyn formuleras i sin inledning: I Vingåkers kommun ska vi arbeta för att bli en långsiktigt uthållig kommun, som tar hänsyn till såväl miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. I detta arbete ska effektivisering, kretsloppsanpassning, resurshushållning och gällande lagstiftning vara ledord. 12
7.3 Energi- och miljöplan Vingåkers kommun antog 6 februari 2012 en Energi- och miljöplan. Energi- och miljöplanen är uppbyggd kring de av riksdagen antagna 16 nationella miljökvalitetsmål, nedbrutna till Vingåkers lokala förutsättningar. Energi- och miljöplanen gäller för Vingåkers kommun som organisation och geografiskt område och målen berör aktörer och medborgare i kommunen. Åtgärderna är inriktade på den kommunala organisationen, inklusive de kommunala bolagen. 7.4 Detaljplaner I kommunen finns ett stort antal äldre detaljplaner med områden som tidigare detaljplanelagts för fritidshusområden och med en begränsad VA-standard. Då områdena i allt ökad grad innehåller permanentboenden blir VA-frågan ett problem med otillräcklig rening av avloppen och risk för förorening av dricksvattnet. Kommunen skulle därför i samband med framtagandet av en VA-plan även behöva se över äldre detaljplaner och revidera dessa. 8 Förutsättningar - Nuläge I arbetet med att ta fram en VA-plan finns ett stort antal avvägningar att göra. För att på ett såväl ekonomiskt som miljömässigt hållbart sätt kunna ta fram en fungerande VA-plan måste kommunens specifika förutsättningar klargöras. Följande förutsättningar har särskilt beaktats i detta arbete. 8.1 Vingåkers kommun Kommunen har sedan 1990-talet haft en vikande befolkningsutveckling. Med sitt läge angränsande till såväl Östergötlands län som Örebro län har kommunen även utmaningar i form av låg andel arbetsutpendling över länsgränsen. I kommunen finns ca 4300 bostäder varav ca 65 % utgörs av små hus. Den demografiska utvecklingen i Vingåker indikerar en befolkning som blir allt äldre och som bor kvar i sina hem allt längre. Detta gäller även i småhus på landsbygden vilket i många fall är likställt 13
med enskilda vatten- och avloppslösningar. Detta är viktigt att ta med i beräkningen i samband med framtagandet av en VA-plan. 8.2 Den kommunala VA-organisationen Det är det kommungemensamma bolaget Sörmland Vatten och Avfall AB, som ägs av Vingåkers, Katrineholms och Flens kommuner, som ansvara för drift och underhållet av den allmänna VA-anläggningen. 8.2.1 Vingåker Vatten och Avfall AB Vingåker Vatten och Avfall AB är kommunens organ för den kommunala verksamheten rörande ägandet av den kommunala vattenoch avloppsanläggningarna samt avfallsanläggningarna. Bolagets ändamål är att tillsammans med Katrineholms kommun och Flens kommun med bolag säkerställa en långsiktigt effektiv och kundorienterad verksamhet, som bättre möter framtidens krav och behov än vad var och en av kommunerna klarar. Ägardirektiven för Vingåker Vatten och Avfall AB antogs den 9 februari 2009. Ett förslag är framtaget för revidering, men ännu ej antagen. 14
8.2.2 Sörmland Vatten och Avfall AB 2003 började en samverkan mellan Flen, Katrineholm samt Vingåkers kommun om en gemensam VA-plan. Under åren 2004-2006 diskuterades möjligheterna för samverkan i en gemensam organisation. Hösten 2007 var utredningen klar och det togs politiska beslut att bilda Sörmland Vatten och Avfall AB. Bolaget var i full drift 1 januari 2009. Bolaget bildades för att klara framtidens ökade krav på ekonomi, kompetens och uthållighet. 8.3 Befintliga verksamhetsområden I Vingåkers kommun finns allmänna verksamhetsområden på följande platser: Läppe, Forsby, Österåker, Marmorbyn, Högsjö, Gillbergatorp, Vingåker, Baggetorp, Viala, Sjögölet och Lyttersta. Områdena varierar i storlek och även i omfattning vad gäller avloppsförsörjning. Det största området är Vingåkers tätort och det minsta är Lyttersta med 5 fastigheter. 8.4 Vattenförsörjning Kommunen har för att kunna uppnå generationsmålet ett övergripande ansvar för att se till att de framtida generationerna har tillgång till såväl grundvatten som ytvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd. Under nedanstående rubrik finns en översikt som visar vilket utgångsläge kommunen har och vilka svårigheter och utmaningar som finns. 8.4.1 Grundvatten I kommunen finns tre större åsbildningar som även är grundvattenmagasin. Det största uttaget av grundvatten i Vingåkers kommun sker i den kommunala vattentäkten i Lyttersta. Större delen av Vingåkers kommun är i riskzon för saltvatteninträngning. Det innebär att om man borrar djupare än 100 meter finns en klar risk för saltvatteninträngning i såväl brunnar som kontaminering av grundvatten via saltvatten. 8.4.2 Ytvatten Vingåkers kommun har ett stort antal ytvattenförekomster. De största sjöarna är: Hjälmaren, Öljaren, Tisnaren, Kolsnaren, Viren och Högsjön. 15
Ingen av dessa utgör ytvattentäkt för ett större antal hushåll inom kommunen. Sjön Viren ingår i Katrineholms kommuns vattentäkt där vattnet tas från sjön och genom förstärkt infiltrering blir till konstgjort grundvatten. 8.4.3 Klimatpåverkan En förväntad effekt av klimatförändringarna är ökade nederbördsmängder och stigande temperaturer. Detta kan medföra ökade grundvattenflöden och förkortade infiltrationstider av dagvatten ned till grundvattnet. Detta ökar risken för förorening av grundvatten samt att en höjning av temperaturen ger en bättre tillväxt miljö för bakterier och parasiter. 8.4.4 Kommunala vattentäkter Kommunen har tre vattentäkter. Samtliga är grundvattentäkter och förser cirka 6500 personer med dricksvatten. Den största vattentäkten är belägen i Lyttersta och är en grundvattentäkt med viss infiltration av ytvatten. Här finns en viss risk för kontaminering av koliforma bakterier framförallt under sommarmånaderna och vid höga grundvattenflöden. Vattentäkten i Österåker är belägen på en åsrygg där det dock inte förekommer infiltration av ytvatten. Vattentäkten i Forsby- Kalkbrottsvillorna utgörs av borrade brunnar i berggrund ner till naturligt grundvatten. 8.4.5 Enskilda vattentäkter I Vingåkers kommun finns ungefär 1500 enskilda brunnar. Sedan 1976 har brunnsborrare skyldighet att rapportera till SGU om var en brunn borras, hur djupt den borras, hur långt foderrör den har och vad brunnen ska användas till. Det finns inget krav på att anmäla till kommunen att man borrar för vatten och därför har kommunen ingen exakt siffra på hur många enskilda brunnar för dricksvatten det finns. Kommunens saknar kunskap om kvaliteten på dricksvatten från enskilda brunnar. 8.5 Avloppsförsörjning Begreppet avlopp innefattar i detta sammanhang två olika beståndsdelar. Det ena är spillvatten, det vill säga det vatten som 16
uppstår som en restprodukt när vatten används i ett hus. Det andra är dagvatten. Dagvatten definieras som tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Inom ett kommunalt verksamhetsområde kan man välja att anordna vatten- och avloppsförsörjning eller vatten- och spillvattenförsörjning. 8.5.1 Allmänna anläggningar I kommunen finns fyra allmänna anläggningar för omhändertagande av avloppsvatten. I Lyttersta finns en mindre anläggning med infiltration. Kommunens största avloppsreningsverk ligger i Vingåker. Österåker och Forsby-Kalkbrottsvillorna har båda mindre avloppsreningsverk som är i behov av åtgärder för att uppfylla dagens miljökrav på rening. 8.5.2 Områden/fastigheter med anslutning utanför verksamhetsområde Inom kommunen finns ett flertal fastigheter som inte ligger inom det allmänna verksamhetsområdet för vatten och avlopp men som genom förbindelsepunkt ändå är anslutna till det allmänna nätet endera för vatten eller spillvatten eller för båda nyttigheterna. Bland dessa kan nämnas Båsenbergaområdet med hotellanläggning och golfbana, Kjesäter samt Hagnäsets fritidsområde. Anslutningar som sker utanför verksamhetsområde ska regleras med separata avtal. 8.5.3 Enskilda anläggningar I Vingåker bor ungefär en tredjedel av befolkningen utanför verksamhetsområden för VA, och har därmed enskilda avloppsanläggningar. Rörviks samfällighet och Vårnäs behandlingshem har enskilda avloppsreningsverk dimensionerade för fler än 25 personer. I Ålsätter finns tre större gemensamma infiltrationer. Utöver dessa finns uppskattningsvis 1200 enskilda avloppsanläggningar. Det är sannolikt att minst hälften av dessa är så pass gamla och bristfälliga att de inte klarar dagens reningskrav av avloppsvatten från enskilda anläggningar. Detta medför en risk för läckage av näringsämnen och smittoämnen till vattendragen och brunnar. Näringsläckage bidrar till övergödningsproblematiken. 17
9 Framtida utveckling Vingåkers kommun står inför många framtida utmaningar. Att med ett vikande och åldrande befolkningsunderlag möta upp kring nya lagkrav och framtida behov kräver noggrann planering. 9.1 Bebyggelsestråk I Kommunens översiktsplan anges att bebyggelse främst bör ske inom Landsbygdsutveckling i strandnäraområden samt i det utvecklingsstråk som kommunen pekat ut mellan Baggetorp och Vingåker. Kommunen ser även orterna Vingåker, Baggetorp, Marmorbyn, Högsjö, Österåker, Läppe och Viala som utvecklingsorter till vilken ny bebyggelse bör förläggas. 9.2 Områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden) Vingåkers kommun har i översiktsplanen från 2011 pekat ut fem områden i kommunen som lämpliga områden för Landsbygdsutveckling i strandnära område. Dessa områden ligger i anslutning till orterna Högsjö, Läppe, Marmorbyn, Viala och Baggetorp. 10 Behov VA-planen behövs för att lyfta fram problem och utmaningar, för budgetarbete och för att visa var, när och i vilken ordning man ska bygga ut den allmänna VA-anläggningen. Då kommunen kan ha andra intresseområden än det trepartsägda utförarbolaget behövs även VAplanen för att tydligöra och fastställa dessa områden. VA-planen bör dock inte vara så upplagd att kommunens och utförarbolagets målsättningar strider mot varandra då bådas mål är att förbättra, effektivisera och säkra de allmänna vatten- och avloppsanläggningarna. Förhoppningen är att detta ska leda till ett enklare, tydligare och demokratisk process kring inrättandet av verksamhetsområden för allmän VA-försörjning. VA-planen bör också klargöra kommunens ståndpunkt rörande vattenoch avloppshantering för de om råden där allmän VA-utbyggnad inte är möjlig eller lämplig. Det ger därigenom även en möjlighet att planera för 18
en långsiktigt hållbar VA-försörjning i områden som inte berörs av de allmänna vattentjänsterna. 10.1 Vattenplan EU:s ramdirektiv för vatten förbinder kommunerna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten. Det innebär att våra vatten ska ha uppnått god ekologisk och kemiskt status till 2015, med tidsfrist för vissa vatten fram till 2021. För att visa hur kommunen avser bidra till att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten inom utsatt tid, samt för att strategiskt arbeta med förbättringar av vattenkvaliteten i kommunens vatten, kan en övergripande vattenplan tas fram. 10.2 Grundvattenskydd I dagsläget finns inte tillräckliga skydd för någon av vattentäkterna i kommunen. Med tanke på att den kommunala vattentäkten i Lyttersta är en grundvattentäkt med ett stort försörjningsområde, som även har potential att utgöra reservvattentäkt för Katrineholms kommun, är det av yttersta vikt att ett vattenskyddsområde upprättas kring denna. Inom det som skulle kunna komma att utgöra den inre skyddszonen finns idag andra verksamheter som är svåra att samordna med vattenskyddet. Kommunen måste därför noga avväga och vikta motstående intressen mot varandra. Även på andra håll i kommunen finns behov av att skydda grundvattentillgångar framförallt i de åskärnor där det i dag förekommer brytning av naturgrus. 10.3 Ytvattenskydd Inom kommunen finns många ytvattenförekomster. Dessa är av skiftande kvalitet och behöver skyddas mot vidare näringsläckge. VISS har tagit fram ett system för att statusklassa ytvattenförekomster där blått är den bästa kvalitén och rött är den sämsta. Där emellan går skalan från grönt till gult och sedan orange. Sjöarna Öljaren och Kolsnaren har enligt klassningen dålig ekologisk status. För att förbättra statusen på dessa sjöar har Vingåker tillsammans med Katrineholms kommun bedrivit projekt kring Öljaren och Kolsnaren samt även Viren som är dricksvattentäkt för Katrineholms kommun. Projekten har inneburit att man genom avloppsinventeringar och samverkansgrupper för lantbrukare skall få innevånarna runt sjöarna att samverka för att 19
minska näringsläckaget och förbättra såväl den ekologiska som kemiska statusen i sjöarna. I gränstrakten mot Finspångs kommun ligger sjöarna Östra Vitten och Västra Vitten. I dessa sjöar råder förbud mot motorbåtstrafik och här finner flera stora rovfåglar sina häckningsplatser. Dessa sjöar har en relativt god status och för att bibehålla denna bör särskild hänsyn tas vid planeringen av VA-utbyggnad framförallt i det befintliga fritidshusområdet som gränsar till sjön. I den norra delen av kommunen är Hjälmaren den dominerande ytvattenförekomsten. Statusen på Hjälmaren är enligt Viss klassning orange vilket borde föranleda kommunen att vidta åtgärder för att om möjligt minska recipientbelastningen från framförallt mindre enskilda anläggningar. Sjön Öljaren har sitt utlopp i Hjälmaren och då Öljaren har sämre ekologisk och kemisk status än Hjälmaren bidrar en förbättring av Öljarens vattenstatus även till att förbättra Hjälmarens status. 10.4 Hållbar utveckling För att uppfylla det så kallade generationsmålet måste kommunen hushålla med naturresurserna och lösa de miljöproblem som uppstår inom en generation. Hushållning med grundvatten kan dels ske genom att skydda grundvattenförande åsbildningar mot kemiska föroreningar men även genom att skydda dem mot mekaniska ingrepp. Detta kan få följd effekter som inverkar negativt på andra delar av den kommunala utvecklingen. Genom att begränsa eller helt upphöra med uttag av naturgrus och sand ur rullstensåsar kommer genrationsmålet om hushållning att kunna uppfyllas men samtidigt kommer kommunen eventuellt mista arbetstillfällen då företag berörs som tar sina råvaror ur dessa åsar. Att hushålla med mark- och vattentillgångar, utöver det som nämns under ytvatten, kan i övrigt kan exempelvis innebära att inte tillåta exploatering vid sjöar med redan idag högt bebyggelsetryck eller att inte tillåta exploatering vid sjöar med dålig status enligt Viss. Detta kan i viss 20
mån påverka utvecklingen av bostadsbyggande och befolkningsutveckling inom kommunen. 10.5 Krisberedskap Kommunfullmäktige har antagit en risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun. I denna finns samhällsviktiga funktioner utpekade. Kommunen har även en krisberedskapsorganisation som tillsammans med driftsbolaget agerar för att kommuninnevånarna även under extraordinära förhållanden ska ha tillgång till en säker vatten- och avloppsförsörjning. 10.6 Klimatpåverkan Vingåkers kommun står inför ett antal utmaningar som beror på förväntade klimatförändringar. Bland dessa kan nämnas förväntade högre grundvattenflöden och förväntade höjningar av sjöar och åars ytvattennivåer. Dessa flöden kan tillexempel leda till översvämningar där lågt belägna avloppsanläggningar påverkas med bräddningsproblem som följdeffekter. Ökade grundvattennivåer kan leda till förkortade infiltrationstider för ytvatten ned till grundvatten vilket i sin tur kan leda till sämre kemisk grundvatten kvalitet. Ökade medeltemperaturer kan leda till gynnsammare tillväxtförhållanden för organismer och bakterier vilket i sin tur kan leda till försämrad biologisk status hos grundvattenförekomster. Kommunen behöver utöka kunskaperna om de risker som ett förändrat klimat kan medföra för vatten- och avloppsförsörjning. Detta kan tillexempel ske genom ett utökat samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) samt genom att följa upp såväl SGU:s som SMHI:s karteringar över grundvattenflöden och översvämningsrisker. 21
10.7 Behov inom befintliga verksamhetsområden Nedan redovisas de behov/brister som finns inom de allmänna verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden. 10.7.1 Eskilstunaåns avrinningsområde Läppe Befintligt ledningsnät/pumpstationer Läppe har 155 abonnenter och ett ledningsnät på cirka 2,7 kilometer som leds till Vingåkers reningsverk via en överföringsledning på knappt 7 kilometer. På ledningsnätet finns 5 stycken pumpstationer. Dagvatten I Läppe saknas dagvattennät, med några få undantag. På två ställen finns kulverterade diken som i VA-kartan är inritade som dagvattenledningar. Det är dels längs riksväg 52 från fastigheten Läppe 3:24 till fastigheten Solhem 2:19 och dels mellan fastigheterna Galnetorp 1:15 och Galnetorp 1:16. Österåker/Forsby(Kalkbrottsvillorna) Befintligt ledningsnät/pumpstationer I Forsby är 29 abonnenter anslutna till allmänt VA, Ledningsnätet är 700 meter långt. I Österåker är 60 abonnenter anslutna till det allmänna VAledningsnätet, som har en längd på 3,9 kilometer. På ledningsnätet finns 1 pumpstation så till största delen består nätet av självfallssystem. Vid nederbörd eller snösmältning så får ledningsnätet ta emot stora mängder ovidkommande vatten. Avlopps-/vattenverk Forsby avloppsreningsverk är ett litet reningsverk dimensionerat för 100 PE (personekvivalenter). Hjälmaren är recipient för reningsverket. Mängden ovidkommande vatten är relativt hög. Österåkers avloppsreningsverk är slitet och saknar tillräckliga försiktighetsåtgärder för sin kemikaliehantering. Verket är för fortsatt drift i behov av investeringar för upprustning och åtgärder. 22
I Österåkers finns ett vattenverk, som är ett grundvattenverk. Vattenskyddsområde finns, men det är i behov av revidering. Dagvatten I Forsby finns dagvattennät längs Övregatan från fastigheten Forsby 2:19 ned till fastigheten Forsby 2:15 samt längs hela Nedregatan. Dagvattenledningen följer sedan spillvattenledningen bort mot Forsby reningsverk. I Österåker finns dagvattenledning längs RosaVillavägen och leds sedan ut över fastigheten Säby 2:31. Dagvattnet verkar sedan enligt kartan ledas via öppna diken ned mot Öljaren. Det inritade dagvattennätet upphör enligt kartan inom fastigheten Säby 2:18. Behov av åtgärder Miljö och hälsoskydd Minska inläckage av ovidkommande vatten. Upprustning eller nedläggning av avloppsreningsverk. Inrätta vattenskyddsområde 10.7.2 Nyköpingsåns avrinningsområde Marmorbyn Befintligt ledningsnät/pumpstationer Marmorbyn har 130 abonnenter och ett ledningsnät på cirka 4,8 kilometer och 4 pumpstationer. Avloppet från Marmorbyn leds, via Viala, till Vingåker och dricksvattnet motstående väg. Överföringsledningen är 6,8 kilometer lång. Dagvatten I Marmorbyns tätort finns ett väl utbyggt dagvattensystem. Kvaliten och statusen är dock okänd. 23
Viala/Gillbergatorp/Sjögölet Befintligt ledningsnät/pumpstationer I området återfinns Viala med 3,6 kilometer ledningsnät, i det innefattas Gillbergatorp som är ett omvandlingsområde. Avloppet från området leds gemensamt med Marmorbyn i överföringsledningar till Vingåker. Sjögölet är ett omvandlingsområde som har anslutits till allmänt vatten och spillvatten. Området får sin vattenförsörjning från Vingåker och avloppet från området pumpas till Baggetorp och sedan vidare till Katrineholm. Baggetorp har sin vattenförsörjning från Vingåker och avloppet pumpas till Katrineholms reningsverk. Det är 155 abonnenter anslutna till det 7,3 kilometer långa ledningsnätet med 4 pumpstationer. Recipienten är Viren som är Katrineholms vattentäkt. Dagvatten I Viala finns dagvattennät för den del som ingår i det allmänna verksamhetsområdet. Gillbergatorp har ingen allmän dagvattenhantering. Sjögölets fritidshusområde saknar allmänt dagvattennät. Baggetorp har ett relativt väl fungerande dagvattensystem där dagvattnet dock förs orenat till Viren via öppna diken. Den del av Baggetorp som ligger norr om järnvägen saknar allmänt dagvattennät. Behov av åtgärd: Översyn av dagvattenhantering. Lyttersta Befintligt ledningsnät/pumpstationer Vid Lyttersta finns ett mindre verksamhetsområde som betjänar 5 fastigheter i anslutning till vattentäkten. Ledningssystemet är cirka 400 meter. Avlopps-/vattenverk 24
Lyttersta avloppsanläggning är en mindre anläggning med infiltrationsbädd lokaliserad i nära anslutning till Lyttersta vattentäkt. Denna lokalisering innebär risk att grundvattnet i täkten förorenas av bristfälligt renat avloppsvatten. Enligt beslut i Samhällsbyggnadsnämnden i december 2014 så måste åtgärder vidtagas med ny/ombyggnad av avloppsanläggningen för att klara ställda krav på rening. Lyttersta vattentäkt är i behov av omfattande skyddsåtgärder för att säkerställa fortsatt drift. En revidering av nuvarande skyddsområde är nödvändig. Området betjänas med dricksvatten efter att passerat en mindre reningsanläggning för att kunna leverera ett godkänt dricksvatten. Dagvatten Inom fastigheten Lyttersta 2:7 finns en större tillverkningsindustri lokaliserad. Inom fabriksområdet finns ett dagvatten system som leds till så kallade sedimenteringsdammar, där vattnet infiltreras i marken. Kvaliten på reningen i dammarna är inte fastställd. Hur resthantering av sedimentmassor sker är heller inte klarlagt. Sedimenteringsdammarna ligger i nära anslutning till den kommunala vattentäkten. Behov av åtgärder Miljö- och hälsoskydd Inrätta vattenskyddsområde. Åtgärda befintlig avloppsanläggning inom VO. Högsjö Befintligt ledningsnät/pumpstationer Högsjö får sin dricksvattenförsörjning från Vingåkers vattenverk. Dricksvattennätet är uppdelat i två tryckzoner i Högsjö. Avloppsvattnet från Högsjö pumpas över till Vingåkers reningsverk. Det gamla reningsverket i Högsjö är ombyggt till en pumpstation som pumpar avloppet över till Vingåkers reningsverk. Dom gamla bassängerna används för utjämning vid höga flöden. Ledningslängden på vatten- och avloppsnätet är cirka 22 km. 25
Dagvatten Vissa delar av Högsjö tätort har ett väl fungerande dagvatten system. Mellan Skogsvägen och Brevensvägen i en sträckning från Furuvägen mot Brevensbruk är dock dagvattensystemet bristfälligt med uppträngande vatten genom källarnedfarter och problem med inträngande dagvatten i källarbrunnar. Vid den norra fastighetsgränsen till Högsjö skola upphör den slutna dagvattenhanteringen för Skolgatan och över går i öppna diken. Dessa diken är inte tillräckligt väl underhållna för att vid kraftigare nederbördsmängder klara av att hantera det dagvatten som tillkommer. Detta medför att det ansamlas vatten i diken i direkt angränsning till skolgården samt att dagvatten också tränger in på skolgården. Inom skolområdet föreligger oklarheter om hur dagvattennätet är utformat. I den södra skolområdesgränsen finns tecken på att dagvatten framförallt vid kraftig nederbörd tränger upp genom den slänt som gränsar mot sporthallsbyggnaden. Detta medför sättningar i asfalt framförallt på parkering och gångbana. Det är okänt om detta dagvatten även påverkar grunden på sporthallsbyggnaden eller om byggnadens dräneringssystem klarar av att hantera den tillkommande vattenmängden. Behov av åtgärder: Översyn av dagvattenhantering Vingåkers tätort Befintligt ledningsnät/pumpstationer Vingåkers tätort har drygt 1300 abonnenter anslutna till det allmänna vatten- och avloppsnätet. Längden för nätet är 54,1 kilometer och har 14 pumpstationer. Ledningsnätets status är skiftande. I en del områden är marken sådan att den påverkar ledningsmaterial negativt, vilket medför att läckor på dricksvattensystemet uppstår. Avlopps-/vattenverk 26
I Vingåker finns Vingåkers reningsverk som får enligt tillstånd belastas med 9900 PE. Idag uppgår belastningen till cirka 6500 PE. Vid nederbörd och snösmältning får verket ta emot stora mängder ovidkommande vatten. Vingåkers vattenverk, Damslund har under de senare åren genomgått en upprustning. Vattenverket har en begränsad kapacitet vid läckage och under varma perioder sommartid. Vingåker beläggs vid sådana tillfällen med bevattningsförbud. Dagvatten I Vingåkers tätort finns idag såväl öppna som slutna dagvattenhantering system. I södra delen av Vingåker finns ett större dikessystem som omhändertar dagvatten. Vid Säfstaholms slott finns ett antal dammar som är en del av utsmyckningen av slottsparken. Behov av åtgärder: Översyn av dagvattenhantering. 10.8 Behov utanför befintliga verksamhetsområden Nedan redovisas en nulägesbeskrivning samt behov/brister som finns utanför de allmänna verksamhetsområdena fördelat på avrinningsområden enligt rubrik 4. 10.8.1 Eskilstunaåns avrinningsområde Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Rörviks samfällighets avloppsreningsverk är dimensionerat för 280 personer och har ett 40-tal anslutna fastigheter. Vatten- och avloppsförsörjningen bör lösas genom Lagen om allmänna vattentjänster, och är därför aktuellt för utökat verksamhetsområde. Enskilda avlopp C:a 200 anläggningar har inventerats. Över hälften bedömdes bristfälliga. Behov finns för vidare inventering i hela området. Forsby Säteri har dricksvattenanläggning i behov av skydd. 27
I bilaga till VA-planen områdesbeskrivningar, görs mer detaljerade beskrivningar av områden utanför allmänt verksamhetsområde, som är i behov av eller kan komma att behöva, en förändrad VA-struktur. Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning. Behov av åtgärder: Utökning av verksamhetsområde. Inventering av enskilda avlopp. Upprättande av vattenskyddsområden. 10.8.2 Nyköpingsåns avrinningsområde Gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller avlopp. Ålsätters tre gemensamma infiltrationer är åldrade anläggningar. Området är mycket tätbebyggt utan möjlighet för hållbara enskilda VA-lösningar. Vatten- och avloppsförsörjningen i området måste lösas genom Lagen om allmänna vattentjänster. Gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp. Vittbro har gemensamhetsanläggning för dricksvatten i behov av skydd. Enskilda avlopp Behov finns för inventering av enskilda avlopp i hela området. I bilaga till VA-planen Områdesbeskrivningar, görs mer detaljerade beskrivningar av områden utanför allmänt verksamhetsområde, som är i behov av eller kan komma att behöva, en förändrad VA-struktur. Enskilda dricksvattenbrunnar Kommunen saknar underlag för bedömning. Behov Upprätta vattenskyddsområden. Inventera enskilda avloppsanläggningar. 28