Beskrivning av produktionsplan 2015-2017 bilaga till budgetskrivelse

Datum: 2014-12-01 Handläggare SBK Gunnel Jonsson tel: 031-368 15 39 <fornamn.efternamn>@sbk.goteborg.se Beskrivning av produktionsplan 2015-2017 bilaga till budgetskrivelse Produktionsplanens dokument Beskrivning av produktionsplanen. (detta dokument) Produktionsplan 2015, start av planer (projektlista över planer/program) Produktionsplan 2016 och 2017 (projektlista över preliminära planer/program kända idag) Pågående planer/program (projektlista över planer/program) Ett presentationsblad för var och en av de planer/program som ingår i PP15 där geografisk lokalisering stadsdelsvis framgår. Sammanfattande inledning Plan- och exploateringsprocessen är en av de mest centrala processerna i en kommun för att stödja och styra samhällsutvecklingen. Genom plan- och exploateringsprocessen ska samhällets krav på ändamålsenlig utbyggnad av bebyggelse, infrastruktur och andra samhällsfunktioner tillgodoses. Vilka markområden som planläggs har strategisk betydelse för såväl stadsutvecklingen i stort som för bostadsbyggande och näringslivsutvecklingen. En av byggnadsnämndens viktigaste uppgifter är att genom detaljplaner och program skapa förutsättningar för att bygga i och utveckla Göteborg. Varje år beslutar därför nämnden om en produktionsplan som anger nämndens ambition vad gäller att starta 1

detaljplaner och program under kommande år. Produktionsplanen innehåller också en mer preliminär bedömning av vad som är tänkt att startas under 2016 och 2017. Arbetet med produktionsplanen har bedrivits i nära samarbete mellan i första hand fastighets-, stadsbyggnads- och trafikkontoren. Samråd har även skett med stadsdelsförvaltningarna. Årets arbete har varit ett pilotprojekt inom ramen för GEM projektet. Det har bland annat inneburit ett nytt arbetssätt, utveckling av tydliga prioriteringsgrunder samt strukturerad analys av måluppfyllelse. Produktionsplan 2015 Produktionsplan 2015 innerhåller ca 110 detaljplaner och program + ca 25 detaljplaner som är knutna till lantmäteri- och bygglovverksamheten, med totalt ca 8.000 bostäder. Produktionsplanen ska ses som ett skafferi, som töms successivt under året och målsättningen är att av dessa 110 planer/program starta ca 70 planer/program, beroende på i vilken utsträckning de är startklara. Övriga blir sedan ett underlag för kommande års produktionsplaner. Med den målsättningen är det möjligt att starta detaljplaner för 4.000 bostäder och ca 300.000 kvm verksamhetsyta. Årets produktionsplan har även tagit höjd för en ökad produktion inom ramen för Jubileumssatsningen. Detta innebär att ytterligare detaljplaner med stort bostadsinnehåll från produktionsplanen skulle kunna startas. Det förutsätter dock ökade resurser till berörda förvaltningar. Om inte jubileumssatsningen blir av kommer en omprioritering av planerna i produktionsplanen att bli nödvändig. Det finns en fortsatt hög efterfrågan på detaljplaner, en efterfrågan som överstiger vad som är möjligt/lämpligt ur stadens perspektiv men också vad som är möjligt resursmässigt. Det är därför viktigt att analysera när, hur, hur mycket och till vad planproduktionen ska ske. Avvägningarna görs i första hand från målen och strategierna i översiktsplanen och kommunfullmäktiges budget för 2014 (se avsnitt Utgångspunkter för val av projekt). En särskild analys har gjorts av hur årets produktionsplan överensstämmer med översiktsplanen och budgetmålen. Slutsatsen är en god överensstämmelse med både översiktplanens utbyggnadsordning och budgetmålens inriktning. (se avsnitt analys av måluppfyllelse). Ett utvecklingsarbete pågår för att bättre kunna redovisa ekonomi- och genomförandefrågor i ett tidigt skede. I årets produktionsplan görs en bedömning av varje projekt om det bedöms ge ett överskott, vara i balans eller om det riskerar ge ett underskott för staden. Det har också gjorts bedömningar om projektet riskerar att generera någon form av tröskelinvestering, t ex i infrastrukturen eller i form av en ny skola. Korta kommentarer har gjorts på respektive projektblad. Vid sidan av de planer/program som startas under året ska man ta i beaktande vilka som redan är klara (antagna/laga kraftvunna) eller är pågående. Alla dessa planer kan sägas utgöra den planeringsberedskap som finns för att utveckla staden i rätt riktning. Den produktionsplan som här föreslås är därför endast en pusselbit i planproduktionen men visar den inriktning som nämnden har för sin styrning. 2

Utgångspunkter för val av projekt Årets arbete med produktionsplanen för 2015 har ett nytt inslag: prioriteringarna ska tydliggöras. Det ska framgå av produktionsplanen hur dess innehåll svarar mot översiktsplan och stadens budget i form av det mål- och inriktningsdokument som är gemensamt för byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och trafiknämnden. Dessa prioriteringar har alltid gjorts, men det har inte redovisats på ett tydligt sätt. Kriterierna för prioritering till produktionsplanen har tagits fram tillsammans av stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och trafikkontoret. Dessa prioriteringskriterier har haft översiktsplanens utbyggnadsordning och utbyggnadsstrategier och budgetmålen som utgångspunkt. De ska stödja förvaltningarnas arbete med att sätta samman en produktionsplan som svarar mot målen. Prioriteringskriterierna behövs som urvalsstöd under arbetet med att ta fram produktionsplanen. Men de behövs också när förprövningar görs, vilket sker löpande. De syftar även till att ge stöd i uppföljning och kommunikation. Prioriteringskriterierna ska uppdateras varje år i samband med att ett nytt mål- och inriktningsdokument beslutas. För att göra urvalet av vilka planärenden som ska vara med i nästa års produktionsplan har ett verktyg i form av en matris tagits fram. (Matrisen finns som bilaga i detta dokument.) Matrisen fylls i för varje planärende i samband med förprövningen, eller så tidigt som möjligt i urvalsprocessen av vilka ärenden som ska finnas med i nästa års produktionsplan. En sammanställning av samtliga matriser görs för att analysera hur helheten svarar mot budgetmål och översiktsplanens utbyggnadsordning. Tillsammans med beskrivande kartor ger sammanställningen en bild av måluppfyllelsen. Göteborgs översiktsplan och utbyggnadsordning Enligt översiktsplanens utbyggnadsordning ska planering i Göteborgs stad i första hand ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. De strategiska knutpunkterna definieras till: Backaplan, Frölunda torg, Gamlestan, Angereds centrum och City. Huvudinriktningen i översiktsplanen är därför att: Bygga och utveckla centralt Koncentrera vid strategiska knutpunkter Komplettera och blanda Spara ytterområden för att skapa handlingsfrihet för framtiden Ge plats för hamn och verksamheter Göteborgs översiktsplan innehåller sju geografiska utbyggnadsinriktningar, se illustrationen nedan. 3

Bildtext: Kartan visar de sju olika utbyggnadsinriktningarna i Göteborgs översiktsplan. Översiktsplanen anger att merparten av den tillkommande stadsutvecklingen i Göteborg ska ske i områden med god kollektivtrafik och runt kollektivtrafikknutpunkter. Det orangea området på kartan ovan, den så kallade mellanstaden, består av det mer sammanhängande stadsområdet och har god kollektivtrafik enligt översiktsplanen. (Mellanstaden är definierad så att inom detta område, inklusive centrala Göteborg och de centrala förnyelseområdena, når man mer än hälften av Göteborgs arbetsplatser inom 45 minuter med kollektivtrafik.) Inom detta område råder förhållandevis hög befolkningstäthet. Mellanstaden och centrala Göteborg har tillsammans 85 procent av stadens arbetsplatser och ca 90 procent av befolkningen. Strategin för utbyggnadsplanering (beslutades av byggnadsnämnden i februari 2014) pekar ut vilka områden och platser i mellanstaden som har särskilt god potential för utbyggnad. 4

Bildtext: Strategin för utbyggnadsplanering (beslutades av byggnadsnämnden i februari 2014) pekar ut vilka områden och platser i mellanstaden som har särskilt god potential för utbyggnad. Göteborgs stads budgetmål 2014 Mål- och inriktningsdokumentet för BN, FN och TN Nedanstående budgetmål är de som har starkast koppling till produktionsplanearbetet. Målen ska prioriteras av förvaltningarna i fallande ordning. Se bilaga 1 för utförligare beskrivning av hur stadsplaneringen bedöms göra skillnad för att bidra till att uppnå budgetmålen. Mål 1. Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov. Mål 2. Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad, och Mål 3. Det hållbara resandet ska öka. Mål 4. Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets strategiska områden ska öka. Mål 7. Barns fysiska miljö ska bli bättre och Mål 13. Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka. Mål 8. Göteborgs näringslivsklimat ska förbättras. Mål 11. Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader, och Mål 12. Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av Göteborg ska minska. 5

Produktionsplanens innehåll Produktionsplanen innehåller ca 110 detaljplaner och program samt ca 25 mindre detaljplaner som görs av bygg- och lantmäteriavdelningarna. Ca 70 av de 110 ärendena kan starta inom ramen för ordinarie produktion. Orsaken till att vi redovisar fler planer/program än vad som kan startas är att vi tagit höjd dels för en ökad produktion inom ramen för jubileumssatsningen, dels för att alla planer erfarenhetsmässigt inte blir startklara. Om inte jubileumssatsningen blir av kommer en omprioritering av planerna i produktionsplanen att bli nödvändig. I produktionsplanelistan har ärendena markerats med P1 (prioritet 1) respektive P2 (prioritet 2). Ärenden som markerats med P1 ska startas i första hand. Bostäder Produktionsplanen innehåller detaljplaner med sammanlagt drygt 8.000 bostäder. Målet är att starta detaljplaner med ca 4.000 bostäder inom ramen för ordinarie produktion. Nedan redovisas några av de större bostadsplanerna (mer än 150 bostäder): - Högsbohöjd, 200 bostäder - Bostäder vid Munspelsgatan, 300 bostäder - Centralenområdet, 200 bostäder - Backaplan, 500 bostäder - Norr om Karlavagnsgatan, 1 000 bostäder - Godhemsberget (dp 1), 200 bostäder - Fixfabriken, 800 bostäder - Kärra centrum, 200 bostäder - Skra Bro (dp 2), 200 bostäder - Kallebäck, fd Arla, 1500 bostäder - Gamlestadsvägen, 200 bostäder Utöver det tillkommer ca 20 planer med 50-150 bostäder per plan. Produktionsplanen innehåller även sex detaljplaner vars syfte är att skapa möjlighet för bostäder med särskild service (BmSS). Planer med bostadsinnehåll innehåller i normalfallet även verksamheter i samklang med ambitionen om blandad bebyggelse i blandstad. Produktionsplanen innehåller även flera program för att förbereda och underlätta kommande detaljplanearbete. Det handlar bland annat om - Program för Västra Göteborg vars huvudsyfte är att utreda och beskriva möjligheterna att på olika platser i stadsdelen komplettera med bostäder för äldre (trygghetsbostäder, seniorbostäder mm) baserat på de lokala behoven och efterfrågan på denna typ av bostäder. - Program för Brunnsbo/södra Backa Programmet ska identifiera områden för kompletteringsbebyggelse samt åtgärder för att utveckla stadsmiljön, koppling till Backaplan etc. 6

Verksamheter Produktionsplanen innehåller detaljplaner för att skapa förutsättningar för centralt belägna kontorslokaler. Det handlar om bland annat följande: - Centralenområdet (ca 85000 kvm) - Gårda 1 (ca 30.000 kvm) - Örgrytevägen (ca 20.000 kvm) Produktionsplanen innehåller även detaljplaner för att ge utvecklingsmöjligheter för högskola och universitet. Det handlar framförallt om - Norra Campus Johanneberg - Lorensberg 24:3, 21:1 (Campus Näckrosen) Produktionplanen innehåller även planer och program för att ytterligare stärka Göteborg som Nordens logistikcentrum. Det är framförallt - Detaljplaner för ombyggnad av Hisingsleden - Program för Ardalsberget - Program för nya verksamhetsområden vid Norrleden/Hisingsleden Produktionsplanen innehåller även detaljplaner vars syfte är att relativt snabbt kunna möta den enskilde företagarens önskemål att expandera och utveckla sin verksamhet. Det finns därför flera detaljplaner som inte i dagsläget är specificerade utan ger utrymme till start av planer direkt efter BN beslut om positivt planbesked. Förskolor Det finns ett fortsatt stort behov av utbyggnad av förskolor. Förslaget till produktionsplan innehåller detaljplaner för tio nya förskolor. Därutöver inryms nya förskolor i detaljplaner för bostäder. Infrastruktur Staden står i och med västsvenska paketet inför att flytta stora massor t.ex. för tunnelbyggen. Därför behöver en detaljplan för masshantering kunna startas under 2015. Produktionsplanen innehåller bland annat detaljplaner för ombyggnad av Hisingsleden, detaljplaner för bussdepåer samt ett utrymme att ta fram detaljplaner för infrastrukturutbyggnad. Övrigt Program för stadsutveckling för Södra centrum föreslås startas. Programarbetet ska samordnas med trafikkontorets arbete med Trafiknätsplan. Produktionsplanen innehåller även förslag till planer/program som inte är specificerade utan ger utrymme för start om behov finns när det gäller koloniområde, föreninglokal, stadsmiljöåtgärder etc. 7

Genomförandeekonomi Valet av vilka detaljplaner som ska ingå i produktionsplanen har en påverkan på stadens investeringsekonomi på medellång sikt. Framförallt gäller detta för perioden 3-10 år efter produktionsplaneåret, men påverkan kan i vissa fall sträcka sig längre fram i tiden än så. Under de senaste åren har det av flera skäl blivit ett ökat fokus på att kunna bedöma stadens långsiktiga investeringsbehov, där investeringar kopplade till stadsutvecklingen utgör en väsentlig del. Investeringsbehoven kan gälla stadens utgifter kopplade till infrastrukturprojekten i Västsvenska paketet, men också investeringar inom ramen för stadens ordinarie exploateringsverksamhet, inte minst för att möjliggöra bostadsbyggande och byggande av lokaler för olika slag av verksamheter. Det är i år första gången som ekonomi- och genomförandefrågor behandlas i dokumentationen av förslaget till produktionsplan. Överslagsmässiga bedömningar av exploateringsekonomin har gjorts även tidigare i samband med utvärdering av förslag till projekt, och ekonomi- och genomförandefrågor har funnits med som en faktor vid framtagandet av produktionsplanen, men arbetet har i denna del inte varit systematiskt. Den enkla nivå som ekonomi- och genomförandefrågor behandlats på i årets arbete ska ses som första steget i ett utvecklingsarbete som behöver fortsätta de kommande åren. Det som dokumenterats i år är en bedömning för varje projekt om det bedöms ge ett överskott, vara i balans eller om det riskerar ge ett underskott för staden. Det har också gjorts bedömningar om projektet riskerar att generera någon form av tröskelinvestering, t ex i infrastrukturen eller i form av en ny skola. Korta kommentarer har gjorts på respektive projektblad. På uppdrag av direktörerna för trafikkontoret, fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret har ett utvecklingsprojekt benämnt långsiktig exploateringsekonomi relativt nyligen genomförts. Fastighetskontoret har svarat för ledningen av projektet vilket slutrapporterades i juni 2014. Projektet har resulterat i en modell för schablonmässiga bedömningar av ekonomin för exploateringsprojekt i tidiga skeden, och tar framförallt sikte på det medellånga tidsperspektivet, alltså det tidsperspektiv som är relevant för bedömning av potentiella planer för produktionsplanen. Modellen är avgränsad till att enbart omfatta ekonomin för den infrastruktur som är kopplad till exploateringen och omfattar inte investeringar i t ex skolor, förskolor och idrottsanläggningar. Modellen omfattar än så länge inte heller bedömning av driftskostnader. Det återstår en del arbete med att implementera modellen för långsiktig exploateringsekonomi i den löpande verksamheten, och modellen har i egentlig mening inte använts vid framtagandet av förslag till produktionsplan för 2015-2017. Modellen kommer inte heller att kunna användas för alla typer av projekt, då dessa många gånger har unika och speciella förutsättningar som måste analyseras var för sig. Vid bedömningen av investeringar kopplade till exploateringsverksamheten är det inte bara utgifterna för t ex byggande av gator, sanering av förorenad mark och anläggande av parker som ska bedömas, utan även vilka inkomster från försäljning av byggklar mark som staden kan förväntas få. Möjliga inkomster i form av gatukostnadsersättning och exploateringsbidrag från andra markägare som får byggrätter vid planeringen måste också bedömas. 8

Det finns projekt på kommunägd mark som baserat på den information som finns vid förprövningen bör ge ganska stora överskott till staden. Det kan t ex handla om bostadsprojekt i stadsdelar där bostadspriserna är höga och där infrastrukturen redan är utbyggd, eller kontorsprojekt i lägen som är attraktiva för denna marknad. För andra projekt, t ex bostadsprojekt i stadsdelar med relativt sett låga bostadspriser och där det kanske dessutom krävs utbyggnad av nya gator, flytt av ledningar mm, kan de tidiga ekonomiska bedömningarna visa att det finns en risk för att inkomsterna från markförsäljning inte täcker utgifterna. Dessa projekt är ofta viktiga att få till stånd utifrån de bostadspolitiska målen, och det kan finnas skäl att genomföra projekten även om det utifrån ett rent exploateringsekonomiskt perspektiv finns risk för underskott. Det är då viktigt att staden har en del andra projekt som ger överskott och inom ramen för exploateringsbudgeten balanserar upp de som kan ge ett visst underskott. De svåraste bedömningarna gäller ofta de stora stadsbyggnadsprojekten, t ex inom centralenområdet, vid Backaplan eller i Gamlestaden. Projekten kräver stora investeringar i olika infrastrukturåtgärder, men inom ramen för projekten skapas också förutsättningar för stora volymer ny bebyggelse (och ändrad användning av viss befintlig bebyggelse), vilket på olika sätt ger möjligheter till finansiering och bidrag till infrastrukturåtgärderna. Det är viktigt att göra tidiga ekonomiska bedömningar av de här projekten och att låta ekonomin vara en av faktorerna som påverkar utformningen av planerna. Det är dock mycket svårt att i tidiga skeden göra en tidsatt budget för ens ett enskilt projekt. Det är en mängd antaganden som måste göras av faktorer som är mycket osäkra i detta skede. Det är utifrån det ovanstående viktigt att förstå att det är omöjligt att göra någon siffersatt prognos för produktionsplanens påverkan på stadens investeringar, t ex 7-8 år fram i tiden. Men de tidiga ekonomiska bedömningarna har ändå ett värde för att kunna göra en totalavvägning av mixen av planärenden i förslaget till produktionsplan. Analys av måluppfyllelse I år gör stadsbyggnadskontoret för första gången en analys av produktionsplanen som helhet i förhållande till dess överensstämmelse med översiktsplanen och budgetmålen. Det har bland annat gjorts med hjälp av den prioriteringsmatris som nämnts ovan och är något av en pilot för hur en analys av detta slag kan göras. Överensstämmelse med översiktsplanens utbyggnadsordning Översiktsplanens utbyggnadsordning anger inriktningen för hur staden ska utvecklas hållbart: Genom att bygga staden inifrån och ut kan Göteborg stärka regionen och näringslivets efterfrågan på attraktiva lägen tillgodoses. Genom att komplettera det redan byggda i kombination med byggande i strategiska knutpunkter blir staden tätare och det blir möjligt för fler att gå, cykla eller åka kollektivt vilket gynnar miljö och hälsa. (Översiktsplanen del 1, sid 108-124) Kartan nedan visar hur planerna i förslaget till produktionsplan för 2015 är spridda över staden. Överensstämmelsen med översiktsplanens utbyggnadsordning är god. Den absoluta merparten av planerna är lokaliserade i enlighet med utbyggnadsordningen. 9

60 procent av detaljplanerna/programmen är lokaliserade i Älvstaden och de övriga centrala förnyelseområdena i översiktsplanen, eller i ett prioriterat utbyggnadsområde enligt strategin för utbyggnadsplanering. 16 procent återfinns inom den övriga mellanstaden med närhet till spårvagns- eller stombusshållplats. Av de planer och program som är lokaliserade i övriga Göteborg (24 procent) finns fem planer som endast berör verksamheter eller infrastruktur. De ligger alla inom området för storindustri, hamn och logistik (det lila området på kartan nedan). Två av dem ger mindre industriverksamheter i Tuve respektive Östergärde möjlighet att bygga ut. Två programarbeten startar som ska undersöka utbyggnadsförutsättningar för verksamheter på Ardalsberget respektive längs Hisingsleden/Norrleden. En detaljplan startar för en utbyggnad av planskilda mot på Hisingsleden mellan Sörred och Lexby. I det kustnära området på västra Hisingen finns två planer med i nästa års produktionsplan. Dels en mindre plan i Amhult, på Lysevägen, som ska utreda möjligheten att bygga ca 20 nya lägenheter i mindre flerfamiljshus. Dels en plan i Skra Bro (Björlanda) som utgör den andra etappen av utbyggnaden av ett lokalt centrum i Björlanda. Just nu pågår detaljplanearbete med ca 400 nya bostäder, förskola mm. Den tillkommande detaljplanen innebär möjlighet att bygga ytterligare ca 200 nya bostäder i Skra Bro. I det kustnära området i södra Göteborg eller skärgården återfinns ett antal mindre bostadsplaner. Men också utbyggnad av ett vandrarhem och ett program för bostäder för äldre i stadsdelen Västra Göteborg. Produktionsplanen för 2015 innehåller inga förslag på planer i ytterstaden eller i naturområden. Bildtext: Kartan visar hur lokaliseringen av planer i PP15 förhåller sig till översiktsplanens utbyggnadsordning. 10

Geografisk fördelning av planer och program i PP15 i förhållande till pågående planering Bildtext: Kartan visar den geografiska fördelningen av detaljplaner och program i produktionsplanen för 2015 och pågående planer och program. Kartan visar data från oktober 2014. Kartan ovan visar att de flesta detaljplaner och program som pågår eller som startas nästa år görs i centrala Göteborg och i den redan byggda staden. Den speglar dels den viljestyrda planeringen, att staden prioriterar planer som överensstämmer med strategier i översiktsplanen, dels var det finns marknad för att göra detaljplaner. 11

Budgetmål 1. Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov Bildtext: Bostäder i Produktionsplanen 2015. Diagrammet visar fördelningen av antalet bostäder i planer efter prioriterade utbyggnadsområden i översiktsplanen och strategin för utbyggnadsplanering. 90 procent av de bostäder som finns med i detaljplanerna i PP15 återfinns på platser som är prioriterade enligt översiktsplanen och strategin för utbyggnadsplanering (grönt och gult i diagrammet ovan). Några detaljplaner har särskilt stort bostadsinnehåll vilket innebär att fler bostäder kan åstadkommas med ungefär samma mängd detaljplaner som tidigare år. Bostadsinnehållet har ökat med 50 procent jämfört med produktionsplanen för 2014. Bland de detaljplaner som är lokaliserade i områden som inte är prioriterade i översiktsplanen eller i strategin för utbyggnadsplaneringen kan nämnas Skra Bro med ca 200 bostäder. Denna detaljplan utgör den andra etappen i programmet för Skra Bro som bland annat syftar till att skapa ett lokalt centrum med god kollektivtrafik i Björlanda. 125 bostäder, eller knappt två procent av det totala bostadsinnehållet i PP15, är lokaliserade på platser utanför de områden som är prioriterade enligt ÖP och strategin för utbyggnadsplanering. Dessa planer utgörs oftast av planbesked på privat mark. Produktionsplanen för 2015 skapar förutsättningar för att starta planer med ca 4 000 nya bostäder. Bostadsinnehållet i produktionsplanen har ökat med 50 procent jämfört med förra årets. Budgetmål 2. Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad, och budgetmål 3. Det hållbara resandet ska öka. Samhällsplaneringen har stor betydelse för en minskad klimatpåverkan och för att främja hållbart resande. Majoriteten av de planer som föreslås i PP15, och som innehåller bostäder, är lokaliserade så att de har god tillgång till kollektivtrafik, med närhet till spårvagns- eller stombusshållplats. Det ger goda förutsättningar för att de som flyttar in i de nya bostäderna ska kunna resa kollektivt i vardagen och för att öka andelen gångoch cykeltrafik i staden. Detta innebär att det hållbara resandet kan öka (budgetmål 3). Av samma skäl kan det också bidra till uppfyllelse av budgetmål 2, att Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad. 12

Bildtext: Kartan visar detaljplaner i PP15 med bostadsinnehåll i förhållande till tillgång till spårvagn och stombuss. I trafikhänseende är det några planer i PP15 som sticker ut i mängden: Södra skärgården: Fler bostäder i södra skärgården understryker vikten av en långsiktig lösning på parkeringssituationen på landsidan. Skra Bro: Planeringen av 200 nya bostäder i Skra Bro (utöver de 400 bostäder som redan planeras) bedöms försvåra för att nå målet om ökad kollektivtrafikandel, trots närheten till expressbuss. Kallebäck: Den höga ambitionen i Kallebäck (1500 nya bostäder och 20 000 kvadratmeter verksamhetsyta) ger tillräckligt underlag för investeringar i bättre kollektivtrafik och gång- och cykelförbindelser. Detta gynnar boende och verksamma i hela Kallebäck. Hisingsleden: På Hisingsleden går idag en stor andel av vägtransporterna till och från Göteborgs hamn. Ombyggnationen av korsningar till planskilda mot är positiv för utvecklingen av Göteborg som Nordens logistikcentrum. Programmet bidrar till ett helhetstänkande kring trafik och bebyggelse längs leden som saknas idag. 13

Mål 4. Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets strategiska områden ska öka. Mål 11. Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader Samhällsplaneringen ska öka blandningen av människor i stadsrum och områden. Genom medveten placering av bostäder och verksamheter ska lokala torg och stråk stärkas. Samhällelig närvaro i form av offentliga verksamheter ska öka i områden som sakna detta. Blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer är prioriterat. Genom att offentliga anläggningar och verksamheter sprids över hela staden, kan vi komma att skapa attraktiva miljöer och skapa den stad med bland- och stadskaraktär som eftersträvas. En genomgång av bedömningarna i prioriteringsmatriserna visar att två av tre planer och program i PP15 - bidrar till ökad funktionsblandning, det vill säga ökar andelen blandstad - bidrar med sådant som saknas i området, det vill säga kompletterar med bostäder, verksamheter, kommunal service e.d. - bidrar till en mer sammanhållen stad, till exempel överbryggar barriärer, stärker kopplingar, ökar trygghet med mera. Övriga detaljplaner i PP15 bidrar på något sätt med ovanstående kvaliteter, men inte helt. T.ex. att en plan bidrar med fler bostäder i ett renodlat bostadsområde ökar inte andelen blandstad men bidrar med sådant som saknas, till exempel annan upplåtelseform, hus med hiss eller liknande. För några planer är frågan om den bidrar till ökad andel blandstad irrelevant. Det gäller till exempel detaljplaner för verksamheter i renodlade verksamhetsområden eller detaljplaner som endast berör infrastruktur. Mål 8. Göteborgs näringslivsklimat ska förbättras. Planeringen ska ha beredskap när det gäller näringslivets behov av mark och verksamhetslokaler. Planer med kontor i centrala lägen, nära service och kollektivtrafik, är prioriterade. Produktionsplanen för 2015 innehåller en avsevärd mängd kontorsyta, huvudsakligen i centrum, i Gårda och i Lindholmen. Sammantaget återfinns ca 250 000 kvadratmeter kontorsyta i de detaljplaner som föreslås starta 2015. En detaljplan som utmärker sig är Centralenområdet (norr om Nordstaden) som omfattar ca 85 000 kvadratmeter kontorsyta. Programmen för Ardalsberget respektive Hisingsleden och detaljplanerna för planskilda mot på Hisingsleden som finns med i förslaget till produktionsplan bidrar till att stärka Göteborg som Nordens logistikcentrum. Hamnens och de övriga industriernas behov av vägtransporter på västra Hisingen möts. 14

Mål 7. Barns fysiska miljö ska bli bättre och Mål 13. Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka. Planeringen ska värna och stärka rekreationsmöjligheter för barn och unga. Budgetmålen om att barns fysiska miljö ska bli bättre och att unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka omfattas av planeringen när detaljplanearbetet startat. Innan detaljplanearbetet startat finns endast grundläggande information om syftet med planen, ungefärliga mängder bostäder eller verksamhetsyta mm. Det innebär att dessa mål är svåra att tillämpa som styrande för prioritering till produktionsplanen. Tillämpningen av dessa mål sker därför i kommande planskeden. Samtliga planer och program ska hantera målen om att barns fysiska miljö ska bli bättre och unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka och beskriva hur den aktuella planen bidrar till dessa mål. Bilagor Bilaga 1: Prioriteringsmatris Bilaga 2: Göteborgs stads budgetmål 2014. Mål- och inriktningsdokumentet för BN, FN och TN 15

Prioriteringsmatris utifrån översiktsplan och gällande budget. Senast uppdaterad den 3 juni 2014. Nedanstående tabell ska användas som stöd vid bedömning av om ett ärende ska med till nästa produktionsplan. Budgetmålen listas längst ner i detta dokument. Om prioriteringsmatrisen Matrisen ska användas tillsammans med beskrivningen av översiktsplanens utbyggnadsinriktningar och gällande budgetmål. Matrisen är tänkt att användas i arbetet med att göra urvalet av vilka planärenden (detaljplaner och program) som ska vara med i nästkommande års produktionsplan. En matris fylls i för varje planärende. Sedan görs en sammanställning av samtliga matriser för att se på hur helheten svarar mot budgetmål och översiktsplanens utbyggnadsordning. Matrisen uppdateras och förändras vartefter som arbetsgrupper, projektledning eller styrgrupp ser förbättringsmöjligheter. ÄRENDE: LOKALISERING Stämmer med ÖP:s inriktning I överensstämmelse Strider mot ÖP Stämmer planen med översiktsplanens utbyggnadsordning: fortsatt Älvstaden 1 och de övriga centrala förnyelseområdena I övriga mellanstaden eller Övriga Gbg i ÖP högst 400 m planering ska ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i Prioriterat utbyggnadsområde eller utvidgad inge med god från hållplatslä- kombination med byggande i strategiska knutpunkter? kollektivtrafik 3 nerstad enl. UP Inom 400 m från lokalt (Budgetmål 2, 3) torg/tyngdpunkt enl. UP Kommentar Bedöms planen kunna bidra till att biltrafiken minskar till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. (Budgetmål 2,3) Bidrar Inom Älvstaden 4 och de övriga centrala förnyelseområdena i ÖP Prioriterat utbyggnadsområde eller utvidgad innerstad enl. UP 5 Inom 400 m från lokalt torg/tyngdpunkt enl. UP Neutralt I övriga mellanstaden eller högst 400 m från hållplatsläge med god kollektivtrafik 6 Motverkar I övriga Göteborg. Bidrar planen till verksamhetslokaler med strategisk lokalisering? 7 (Mål 8) Ja Något Nej 1 I enlighet med färdplan för Älvstaden. 2 En färdplan för UP behöver tas fram inför PP16-18. 3 God kollektivtrafik = minst 6 avgångar per timme i högtrafik. 4 Som för not 1. 5 En färdplan för UP behöver tas fram inför PP16-18. 6 Som för not 3. 7 Handel och kontor: centralt och vid knutpunkter med god kollektivtrafik. Industri/störande verksamhet: I verksamhetsområden. 16

INNEHÅLL I vilken utsträckning bidrar planen till bostadsförsörjningen - uppskattat bostadsinnehåll (Mål 1.) Bidrar planen till nya kontorsytor? (Mål 8.) Bidrar planen till att stärka Göteborg som Nordens logistikcentrum? (Mål 8.) Bidrar planen till att öka funktionsblandningen i området? (Ex. bostäder, verksamheter, kommunal service, mm. Dvs. öka andelen blandstad.) 8 (Mål 12) Bedöms planen kunna bidra med sådant som saknas i det aktuella området? (Ex. upplåtelseformer, boendeformer, park mm. Dvs. komma åt bristerna i området.) (Mål 11, 12) Bidrar planen till en mer sammanhållen stad? (Överbryggar barriärer, stärker kopplingar, ökar trygghet, underlättar för möten mellan människor, mm.) 9 (Mål 4, 11.) Bidrar planen särskilt till Göteborgs utveckling som helhet? (Ex. större infraprojekt) Över 200 lgh 50-200 lgh Mindre än 50 lgh Mer än 2000 m2 LOA Ja Något Nej Ja Något nej Ja Något nej Ja Något Nej Ja Något Nej Mindre än 2000 m2 LOA Kommentar EKONOMI OCH GENOMFÖRBARHET Exploateringsekonomi (Kommunens intäkter och kostnader som ryms inom detaljplanen.) Bedöms planen innebära behov av tröskelinvesteringar (t.ex. ny skola eller utbyggt gatunät)? Bedöms planarbetet vara komplicerat och ta lång tid? Bedöms kunna generera ett överskott inga uppenbara tröskelinvesteringar har identifierats Exploateringsekonomin bedöms kunna vara i balans kan komma att medföra behov av tröskelinvesteringar/viss osäkerhet Risk för att generera ett underskott detaljplanen kommer att medföra behov av tröskelinvesteringar liten risk viss risk stor risk KOMMENTAR SAMMANVÄGNING Kommentar på ärendets måluppfyllelse som helhet 8 Ökad blandning av funktioner stärker också förutsättningarna för ökad integration. 9 Vad som avses beskrivs mer exakt i textdelen. Mer info: http://stadsutveckling.socialhallbarhet.se/en-sammanhallenstad/ 17

Bilaga 2: Göteborgs stads budgetmål 2014 Mål- och inriktningsdokumentet för BN, FN och TN Nedanstående budgetmål är de som har starkast koppling till produktionsplanearbetet. Målen ska prioriteras av förvaltningarna i fallande ordning. Beskrivningen av målens inriktningar är tagen ur byggnadsnämndens, fastighetsnämndens och trafiknämndens mål- och inriktningsdokument för 2014. Mål 1. Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov. Inriktning: Planeringen för nya bostäder ska öka för att höja utbyggnadstakten än mer kommande år. Göteborgarnas behov och hållbar stadsutveckling ska vara vägledande för all stadsplanering och stadsutveckling och därför har samverkan med stadsdelarna stor vikt. Strategier kopplade till mål 1. Färdplanen för Älvstaden och strategierna i utbyggnadsplaneringen ska avspeglas i produktionsplanens innehåll. Detaljplaner med stort bostadsinnehåll ska prioriteras. Mål 2. Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad, och Mål 3. Det hållbara resandet ska öka. Inriktning för mål 2: Markanvisningar ska fokuseras till områden med god kollektivtrafikförsörjning. Energieffektiviseringar, energiproduktion och gröna ytor, även på tak och fasader ska eftersträvas i all planering. Inriktning för mål 3: Utformningen av ett effektivt kollektivtrafiksystem och separata cykelbanor kan i vissa fall stå i konflikt med en attraktiv stadsmiljö. I dessa fall är det viktigt att utformningen görs omsorgsfullt och med hög kvalitet även om det skulle innebära merkostnader. Strategier kopplade till mål 2 och 3. Produktionsplanen ska spegla intentionerna i översiktsplanen och andra strategiska dokument såsom trafikstrategi, utbyggnadsplanering och klimatstrategi. Prioritera planer som innebär att man kompletterar och förtätar den redan byggda staden och där det finns god kollektivtrafik och service. kompletterar med det som saknas (upplåtelseformer, innehåll, bebyggelsetyper och så vidare). Mål 4. Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets strategiska områden ska öka. Inriktning: Främjande av integrationen i enlighet med S2020 ska särskilt beaktas när vi bygger staden. För att åstadkomma detta är samverkan med stadsdelsnämnderna, lokalförvaltningen, park- och naturförvaltningen samt idrott- och föreningsförvaltningen av 18

stor vikt. Det är viktigt att detta arbete sker tidigt i processen, redan före eventuell markanvisning. Strategier kopplade till mål 4. Planeringen ska öka blandningen av människor i stadsrum och områden. Genom medveten placering av bostäder och verksamheter ska lokala torg och stråk stärkas. Samhällelig närvaro i form av offentliga verksamheter ska öka i områden som saknar detta. Mål 7. Barns fysiska miljö ska bli bättre och Mål 13. Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka. Inriktning: Vid allt arbete ska rekreationsmöjligheter för barn och unga prioriteras. Strategier kopplade till mål 7. Planeringen ska värna och stärka rekreationsmöjligheter för barn och unga. Mål 8. Göteborgs näringslivsklimat ska förbättras. Inriktning: Det är viktigt att mindre verksamhetslokaler inte försvinner, eftersom de bidrar till ett diversifierat näringsliv. Vid företagsetableringar ska företag med affärsidéer som är hållbara utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna prioriteras. Strategier kopplade till mål 8. Planeringen ska ha beredskap när det gäller näringslivets behov av mark och verksamhetslokaler. Planer med kontor i centrala lägen ska prioriteras. Mindre lokaler och lokaler i bottenvåning ska värnas i omvandling av befintliga miljöer och framhållas i nyexploatering. Mål 11. Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader, och Mål 12. Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och olika delar av Göteborg ska minska. Inriktning för mål 11 och 12: Blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer är prioriterat. Genom att offentliga anläggningar och verksamheter sprids över hela staden, kan vi komma att skapa attraktiva miljöer och skapa den stad med bland- och stadskaraktär som eftersträvas. Strategier kopplade till mål 11 och 12. Planera enligt översiktsplanens intentioner om blandad bebyggelse och komplettering med det som saknas, vad gäller upplåtelseformer, innehåll och bebyggelsetyper. Prioritera planer som ökar blandningen (innehåll, bebyggelsetyper, upplåtelseformer) och som innebär att lokala torg och stråk stärks (mål 12). möjliggör etablering av offentliga anläggningar och verksamheter där det saknas (mål 11, 12). 19