Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer N /15 Utvecklingsavdelningen Bengt Nilsen Telefon: E-post: Lokal utvecklingsplan för Norra Hisingen Förslag till beslut Stadsdelsnämnden antar förslag till Lokal Utvecklingsplan för Norra Hisingen daterad 26 maj Ärendet Detta förslag till Lokal Utvecklingsplan för Norra Hisingen är en sammanfattning av de politiska visionerna om hur stadsdelen bör utvecklas inom stadsutvecklingsområdet. Planen grundas på de viljor och ambitioner som kommer till uttryck i nämndens viktigaste styrdokument så som mål- och inriktningsdokument och budget men också i tyngre och viktiga remissvar som stadsdelsnämnden lämnat och som berör hela stadsdelens utveckling, t.ex. i nämndens yttrande över Utbyggnadsplanering, Grönplan och Trafikstrategi från år Utvecklingsplanen är också grundad i alla de diskussioner om stadsdelens utveckling som förts i stadsdelens samhällsbyggnadsråd sedan dess start under våren Det är ett kortfattat dokument vars syfte är att beskriva inom vilka geografiska områden nämnden ville se satsningar samt en ökad fokusering inom stadsutvecklingsområdet men också en beskrivning på vilket sätt man vill att det skall ske för att kunna utveckla stadsdelens olika primärområden. Eftersom stadsdelsnämnden är en remissinstans är det särskilt viktigt att synliggöra ambitionerna och viljeinriktningen gentemot stadsutvecklingsansvariga nämnder i staden som t.ex. Byggnadsnämnden, Fastighetsnämnden, Trafiknämnden och Park- och naturnämnden. Den Lokala Utvecklingsplanen (se bilaga 1) skall kompletteras med en Lokal Kunskapsbas (se exempel på utformning bilaga 2) som kommer bli en mer detaljerad beskrivning och innehålla djupare analys om vart och ett av stadsdelens åtta primärområden. I den Lokala Kunskapsbasen kommer förvaltningen dra slutsatser om varje primärområdes brister, möjligheter och kvaliteter utifrån ett stadsutvecklingsperspektiv kopplat till stadens verktyg för social konsekvensanalys och barnkonsekvensanalys (SKA och BKA). Den kommer grunda sig på förvaltningens samlade kunskaper om varje område så som de kommer till uttryck i t.ex. medborgardialoger, trygghetsvandringar, tidigare program och detaljplaner och kunskaper om befolkning och området som inhämtats via kärnverksamheten och sektorerna. 1(16)

2 Den nu framtagna Lokala Utvecklingsplanen och senare också den Lokala Kunskapsbasen bör båda ses som två levande dokument som anger en riktning men som kan komma att kompletteras eller förändras allteftersom ny kunskap om stadsdelen växer fram. Stadsdelsnämnden kan t.ex. välja att ha olika typer av invånardialog kring den Lokala Utvecklingsplanen för att fånga synpunkter och tankar kring den föreslagna inriktningen. Förvaltningen tänker sig att innehållet i den Lokala Kunskapsbasen kommer att omprövas kontinuerligt och att det är ett dokument som egentligen aldrig blir färdigt men som kommer att anta en grundstruktur. Detta eftersom ny kunskap om varje delområde ständigt tillkommer, inte minst genom att i dialog diskutera förvaltningens slutsatser om varje primärområde både med boende, verksamma och förvaltningens sektorer. Bakgrund Ungefär hälften av Göteborgs stadsdelar har idag tagit fram Lokala Kunskapsbaser där någon också har valt att ta fram en kombinerad Lokal Kunskapsbas/Lokal Utvecklingsplan. Hur man väljer att presentera materialet får sägas vara upp till varje stadsdel men grundtanken är att den fördjupade kunskapen och analysen om varje primärområde (Lokal Kunskapsbas) skall mynna ut i plan eller viljeinriktning för hur stadsdelen skall utvecklas med avseende på stadsutvecklingsfrågor (Lokal Utvecklingsplan). Att ta fram en Lokal Kunskapsbas, och utifrån den utforma en lokal utvecklingsplan, är ett relativt nytt arbete inom Göteborgs Stad som ingår i en bredare metodutvecklingsprocess rörande stadsdelsförvaltningarnas ökade inflytande i stadsplaneringen. I den av kommunfullmäktige beslutade rapporten om hur stadsdelarna skall kunna få ett ökat inflytande i stadsutvecklingsprocessen (april 2014) framhålls att en Lokal Kunskapsbas ger stadsdelarna möjlighet att dra slutsatser om stadsdelens behov ur ett sociorumsligt perspektiv. De Lokala Kunskapsbaserna ska bygga på kunskaper, erfarenheter och behov hos de som bor, arbetar eller på annat sätt är knutna till stadsdelen. Utifrån dessa slutsatser kan sedan prioriteringar, strategiska val och åtgärder genomföras i samverkan med andra kommunala förvaltningar och aktörer. De kunskapsbaser som föreslås ska utgå från de huvudbegrepp som framhålls i verktygen barnkonsekvensanalys och socialkonsekvensanalys för sociala aspekter i planeringsprocessen enligt följande: sammanhållen stad samspel vardagsliv identitet hälsa och säkerhet Kunskapsbaserna ska användas för analys i verktygens olika geografiska nivåer och ska skildra nuvarande förhållanden, men kan även innehålla historisk bakgrund, pågående trender och prognoser för framtiden. De ska ge underlag för såväl områdesvisa som tematiska frågor och framtida behov. Meningen är att kunskapsbaserna skall synliggöra komplexa samband, eventuella motsättningar samt skapa helhetsperspektiv. I reglementet för Norra Hisingens samhällsbyggnadsråd finns det angivit att en viktig grund för nämndens arbete med stadsutveckling och samhällsplanering är att det Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(16)

3 upprättas en Lokal Kunskapsbas för Norra Hisingen. Programmet skall beskriva stadsdelen, och dess primärområden, med de sociala och ekologiska dimensionerna i hållbarhetsbegreppet som utgångspunkt. Programmet ska beakta sociala erfarenheter från verksamheterna i stadsdelen och bygga på dialog med invånarna. En analys ska göras av stadsdelens, och primärområdenas, olika kvaliteter, brister och utvecklingsbehov. Förvaltningen har under våren påbörjat arbetet med att ta fram ett koncept för hur en Lokal Kunskapsbas för stadsdelen kan utformas. Det är ett intressant men omfattande och tidsödande arbete varför tidplanen för när ett sammansatt förslag kan presenteras får betraktas som osäker, även om ambitionen är att komma långt framåt med arbetet under hösten Samråd Samhällsbyggnadsrådet Samverkan Information FSG Bilagor Bilaga 1. Lokal Utvecklingsplan för Norra Hisingen Bilaga 2. Förslag till utformning av Lokal Kunskapsbas primärområdet Tuve och analys utifrån nivåerna Sammanhållen Stad och Samspel. GÖTEBORGS STAD Norra Hisingen Ylva Runnström Stadsdelsdirektör Karl-Erik Engström Utvecklingschef Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 3(16)

4 Bilaga 1. Version: Lokal Utvecklingsplan för Norra Hisingen Stadsdelsnämndens inriktning och ambitioner Bakgrund Norra Hisingen stadsdelsnämnd består geografiskt av de gamla stadsdelsnämnderna Kärra-Rödbo, Tuve-Säve och Backa. Det är en relativt nybildad stadsdel med geografiska och socioekonomiska olikheter som leder till olika möjligheter och förutsättningar och som påverkar våra invånare i sin vardag. På kartan är den nya stadsdelen en administrativ konstruktion som bygger på de gamla stadsdelsgränserna och alla dess barriärer däremellan. Dessa barriärer är dels synliga, som t.ex. vägar, bostäder och grönområden. Men de är också osynliga och bottnar i invanda rörelsemönster, föreställningar och mentala bilder över andra områden som man som boende kanske inte har så stor kunskap om. Detta dokument är en vision över hur stadsdelsnämnden vill få ihop stadsdelen till ett sammanhang. Det anger vad nämnden vill prioritera, viktiga utvecklingsområden samt vilka arbetssätt som är viktiga för att lyckas med ambitionen. Visionen anger riktningen i stadsdelsförvaltningens arbete med stadsutvecklingsfrågorna. Men den är ur stadsdelsnämndens perspektiv lika viktig för stadens nämnder, bolag och andra organisationer som tar beslut om hur Norra Hisingen skall byggas och utvecklas. Stadsdelsnämnden vill göra denna vision känd i Göteborgs stad. Bygg ihop stadsdelen Stadsdelsnämnden vill att Norra Hisingen skall bli en stadsdel. För att Norra Hisingen skall fungera bättre behöver stadsdelen byggas ihop. En sammanbyggd stadsdel ger bl.a. bättre infrastruktur, bättre service, ökad kollektivtrafik, fler bostäder och fler mötesplatser vilket i sin tur skapar ökade möjligheter och jämnare förutsättningar för våra invånare till ett kvalitativt och hållbart boende på Norra Hisingen. För att lyckas med denna målsättning ser nämnden att det är särskilt viktigt att förvaltningens och stadens arbete i stort fokuserar på utveckling av de lokala torgen, exploatering av nya bostäder liksom utveckling av befintliga bostadsområden samt förbättrad kollektivtrafik i hela stadsdelen. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 4(16)

5 Geografiska områden med särskilt fokus Hökälla Naturområdet Hökälla har potential att utvecklas till ett grönt nav i stadsdelen. Till detta gröna nav skulle Tuve, Backa och även Kärra kunna sträva efter att ansluta. Med varsamhet för växt- och djurliv kan Hökälla användas mer som utflyktsmål, rekreationsområde och som en plats där människor kan lära sig om ekologi, djur och natur och området bör definieras som ett större natur- och rekreationsområde. Backa-Kärra Det finns en uppstartad fördjupad översiktsplan för området. Stadsdelsnämnden ser mycket goda möjligheter att exploatera Backa-Kärra med en blandad bebyggelse och genom detta bidra till en stor mängd nya bostäder som kan minska bostadsbristen i Göteborg. Backa-Kärra är i översiktplanen utpekat som ett utbyggnadsområde, men ligger utanför nuvarande avgränsning av den s.k. Mellanstaden. Det är i Mellanstaden som huvuddelen av Göteborgs nya bostäder skall tillskapas inom de kommande åren. Med förstärkt kollektivtrafik skulle Mellanstaden kunna utvidgas till att omfatta Backa-Kärra. Förutom tillförandet av en omfattande mängd nya bostäder kan nybyggnation i Backa-Kärra bidra till att skapa en mer sammanhållen stadsdel genom nya kopplingar mellan Kärra i norr, Backa i söder, Tuve i sydväst och Tagene verksamhetsområde i öster. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 5(16)

6 Selma Lagerlöfs torg med Litteraturgatan Selma Lagerlöfs torg inklusive stråket söderut längs Litteraturgatan är ett utpekat utbyggnadsområde. Stora byggbara ytor längs Litteraturgatan skapar utomordentligt goda förutsättningar för att komplettera området längs hela sträckan med bostäder och verksamhetslokaler och utveckla stråket till en levande stadsgata. Områdets invånarantal bör växa så att offentlig och kommersiell service får tillräckligt underlag, något som idag sviktar. Tuve Tuve har fortsatt stor potential för förtätning och nya bostäder här skulle stärka det lokala torget. Gällande Tuve är kopplingen till centrala staden viktig, inte minst med tanke på att Backaplansområdet med nya bostäder växer norrut. Det finns möjligheter till komplettering med bostäder vid Tuves södra entré och utveckla Tuvevägen till en stadsboulevard och på så sätt länka Tuve tydligare till Backaplansområdet. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 6(16)

7 Brunnsbo Även Brunnsbo är ett viktigt utvecklingsområde. Med Backaplans kommande utbyggnad och förändring är det viktigt att de stora barriärer som idag omringar Brunnsbo kan överbryggas så att den södra entrén till stadsdelen kan öppnas upp. Även Ringön kommer på sikt att utvecklas som destination i staden och som ett fortsatt viktigt verksamhetsområde med en stor mängd arbetstillfällen, vilket gör kopplingen dit från Norra Hisingen viktig. Det finns även planer för en ny pendeltågsstation i södra Brunnsbo vilket stärker Brunnsbos kapacitet som bostadsort och målpunkt med starka pendlingsmöjligheter. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 7(16)

8 Kärra Det finns ett färdigt program för Kärra centrum som kommer att efterföljas av detaljplaner, samt en uppstartad detaljplan för området väster om Kärra. Det finns även mer långsiktig potential för utbyggnad i området. Stadsdelsnämnden anser att det är av stor vikt att tillföra nya bostäder i Kärra, inte minst bostäder upplåtna med hyresrätt som idag saknas i området. Särskilt fokus på utveckling av de lokala torgen En strategiskt viktig fråga för stadsdelen är hur de lokala torgen kan utvecklas. Flera utvecklingsprojekt och planärenden pågår, bland annat kring Selma Lagerlöfs torg, Kärra centrum och Tuve centrum. Utvecklingsarbetet kommer att innebära stora möjligheter för torgen att bli viktiga mötesplatser och man lägger också grunden till hållbar stadsutveckling i hela stadsdelen genom att fokusera på de lokala torgen. Stadsdelsnämnden vill se ett särskilt fokus på utvecklingen av de lokala torgen och initiativ, både på lokal nivå och på staden nivå, som leder i den riktningen. Brunnsbo torg är idag det enda torg i stadsdelen som saknar stadsutvecklingsprojekt knutet till sig varför det är angeläget att sådana startas upp. Minska barriärerna och utveckla stråken Stadsdelsnämnden ser det som mycket viktigt att överbrygga stadsdelens barriärer. Detta gäller både småskaliga sådana, till exempel Litteraturgatan, men också större barriärer, som E6:an och dess trafikklustereffekter liksom Bohusbanan. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 8(16)

9 Norra Hisingen har en stor geografisk yta och är en av Göteborgs stadsdelar där bilinnehavet är högst. För att minska barriäreffekterna, knyta ihop stadsdelen och lyckas med målsättningarna om att öka det hållbara resandet är det viktigt att stärkta stadsdelens tvärförbindelser i kollektivtrafiken. Förbindelser bör i större utsträckning binda samman stadsdelen. Resenärer bör ges bättre möjligheter att resa inom och mellan stadsdelar i tvärled utan att behöva åka in till centrala knutpunkter för att byta färdmedel. Hur så kallade accesspunkter kommer att förläggas i stadsdelen är avgörande för Norra Hisingens befolkning, verksamma och besökare. Körkarlens gata är till exempel en felplacerad accesspunkt som bör förläggas i närmare anslutning till Selma Lagerlöfs torg i samband med utbyggnad. En flytt av Körkarlens gata kan vara beroende av att Selma Lagerlöfs torg blir ett fortsatt prioriterat utbyggnadsområde. Accesspunkter bör placeras även utanför mellanstaden. Lokala exempel från stadsdelen är Säve, Rödbo och Gerrebacka, områden som idag har ett särskilt högt bilinnehav. För att stärka människors förutsättningar att göra miljövänliga transportval är det nödvändigt att förbättra gång- och cykelmöjligheterna. Detta gäller särskilt i Norra Hisingens centrala delar där avståndet till stadskärnan är kort men där stråken begränsas av barriärer. Till exempel bör kopplingen mellan Tuve och Backaplan stärkas. Gång- och cykelvägar i anslutning till förskolor och skolor bör prioriteras. Möjligheterna för barn och unga att transportera sig tryggt och miljövänligt mellan målpunkter bör stärkas i stadsdelen. Hur vi lyckas med ambitionen Stadsdelsnämnden Norra Hisingen vill vara en aktiv del av arbetet med att utveckla stadsdelen. I det av nämnden inrättade samhällsbyggnadsrådet får politiker och tjänstemän möjlighet att diskutera de lokala stadsutvecklingsfrågorna och få fördjupad information om pågående stadsutvecklingsprojekt, inte minst från stadens aktörer. Nämnden har dock inte beslutanderätt i dessa frågor utan är en remissinstans och därför är god samverkan med externa parter helt avgörande för att komma framåt i visionsarbetet. Stadsdelsnämnden och stadsdelsförvaltningen kan i detta arbete bl.a. bidra med kunskaper om lokala förhållanden och befolkningskännedom. I arbetet med att systematisera de sociala kunskaperna om Norra Hisingen arbetar förvaltningen med att ta fram en lokal kunskapsbas över stadsdelens primärområden. Kunskapsbasen bygger på fakta och statistik över stadsdelens primärområden men också på kunskaper och erfarenheter som förvaltningen tillförskaffat sig i det operativa arbetet med stadsutvecklingsfrågorna. Detta sker t.ex. genom lokala trygghetsvandringar, invånardialoger och samverkan med verksamheterna kring deras behov och önskemål. Den lokala kunskapsbasen bildar en bra utgångspunkt för diskussioner om stadsdelens behov, styrkor och svagheter och därmed också om vilka områden som bör prioriteras i det fortsatta stadsutvecklingsarbetet. Vi uppmanar därför stadens aktörer att i alla skeden aktivt samverka med förvaltning och nämnd kring utvecklingen av Norra Hisingens olika primärområden i dessa frågor. Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 9(16)

10 Bilaga 2. Exempel på utformning av Lokal Kunskapsbas Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 10(16)

11 Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 11(16)