Abstract Christina Olin-Scheller Multimodalitet, medier och metoder. Utmaningar och möjligheter för SmDi som forskningsfält SmDi fyller 10 år. Under denna tid har ett nytt forskningsfält framgångsrikt etablerats och framstående forskningsmiljöer där intressanta och viktiga frågor ställs och besvaras finns idag representerade på en rad olika lärosäten. I min presentation vill jag belysa att det ämnesdidaktiska perspektivet har fört forskningen framåt, inte minst för att många studier har varit praxisnära och behandlat frågor som verksamma lärare ställer sig i sitt vardagliga klassrumsarbete. Fältet har också etablerat metoder och teoretiska perspektiv som bidragit till att utveckla gemensam förståelse. Under samma tid har de sammanhang som beforskas inom SmDi genomgått stora förändringar. Medielandskapet har antagit nya former och på flera sätt förändrat villkoren för läsande och skrivande i och utanför skolan. Literacy och multimodalitet har blivit etablerade begrepp som såväl forskare som lärare måste förhålla sig till och beakta. Genom att ta utgångspunkt i de förändrade villkoren, men också forskningsfältets etablerade teoretiska och metodiska ramar, lyfter jag fram några aspekter som utgör utmaningar och möjligheter för Svenska med didaktiskt inriktning. Plenar Svenska med didaktisk inriktning eller Svenskdidaktik eller Svenskämnets didaktik Vad är egentligen fältet och vad vill vi vara? Ibland är det klargörande att gå tillbaka till källorna. På SMDI:s hemsida finns en text av Jan Einarsson som på ett trevligt sätt återskapar en dialog mellan honom själv och Tor Hultman nätverkets anfader. Flera av er har säkert sett den, men jag vill ändå återknyta till den här. I texten menar Tor att den doktorandutbildning som nätverket startade för 10 år sedan skulle vara tvär- eller flervetenskaplig och humanistisk. Doktoranderna skulle få möta och diskutera arbeten inom flera forskningstraditioner och se hur en viss fråga kunde behandlas utifrån olika utgångspunkter. En annan tanke var, fortsätter Tor Hultman, att utbildningen inte skulle begränsas till skolämnet svenska utan omfatta villkoren för språkutveckling i ett vidare perspektiv. Det var en utvidgning av det didaktikbegrepp som inramas av de så kallade didaktiska frågorna om ett visst inlärningsstoff: varför?, av vem?, vad?, när?, hur? med vilket resultat? Jan: Var det detta vidare perspektiv som gjorde att ämnet kom att heta svenska med didaktisk inriktning och inte svenskdidaktik eller svenskämnets didaktik? Tor: Ja det var det
Jan: Jag tycker att detta är en viktig distinktion, men jag har lite svårt för att få folk att inse vitsen med den. Visserligen verkar de förstå vad jag säger, men jag har en känsla av att jag måste säga det flera gånger och med allt högre röst för att det ska uppfattas. Det är kanske mest språkvetenskapligt inriktade didaktiker som omedelbart kan se den innebörd som för mig framstår som väsentlig i detta, nämligen den att undervisning i skolans alla ämnen sker på svenska språket, huvudsakligen och ännu så länge i alla fall. Därmed kan man få upp ögonen för det intressanta med studier av hur svenska läses, talas och skrivs i olika ämnen och på vilket sätt det uppfattas. Så för mig framstår svenska med didaktisk inriktning som ett vidare begrepp som i sig innesluter svenskdidaktik eller svenskämnets didaktik. Men det behöver naturligtvis inte alls vara renodlat språkinriktat (eller inriktat just på språkutveckling). Det kan förstås också innefatta studier av hur skönlitteratur och andra kommunikationsformer kommer in i undervisning över huvud taget och på alla nivåer, t.ex. hur skönlitteratur används vid utbildning av jurister. För egen del tycker jag att detta samtal mellan två av nätverkets grundare är mycket betydelsefullt för hur jag uppfattar fältet och för de frågor som fältet innefattar. Fältet ska alltså inte begränsas till skolämnet svenska utan omfatta villkoren för språkutveckling i ett vidare perspektiv. I en tid av stora och snabba samhällsförändringar och där villkoren för att verka och utveckla skolan många gånger är pressande och svåra att överblicka är detta ingen enkel uppgift. Jag vill därför främst fokusera på hur medielandskapet har antagit nya former och på flera sätt förändrat villkoren för läsande och skrivande i och utanför skolan. Literacy och multimodalitet har blivit etablerade begrepp som såväl forskare som lärare måste förhålla sig till och beakta. Jag vill också belysa några utvecklingsmöjligheter för forskningsfältets etablerade teoretiska och metodiska ramar Jag vill börja i Medielandskapets utveckling, där aspekter som Konvergenskultur Prosumentrollen Användarbaserat innehåll Har förändrat villkoren för läsande och skrivande. Ni som har hört mig förut känner säkert igen dessa bilder, men eftersom utvecklingen fortsätter åt dessa håll tål att upprepas: Inom ramen för detta nya medielandskap etableras alltså prosumenter som tillsammans strukturerar, katalogiserar och skapar nya kulturella produkter allt i ett ständigt flöde. Ibland pratar man om digital natives och digital immigrants En allt viktigare del av detta flöde är de smarta telefonerna som, inte minst bland unga, breder ut sig i och utanför skolan. Ett exempel på detta är brevet från Clara 9 år, en digital native Så här börjar ett brev från Clara, 9 år. Brevet är adresserat hennes pappa och handlar om den i hennes tycke stora orättvisan att hon inte, som många andra i hennes omgivning, äger en mobiltelefon. Typ hälften av min klass har en och alla mina kompisar i Sverige har en förutom Astrid fast hon ska få en när hon fyller år, skriver Clara och fortsätter: Sara fick sin första mobil när hon var åtta! Innan hon avslutar brevet, argumenterar Clara väl för varför hon måste ha en mobil. Att ringa på den är inte viktigt alls. Istället vill hon ha tillgång till
internet och kunna kommunicera och interagera med sin omgivning online där hon befinner sig där och då. Clara har, liksom många barn och unga, ett otvunget och naturligt förhållningssätt till den digitala tekniken och vad den kan användas till. Hon är vad man ibland brukar kalla en digital inföding ( digital native, Prensky 2001), det vill säga en person som har datorns och internets digitala språk som modersmål. Ibland talar man också om den unga messengergenerationen (Selg & Findahl 2008) som under lustfyllda former utvecklat ett internetbaserat användarmönster utan omväg över tidigare tekniker. Messengergenerationen är ständigt uppkopplad och kommunicerar huvudsakligen online. Med de senaste årens tekniska utveckling där den så kallade smarta telefoner har översvämmat marknaden är detta inga problem. För Clara och hennes kamrater är den smarta telefonen huvudsakligen ett redskap för att umgås och att ha tillgång till sajter och sociala medier. I denna form av kommunikation har att ringa på traditionellt vis en underordnad betydelse. Pratandet via telefon har ersatts av läsande och skrivande via digital teknik där telefonen är ett av flera verktyg. Klipp! För många barn och unga börjar socialiseringen i att använda olika medier och tekniker i tidig ålder. Jag och kanske många med mig vill helst se läsinlärning på detta sätt klipp Oliver läser Men i själva verket är det snarare så här Bild Oliver framför datorn Eller snarare så här också I YouTube-klippet A Magazine is an ipad that doesn t work får vi under några minuter följa hur en pappa filmar sin ettåriga dotters utforskande av olika medieformat (se http://mashable.com/2011/10/13/baby-magazine-ipad/). Från början fångar kameran henne när hon obesvärat hanterar och navigerar sig fram på en ipad genom att använda touchprincipen för att klicka sig vidare. När hon sedan får tag på några olika modemagasin i glansigt papper, försöker hon att använda samma teknik men misslyckas förstås. Ingenting händer och hennes frustration växer. Klippet avslutas med orden For my 1-year-old daughter a magazine is an ipad that doesn t work.
It will remain so for her whole life. Steve Jobs has coded a part of her OS. Ettåringen i detta klipp är ytterligare ett exempel på hur digitala infödingar föds. För henne är ipaden det format hon känner igen sig i och de avslutande orden att Applegrundaren Steve Jobs har kodat en del av hennes OS (operativsystem) är på många sätt relevant. Till skillnad från många lärare är flertalet av eleverna i dagens skola digitala infödingar. Den 1-åriga flickan i YouTube-klippet kan sannolikt ännu inte bedöma relevansen av den information hon möter, men klippet är ändå ett exempel på hur olika medier styr vår väg att bli exempelvis läsare. En stor del av de elever vi har idag och vi får i framtiden har andra sätt att uppfatta såväl hur som vad och varför man läser och skriver, än vad många i de äldre generationerna har. Detta får konsekvenser också för hur utbildningssystemet måste förhålla sig till läs- och skrivlärande. Operativsystemen kodas tidigt och de digitala infödingarna tar snabbt till sig effektiva sätta att kommunicera och interagera, inte minst kring populärkultur i olika former. Självklart varierar sättet att agera och hantera teknologin mellan olika individer, socialgrupper och geografiska platser. För att ytterligare komplicera bilden går det inte att betrakta gruppen unga som en enhetlig massa. En del unga är mer aktiva skapare än andra som kanske nöjer sig med att titta och följa olika inlägg och flöden. Att urskilja skillnader i medieanvändning bara utifrån ålder, går alltså inte. Istället föreslår forskare att oberoende av ålder betrakta användarna utifrån digitala användarmönster och aktiviteter (Helsper & Eynon 2010). Horrigan (2007, 2009) urskiljer 10 olika grupper av användare kategoriserade utifrån vilken tillgänglighet de har till teknologin, hur man använder olika medietyper samt användarnas uppfattningar om hur media påverkar deras liv. Horrigan fann att bara två av dessa grupper var engagerade i aktivt skapande. Trots att bilden av ungas läsande och skrivande på nätet alltså på flera sätt framstår som långt ifrån homogen, utvecklar många barn via det digitala medielandskapet användarmönster och förhållningssätt som vuxna kan känna sig främmande för och utestängda från. Det mediala landskapet förändrar självfallet också villkoren för formella lärmiljöer som skolan. På så vis har det också stor bäring på svenska med didaktiskt inriktning såväl som underavdelningarna svenskdidaktik och svenskämnets didaktik. I skolan måste man förhålla sig konstruktivt till multimodala uttryckssätt och försöka förstå konsekvenserna för exempelvis utveckling av literacy. För 10-15 år sedan hade sannolikt ett lektionsupplägg som jag skildrar i en kommande artikel varit omöjlig.
Runstenen På samma sätt hade inte detta klipp utlagt på YouTube kunnat vara en del av svenskundervisnngen http://www.youtube.com/watch?v=qqtp8tqt-ik På samma gång hade det varit omöjligt att tänka sig att det på kort tid har visats över 2,5 miljoner gånger. Vad går att säga om villkoren för språkligt och narrativt lärande inom dessa uttrycksformer? Detta är en viktig uppgift för SMDI framöver. Det är också, menar jag, att följa utvecklingen för de unga som inte finns med på det digitala tåget? Självklart varierar sättet att agera och hantera teknologin mellan olika individer, socialgrupper och geografiska platser. För att ytterligare komplicera bilden går det inte att betrakta gruppen unga som en enhetlig massa. En del unga är mer aktiva skapare än andra som kanske nöjer sig med att titta och följa olika inlägg och flöden. Att urskilja skillnader i medieanvändning bara utifrån ålder, går alltså inte. Istället föreslår forskare att oberoende av ålder betrakta användarna utifrån digitala användarmönster och aktiviteter (Helsper & Eynon 2010). Horrigan (2007, 2009) urskiljer 10 olika grupper av användare kategoriserade utifrån vilken tillgänglighet de har till teknologin, hur man använder olika medietyper samt användarnas uppfattningar om hur media påverkar deras liv. Horrigan fann att bara två av dessa grupper var engagerade i aktivt skapande. Klipp Nätskugga Trots att bilden av ungas läsande och skrivande på nätet alltså på flera sätt framstår som långt ifrån homogen, utvecklar många barn via det digitala medielandskapet användarmönster och förhållningssätt som vuxna kan känna sig främmande för och utestängda från. Beskrivning av projektet Hur kan då vi forskare och lärare inom fältet svenska med didaktisk inriktning möta alla dessa utmaningar. Jag menar att det krävs nytänkande, inte minst när det gäller metoder. Forskningen inom SMDI har dominerats av ett sociokulturellt perspektiv och kvalitativa, etnografiskt inspirerade metoder. Detta har varit ett framgångsrikt koncept och har skapat enighet och en nödvändig gemensam förståelse. Jag tror dock att vi behöver öppna för andra teoretiska plattformar och metodiska angreppssätt. I projektet Läsa mellan raderna prövar Michael Tengberg och jag om det går att öka kunskapsbasen kring litteraturundervisning genom en interventionsstudie som inbegriper ett 15-tal lärare och flera hundra elever. Slutligen Hur framtiden för SMDI ser ut är naturligtvis svårt att sia om. Jag har här skissat några utmaningar och områden för fältet som är överblickbara från min horisont. Denna årliga konferens är ett tillfälle att träffas, utbyta erfarenheter och få nya idéer. Jag ser också konferensen som ett viktigt forum för möten mellan seniora forskare, doktorander, licenciander och verksamma lärare. Genom att ta vara på olika inriktningar och stötta
varandra i de olika professionella utvecklingsprocesser vi är i som enskilda individer kan vi fortsätta att växa oss starka. Vi behöver inte bli färre vi måste bli fler. Det övergripande målet för Nätverket SMDI är att verka för tillväxten av forskning och forskarutbildning inom området svenska med didaktisk inriktning. Nationella nätverket har till syfte att inom svenska med didaktisk inriktning verka för tillväxten av forskning och forskarutbildning stimulera utvecklingsprojekt inom fältet underlätta kontakter och informationsutbyte mellan verksamma forskare samt mellan forskare och lärare i den allmänna skolan organisera årliga konferenser. SMDI har även täta kontakter med modersmålsdidaktiska nätverk i övriga nordiska länder.