Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd



Relevanta dokument
Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK

Volvo Group Trucks Operations Gunnar Brunius, Fabrikschef Volvo Lastvagnar - Göteborg

Undervisning för hållbar utveckling (UHU) Hur har implementeringen av UHU påverkat undervisningen och ungdomars medvetande?

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Språkutvecklande arbetssätt i en ämnesövergripande värld.

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Naturvetenskaplig litteracitet inte bara en fråga om språk

Michal Drechsler Karlstad University SMEER Science Mathematics Engineering Education Research

Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017

Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling

Utbytesprogrammet Linneaus-Palme University of Fort Hare (Faculty of Education) och Umeå Universitet (Pedagogiska institutionen)

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

samhälle Susanna Öhman

Kelly, Kevin (2016) The Inevitable: Understanding the 12 Technological Forces The Will Shape Our Future. Viking Press.

For the goals to be reached, everyone needs to do their part: governments, the private sector, civil society and every human being across the world.

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Kan utbildning rädda världen?

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Pedagogiska akademier i en stuprörsorganisation

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

LÖNEN ETT EFFEKTIVT SÄTT FÖR ÖNSKAD PRESTATION - ENDA FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR KONKURRENSKRAFT I EN GLOBAL VÄRLD!

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

Vinnande

Venture Cup. Marie Gustafsson. Vilka ledarförmågor behöver jag som entreprenör? Hur får man ihop fritid och arbete, och fyller på sin egen energi?

MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan

Förskola i Bromma- Examensarbete. Henrik Westling. Supervisor. Examiner

Higher education meets private use of social media technologies PERNILLA

Informationssäkerhetsklimat kan det mätas?

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Intoduktionskursen 2015 Träff 7 Workshop. Välkomna!

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Arbetstillfällen

Scaled Agile Framework

Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch

University of Nottingham ett internationellt campus med många inriktningar


PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

Sustainability in everyday life

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Digitala läromedel? Ja, när de ger ett mervärde!

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

din omvärld 2014 #dinomvarld #unitedminds

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Ledare för kollegialt lärande

The Municipality of Ystad

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

DETTA TRODDE DU INTE ATT VÅRDDEBATTEN SKULLE HANDLA OM! LIVING POLICY LAB ALMEDALEN 1 JULI 2019

Collaborative Product Development:

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin Mars 2012

ATT LÄMNA VÅRDEN - ENSAMKOMMANDE BARN & UNGDOMAR ÅSA SÖDERQVIST SODASA@HHJ.HJ.SE DOKTORAND, JÖNKÖPING HÖGSKOLA

Equips people for better business

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Hållbar utveckling i kurser lå 16-17

IAK116 Perception/Färg, Ljus, Rum 1, 6 hp (VT16)

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum:

Cross Media Storytelling

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Matris - Identitet & livsstil

Helping people learn. Martyn Sloman Carmel Kostos

The Costly Pursuit of Self Esteem

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

Klicka här för att ändra format

Ready for Academic Vocabulary?

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?

Affärsmodellernas förändring inom handeln

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

MIK i skolans styrdokument

Learning study elevers lärande i fokus

En Framtid Värd att Leva. David Ståhlberg

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

IAK115 Kritiskt tänkande och teori inom arkitektur och design 1&2, 4 hp (H15)

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum:

Samhälle och karriärutveckling Stockholm sept 2011 Voice of Users

Kursbeskrivning och studieplan för UM8017. Ämnesdidaktik undervisning och lärande i naturvetenskap 5 hp vt 2013

Svensk vuxenutbildning i ett Nordiskt perspektiv Stockholm 7 okt 2011 Voice of Users. 20 oktober 2011

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

Katarina Wijk, fil doktor

Läsning med digitala verktyg Vad är egentligen läsning idag?

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

Transkript:

Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning - en kort historisk exposé Forskning om lärande och miljöundervisning - vad vet vi? Exempel från pågående forskning Något om debatten om miljöundervisning

Pedagogikämnet

Kommunikation S S M Vem säger vad till vem, hur, med vilken effekt? Kritiken Ex. Massmedia Dialog och samtal

Kommunikation om miljö - att beakta vem, vad Vad talar vi om Vad talar vi inte om Vad är svårt att tala om Vem kan säga vad

Sändare och mottagare - ex. undervisning Lärarens syfte intention uppgift tolkning Studentens problem/projekt projekt

Jean Piaget 1896-1980

World view Ideology Meta level of alternative frameworks Theoretical context (Conceptions Norms for action) Alternative frameworks (Theoretical concepts) T e c h n o l o g y Practical context Experience Perception Practice Empirical context Caravita & Halldén, 1994

The warming trend inom forskning om begreppsförändring Motivation (personlig relevans, intresse, master goals, performings goals Pintrich et al. 1993) Beliefs and values (ex. evolution) (Southerland & Sinatra 2003) Känslor (ex. history, Limon 2003) Metakognition and epistemologisk förståelse Sociala och kulturella sammanhanget

Forskning om studerande och studerandes lärande i miljöundervisning Kunskap, attityder och beteenden visavi miljöfenomen eller miljöproblem. lärande som en effekt av ny (och inte reguljär) miljöundervisning. I utvärderingar har elevers kunskap om olika fenomen analyserats före och efter ett undervisningstillfälle. Dessa studier är kvantitativa och söker mäta samband mellan orsak (undervisning) och verkan (lärande). studerandes erfarenheter och upplevelser av miljöundervisning. lärande om miljö som en kunskapsbildningsprocess (jfr punkt 2).

Förenklingar - men komplext KAB modellen Vilken slags kunskap behövs? Till vadå? Dimensioner att beakta för att bättre förstå (miljö)lärande: -Vem -Var -Vad -Hur -Varför

Förskolebarn som tar del av utomhuspedagogik och går i skogen Pensionärer som försöker förstå klimatförändringar på TV Lantbrukare som lägger om skötsel för att öka biologisk mångfald enligt nya direktiv

Olika aspekter på miljö och hållbarhetsfrågor 2. Natur 4 5 1. Individ 6 3. Samhälle (Lundholm, 2008)

Forskningsfrågor - Hur ser elevers och individers föreställningar om, och kunskap ut om samhället - ekonomi, politik, lagar, normer? - I relation till naturen! - Hur ser de på sig själva i relation till samhället, andra människor, och natur?

- Kunskap och lärande i informella sammanhang med särskilt fokus på brukare : Vilken kunskap om natur finns och hur påverkar den förvaltning? Jfr adaptiv förvaltning, adaptiv samförvaltning Även här, uppfattningar om gemensamma resurser, stat/politik, lagar, normer. - Hur påverkas vi av våra värderingar och känslor när vi lär om miljö?

Forskningsprojekt 1. Projekt om lärande i ekonomiämnet (högskolestuderande). Värderingars betydelse i lärprocessen. 2. Projekt i Kina (14-åringar) Climate change and morality. Students conceptions of the individual and society. 3. Projekt i England (11-18 åringar) What should be priced, and what should be free for everyone? Students understanding of price, the environment and the issue of normality

World view Ideology Meta level of alternative frameworks Theoretical context (Conceptions Norms for action) Alternative frameworks (Theoretical concepts) T e c h n o l o g y Practical context Experience Perception Practice Empirical context

2. 1. Bilköp och individen som mig själv Studenterna exluderar naturen och är helt fokuserade på egna behov. Nature Individual Society individual as self individual as others

2. Fabriksägare och individen som jag själv - Naturen tas i beaktande - Viktigast, relationen mellan individ och samhälle framhålls där individen räknar med samhällets stöd (lån etc).

3. Bilinköp och fabriksägare - individen som andra När sammanhanget är individen som andra, framhålls naturaspekten. Relationen mellan individ och samhälle aktualiseras också, men samhället (staten, naturvårdsmyndigheter) har en kontrollerande och dömande funktion. Nature Individual Society individual as self individual as others

Sammanfattningsvis Nature Individual Society individual individual as self as others

3. Uppfattningar om pris, det allmännas bästa och miljön What should be free to everyone? What should people have to pay for? Sitting on a beach Take-away beef burger Fruit Studying at university Water Watching film at the cinema Driving cars in a road

Gratis eller inte? 1. Nödvändighet och rättvisa 2. Använder resurser 3. Prissignal till konsumenter

Normalitet You don t make fruit, it grows on trees so it is again natural. It is the same as the beach is natural, water is natural and fruit is natural. That is why I think they should be free.

Lärande för förändring - i en föränderlig värld Röster i en debatt om miljöundervisningens syfte och innehåll ESD 1: Promoting and facilitating changes in what we do Promoting (informed/skilled) behaviours and ways of thinking, where the need for this is clearly identified and agreed Learning for sustainable development (Vare & Scott, 2007)

ESD 2: Building capacity to think about (and beyond) what experts say and to test sustainable development ideas Exploring the contradictions inherent in sustainable living Learning as sustainable development

Fokus på ESD 1 i undervisning är Problematiskt eftersom människor mycket sällan ändrar sitt beteende på uppmaning! Men framförallt, fokus på ESD 1 minskar vår möjlighet att reflektera, granska, ändra och anpassa oss till förändring.

Olika aspekter på miljö och hållbarhetsfrågor 2. Natur 4 5 1. Individ 6 3. Samhälle (Lundholm, 2008)

Det är dags att prioritera och omfördela Vi behöver kritiskt tänkande - men också kreativt tänkande för att klara förändringar. Ang normer: Vi behöver uppmuntra elever/individer att reflektera över normer, och stödja dem som törs avvika. Beteenden och kunskap: Undervisa/kommunicera så att elever och medborgare förstår vitsen och accepterar ekonomiska styrmedel och lagar; politiska beslut för det allmännas och naturens bästa.

Individer, politik och företag i samspel för natur, naturresurser och kyligare klimat Individer: medborgare/ brukare/ konsumenter Politiska partier/ regering Företag

Frågor för diskussion I vilket syfte vill du skaffa dig den kunskap som den här kursen kan ge? (Är det professionellt eller personligt?) Hur ser du på lösningar för att vi ska hantera miljöproblem, och bättre hantera vår natur och våra naturresurser?