1 Instuderingsfrågor Modern politisk filosofi HT 2013 Kap I-VII i Kymlickas Modern Politisk Filosofi Kap. I Introduktion Gustaf Arrhenius 1. Ta en titt på innehållsförteckningen i Kymlickas bok. Är det någon tankeriktning inom modernt politiskt tänkande som du saknar? 2. Fundera över Kymlickas användning av begreppen "värde" och "måttstock" på sidan 12. Kymlicka verkar anse att för att kunna jämföra olika värden så måste man åberopa ett "djupare värde". Är det sant? Kap. II Utilitarismen 1. Utilitarismen brukar presenteras som en moralisk princip men bör nog mer korrekt beskrivas som ett schema som inrymmer en mängd principer som har vissa gemensamma egenskaper. Gå igenom Kymlickas presentation av utilitarismen och skapa en lista över olika egenskaper som kan inrymmas i den utilitaristiska familjen, t ex olika ideer om vad som har värde, riktighetskriterium eller beslutsmetod, handlingsutilitarism eller regelutilitarism, vad som betraktas som det relevanta utfallet (konsekvenserna) av en handling eller regel, mm. Fundera också på hur man bäst kan definiera konsekventialism. Fundera över hur mycket av Kymlickas kritik av utilitarismen som kan bemötas genom att justera någon eller några av egenskaper du har listat. 2. Vad är enligt Kymlicka de två tilltalande dragen hos utilitarismen? Vad är de två "argumenten" för utilitarismen? Enligt Kymlicka så ger dessa två argument upphov till två helt olika tolkningar av utilitarismen: "utilitarism som hänsynstagande till alla intressen" och teleologisk utilitarism. Definiera dessa två tolkningar. Enligt Kymlicka så kräver den senare men ej den förra tolkningen att vi skall fördubbla jordens befolkning även om detta innebär att den genomsnittliga välfärden sjunker med nästan hälften. Varför det? Fundera över följande fall: Du kan antingen skapa Adam med hög välfärd eller André med låg men positiv välfärd. Vad skulle de två versionerna av utilitarism säga om detta fall? 3. Kymlicka hävdar om illegitima preferenser att "[v]i anser normalt att sådana preferenser är orättvisa, och inte bör räknas" (sida 35) och det kan man väl hålla med om. Å andra sidan så tycker vi väl inte att vi skall förbjuda t ex rasister från att rösta i allmänna val. Hur kan man få dessa två åsikter att gå
2 ihop? Redogör for Dworkins distinktion mellan "externa" och "personliga" önskningar och hur han använder denna distinktion för att vederlägga utilitarismen. 5. I detta kapitel florerar flera olika begrepp om "moralisk jämlikhet". Försök hitta alla. Varför tycker Kymlicka att Hares utilitarism ej är förenlig med moralisk jämlikhet? 4. I Williams anda hävdar Kymlicka (sidan 31) att "[v]i tycker inte att det är fel att bryta löften därför att löftesbrott väcker känslor av vrede. Snarare är det så att löftesbrott väcker vrede därför att det är fel". Tror du att vi skulle tycka det var fel att bryta ett löfte om ingen blev arg? Om ej, kan man dra någon slutsats från detta? Kap. III Liberal jämlikhet 1. Rawls princip om det rättvisa samhället består egentligen av tre principer och två prioritetsregler. Gå noggrant igenom dessa och försäkra dig om att du har förstått hur dessa principer är relaterade till varandra (det är inte helt lätt!). Vad är effektivitetsprincipen, principen om maximering av summan av nyttigheter och differensprincipen? Tips: Kymlicka säger inte mycket om dessa och det han säger är differensprincipen är fel (hur kan man snabbt konstatera detta?) -- slå upp i Rawls A Theory of Justice 12-13, sida 65-83 (boken finns på institutionen). 2. Vilka är de friheter som den första principen talar om? Vilka är de nyttigheter som den andra principen behandlar? Tycker du att någon frihet/nyttighet bör läggas till/tas bort? 3. Vilka är Rawls två huvudargument för sina principer? Är ursprungspositionen ett av dessa argument? Vad är ursprungspositionen egentligen - hur avgör man vilken information som skall tillåtas tränga igenom "slöjan"? Och vad är "maximin-strategin"? Användning av "okunnighet" för att garantera opartiska beslut är en populär metod. Jämför Hare och Rawls på denna punkt. 4. Vad är "reflektiv jämvikt"? 5. Vad menar man när man säger att en fördelningsprincip skall vara "talang-okänslig" men "ambitions-känslig"? Varför är detta krav ett problem för Rawls andra princip? 6. Varför blir det ingen skillnad "i praktiken" mellan Dworkins talangokänsliga och ambitions-känsliga teori och Rawls andra princip? Tycker du att denna slutsats kan ha betydelse för hur vi skall bedriva politisk filosofi? Vad är en "näst bästa" lösning? Kap. IV Libertarianismen
3 1. Fundera över kopplingen mellan libertarianismen (eller nyliberalismen som den ibland också kallas) som teori och de politiska strömningar som vi brukar referera till som libertarianska eller nyliberala (Moderata Samlingspartiet under 80-talet, Reagans Republikanism och Thatchers toryism). Observera not 21. Tycker dessa politiska grupperingar att den "fria marknaden" är av instrumentellt värde eller ett värde i sig? 2. Redogör för Nozicks berättigande-teori (entitlement-theory) och de två huvudargumenten för hans teori. Vad är enligt Kymlicka de viktigaste bristerna i dessa argument? Kan du finna någon annan brist i Nozicks argumentation? 3. Formulera "Lockes förbehåll" (Locke's proviso, översatt till "det lockeska villkoret" i Kymlickas bok). Vad är de två allvarligaste bristerna i Nozicks tolkning av detta förbehåll? 4. Vad är ett "ömsesidig nytta" kontrakt och hur skiljer sig ett sådant kontrakt från Rawls dito? 5. Beskriv teleologisk, neutral och ändamålslig frihet. Kan du finna några invändningar mot Kymlickas kritik av dessa friheter? 6. Vilken struktur måste enligt Kymlicka varje påstående om frihet ha och hur kan denna struktur användas som ett argument mot påståendena "Den fria marknaden innebär mer frihet" och "Till skillnad från historiska rättviseteorier (t ex Nozicks teori) så kan inte mönstrade rättviseteorier (t ex Rawls teori) förverkligas fortlöpande utan att minska människors frihet"? Kap. V Marxismen 1. Kymlicka delar upp marxismen i tre strömningar med avseende på hur de förhåller sig till den "liberala rättvisesynen". Beskriv. Kan du tänka dig en fjärde ståndpunkt? (Tips: se not 35) 2. Varför är det ett misstag, enligt vissa marxister, att ägna sig åt frågor om rättvis fördelning av nyttigheter utan att tala om hur dessa produceras? 3. Vad är "rättvisans omständigheter" ("the circumstances of justice")? Hur tänker sig vissa marxister att dessa omständigheter kan upphävas? 4. Varför anser Engels att det är nödvändigt att socialisera ägandet? Kymlicka skriver att detta argument är oberoende av en teori om rättvisa. Varför det? 5. Definiera de marxistiska begreppen "exploatering", "mervärde" och "arbetsvärde". Försök formulera en fullständig version av Cohens argument att lönearbete är exploaterande. Varför kan detta argument leda till att skatter till förmån för de svaga i samhället betraktas som exploaterande? Jämför med Roemers och Arnesons exploateringskriterium. Vad är enligt Kymlicka de två "hederliga sätt" som lönearbete kan uppstå?
4 6. Varför är kostsamma behov och dyra smaker ett problem både för rawlsianer och marxister? 7. Vad är perfektionism? Flera av Kymlickas argument mot marxisternas höga värdering av icke-alienerat arbete riktar sig just mot den perfektionistiska komponenten i alienationsteorin. Kan man formulera en alienationsteori utan perfektionistiska inslag? (tips: titta på hur Rawls definierade "grundläggande nyttigheter") Vad betyder förresten ordet "alienation"? Kap. VI Kommunitarismen 1. Varför ger värdeskepticism (subjektiv naturalism) inget stöd för självbestämmande? Kymlicka ger två uttalade argument för självbestämmande - ett kunskapsteoretiskt och ett som anför att värdet hos handlingar beror på hur vi är motiverade att utföra dem. Utveckla. Tycker du att det senare argumentet biter mot alla typer av paternalistiska handlingar? 4). 2. Vad är en neutral stat i Rawls jargong? (Obs! Glöm ej bort att läsa not 3. Vad betyder "det gemensamma bästa" för en liberal respektive en kommunitarian? Vad är den "kantianska" respektive den "kommunitarianska" synen på jaget? Är skillnaden av politiskt intresse eller endast spännande för medvetandefilosofer och andra tvivelaktiga figurer? 4. Stödet till Operan brukar attackeras med jämna mellanrum -- kommer du ihåg Rambo-Rimbau debatten? Kommunitarianerna hävdar att en neutral stat ej kan lägga sig i den kulturella marknaden och att detta är ett hot mot självbestämmandet som är så viktigt för liberaler -- varför det? Vad är Kymlickas motargument? Följer det från Kymlickas argument att man måste stöda befintliga kulturella former? Kunde man inte lika gärna skapa nya eller återuppväcka gamla? Eller skulle det inte till och med kunna räcka med att vi dokumenterade olika sätt att leva? Man skulle då kunna gå till biblioteket när man behövde "på ett fantasirikt sätt föreställa sig olika föreställningar (sic) om det goda livet" (sida 222). Eller? 5. Kymlicka hävdar att man som liberal skall föredra den "kulturella marknaden" framför staten som den lämpligaste arenan för en värdering av olika livsstilar. Tänk dig nu en kyrklig organisation som predikar en predestinationslära som innebär att om man är rik i detta liv så beror det på att man är en av Guds utvalda. Denna kyrka lockar, inte helt överraskande, en mängd välbeställda människor. Dessa människors bidrag gör att denna kyrka kan med annonser och kampanjer aktivt kan sprida sin lära och värva fler medlemmar. För en organisation bestående av pacifistiska vegetarianer är situationen mer prekär. De flesta medlemmarna lever på en tämligen skral fot och de har inte råd att stödja några informationskampanjer. Denna grupp lever en tämligen undanskymd tillvaro i samhällets utkanter. Behöver man som liberal tycka att detta är som det skall vara? Mer precist formulerat:
5 Behöver man som liberal acceptera att framgång på den ekonomiska marknaden ökar ens makt över den kulturella marknaden, dvs ens förmåga att påverka vilka livsstilar som överlever eller sprids? Kan man inte lika gärna tänka sig att detta är en fråga för den "politiska marknaden", dvs något vi kan påverka genom det politiska systemet där alla har en röst oavsett ekonomisk framgång? Fundera också kritiskt över Kymlicka användning av begreppen "stat", "politisk fråga", "privata sfären" och "politiska sfären". Dessutom, vad för institutioner i Sverige fungerar som stöd för olika "livsstilar"? 6. Varför är existensen av marginaliserade grupper och mångkulturella stater ett fundamentalt problem för kommunitarister och deras idé om det "allmänna goda"? Kap. VII Feminismen 1. Vilka svagheter är enligt Mackinnon inbyggda i "olikhetssynen"? Kan du ge några konkreta exempel? Varför är detta ett argument för att sluta tänka på ojämlikheten som en fråga om diskriminering och i stället analysera det i termer av makt? Kan alla de teorier vi läst om anpassas till maktsynssättet? 2. Beskriv de två distinktionerna mellan det offentliga och det privata. Vad är dessa två distinktioners filosofiska ursprung? 3. "Grekernas" och Hegels syn på värdet av politiken skiljer sig från feministerna och liberalerna enligt K. Förklara. Även om feminismen och liberalismen delar en gemensam syn på värdet av politiken så finns det meningsskiljaktigheter av empirisk karaktär. På vilket sätt problematiserar dessa skiljaktigheter vissa liberala värden? 4. Varför strider tanken på en familjebaserad avskildhet mot hela idén om rätt till avskildhet? 5. Beskriv omsorgsetikens huvuddrag. Är omsorgsetiken ett riktighetskriterium eller en beslutsmetod? (varning: knepig fråga). 6. Att betona de "narrativa" och "kontextuella" aspekterna av en situation är inte bara populärt bland omsorgsetiker utan också hos de skribenter på våra kultursidor som tycker om att kalla sig "postmoderna". Vad innebär denna betoning? Varför verkar detta ej leda till att vi kan kasta politiska normativa principer på sophögen? Vad utmärker en universell princip och kan omsorgsetikerna undvika att åberopa sådana principer? 7. Omsorgsetikerna lägger stor vikt vid empati och kommunikation. Står detta i motsättning till Rawls okunnighetsslöja och Hares idealiserade sympatisör? 8. Kymlicka leker med tanken att den grundläggande skillnaden mellan omsorgsetik och rättviseetik består i att den förra betonar "subjektivt lidande snarare än objektivt orättvisa som grund för moraliska anspråk". Dock skulle
en av de teorier du tidigare studerat helt hålla med omsorgsetikerna på denna punkt. Vilken? Denna teori verkar också drabbas av samma problem som omsorgsetikerna på denna punkt -- nämn några av dessa problem. 6