Granskning av fastighetsunderhåll

Granskning av fastighetsunderhåll Kalmar kommun Revisionsrapport 2010-12-07 Caroline Liljebjörn Åsa Bejvall

Innehållsförteckning 1. Bakgrund, revisionsfråga, avgränsning och metod... 3 2. Organisation... 3 3. Fastigheter... 4 3.1 Fastighetsunderhåll... 5 3.2 Investeringar... 8 3.3 Brukarnas synpunkter... 11 3.4 Besiktningar... 11 4. Revisionell bedömning... 11 4.1 Kontrollmål... 12 Bilaga: Fotodokumentation från besök av fastighetsobjekt 2 of 15

1. Bakgrund, revisionsfråga, avgränsning och metod Vi har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun granskat kommunens fastighetsunderhåll. Granskningen ligger inom revisorernas beslutade revisionsplan år 2010. Caroline Liljebjörn och Åsa Bejvall från Komrev inom PwC har genomfört granskningen. Revisionsfrågan är om kommunens fastigheter underhålls på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt samt om lokalerna är ändamålsenliga. Följande kontrollmål skall beaktas: Kartläggning av kommunens fastighetsinnehav. Kartläggning av om- till och nybyggnation. Hur är fastighetsförvaltningen organiserad? Hur styrs och samordnas fastighetsunderhåll? Hur budgeteras underhåll, långsiktigt och kortsiktigt? Har kommunen något eftersatt underhåll? Vilka aktiveringsregler finns för anläggningstillgångar? Sker aktivering av underhåll? Vilken uppföljning har kommunen av underhållskostnader? Vilken uppföljning har kommunen av fastighetsstandard? Hur följs brukarnas synpunkter på lokalerna upp? Sker besiktningar? Besök på ett urval fastighetsobjekt, fotodokumentation. Vi har i vår granskning besökt och intervjuat kommunens fastighetsavdelning samt haft kontakter med kommunens ekonomiavdelning. Rapporten är i sin faktadel avstämd med berörda tjänstemän. Vi har besökt fastighetsobjekt i Halltorp, Hagby, Rockneby, Djurängen, Berga och Funkabo. 2. Organisation Kalmar kommun har en fastighetsförvaltning som är organiserad under serviceförvaltningen. De har till uppgift att se till att kommunen har ändamålsenliga lokaler samt att samordna kommunens fastighetsförvaltning. Fastighetsavdelningen är också den organiserad under serviceförvaltningen och består av enheterna drift och service samt bygg. Avdelningen har hand om underhåll, investeringar och drift samt utför löpande underhåll där entreprenörer inte anlitas. De flesta skolor och förskolor men även en del särskilda boenden har egna vaktmästare. De är till 75-80% anställa i sin förvaltning medan resterande tiden avser serviceförvaltningens drift- och serviceavdelning när de arbetar med enklare underhåll av fastigheterna. Det är vaktmästarnas uppgift att fånga

upp underhåll och rapportera vidare sådant som de inte själva kan åtgärda. Några vaktmästare beskriver att de under en längre tid påtalat fel och brister till serviceförvaltningen, men att åtgärder uteblivit utan någon motivering. Fastighetsavdelningen har sedan ett år tillbaka en planeringsingenjör anställd vars uppgift är att planera underhållet, följa upp projekt samt uppdatera fastighetsregistret Summarum från Incit (tidigare Repab). Alla fastigheter är registrerade i systemet, men det har inte uppdaterats med de åtgärder som utförts på fastigheterna. 3. Fastigheter Kalmar kommun innehar år 2010 fastigheter till en yta av 348 886 kvm. Ytan fördelas på olika typer av fastigheter enligt följande: Fastighetstyp BRA Arbetslokaler 15 355 Förvaltningslokaler 39 602 Skolor 103 802 Gymnasieskolor 64 304 Fritidslokaler 33 148 Bebyggda tomter 708 Förskolor 23 276 Omsorgslokaler 49 829 Lantegendomar 7 562 Bostadsfastigheter 4 416 Bostadsrätter 6 884 Summa 348 886 Som framgår ovan upptar skollokalerna den till ytan största delen av kommunens fastigheter med nästan en tredje del av den totala fastighetsytan. Där efter kommer fastigheter för gymnasieskolor, omsorgen, förvaltningslokaler och fritidslokaler. Kommunens fastigheter finns i en excellista där verksamhet, objektsnummer, fastighetsbeteckning, benämning, adress, BRA-yta 1 och förvaltare finns angivet. I objektslistan finns fastigheter med noll BRA-yta. Dessa kan vara mark där ingen fastighet finns eller förhyrda lokaler där kommunen har städavtal och försäkringsavtal. 1 BRA är bruksarea uttryckt i kvadratmeter 4 of 15

BRA-yta 4 416 7 562 6 884 15 355 Arbetslokaler Förvaltningslokaler 0 49 829 23 276 39 602 Skolor Gymnasieskolor Fritidslokaler 708 33 148 103 802 Bebyggda tomter Obebyggda småhustomter 64 304 Förskolor Omsorgslokaler Lantegendomar Bostadsfastigheter Bostadsrätter 3.1 Fastighetsunderhåll Då kommunens fastighetssystem inte är uppdaterat med utförda åtgärder finns inte heller någon egentlig underhållsplan. Serviceförvaltningen har en arbetsplan för åren 2010-2012 men den är inte uppdaterad i ett längre perspektiv. Arbetsplanen finns i Excel och fylls löpande på allt eftersom behov rapporteras in från vaktmästare och drift- och serviceavdelningen. Bedömning görs om underhållet behöver ske i år eller om det kan vänta till kommande år. När budgeten är förbrukad flyttas underhåll fram till nästa år. Prioriteringar har hittills skett genom att underhåll utförts där större planerade byggnationer skett. Inga större ombyggnationer är planerade under den närmaste tiden utan underhåll kommer att ske utifrån störst behov och där lokalernas fortsatta användning kommer att vara oförändrat. För fastigheter där en förändring av verksamheten är planerad eller framtiden är osäker avvaktar förvaltningen med underhåll tills beslut är fattat. Omprioriteringar kan ske i samband med nya politiska beslut. 5 of 15

tkr 60 000 50 000 40 000 30 000 Underhållskostnader per år 20 000 10 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Underhåll utfall 45 438 45 695 49 465 54 665 50 936 Underhåll budget 44 550 41 940 38 373 39 259 43 223 Underhållskostnaderna har varje år överskridit budget. Det är framför allt underhållet av skolor och förvaltningslokaler som överskridit budget. År 2008 lades underhållskostnader på Ljungbyskolan för 15 mnkr och år 2007 5 mnkr på Ljungbyskolan och 3,2 mnkr på Trekantens skola. Budgeten och redovisningen är uppdelad i planerat underhåll och avhjälpande underhåll (akut underhåll). För år 2009 uppgick budgeten för planerat underhåll till 26,3 mnkr och för akut underhåll till 16,9 mnkr. I budgeten och i den interna hyreskalkylen beräknas planerat underhåll uppgå till 75-158 kr/kvm och akut underhåll till mellan 35-76 kr/kvm. Kostnaden varierar beroende på vilken typ av fastighet det avser. Högst kostnader är avsatta för förskolor med 76 kr för akut underhåll och 158 kr för planerat underhåll. Vanligast förekommande är 55 kr för akut underhåll och 149 kr för planerat underhåll vilket är rekommendationer från Repab. Kostnad kr/m 2 2005 2006 2007 2008 2009 Drift 149,30 177,20 163,20 165,65 182,50 Avhjälpande underhåll 41,85 45,75 51,60 53,75 63,25 Planerat underhåll 94,20 91,30 89,85 95,15 90,70 Källa: Kommunens årsredovisningar Av ovanstående tabell framgår utfallet av underhållskostnaderna samt driftkostnaderna per kvadratmeter. Kostnaderna för de avhjälpande underhållet har stigit varje år medan det planerade underhållet har varierat mer över åren. 6 of 15

Fastighetsavdelningens egna bedömning är att det utvändiga underhållet av fastigheterna är eftersatt. Eftersom underhållsplanen och informationen i fastighetsregistret inte är uppdaterat finns ingen vetskap om hur stora resurser som krävs för att klara av underhållet av kommunens fastigheter på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Fastighetssamordnaren nämner till exempel att alla kök är byggda samtidigt vilket inom några år kommer kräva omfattande resurser då dessa behöver renoveras. Detta finns inte dokumenterat och någon plan för när och hur detta ska ske finns inte. Någon strukturerad uppföljning av underhållskostnaderna görs inte efter avslutat projekt. Vid större ombyggnationer som även innefattat underhåll har uppdelning av kostnaderna gjorts av projektledaren. Det går inte att utläsa av fakturorna vilket som är investering och vilket som är underhåll utan uppdelning har skett efter anbudsförfrågan och budget. Underhållskostnader per fastighetstyp 45 000,0 40 000,0 35 000,0 30 000,0 25 000,0 20 000,0 15 000,0 10 000,0 5 000,0 Bostadsrätter Bostadsfastigheter Lantegendomar Omsorgslokaler Förskolor Fritidslokaler Gymnasieskolor Skolor Förvaltningslokaler Arbetslokaler 0,0 2005 2006 2007 2008 2009 Underhåll i form av stambyte registreras inte heller i fastighetsregistret. Inte heller finns någon plan för byte av stam i fastigheterna. Behov av stambyte identifieras främst genom okulär besiktning i samband med andra investeringar i fastigheterna. 7 of 15

tkr Underhållkostnader 2009 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Förval Arbets tningsl Skolor lokaler okaler Gymn Fritidsl Försk asiesk okaler olor olor Omsor gsloka ler Lante gendo mar Bosta dsfasti gheter Bosta dsrätt er utfall akut underhåll 815 2 060 6 839 3 000 1 114 2 337 2 858 67 1 441 353 utfall planerat underhåll 2 373 3 429 10 292 3 972 2 486 4 248 1 860 0 222 1 169 Som framgår av diagrammet ovan läggs den största delen av underhållskostnaderna på skolfastigheterna. År 2009 var 10,3 mnkr planerat underhåll och 6,8 mnkr akut underhåll. Totalt sett redovisade kommunen 30,1 mnkr i planerat underhåll jämfört med budgeterat 26,3 mnkr och 20,9 mnkr i akut underhåll jämfört med budgeterat 16,9 mnkr. 8 of 15

Fastighetstyp Utfall planerat underhåll Budget planerat underhåll Utfall akut underhåll Budget akut underhåll Arbetslokaler 2 373 1 090 815 975 Förvaltningslokaler 3 429 3 379 2 060 1 450 Skolor 10 292 13 014 6 839 5 221 Gymnasieskolor 3 972 3 250 3000 3410 Fritidslokaler 2 486 870 1 114 875 Förskolor 4 248 2 340 2 337 2 018 Omsorgslokaler 1 860 1 575 2 858 2 257 Lantegendomar 0 0 67 60 Bostadsfastigheter 222 500 1 441 429 Bostadsrätter 1 169 300 353 175 Summa 30 050 26 318 20 883 16 870 Källa: kommunens ekonomisystem; underhållskostnader för år 2009 Som framgår av tabellen ovan är planerat underhåll för arbetslokaler, fritidslokaler, förskolor och bostadsrätter som överskridit budget medan skolorna underskrider sin budget med ca 3 mnkr. Avseende akut underhåll har däremot skolorna överskridit sin budget med 1,6 mnkr och bostadsfastigheter med ca 1 mnkr. 3.2 Investeringar Kalmar kommun har antagit riktlinjer för vad som ska redovisas som investering respektive driftskostnad. Riktlinjerna är från år 2004 och håller för närvarande på att uppdateras i och med kommunens dokumentation av verksamhetsledningssystem. Riktlinjerna är inte kända av tjänstemännen på fastighetsavdelningen avseende beloppsgränsen. Riktlinjerna säger att lagstiftning och rekommendationer ska följas. En anläggningstillgång är avsedd för stadigvarande bruk eller innehas i rörelsen. I anskaffningsvärdet ska samliga utgifter för förvärvet eller tillverkningen inräknas samt indirekta kostnader t ex administration och projektering. För att uppfylla kraven på en investering ska samtliga tre kriterier vara uppfylla: Tillgång som har en ekonomisk livslängd överstigande tre år, Tillgång som har ett anskaffningsvärde överstigande 20 000 kr exklusive moms, Värdehöjande förbättring. Exemplifierade riktlinjer när beloppsgränsen är uppfylld i fastighet finns också angivet: Fastighetstillbehör som är värdehöjande är investering, t ex anskaffandet av parkettgolv om det tidigare fanns en korkmatta Utbyte av befintligt tillbehör mot ny är underhåll och driftkostnad. 9 of 15

tkr Det är inte möjligt att utifrån fakturorna dela upp arbetet som utförts i olika kategorier av investeringar och underhåll. Bokföringen måste därmed anpassas efter anbudsförfrågan och budgeten. Investeringar per år 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Investeringar utfall 53 677 106 609 144 851 133 223 60 342 Investeringar budget 98 771 251 741 333 216 344 146 147 348 Som framgår av diagrammet ovan understiger utfallet budget för varje av de redovisade åren. Det är framförallt avseende fritidslokaler där investeringarna inte kunnat genomföras som planerat. Investeringar per år 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2005 2006 2007 2008 2009 Bostadsrätter Bostadsfastigheter Lantegendomar Omsorgslokaler Förskolor Fritidslokaler Gymnasieskolor Skolor Förvaltningslokaler Arbetslokaler 10 of 15

År 2007 uppgick de totala investeringarna till 145 mnkr varav arbetslokaler (29 mnkr), skolor (42 mnkr) och omsorgslokaler (30 mnkr) var den största delen. År 2008 uppgick de totala investeringarna till 133 mnkr där skolor avsåg den absolut största delen (80 mnkr). År 2009 var investeringarna betydligt lägre och uppgick till 60 mnkr. Även då avsåg den största delen skolor, 28 mnkr. 3.3 Brukarnas synpunkter Brukarnas synpunkter inhämtas främst genom brukarundersökningar. Dessa sker vanligtvis i form av enkäter vartannat år. Brukarna får också få vara med och framföra sina åsikter i samband med större ombyggnationer i form av investering eller underhåll. Efter avslutat projekt lämnas också en enkät ut till brukaren för att fånga upp om de är nöjda med ombyggnationen och att den motsvarar deras förväntningar. Det ger också fastighetsavdelningen en chans att förklara eventuella avvikelser mot planerna. Till varje hyreskontrakt tecknas en lista över vilken fördelning som gäller för underhållsansvar mellan serviceförvaltningen och brukaren. Detta för att undervika diskussion om vem som ska bekosta olika åtgärder. 3.4 Besiktningar Fastighetsavdelningen genomför inga generella eller årliga besiktningar av fastigheterna. Eventuella åtgärder som behövs fångas upp via vaktmästarna. Efter att fastighetsavdelningen har fått indikationer på eventuella brister inspekterar planeringsingenjören fastigheten och bedömer vad som behöver åtgärdas. Fastighetsavdelningen gör ingen uppföljning av fastigheternas standard och den är därmed inte heller dokumenterad. Flera på fastighetsavdelningen har arbetat länge och har en lång erfarenhet och medvetenhet om fastigheternas standard. Skyddsronder genomförs löpande och då är fastighetsförvaltningen med och samlar in och dokumenterar felen. 4. Revisionell bedömning Vi bedömer att kommunens fastigheter inte underhålls på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, men att lokalerna till största delen är ändamålsenliga. Vi grundar vår bedömning på att servicenämnden inte har någon långsiktigt planering för fastighetsunderhållet. En arbetsplan finns men den är endast uppdaterad för år 2010 och delvis för år 2011 och 2012. Fastighetsregistret Summarum är inte heller uppdaterat med utfört underhåll och ombyggnationer. Servicenämnden gör inte heller någon strukturerad och dokumenterad uppföljning av underhållskostnaderna och fastigheternas standard. Vaktmästarnas uppgift är att kommunicera underhållsbehov. Vi rekommenderar att kommunikationsvägarna mellan vaktmästarna och serviceförvaltningen förtydligas. Fastighetsavdelningen bedömer själva att det utvändiga underhållet av fastigheterna är eftersatt och vi gör samma bedömning utifrån de besök vi gjort på utvalda fastigheter. 11 of 15

Vi rekommenderar att en långsiktig underhållsplan tas fram för att på ett strukturerat sätt kunna göra rätt bedömningar av vilket underhåll som ska utföras och i vilken ordning. Vi rekommenderar att fastighetsregistret i Summarum uppdateras med nedlagt underhåll och investeringar per år. Med ett uppdaterat fastighetsregister och en långsiktig underhållsplan förbättras kommunens möjligheter att underhålla sina fastigheter på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt. Vi har i denna granskning inte gjort några stickprov avseende om servicenämnden följer god redovisningssed avseende aktivering av underhåll. Fastighetsavdelningen bedömer själva att eftersatt underhåll inräknas i investeringen. Vi anser att servicenämnden systematiskt bör gå igenom uppdelningen av värdehöjande förbättringar och underhåll så att man tillgodoser kravet på god redovisningssed. Vi rekommenderar att servicenämnden redan i avtalet med entreprenören begär att få en uppdelning av de utförda arbetena i investeringar respektive underhåll. Detta för att underlätta en rättvisande uppdelning när fakturan anländer. 4.1 Kontrollmål I vår granskning har vi besvarat följande kontrollmål: Kartläggning av kommunens fastighetsinnehav. Kalmar kommun innehar knappt 350 000 kvm i olika fastigheter. Fastigheterna är både bebyggda och obebyggda markområden. Fastigheterna delas upp i olika typer beroende på användningsområde. Kartläggning av om- till och nybyggnation. Kommunen har inte uppdaterat fastighetssystemet Summarum och det är därmed inte möjligt att göra någon kartläggning av om- till och nybyggnationen. Hur är fastighetsförvaltningen organiserad? Kommunens fastighetsförvaltning är organiserad under serviceförvaltningen och har till uppgift att samordna kommunens fastighetsförvaltning. Fastighetsavdelningen består av enheterna drift och service samt bygg och ingår även de i serviceförvaltningen. Avdelningen hanterar drift av fastigheterna, underhåll och investeringar. Hur styrs och samordnas fastighetsunderhåll? Underhållsbehov rapporteras in av fastigheternas vaktmästare/brukare till fastighetsavdelningen som verifierar att behovet finns och lägger in det i underhållsplanen. Kommunikationen mellan vaktmästarna och serviceförvaltningen kan förbättras. Prioriteringar sker utifrån störst behov och att lokalerna ska fortsätta att brukas för samma ändamål. Om prioriteringar kan ske utifrån nya politiska beslut. Hur budgeteras underhåll, långsiktigt och kortsiktigt? Underhåll budgeteras endast enligt kommunens normala budgetprocess, dvs kommande år och därtill två nästföljande år. Serviceförvaltningens arbetsplan dokumenteras i excel och förändras efter behov. År 2010 finns dokumenterad och till viss del även 2011 och 2012. Någon längre budget eller underhållsplan finns inte dokumenterad. 12 of 15

Har kommunen något eftersatt underhåll? Fastighetsförvaltningen själva bedömer att det utvändiga fastighetsunderhållet är eftersatt. Utifrån våra besök av fastighetsobjekt bedömer även vi att det utvändiga fastighetsunderhållet är eftersatt. Vilka aktiveringsregler finns för anläggningstillgångar? Kommunens aktiveringsregler är från år 2004 och är inte kända till beloppsgränsen av tjänstemännen på fastighetsavdelningen. För att en investering ska få aktiveras säger riktlinjerna att tillgången ska vara avsedd för stadigvarande bruk, överstiga 20 tkr exkl moms samt avse värdehöjande förbättring. Sker aktivering av underhåll? Vi bedömer det som troligt att underhåll aktiveras. Detta grundar vi på att tjänstemännen inom fastighetsavdelningen inte gör någon uppdelning av fakturorna i samband med ombyggnation utan redovisningen görs utifrån anbudsförfrågan och budget. Vilken uppföljning har kommunen av underhållskostnader? Servicenämnden gör ingen strukturerad uppföljning av underhållskostnaderna. Avstämning mot budget görs men någon dokumentation över var underhållet har utförts finns inte i och med att fastighetsregistret inte är uppdaterat. Vilken uppföljning har kommunen av fastighetsstandard? Servicenämnden gör ingen strukturerad uppföljning av fastigheternas standard. Besök på fastigheterna görs av fastighetsförvaltningen i samband med skyddsronder samt om ett underhållsbehov indikerats. Brister dokumenteras därefter i arbetsplanen för åtgärd de närmaste åren. Hur följs brukarnas synpunkter på lokalerna upp? Brukarundersökningar genomförs vartannat år genom enkäter. Genomgång och utvärdering med brukarna görs också innan och efter större ombyggnationer. Sker besiktningar? Nej, fastighetsavdelningen genomför inte regelbundet besiktningar. Besiktningar sker endast i samband med skyddsronder och vid indikationer på underhållsbehov. Besök på ett urval fastighetsobjekt, fotodokumentation. Vi har besökt fastighetsobjekt i Halltorp, Hagby, Rockneby, Djurängen, Berga och Funkabo. Kommentarer om respektive fastighet återfinns nedan medan fotodokumentationen redovisas delvis i bilaga samt samtliga foton på bifogat USB-minne. Halltorp skola Matsal; röd träbyggnad, relativt nymålad, även fönster. Invändigt relativt sliten, avskavd färg och sprickor i väggarna. Köksutrustningen okej enligt kökspersonalen. Skolbyggnaden, något sliten invändigt. Utvändigt eftersatt underhåll av fönster. Fönster, dörrar och dörrfoder i stort behov av målning. Gymnastiksal; underhåll ok, även duschar och omklädningsrum. 13 of 15

Hagby förskola Avdelning Duvan, barack väster om skolan. Invändigt är underhållet ok. Delvis hål i väggarna och ojämn värme enligt förskollärarna. Stående vatten i avloppet och lukt från toalett och skötrum. Utvändigt är fasaden täckt med alger. Byggnaden är mörkt gröngrå istället för ljusgrå. Även markiserna är mögliga och fungerar ej. Avdelning Svanen, villa öster om skolan. Invändigt är underhållet ok. Delvis hål i väggarna och fuktskada vid ett takfönster. Utvändigt är fasaden mot norr angripen av alger, färg saknas på fasaden och fönster, mossa växer på takpannorna. Avdelning Storken, stuga mellan villan och skolan. Invändigt är väggarna något slitna. Fuktskador finns i taket i två rum. Utvändigt är fasaden sliten och färg saknas även på fönster. Hagby sporthall Idrottssalen bedöms vara i gott skick. Omklädningsrummen och duscharna är mycket slitna, hål i golvet, reva i tapeten, avskavd färg på fönsterblecken. Utvändigt är fasaden sliten. Gavel mot norr är täckt med alger. Möregården Fastigheten renoverades 2008 och slutbesiktning gjordes våren 2010. Fastigheten är i gott skick. Luftkonditioneringen bedöms fungera väl förutom i köket där det saknas helt. Smärre underhåll bedöms behövas i form av lös planka vid entrén samt tvätt av tak och fasad mot norr. Rockneby skola Förråd på skolgården, hål i hängrännor samt avskavda vindskivor Skolbyggnad, utvändigt i behov av målning av fönster och fönsterbleck samt fastsättning och komplettering av stuprör och hängrännor. Invändigt, nymålat i korridorer, dock ej dörrfoder och lister. Klassrummen är något slitna. Ett eluttag saknar skyddslock. Syslöjdssalens golv är slitet. Personalrummet har trasiga takplattor, hål i en dörr, tröskel saknas till tambur. Köksinredningen är gammal och sliten. Gymnastiksal endast granskad utvändigt. Fönster och övriga trädetaljer är i behov av målning. Fönsterrutor är trasiga och lagade med silvertejp. Rockneby förskola Bedöms som relativt nybyggd. Invändigt besök på avdelningarna Björnen och Myran, väggarna är något slitna och i behov av målarfärg. Kyrkskolan, röd träbyggnad, endast granskad utvändigt. Fasad i rödmålat trä. Fasad och fönster i behov av målning. Trappräcke upp till entré instabilt och saknar delvis färg. 14 of 15

Djurängskolan Utvändigt, solskydd i trä, behöver målas och byta ruttna brädor. Grunden har sprickor och delvis trasiga hörn. Entrédörrar i trä är dåliga och endast delvis utbytta. Träpanel delvis rutten nertill. Invändigt, allmänt sliten, särskilt socklar, foder och vävtapet. Läckage i källaren vid regn gör att vävtapet och målarfärgen på golvet lossnat. Enligt vaktmästaren upptäcktes detta för 10 år sedan och påtalades men har inte åtgärdats. Förrådsbyggnad på skolgården, nybyggd men det asfalterade golvet har sjunkit på två ställen redan. Förskolan Djurängen Utvändigt, träfasaden upp under tak behöver oljas. Fönster i behov av målning och mossa på taket. Invändigt, allmänt slitet, mycket hål i väggarna och slitna socklar och foder. Förskolan Skogsrået Röd träbyggnad, nymålad 2009. Invändigt delvis i behov av målning. Vissa rum målade 2006/2007 men inte alla. Slitna dörrfoder och socklar. Östra Funkaboskolan Träpanel till viss del, ser nymålade ut. Trädörr till nödutgång saknar målarfärg. Fönstren till slöjdsalarna är i mycket dåligt skick, saknar i princip helt målarfärg. Matsalsbyggnad, kapprum och matsal i behov av invändig målning. Enligt personalen är fönstren i matsalen dragiga. Lister saknas i viss mån. Fritidsgården, bedöms i huvudsak som ok. Köket är slitet. Västra Funkaboskolan Låg röd träbyggnad ombyggd i våras. Inget behov av underhåll. Rosa huvudbyggnad, byggd 1935, utvändigt, putsen skadad, stuprör skadade. Invändigt, korridorerna är slitna, element och trappräcke saknar målarfärg till stora delar. Klassrummen är något slitna och i behov av målning, främst lister och dörrfoder. Gymnastiksal och omklädningsrum, element och socklar i behov av målning. Fritids i källaren, skadat innertak, dörrfoder i behov av målning. Personaltoaletten har fuktskador. Vaktmästarens utrymme i källaren, saknar nödutgång. Golvet är fuktskadat, rinner in regnvatten. Golvbrunn under handfat är ej iordninggjort. Problem med besök av råttor enligt vaktmästaren. 2010-12-07 Stefan Wik, kundansvarig Åsa Bejvall, Godkänd revisor, projektledare 15 of 15

Halltorp

Hagby

Möregården Förskolan Skogsrået

Djurängsskolan

Djurängens förskola

Rockneby skolan

Rockneby förskola

Östra Funkabo

Västra Funkabo