Guide för webbpublicering att skriva för webben. Version: 2.2 2014-08-20

Guide för webbpublicering att skriva för webben Version: 2.2 2014-08-20 1

Innehåll 1 Inledning... 3 2 Webben som medium... 4 2.1 Hur läser vi på webben?... 4 2.2 Vi är otåligare på webben... 5 2.2.1 Några karakteristiska drag för webbesökare... 5 3 Innan du börjar... 6 3.1 Vad vill du säga?... 6 3.2 Vem vill du säga det till?... 6 3.3 Vad vill folk veta?... 7 3.4 Hur ska du säga det?... 7 4 Skriv som en journalist... 8 4.1 Lyft fram budskapet... 8 4.2 Börja med det viktigaste... 8 4.3 Skriv kort... 8 4.4 Skriv tydligt... 9 4.5 Skriv enkelt... 9 4.6 Skriv trovärdigt... 9 4.6.1 Kontrollera din texts stavning och läsbarhet i MS Word... 10 4.6.2 Så här kontrollerar du din texts läsbarhet i MS Word... 10 5 Anpassa materialet... 11 5.1 Ge överblick... 11 5.2 Dela upp och disponera texten... 11 5.3 Skriv tydliga rubriker och mellanrubriker... 11 5.4 Dela inte upp sammanhängande texter på flera sidor... 12 5.4.1 PDF-filer... 12 5.5 Länkar som visar vägen... 12 6 Bilder... 13 6.1 Välj rätt bild... 13 6.1.1 Fotografiet ger en verklighetskänsla... 13 6.1.2 Illustrationer och Grafik förtydligar... 13 6.2 Bildformat för webben... 14 7 Läs mer... 15 7.1 Böcker och kompendier... 15 7.2 Regler och Riktlinjer... 15 7.2.1 Regler för Karolinska Institutets varumärkesplattform... 15 7.2.2 Regler och riktlinjer för Karolinska Institutets grafiska profil... 15 7.2.3 Webbriktlinjer för offentlig sektor (f.d. 24-timmarsvägledninge)... 15 7.2.4 PUL, personuppgiftslagen... 15 7.2.5 Tryckfrihetsförordningen... 15 7.2.6 BBS-lagen (Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor)... 16 7.2.7 Sunets etiska regler... 16 7.2.8 Myndigheters skrivregler... 16 7.2.9 TTs språkregler... 16 2

1 Inledning Det här kompendiet riktar sig till dig som ska skriva och publicera texter på KIs webb. Du kanske redan idag arbetar med webbpublicering eller är i startgroparna med att börja. Dokumentet ska, tillsammans med Riktlinjer och regler för Karolinska Institutets webbplatser, Handbok för nya ki.se/drupalhandboken för Internwebben, samt övriga närliggande dokument, vara ett stöd för alla som är verksamma kring KIs webbar. Förvaltningslagen (1986:223) uppmanar offentligt anställda att sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Grunden för att information ska vara lättillgänglig användbar och begriplig är att ett klart och enkelt språk används. Att vara webbredaktör innebär bland annat att du ansvarar för att de texter som publiceras är läsbara, begripliga och korrekta. Men det innebär också att se till att materialet är välstrukturerat så att användaren hittar det hen söker samt att sidor hålls uppdaterade och levande. I det här kompendiet har vi plockat ut sådant som vi tycker är viktigt att känna till för alla som arbetar med webb. I början av kompendiet berättar vi lite om webbens särart som medium och hur webbanvändare generellt brukar bete sig. Därefter kommer en del som innehåller grundläggande regler och tips för hur du skriver, strukturerar och disponerar innehåll bäst för att nå ut med ditt budskap. Om ditt hjärta klappar extra för att utforma texter föreslår vi att du fördjupar dig i skrivandets konst. Längst bak i kompendiet finns bok- och länktips. 3

2 Webben som medium Olika medier har olika förutsättningar. Webben som medium skiljer sig från till exempel trycksaker, vilket ställer speciella krav på materialet på en webbplats. Webben har ingen given början och slut på samma vis som till exempel en bok där man för det mesta läser från pärm till pärm. På webben är besökaren aktiv (och ofta otålig) och gör hela tiden olika val genom att klicka sig runt i menyer, ner i strukturer eller vidare till en annan webbplats. Trycksaksläsarens enda aktivitet består i att vända blad, antingen framåt eller bakåt. Webben är ett snabbt och ibland stressande medium. Det är svårt för besökaren få en överblick på webben och skaffa sig en uppfattning om hur mycket information som kan tänkas dölja sig under menyerna på en okänd webbplats. En webbsida kan innehålla allt ifrån en enda rad till 10 000-tals rader. Webben förgrenar sig på ett sätt som varken böcker, tidningar eller TV kan göra. Därför är det extra viktigt med en genomtänkt, tydlig struktur. Både övergripande för allt material men också för den enskilda texten 2.1 Hur läser vi på webben? För att kunna skapa bra innehåll på vår webbplats måste vi naturligtvis ta hänsyn till hur folk använder den. Undersökningar har visat att vi använder information förmedlad på en bildskärm annorlunda jämfört med samma information förmedlad i trycksaker. När vi läser på bildskärm skumläser vi text, det vill säga vi skummar eller ögnar igenom texten. Vi har ofta ont om tid och därför lusläser vi sällan varje ord. När vi skummar text så fastnar ögat vid speciella fraser eller nyckelord och vi kan snabbt skaffa oss en överblick för vad texten handlar om. Därmed inte sagt att vi aldrig läser på djupet därför att det handlar om en webbsida. En studie som genomfördes av Poynter-institutet i USA 2007 visade snarare att när en besökare väl har hittat en text på webben som är tillräckligt intressant så är hen beredd att läsa längre texter på webben än på papper. Inse att människor läser på ett helt annat sätt när de surfar på nätet jämfört med när de läser något på papper, och anpassa dina texter efter det. Det menar journalisten Erik Geijer 4

2.2 Vi är otåligare på webben Ofta använder vi oss av webben när vi vill söka information, vi vet ungefär vad vi är ute efter. Webben ger oss tillgång till ett gigantiskt utbud av information, och vi kan använda sökmotorer till vår hjälp för att finna det vi söker. Ibland får vi många träffar, då hoppar vi mellan webbplatser, klickar oss runt via olika länkar och skummar i textmassor tills vi hittar en fras, ett ord som stämmer med det vi letar efter. Det går snabbt, informationen levereras ögonblickningen när vi klickar på en länk. Vi förväntar oss omedelbar respons av varje handling. Detta gör oss i större utsträckning mer målinriktade, rastlösa och otåliga när vi befinner oss på webben än vad vi är annars. Surfaren läser bara de tre till fyra första orden i ett stycke och hoppar sedan till nästa stycke om inte innehållet verkar intressant Det menar språkkonsulten Anna Hass 2.2.1 Några karakteristiska drag för webbesökare Otåliga Webbsurfaren är som regel en mycket otålig person fostrad i den nya tidens hoppande mellan olika informationskanaler. Eller som någon fyndigt har uttryckt det: Homo Zapiens den zappande människan. Det är alltså denna moderna zappande människa vi har att utforma våra webbplatser för. Om inte webbplatsen har gjort intryck och fångat surfarens uppmärksamhet inom några sekunder är vi förlorade - zap och besökaren är på en annan webbplats. Söker svar - skumläser När vi väl har hittat något intressant ger vi oss oftast inte tid att läsa sidorna ordentligt. Istället ögnar vi igenom webbsidorna i jakt på svar på våra frågor eller länkar som kan leda oss vidare mot svaren på våra frågor. Det är extra viktigt att innehållet på en webbplats fokuserar på att vara användbart. För att informationen verkligen ska nå fram till de otåliga besökarna måste den vara extra tydlig, inriktad på att hjälpa besökaren att: hitta rätt information ge svar på problem utföra uppgifter Utforma alltid sidornas innehåll så att de stödjer skumläsning genom att använda talande rubriker, mellanrubriker, punktlistor och korta stycken. 5

3 Innan du börjar Det första du bör göra när du ska producera och publicera material för webben är att organisera ditt arbete. Om du till exempel arbetar med innehåll för sidor är det första du ska tänka på vad du vill säga och till vem. Du bör alltså tänka över vilken målgrupp du har och hur du bäst når dem. 3.1 Vad vill du säga? Formulera ditt budskap, syfte och mål för dig själv. Gör det så specifikt du kan. Då är det mycket lättare att förmedla det till andra. Ställ följande frågor: Vad vill jag säga? Hur vill jag påverka besökaren? Vad ska det leda till? Ska du skriva en text som ska leda till att besökaren påverkas att utföra något? En konkret handling som till exempel: Anmäla sig till ett seminarium, delta i ett diskussionsforum eller läsa en viss bok? Skriv ner det i så fall. Skriv till exempel: Budskapet är att ge information om höstens kursutbud, anmälningsförfarande, tider och platser. Syftet är att få intresserade att anmäla sig via webben. Målet är att få in anmälningar två veckor före kursstart och skicka ut förberedande övningsuppgifter till deltagarna en vecka före kursstart. 3.2 Vem vill du säga det till? Lika viktigt som att veta vad du vill säga är att veta vem du vill säga det till. Vilken målgrupp vänder du dig till? Ju bättre du känner din målgrupp desto större chans har du att nå den. Ofta har man flera målgrupper. Välj då ut en huvudmålgrupp och vänd dig till den i första hand. Anpassa sedan språket och tonen just för den. Försök inte att skriva en text som är allmän och passar alla, det fungerar sällan bra. Har du för många olika målgrupper är det oftast nödvändigt att skriva om texten i flera versioner för att den ska fungera. Skriv ner faktorer som du tror är viktiga att känna till om dina målgrupper. Det kan vara: Ålder, kön, yrke, utbildning, nationalitet, förkunskaper inom aktuella områden. 6

3.3 Vad vill folk veta? Ibland är det lätt att fastna i det man själv vill att besökaren ska läsa på webbplatsen. Som skribent måste du kunna frigöra dig från sändarperspektivet och se till målgruppens behov. Vilka frågor vill besökaren hitta svar på? Vilken information behöver de för att gå vidare för att uppnå sitt syfte med besöket på din webbsida? Du kan ibland behöva ett utomstående perspektiv för att leverera texter för den aktuella målgruppen. 3.4 Hur ska du säga det? När du har identifierat din huvudmålgrupp är det dags att även välja ut en specifik person ur denna samling. Skriv sedan dina texter direkt riktade till honom eller henne, var personlig och anpassa språket och tonen i texten för just den personen. Om du ska skriva en text för en blivande student för ett program där du vet att det oftast är yngre personer som söker så ska du tänka på en specifik yngre person och försök att formulera dig lite lättsammare. Efter att anmälningarna har bedömts som behöriga gör vi ett första urval. Varje utbildning har sin egen modell för urval. Efter det fördelar vi platserna på utbildningen mellan de som valts ut. Sedan får alla sökande ett antagningsbesked som meddelar om de har blivit antagna, står som reserv eller är strukna. När alla anmälningar har behörighetsbedömts sker urval 1 i vilket utbildningsplatserna fördelas mellan de sökande enligt den urvalsmodell som är fastställd för respektive utbildning. Besked om resultatet av urval 1 meddelas de sökande i ett antagningsbesked. Där anges om du är antagen, reservplacerad eller struken. Tänk också på att inte svänga dig med termer, modeord eller fackuttryck i onödan. Om du vänder dig till en blivande student på läkarprogrammet kan du ju inte förvänta dig att hen känner till medicinska termer innan hen har börjat sina studier eller hur? Använd helst ett personligt tilltal och en aktiv meningsbyggnad när du skriver, det berör besökaren mer och ger dig större chans att nå fram. Checklista: Innan du börjar, ställ dig följande frågor: 7 Vad vill folk veta? Vad vill jag säga? Till vem vill jag säga det, vad har jag för målgrupp? Hur ska jag säga det? Hur vill jag påverka besökaren? Vad vill jag att det ska leda till, t.ex. en konkret handling av besökaren?

4 Skriv som en journalist Med tanke på webbens särart som medium och de bångstyriga webbanvändarna, så kan man tro att det krävs ett särskilt sätt att skriva just webbtexter. Men det som fungera bäst är att hålla sig till journalistiska väl beprövade skrivregler. Här är några av de mest grundläggande: Lyft fram budskapet Börja med det viktigaste först Skriv kort, tydligt och enkelt Skriv trovärdigt 4.1 Lyft fram budskapet Journalisten skriver för att väcka intresse, dra in och fånga läsaren. Hen gör det genom att framhäva budskapet i sin text. Ett förslag eller en slutsats förmedlar hen ofta direkt, kanske redan i rubriken. Det här sättet att skriva passar webben perfekt eftersom skärmens storlek är begränsad, om budskapet ligger långt ner på sidan måste ju besökaren rulla i texten för att se det. 4.2 Börja med det viktigaste Strunta i att brodera ut texten med tjusiga inledningar eller allmänna reflektioner. Börja istället med det viktigaste först. Skriv sedan i fallande prioritetsordning. Använd gärna ingresser för att antingen sammanfatta hela texten eller, om du formulerat din slutsats redan i rubriken, för att förklara varför det är som du säger. Inledande sammanfattningar hjälper besökaren att direkt avgöra om texten är relevant för honom eller henne. Lägg detaljerad information som bakgrund, bakomliggande faktauppgifter, metoder längst ner på sidan. Låt besökaren själv avgöra om hen vill fördjupa sig genom att läsa det. 4.3 Skriv kort En bra webbtext ligger runt 1000 tecken. Skriv därför kort och koncist. Alltför ordrika texter skymmer budskapet. Stryk ord som inte behövs, rena utfyllnadsord. Tänk dock på att växla mellan långa och korta meningar för att ge texten rytm och undvika telegramkänsla. Prova om det går att skriva kortare meningar genom att ta bort uttryck som: i sig, annars, på olika sätt, utgör, ha till uppgift, när det gäller utan att betydelsen ändras i meningen. Prova också att byta ut långa ord mot kortare som: marknadsföring istället för marknadsföringsinsats och forskning istället för forskningsverksamhet. 8

4.4 Skriv tydligt På webben bör du vara extra tydlig, skriv så konkret du kan. Vill du skriva utförligt detaljerat med en skönlitterär ambition ska du hellre välja ett annat medium. Att briljera med tjusiga och invecklade formuleringar eller att brodera ut texten med långa resonemang fungerar inte på webben. Kontakta mig om du har fler frågor. Undertecknad kan kontaktas för ytterligare frågor. 4.5 Skriv enkelt Skriv så att folk begriper vad du menar. Använd enkla ord, var inte onödigt byråkratiskt eller krånglig. Långa meningar, byråkratsvenska, många bisatser och svåra ord drar ner på läshastigheten på din text och försvårar för läsaren att ta till sig ditt budskap. Jag hoppas vi kan komma överens om höjden på staketet. Jag vill att det ska vara minst 2 meter högt för att slippa all form av insyn. Jag hyser hopp om att vi kan förlikas beträffande inhägnadshöjden. Jag anser att det vore önskvärt med en höjd på åtminstone 2 meter för att säkerställa fullständigt insynsskydd. Undvik fackbegrepp, förkortningar och modeord. Om du har en text med många krångliga ord, ta hjälp av ett synonymlexikon: http://www.synonymer.se för att hitta en enklare synonym. Du kan också använda regeringskansliets Svarta lista med många bra förslag på hur du kan byta svåra ord mot enklare: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/19775 4.6 Skriv trovärdigt Prova att byta ut ord som till exempel anhålla mot begära, anmoda mot uppmana eller föreligga mot finnas. Eller modeord som: implementera mot genomföra, outsourca mot delegera och change managementprocess mot en process för att hantera förändringar i en organisation Kontrollera alltid att faktauppgifter stämmer och att du har stavat rätt. Stavfel och språkfel kan leda till att besökaren tvivlar på skribentens kompetens, även när det gäller textens innehåll 9

Var extra noggrann med årtal, egennamn och kontaktuppgifter. Hur ska man kunna lita på en person som inte ens kan stava namnet rätt? Se upp med särskrivningar. I Myndigheternas skrivregler finns regler för särskrivning. Det är också viktigt att du ser till att informationen hela tiden hålls uppdaterad. Skriv ut texten när du ska korrekturläsa den, det är lätt att missa stavfel på skärmen. Låt någon annan läsa din text. 4.6.1 Kontrollera din texts stavning och läsbarhet i MS Word Ta hjälp av MS Word för att kontrollera dina texter i programmets grammatik- och stavningskontroll. Du kan också kontrollera din texts läsbarhet med hjälp av MS Words läsbarhetsstatistik. Läsbarhetsstatistik bygger på ett mått på en texts svårighetsgrad. Forskare har med olika metoder försökt mäta hur svårt det är att läsa olika texter. Ett antal faktorer har visats påverka läsbarheten: meningslängd, antal bisatser, ordens längd, ordens vanlighet, men även faktorer som läsarens bakgrundskunskap, intresse, motivation och individuella läsförmåga. När man kontrollerar sin text med MS Words läsbarhetsstatistik, kan läsbarhetsmåttet variera mellan ca 15 (väldigt lätt) till 60 (svår). I Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump har värden runt 25 uppmätts. I akademiska läroböcker och på kultursidor kan man få värden över 50. Formeln mäter bara ytliga egenskaper hos texten och tar inte hänsyn till innehållet eller textens disposition. Men den har visat sig fungera väl med hur människor rangordnar texter efter svårighetsgrad 4.6.2 Så här kontrollerar du din texts läsbarhet i MS Word För att kontrollera läsbarhetsstatistik i MS Word behöver du först göra några inställningar i programmet. Klicka på fliken Granska i menyn och välj Stavning och grammatik. Klicka på Alternativ nere till vänster i den dialogruta som dyker upp. Bocka för kryssrutan Visa läsbarhetsstatistik. Nu kommer läsbarhetsstatistiken att visas nästa gång du gör en stavnings- och grammatikkontroll. Markera en text och välj: Stavning och grammatik under Granska i menyn. En stavnings- och grammatikkontroll görs. När den är klar får du en dialogruta: Läsbarhetsstatistik där värdet för läsbarheten för den aktuella texten visas. Ju lägre siffra du får desto lättare är din text att läsa. Checklista: Skriv som en journalist Ställ dig följande frågor: Kan jag framhäva budskapet bättre? Har jag skrivit det viktigaste först? Kan jag formulera texten kortare, tydligare och enklare? Stämmer alla faktauppgifter? Har jag kontrollerat stavning, grammatik och ev. läsbarhetsstatistik? 10

5 Anpassa materialet 5.1 Ge överblick Anpassa ditt material för besökaren genom att disponera och strukturera sidorna. Hjälp användaren att snabbt få överblick och förstå vad texten handlar om. 5.2 Dela upp och disponera texten Dela upp texten i mindre stycken med tydliga underrubriker då blir de lättare att överblicka och underrubrikerna fungerar som nyckelord som stödjer skumläsning. Punktlistor är ett bra sätt att lyfta fram delar ur texten, till exempel vid uppräkning istället för att baka in en massa fakta i texten. Avhandla högst en huvudpunkt i varje stycke. Annars finns det stor risk att läsaren missar just den informationen som hen är ute efter. 5.3 Skriv tydliga rubriker och mellanrubriker På webben är rubrikens främsta uppgift att ge läsaren en rimlig chans att förstå vad hen kan vänta sig av den följande texten. Därför är det viktigt att rubriker och mellanrubriker är tydliga och informativa I en bra webbtext ska man kunna ta bort allt utom rubriken och ändå förstå vad texten handlar om. Rubriker på webben står ofta helt för sig själv: som en av många träffar i en lista hos en sökmotor, som en länk på en annan sida, eller på en bokmärkeslista. De läses ofta med litet sammanhang medan till exempel en rubrik i en tidning ofta följs av en förklarande ingress. Också när rubriken läses tillsammans med sin text, ger webben mycket mindre sammanhang än i en tidning. Det beror på att så mycket mindre av en text är synlig i bildskärmsfönstret. Rubrikerna ska vara pärlor av klarhet. Jakob Nielsen Rubrikerna fyller sin huvudsakliga funktion allra bäst om de är korta och beskrivande, nästan lite torra. Fyndiga, skojiga rubriker gör det svårare att förstå innehållet i den efterföljande texten. Skriv: Webbesökaren skumläser texter 11

Skriv inte: Vad är en skumläsare för en typ egentligen? 5.4 Dela inte upp sammanhängande texter på flera sidor Besökarna föredrar att rulla längre texter i stället för att klicka till fler sidor. Håll därför ihop sammanhängande text istället för att dela upp den på fler sidor. Då blir det också lättare att skriva ut texten. 5.4.1 PDF-filer Behöver du publicera en mycket lång och detaljerad text, är det dock klokt att ha en kortare inledning eller översikt på en sida, och länka vidare till en annan sida (eller en pdf-fil) med den fullständiga texten. 5.5 Länkar som visar vägen Formulera länkar så att det är alldeles tydligt vad man kan förvänta sig sker om man klickar på dem. Skriv hellre längre och tydliga länkar än korta och obegripliga (mellan 7 till 11 ord brukar vara lagom). Skriv: Rapporten Virusinfektioner från Karolinska Institutet Skriv inte: Klicka här eller Mer information eftersom det är informationsfattigt. Checklista: Anpassa materialet för webbanvändaren Ställ dig följande frågor: Är det lätt att få en överblick över sidan? Har jag delat upp och disponerat texten i mindre stycken? Avhandlar jag bara en viktig punkt per stycke? Har jag skrivit alla rubriker och underrubriker tydliga så att de stöder de skumläsning? Har jag skrivit informativa och fungerande länkar? 12

6 Bilder Bildens betydelse är underskattad. Vi tar den inte riktigt på allvar, trots att vi vet att en bild säger mer än tusen ord. Det är synd, för vi har allt att vinna på att välja bra bilder. Att en text ska vara utformad så att den passar i sitt sammanhang, kommunicerar rätt saker och fungerar på webben är självklart detsamma borde gälla för bilden! Alltför ofta kommer bilden i sista hand, först när alla texter redan är skrivna kommer man på att det också behövs bilder. Av tidsbrist eller bekvämlighet väljer vi kanske någon gammal bild som får duga eller tar några standardbilder ur ett Clipart-arkiv. Fel bildval kan i bästa fall fungera som intetsägande utfyllnad eller utsmyckning och i värsta fall sabotera kommunikationen. Bilder kommunicerar såväl dåliga bilder som bra bilder. 6.1 Välj rätt bild Bestäm dig för vad du vill att bilden ska förmedla: Förstärka ett budskap, förmedla en känsla eller förenkla och förtydliga något som är svårt att förklara? Olika typer av bilder till exempel fotografier, illustrationer och grafik passar för olika ändamål. Hur vi tolkar och associerar bilder och symboler kan vara ganska individuellt. Därför är det viktigt att bilderna är tydliga. 6.1.1 Fotografiet ger en verklighetskänsla Foto: Ulf Sirborn Fotografier ger en känsla av verkligheten. Ett bra fotografi kan beröra oss starkt och väcka känslor. Ofta ger webbsidor med fotografier ett seriöst intryck. Beakta PUL, se stycke 7.3.5. 6.1.2 Illustrationer och Grafik förtydligar Med hjälp av grafik kan vi visualisera sådant som kan vara svårt att förklara med bara text och bild. Det kan röra sig om till exempel en process, ett samband eller utveckling När det gäller till exempel symboler eller ikoner, får inga tveksamheter finnas besökaren ska inte behöva fundera på om bilden är tänkt som en dekoration eller om man kan klicka på den. För kognitivt handikappade kan symboler vara lättare att förstå än text. (En symbol som föreställer en skrivare = utskrift). 13

Illustrationer är bra för att förtydliga något som är svårt att se på ett fotografi. De fungerar ofta bra när man vill konkretisera det som är abstrakt därför används illustrationer ofta till exempel i många läroböcker. Illustrationer kan hjälpa en läsare att komma ihåg en text - om bilden är relevant och fokuserar på det viktiga. Illustration: Thomas Nixon 6.2 Bildformat för webben Webbsidor som har bilder tar längre tid att ladda än sidor med bara text. Därför ska bilder som publiceras på webbsidor sparas i webbformat. De vanligaste formaten är JPEG och GIF. Med webbformat menas att bilden är komprimerad, och innehåller mindre mängd information (färre antal färgnyanser och detaljer). Men bilden får inte komprimeras så mycket att den uppenbart förlorar mycket kvalitet. Man brukar säga att det tar lika lång tid att ladda ner en bild som det tar att ladda tusen ord. (Därför bör inte en bild väga mer än max 100 KB). Anledningen till att man komprimerar bilder för webben är för att de inte ska bli för tunga och kräva lång nedladdningstid. Oftast använder man JPEG för fotografier och illustrationer med många detaljer och färger medan GIF passar för illustrationer och grafik med få färger och mindre detaljer. Det är förbjudet att ta andras bilder från webben och använda för eget bruk. Du får heller inte ta någon annans bild och göra om den i ett bildbehandlingsprogram. Även om du skulle förvandla den till oigenkännlighet betyder det inte att den är din. Fråga alltid upphovsmannen om lov först. Lagtext: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.htm Checklista: Bilder Ställ dig följande frågor: Vad vill jag att bilden ska förmedla? Förstärker budskapet bättre? Har jag valt rätt typ av bild för sammanhanget? Har jag fått tillåtelse av upphovsmannen att använda bilden i just detta sammanhang enligt PUL? (dvs. om jag inte har skapat eller fotograferat den själv)? 14

7 Läs mer 7.1 Böcker och kompendier Webbredaktörens ABC: gratis e-bok för webbredaktörer, Fredrik Wackå (2009). http://www.wpr.se/radgivning/abc/ Att skriva för webben. Jonas Söderström: 70 sidor. 150 kr + frakt. Beställs från webbadress: http://kornet.nu/kompendium_korn.shtml Att skriva för webben används som kurslitteratur på Poppius journalistskolas kurs för webbredaktörer, vid Berghs School of Communication, och vid Högskolan för kommunikation och lärande i Jönköping. Myndigheternas skrivregler. Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, http://www.regeringen.se/sb/d/253/a/131583 Svenska skrivregler, Svenska språknämnden, http://www.sprakradet.se/2922 Klarspråk på nätet. Helena Englund, och Karin Guldbrand, 3:a upplagan. Pagina Förlags AB. 2001. ISBN 91-636-0831-6. Delar av boken finns att läsa på webben på adress: http://www.sprakkvalitet.nu/klarsprak.shtml Tillgängliga webbplatser i praktiken. Helena Englund, och Maria Sundin: Jure förlag 2004. ISBN 91-7223-197-1. Don't Make Me Think! Steve Krug: A Common Sense Approach to Web Usability. 2000. ISBN: 0-7897-2310-7. Stiftelsen.se utger också ett antal olika guider: https://www.iis.se/internet-for-alla/guider 7.2 Regler och Riktlinjer 7.2.1 Regler för Karolinska Institutets varumärkesplattform http://internwebben.ki.se/sv/kommunikation 7.2.2 Regler och riktlinjer för Karolinska Institutets grafiska profil http://internwebben.ki.se/sv/grafisk-profil 7.2.3 Webbriktlinjer för offentlig sektor (f.d. 24-timmarsvägledninge) http://www.webbriktlinjer.se/ 7.2.4 PUL, personuppgiftslagen http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/ 7.2.5 Tryckfrihetsförordningen http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tryckfrihetsforordning-19491_sfs-1949-105/ 15

7.2.6 BBS-lagen (Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980112.htm 7.2.7 Sunets etiska regler http://basun.sunet.se/html_docs/info_sunet/etik.html 7.2.8 Myndigheters skrivregler http://www.regeringen.se/sb/d/253/a/131583 7.2.9 TTs språkregler http://info.tt.se/tt-spraket/ 16