Anatomi och biomekanik Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare
Upplägg Anatomi & biomekanik Vanligaste skadorna Ryttaren Sadelns på-/inverkan
Anatomi & biomekanik Skelett Ligament & senor Muskler Nerver
Skelett
7C, 18T, 6L & 7S hopväxta. 1C Atlas nickar, 2C Axis roterar Hästens tyngdpunkt T14 pekar rakt upp. Bogen fästad i skelettet med muskler. Mkt känsligt brosk på toppen på bogen.
Ligament Supra Spinosa håller ryggen uppe mha huvudets tyngd eller halsmuskeln Splenius.
Muskler Muskler gör att vi kan röra oss, funkar som airbag och som stötdämpare Cirkulation näringstillförsel & byggmaterial, bortforsling av slaggprodukter tex mjölksyra. Atrofi muskeln tillbakabildas pga att cirkulationen är avstängd, att den inte kan jobba som den ska eller att den inte jobbar alls.
Ligament fäster mellan ben och ben & senor fäster mellan muskler och ben. Kotor håller samman överlinjen Leder brosk och ledvätska Nerver bestämmer vad musklerna skall göra; kontrahera eller inte. Slappna-av-signal finns ej.
Rhomboideus adducerar (inåt) och drar skulderbladet uppåt, höjer halsen.
Trapezius drar benet framåt, bakåt och abducerar (utåt) det.
Spinalis stabiliserar rygg & hals, reser halsen och böjer den utåt.
Latissimus Dorsi flexar bogleden och drar benet bakåt.
Longissimus en rörelsemuskel, dvs gör att hästen kan röra sig framåt. Vy uppifrån
Muskelkedja fungerande gör att hästen kan trampa under sig
Nerver kroppens kommunikationssystem Sensoriska skickar information till hjärnan Motoriska hjärnan skickar handlingschema till musklerna 5 Negativa reflexpunkter som vår änkestöt
Vanligaste skadorna Nervskador - pga tryck på nerven Skador på bogbrosket bortskavda bitar, hål Skador på ryggraden kissing spines, skavblåsor på ligamentet
Tecken på att allt inte står rätt till
Ryttaren Bäcken manligt tätare centrerade sittben med högt blygdben. Kvinnligt bredare mellan och sittbenen längre fram, lägre blygdben.
Ryggraden i rätt balans/position fungerar ryggraden som stötdämpare. Det gör den ej i stolsits då S-kurvorna rätats ut.
Position Kvinnors överben oftast längre än underben stigläderkrampa längre bak. Mäns överben oftast kortare än underben stigläderkrampa längre fram. Kvinnors rumpmuskler längre upp än mäns mer stoppning i sadeln
Sadeln Historia Två interface SSA (Saddle Support Area) Bomvinkel Bomvidd Ortspets Kanal Dust pattern Stroppar
Historia Arbetshäst och krigshäst använd av män med utrustning gjord av män. Mkt viktigt att hästen funkade. Bommar av halm och läder. Omstoppning efter varje slag. Industrialisering 1800 behövs ej mer. Kunskapen försvinner. Sport och fritidshäst med kortare rygg och mer liggande överarmsben använd mestadels av kvinnor.
Äldre nybörjare utan gedigen kunskap. Män gör sadlar för män som kvinnorna rider i. Kan män gå i högklackat? Utseende/design otroligt viktigt. Tränaren har STORT inflytande.
Sadeln skall passa både häst och ryttare. Skulle du sätta på en strumpa till om du har för trånga skor? Skulle du gå på långpromenad med en sten i skon? Har ditt barn samma strl på kläder när han är 3 år och 10 år? Två interface
Sadelbärande area Skulderblad framåt Sista revbenet bakåt Supra Spinosa ligamentet - uppåt Revbenen/bröstkorgen neråt
Bomvinkel vs bomvidd 4 fingrar manke till sadel uppåt Minst 2 fingrar vid sidorna Röd linje visar vinkeln som måste var den samma som hästens skulderblad. Gul linje visar vidden över skulderbladet
Ortspetsarna får aldrig, aldrig skava på bogbladet och dess brosk!!! Ortspets
Kanal De flesta hästar behöver 4-5 fingrar bred kanal för att ligamentet skall gå fritt och Longissimus inte skall trycka på ryggkotornas processer.
Dammönster
Stroppar Stropparna måste hänga lodrätt när sadeln ligger horizontellt på hästen Stropparna måste matcha hästen sadelgjordslinje annars kommer sadeln att åka fram eller bak. Använd ALDRIG helelastisk gjord! Hästen slutar djupandas till slut. Gjorden drar hela tiden.