Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län. Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Bilaga till Rapport 2:2007 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet med fokus på kommunerna

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 2 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafikplanering och regionala utvecklingsfrågor i Stockholms län. RTK arbetar på uppdrag av Regionplane- och trafiknämnden (RTN) och tillhör Stockholms läns landsting. RTK bidrar till Stockholmsregionens utveckling genom en utvecklingsplanering som grundas på kvalificerat underlag och som genom samverkan och kommunikation leder till en gemensam syn på regionens utveckling hos regionens aktörer. RTK och RTN ska ge förutsättningar och ta initiativ för att den övergripande visionen och planeringsinriktningen enligt gällande Regional utvecklingsplan för Stockholms län (RUFS 2001) ska bli verklighet. Samtidigt pågår arbetet med att ta fram en ny regional arbetsplan (RUFS 2010). RTK bevakar systematiskt utvecklingen i regionen och omvärlden. I RTK:s rapportserie presenteras kunskapsunderlag, analyser, scenarios, kartläggningar, utvärderingar, statistik och rekommendationer för regionens utveckling. De flesta rapporter är framtagna av forskare, utredare, analytiker och konsulter på uppdrag av RTK. På www.rtk.sll.se/publikationer finns möjligheter att ladda hem digitala versioner, beställa eller prenumerera på våra rapporter. Citera gärna innehållet i rapporten men uppge alltid källan. Även kopiering av sidor i rapporten är tillåtet förutsatt att källan anges och att spridning inte sker i kommersiellt syfte. Återgivning av bilder, foto, figurer och tabeller (digitalt eller analogt) är inte tillåtet utan särskilt medgivande. RTK är i likhet med Stockholms läns landstings (SLL) samtliga förvaltningar miljöcertifierade enligt ISO 14001 och jobbar med ständiga förbättringar i ett särskilt Miljöprogram, femte steget. SLL:s upphandlade tryckerier möter särskilt ställda miljökrav som specificerar både tryckprocessen och tryckeriets eget miljöledningsarbete. Regionplane- och trafikkontoret Box 4414, 102 69 Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn 08-737 25 00, Fax 08-737 25 66 rtk@rtk.sll.se www.rtk.sll.se Konsulter Åke Nilsson, Demografikonsulten Projektledare Ulla Moberg Grafisk form och produktion Autotech Teknikinformation i Stockholm AB RTN 9609-0159

Innehåll Inledning... 4 Botkyrka... 7 Danderyd... 11 Ekerö... 17 Haninge... 20 Huddinge... 23 Järfälla... 26 Lidingö... 29 Nacka... 33 Norrtälje... 35 Nykvarn... 39 Nynäshamn... 43 Salem... 47 Sigtuna... 50 Sollentuna... 53 Solna... 56 Stockholm... 63 Sundbyberg... 67 Södertälje... 71 Tyresö... 76 Täby... 78 Upplands Väsby... 81 Upplands-Bro... 84 Vallentuna... 87 Vaxholm... 90 Värmdö... 94 Österåker... 102

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 4 Inledning Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för Landstingsstyrelsens uppdrag att producera befolkningsprognoser för olika områdesindelningar. I olika rapporter och bilagor publiceras resultaten av studier och analyser av de demografiska komponenterna i prognosen. På Regionplane- och trafikkontorets hemsida under rubriken Statistik/Migration finns excelböcker med uppgifter om migration, fruktsamhet, dödlighet, försörjning och en framskrivning av befolkningen till 2025 för Stockholms läns kommuner. Det viktigaste uppgifterna hämtade från excelböckerna sammanfattas i texten nedan men först några inledande kommentarer. Förortskommuner Alla kommuner i länet utom Stockholm stad har i tabeller och text definierats som förortskommuner. Resultaten av analysen visar att denna definition inte är så lyckad. Det finns anledning att ifrågasätta klassificeringen av både några centralt belägna kommuner som Solna och Sundbyberg, och några perifert belägna som Norrtälje, Nynäshamn, Södertälje och Nykvarn. De jämförelser som görs mellan kommuner i länet störs emellertid inte av den något tveksamma klassificeringen. Solna och Sundbyberg har en åldersstruktur som är typisk för de centrala delarna i storstadsområden. Båda kommunerna har betydligt högre rörlighet, både in- och utflyttning, än övriga kommuner i länet. Solna och Sundbyberg har mer gemensamt med Stockholms stad än övriga kommuner i länet och bör tillhöra samma kategori av kommuner Stockholms läns centrala del. När det gäller klassificeringen av de perifera kommunernas tillhörighet är kriterierna för grupptillhörighet inte lika uppenbara. Med några exempel visas hur de perifera kommunerna avviker från övriga kommuner i länet. Norrtälje och Södertälje har lägst resp. näst lägst in/utflyttning av länets kommuner. Norrtälje har påfallande lägre tal än övriga kommuner i länet. Norrtälje och Nynäshamn har en befolkningsutveckling som är lik utvecklingen i Stockholms grannlän. När det är högkonjunktur ökar utflyttningen från länet till grannlänen samtidigt som inflyttningen minskar. Vid lågkonjunktur ökar inflyttningen från grannlänen medan utflyttningen avtar. Norrtälje och Nynäshamn har starkare tillväxt när det är högkonjunktur än när det är lågkonjunktur. Södertälje har ett helt annat flyttningsomland än övriga kommuner i länet. Bara en tredjedel av de inflyttade kommer från Stockholms län. Det normala för kommunerna i länet är att ca två tredjedelar av de inflyttade kommer från en annan kommun i länet. Undantag är en annan gränskommun, Sigtuna, med bara 45 procent inflyttade från Stockholms län. Stockholm stad har också samma andel. Nykvarn måste betraktas som en förortskommun men inte till Stockholm/Solna/Sundbyberg utan till Södertälje. Hälften av de inflyttade kommer från Södertälje och hälften av de utflyttade från Nykvarn flyttar till Södertälje.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 5 Ändringar i kommunindelningen Som källa för ändringar i den kommunala indelningen har använts Sveriges kommuner 1952-1986 Förändringar i kommunindelningen och kommunkoder, MiS 1985:5 SCB jämte Supplement MiS 1992:3 och MiS 1995:1. Observera att de omfattande indelningsändringar som inträffade 1952 inte finns med i den använda källan och inte heller kommenteras i texten. Ungefär 3 000 kommuner sammanslogs 1952 till drygt 800 kommuner. Det var i huvudsak de sockenbaserade kommunerna på landsbygden som slogs samman till det då det myntade begreppet storkommun. Nästa kommunreform som byggde på kommunblocken bildade i mitten på 1960- talet genomfördes 1971 och 1974. Kommunerna grupperades då i ca 280 kommunblock. Efter en lång period med sammanslagningar blev delningar aktuella. I Stockholms län bröts Österåker ut ur Vaxholm år 1983, Salem ut ur Botkyrka år 1986 och Nykvarn ut ur Södertälje år 1999. Framskrivningar av befolkningen En framskrivning av befolkningen får i första hand ses som en metod att belysa vad som händer om det demografiska mönstret, här observerat åren 2002 06, blir bestående. Med det demografiska mönstret menas här den observerade fruktsamheten, dödligheten, inflyttningen och utflyttningen åren 2002 06. En viktig komponent i framskrivningen är den köns- och åldersfördelning som kommunen har när framskrivningen börjar. Den befintliga åldersstrukturen ger avtryck under de kommande decennierna. I SCB:s prognos över Sveriges framtida befolkning (här används prognosen 2006 50) görs antaganden om förändringar i fruktsamheten och dödligheten. Dessa förändringar har fogats in i framskrivningen d.v.s. fruktsamheten har justerats upp något medan dödsriskerna reducerats med samma metod som SCB tillämpar. SCB:s antagande om den framtida invandringen har också fogats till framskrivningen. Den andel som varje kommun hade av hela landets invandring åren 2002 06 tillämpas i framskrivningen på åren 2007 25. I en befolkningsprognos försöker prognosmakaren ta hänsyn till vad man tror sig känna till om framtiden. I Stockholms län som har en integrerad bostadsmarknad är byggplanerna en viktig ingrediens i prognosen. En framskrivning beaktar inte det framtida bostadsbyggandet utan bör i stället ses som ett underlag för beslut om bostadsbyggande. Framskrivningen besvarar frågan: Vilket behov av bostäder genererar den demografiska utvecklingen? Erfarenhetsmässigt vet man att antaganden om invandringen till Sverige är genuint osäkra. Den framtida invandringen kommer att påverka kommunerna i Stockholms län i stor omfattning eftersom det är brukligt att ungefär en tredjedel av de till Sverige nyanlända invandrarna bosätter sig i länet. Prognoser för länet och dess delar måste tolkas med insikt om att migrationen kan utvecklas i andra banor än vad prognosmakaren antagit och därmed ge ett utfall som avviker både mot framskrivningar och mot prognoser.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 6 Låg inflyttning, normal utflyttning och ändå positivt flyttningsnetto? I excelböckerna används ett migrationsmått på inflyttningen och ett annat på utflyttningen. Det mått som används på inflyttningen är det allmänna inflyttningstalet som är ett trubbigt mått. Det är helt enkelt antalet inflyttade i förhållande till folkmängden. Måttet på utflyttningen kan anpassas till köns- och åldersfördelningen i resp. kommun och blir därmed exakt. Här har valts samma metod som vid beräkning av SMR (Standard Mortality Rate). Det finns två SMR-varianter den direkta och den indirekta metoden. Den indirekta metoden har valts. Som standard har valts utflyttningen från förortskommunerna (alla kommuner i länet utom Stockholms stad) åren 2002 06. Köns- och åldersspecifika utflyttningsrisker har beräknats för summan av förortskommunerna. Utflyttningsriskerna har sedan applicerats på resp. kommuns köns- och åldersfördelning för beräkning av ett förväntat antal utflyttade. Slutligen beräknas ett indextal avseende utflyttningen med det observerade antalet i täljaren och det förväntade i nämnaren. De båda migrationsmåtten är således beräknade enligt två olika metoder och går inte att jämföra. Däremot går det att göra jämförelser mellan kommuner när det gäller inflyttningen. Vad gäller utflyttningen är jämförelserna mer begränsade. Varje kommun kan jämföras med standarden d.v.s. utflyttningen från alla kommuner i länet exkl. Stockholms stad och på så vis får man en uppfattning om utflyttningen är låg eller hög.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 7 Botkyrka Botkyrka utvidgades med Grödinge 1971 och med Salem 1974 Salem blev åter egen kommun 1983 Botkyrka kommun utvidgades 1971 med Grödinge kommun och 1974 med Salems kommun. År 1983 blev Salem åter en självständig kommun. Alla kommentarer och redovisningar här avser Botkyrka enligt indelningen 1983 d.v.s. exklusive Salem men inklusive f.d. Grödinge kommun. Botkyrkas folkmängd ökade med 50 000 på 20 år en så snabb folkökning är Botkyrka ensam om Botkyrka kommun expanderade mycket kraftigt under 1960- och 1970-talen med drygt 50 000 personer till 65 000 år 1980. Folkökningen var extremt stark åren 1971 75 då folkmängden ökade med drygt 30 000 personer. Ca 16 000 lägenheter, flertalet i flerfamiljshus, blev klara åren 1970 75 i Botkyrka. Områdena Fittja, Alby, Hallunda och Norsborg byggdes då. Den röda T-banelinjen kom till Fittja i oktober 1972 och till Alby, Hallunda och Norsborg i januari 1975. En så snabb folkökning som den i Botkyrka hade under första hälften av 1970- talet saknar motstycke i Sverige. Från 1975 har kommunens folkmängd fortsatt att öka i en takt som varit normal för länets kommuner. I slutet av 2007 var 79 031 personer bosatta i Botkyrka kommun enligt den officiella statistiken (Diagram 1). Åldersstrukturen är en följd av bostadsbeståndet och utbildningsnivån Befolkningens åldersstruktur i ett storstadsområde har starkt samband med bostadsbeståndet fördelningen på flerfamiljshus och småhus samt åldern på bostäderna. Jämfört med länet är det ett överskott i befolkningen i Botkyrka i åldrarna upp till 25 år. I åldrarna 26 38 har kommunen ett underskott. Från 40 år till 70 år sammanfaller Botkyrkas åldersfördelning med länets medan i åldrarna däröver har Botkyrka ett underskott (Diagram 2). Kommuner i länet med liknande åldersfördelningar är Haninge, Huddinge, Södertälje, Sigtuna, och Upplands Väsby. Ungefär två tredjedelar av bostadsbeståndet i dessa kommuner utgörs av bostäder i flerfamiljshus. Det är inte bara bostadsbeståndet som påverkar åldersstrukturen utan också den socioekonomiska strukturen som kan mätas med hjälp av utbildningsnivån. Lidingö har samma fördelning på flerfamiljshus och småhus men en helt annan åldersstruktur. Utbildningsnivån i Lidingö är betydligt högre än i Botkyrka. Personer med hög utbildningsnivå har hög benägenhet att flytta.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 8 Höga födelsetal normal in- och utflyttning Inflyttningen till Botkyrka har både normal åldersfördelning och ligger på normal nivå jämfört med förortskommunerna i länet. Utflyttningen från Botkyrka har också både normal åldersfördelning och ligger på en normal nivå jämfört med förortskommunerna i länet. Överskottet i barn- och ungdomsåren kan bara förklaras av att kvinnorna i Botkyrka har ca 20 procent högre fruktsamhet än kvinnorna i Stockholms län (Diagram 11, 15 och 16). Medelålder på förstföderskor tre år lägre Förstföderskorna i Botkyrka är tre år yngre än genomsnittet för länet. Kvinnor som får barn tidigt har större möjlighet att få ett andra och tredje barn än de som startar sent. Det är en förklaring till den höga fruktsamheten bland kvinnor bosatta i Botkyrka (Diagram 35). Utbildningsnivån och medelåldern på förstföderskor har ett starkt samband. Kvinnor med förgymnasial utbildning får sitt första barn i genomsnitt tre år tidigare än kvinnor med gymnasial utbildning som i sin tur får sitt första barn två år tidigare än kvinnor med eftergymnasial utbildning. En annan förklaring till det höga barnafödandet är den stora inflyttningen till Botkyrka av utrikes födda. Omkring en tredjedel av befolkningen i Botkyrka är född utomlands. Hela 50 procent av de nyfödda i Botkyrka föds i en familj där mamman har invandrat. Fruktsamhetstalet bland kvinnor födda utomlands är 30 40 procent högre än bland kvinnor med svensk bakgrund. Låg fruktsamhet bland kvinnor födda i Sverige med utländsk bakgrund Kvinnor födda i Sverige med utländsk bakgrund (d. v. s. med båda föräldrarna födda utomlands) har låg fruktsamhet endast 1,5 barn per kvinna (Tabell 5). En hypotes är att de låga fruktsamhetstalen kan bero på svårigheter med etablering i vuxenlivet att få fotfäste på arbetsmarknaden, få en egen bostad, bilda familj. Några forskningsresultat inom detta område tycks inte finnas. Medellivslängden lägre än i länet Efter millennieskiftet har medellivslängden för kvinnorna i Botkyrka legat i medeltal 1,2 år under länets värde. För männens del är skillnaden något mindre i medeltal 0,6 år under länets värden (Diagram 12 och tabell 5). Befolkningen i Botkyrka har höga sjuktal (Diagram 6). Den låga medellivslängden torde ha ett samband med de höga sjuktalen. Kvinnorna i Botkyrka har åren 2002 06 den lägsta medellivslängden i länet. Överlevnaden bland kvinnorna i Botkyrka ligger på den nivå som gällde för kvinnorna i hela landet runt 1990.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 9 Nästan varannan av de inflyttade till Botkyrka är född utomlands Under tioårsperioden 1997 2006 utgjorde de utrikes födda 48 procent av de inflyttade till Botkyrka kommun (Tablå 3). Det är hela 20 procentenheter högre än vad som är normalt för kommunerna i länet. Även bland utflyttarna är andelen utrikes födda hög 35 procent mot normalt 21 procent för alla stockholmskommunerna. Trots att det positiva flyttningsnettot varit blygsamt för Botkyrka under 10- årsperioden har stora negativa netton (-548, årliga genomsnitt) observerats bland inrikes födda och stora positiva netton bland utrikes födda (+649, årliga genomsnitt). Flertalet av de inflyttade utrikes födda kommer från andra delar av Sverige inkl. Stockholms län. I runda tal kommer fyra av tio från andra Stockholmskommuner, två av tio från övriga Sverige och fyra av tio från utlandet. Botkyrka Sveriges mest mångkulturella kommun De årliga stora inflyttningsöverskotten av utrikes födda har gett som resultat att Botkyrka blivit Sveriges mest mångkulturella kommun med 34 procent utrikes födda av befolkningen 31 dec 2006. Visserligen har Haparanda högre andel utrikes födda men begreppet mångkulturell kan inte appliceras på Haparanda eftersom nästan samtliga utrikes födda kommer från Finland varav troligen en hel del från andra sidan Torne älv. Älvdalar förenar mer än de skiljer. Nästan 8 000 av de boende i Botkyrka är födda i Asien exkl. OSS-länderna, drygt 4 000 i Turkiet och knappt 4 000 i Finland. Omkring 2 000 är födda i vardera Afrika, Sydamerika och de tio nya EU-länderna (Diagram 25). Lågt kvarboende bland miljonprogrammets barn Andelen kvarboende är normalt i Botkyrka upp till 20-årsåldern. Barnen födda några år efter det att miljonprogramsområdena blev klara har flyttat från Botkyrka (Diagram 26). Färre med svensk bakgrund fler med utländsk bakgrund Enligt framskrivningen som baseras på de demografiska mönstren observerade i Botkyrka 2002-06 kommer personer med svensk bakgrund att bli färre och personer med utländsk bakgrund att bli fler. År 2016 blir folkmängden 85 000 i Botkyrka och andelen utrikes födda 37 procent av befolkningen (Diagram 34). Ung befolkning Botkyrka har en ung befolkning. Jämfört med länet har Botkyrka ett överskott i åldrarna 0 18 år med 3 procentenheter och ett lika stort underskott av personer i åldrarna 65+. Enligt framskrivningen kommer dessa relationer att kvarstå fram till 2025. Andelen i åldersgruppen 65+ kommer att öka från 13 till 15 procent år 2025 (Tabell 7). Den låga ökningstakten bland äldre beror på att fler flyttar från Botkyrka i åldrarna 50 70 år än till kommunen (Diagram 17). Den ekonomiska krisen slog hårt Redan under 1980-talet var förvärvsfrekvenserna bland befolkningen i Botkyrka 2 procentenheter lägre än vad som gällde för hela länet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 10 Den ekonomiska krisen under 1990-talet slog hårt och under lång period mot befolkningen i Botkyrka. I slutet av 1980-talet var drygt 80 procent av befolkningen i åldern 20-64 år förvärvsarbetande. När krisen fått sitt fulla genomslag blev förvärvsfrekvenserna så låga som 65 till 68 procent med det lägsta värdet 1996. Därefter har förvärvsfrekvenserna utvecklats som i länet men på en lägre nivå. Befolkningen i Botkyrka har lägst förvärvsfrekvens åren 1985 2005 i länet. Befolkningen i Södertälje som också har hög andel utrikes födda, 27 procent 31 dec 2006, har liksom befolkningen i Botkyrka låg förvärvsfrekvens men hela fyra procentenheter högre än befolkningen i Botkyrka (Diagram 4). Den ekonomiska krisen slog hårdast mot de som inte var etablerade på arbetsmarknaden eller just hade fått fotfäste där. De mest utsatta grupperna var invandrare med kort bosättningstid i Sverige och ungdomar 1. Botkyrka har både hög andel invandrare och en ung befolkning. Ökat beroende av välfärdssystemen När arbetsmarknaden vek ökade beroendet av välfärdssystemen inte bara i Botkyrka utan i hela länet. Eftersom befolkningen i Botkyrka drabbades extra hårt blev fler beroende av välfärdssystemen än i andra kommuner i länet. Andelen sjukskrivna/förtidspensionerade låg redan före krisen 2 procentenheter högre än genomsnittet för länet. Efter millennieskiftet är andelen sjukskrivna/förtidspensionerade 10 procent i åldern 20 64 och ligger därmed tre procentenheter över länets genomsnitt (Diagram 6). Före krisen var antalet arbetslösa lågt färre än 1 procent av befolkningen i - åldern 20 64 år fick sin försörjning via A-kassa eller arbetsmarknadsåtgärder. Redan 1993 var 7 procent av befolkningen i Botkyrka beroende av A-kassa eller arbetsmarknadsåtgärder. I Botkyrka nåddes kulmen 1996, två år efter länets pik. Under högkonjunkturen 2001 02 var andelen arbetslösa 1 procentenhet högre än genomsnittet för länet. Den efterföljande lågkonjunkturen 2004 05 medförde att andelen med A-kassa eller arbetsmarknadsstöd ökade till 5 procent vilket var 2 procentenheter över länets genomsnitt (Diagram 5). Befolkningen i Botkyrka är mer känslig för variationer i efterfrågan på arbetskraft sannolikt beroende på att befolkningen är ung, har låg utbildningsnivå och andelen nyanlända invandrare är högre än i någon annan Stockholmskommun. Redan 1990 var fler beroende av socialbidraget för sin försörjning än i länet. I Botkyrka slog 1990-talets lågkonjunktur kraftigare än i någon annan kommun i länet. Åren 1996 97 var 6 procent av befolkningen i åldern 20 64 år i Bokyrka beroende av socialbidrag 3 procentenheter mer än genomsnittet för länet. Därefter har utvecklingen vänt och år 2005 var det bara 2 procent som var beroende av socialbidrag för sin försörjning samma nivå som gällde för länet. 1 Se Invandrarnas sysselsättningsnivå i Efterkrigstidens invandring och utvandring, Demografiska rapporter 2004:5, SCB.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 11 Danderyd Danderyd utvidgades med Djursholm 1971 År 1971 utvidgades Danderyd med Djursholm. Alla kommentarer här avser Danderyd enligt indelningen efter utvidgningen 1971. Låg tillväxt Under 1950- och 1960-talen ökade folkmängden i Danderyd i samma takt som i länet. Därefter har tillväxten varit svagare än i länet (Diagram 1). Till skillnad mot övriga förortskommuner har Danderyd inte haft någon expansionsperiod under efterkrigstiden. Under åren 1965 2006 har fler personer flyttat från Danderyd än till kommunen. Det sammanlagda flyttningsunderskottet uppgår till ca 500 personer. Hög andel barn och äldre få ungdomar Åldersstrukturen i kommunerna i Stockholms län påverkas starkt av migrationen, bostadsbeståndets sammansättning och i vilken takt utbyggnaden skett. Drygt 40 procent av bostäderna i Danderyd innehåller fem rum eller fler jämfört med 16 procent i länet (Diagram 28). Det är framför allt 2:or och 3:or som saknas i Danderyd jämfört med länets lägenhetsfördelning. Som regel brukar åldersstrukturen i förortskommunerna ha en markerad midja i åldrarna 20 35 år (Diagram 2). Men i Danderyd finns en markerad midja ända upp till 40 år beroende på att föräldrarna i de barnfamiljer som flyttar till Danderyd är några år äldre än genomsnittet. De har därför vid inflyttningen inte bara barn i förskoleåldern utan också i skolåldern (Diagram 15). I åldrarna 40 60 år sammanfaller Danderyds åldersfördelning ganska väl med länets. I åldrarna över 64 år har Danderyd högre andel äldre än samtliga kommuner i länet utom Norrtälje (Tabell 7). Det finns ingen kommun i länet som har en åldersstruktur som är lik Danderyds. Lidingös och Täbys åldersstrukturer har dock minst avvikelse gentemot Danderyds. En gemensam nämnare för det tre kommunerna är att utbildningsnivån är hög (Diagram 30). Befolkningen i de tre kommunerna har den högsta utbildningsnivån i länet. Hög omflyttning Danderyds bostadsbestånd gör att det blir få enpersonshushåll i kommunen och relativt stor andel barnfamiljer och sammanboende par utan barn. En sådan sammansättning av hushållen borde medföra låg omflyttning. Men så är det inte för befolkningen i Danderyd. Näst efter Solna och Sundbyberg har befolkningen i Danderyd den högsta rörligheten i Stockholms län. Det är förvånande, men närheten till regionens kärna, Stockholm city, bidrar antagligen till den höga omflyttningen. Bostadsområden med högst rörlighet är de delar av Danderyd som ligger runt Mörby T-banestation och stationerna på Roslagsbanan som ligger närmast Solna/Stockholm.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 12 Hög inflyttning Inflyttningen till Danderyd var 17 procent högre än vad som var normalt åren 2002 06 för en förortskommun av Danderyds storlek. De familjer som flyttar till kommunen är något äldre än brukligt för förortskommuner. Fler inflyttare än normalt har Danderyd i åldrarna 32 45 år och 0 13 år (Diagram 15). Normalt brukar förortskommuner ha låg inflyttning i åldrarna 20 30 år. I åldrarna 21 29 år ligger inflyttningen till Danderyd under den normala men är inte uppseendeväckande låg. Det är bara Solna och Sundbyberg bland länets kommuner som har högre inflyttning än Danderyd. Med hänsyn till åldersstruktur och bostadsbestånd är det högst tvivelaktigt att klassificera Solna och Sundbyberg som förortskommuner. De båda kommunerna har större likheter med Stockholms stad än övriga förortskommuner. Anser man att Solna och Sundbyberg tillsammans med Stockholms stad utgör länets centrum blir Danderyd den förortskommun som har högst inflyttning. Mycket hög utflyttning Danderyd har nästan 50 procent högre utflyttning än vad som är normalt för en förortskommun med den köns- och åldersfördelning som Danderyd har (Diagram 16). Benägenheten att flytta från Danderyd är hög i alla åldrar. Mycket hög benägenhet, mer än 50 procent över det normala, observeras i åldrarna 23 39 år samt i åldrarna strax över 65 år. Flyttvinster bland barnfamiljer flyttförluster bland ungdomar Trots ganska hög inflyttning i åldrarna 20 29 år har Danderyd flyttförluster i de åldrarna beroende på extremt hög utflyttning. I förskoleåldern är flyttvinsten ca 160 barn per år och i åldrarna 32 44 ca 180 personer per år. I åldrarna över 45 år har Danderyd flyttförluster med drygt 100 personer per år. Skenskrivningar I den kommun man är folkbokförd 2 den 1 november betalar man kommunalskatt nästkommande år. Man kan misstänka att den höga in- och utflyttningen till/från Danderyd förklaras av skenskrivningar, d.v.s. personer folkbokför sig i Danderyd beroende på den låga kommunala skattesatsen, utan att bosätta sig där. Med skenskrivningar menas här att personerna folkbokför sig i Danderyd före den 1 november, utan att flytta, för att efter det datumet åter folkbokföra sig på den adress där man bor. Senaste året som Danderyd hade den lägsta kommunalskatten var år 2002. Därefter har en eller flera kommuner haft lägre skattesats än Danderyd. Det är således enbart skenskrivningar t.o.m. år 2001 som borde kunna påverka migrationsstatistiken. Migrationsmåtten här är beräknade på flyttningarna åren 2002-06 varför måtten inte borde ha påverkats av ev. skenskrivningar. Det tycks dock vara en viss systematisk påverkan på folkmängdsiffrorna före och efter den 1 november i Danderyd. Denna påverkan har blivit mindre under de senaste åren vilket framgår av nedanstående tablå. 2 Tidigare skedde mantalsskrivning en gång per år hos Skatteverket. Mantalsskrivningen låg till grund för var beskattningen skulle ske. Begreppet mantalsskrivning har upphört. Idag är det de uppgifter som finns i folkbokföringen den 1 november som styr var beskattningen ska ske.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 13 Tablå 1 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 Folkökning januari- oktober 425 172 213 89 283 310 Folkökning november - december 151 97 47 5 11 12 Källa: Egna beräkningar baserade på SCB:s statistikdatabas. De regelmässiga förändringarna kan delvis förklaras av säsongsvariationer i födelser och dödsfall. Antalet födda är högst under vår- och sommarmånaderna medan antalet döda är högst under vintermånaderna. Säsongsmönstret åren 2005 07 kan sannolikt bero på säsongsvariationerna i födelser och dödsfall medan säsongsmönstret åren 2002 04 sannolikt har påverkats av hur man anmäler flyttning. Men det behöver inte vara skenskrivningar som är den bakomliggande orsaken. Istället kan det vara så att personer som flyttar till Danderyd i november från en högskattekommun anmäler flyttning före den 1 november d.v.s. man anmäler flyttningen innan den ägt rum. Personer som flyttar från Danderyd under oktober kanske anmäler flyttning först efter den 1 november och behåller därmed Danderyds skattesats ytterligare ett år. Om det är fråga om att flyttdatum manipuleras påverkas inte mobilitetsmåtten. Däremot överskattas migrationen om personer skenskriver sig. För närvarande går det inte att avgöra om det är skenskrivningar eller manipulerade flyttdatum som gett den märkliga säsongsvariationen i Danderyd åren 2002 04. Något högre fruktsamhet än länets Fruktsamhetsnivån bland kvinnorna bosatta i Danderyd ligger 5 10 procent över länets nivå (Diagram 11). Förortskommuner brukar ha en nivå som ligger10 15 procent över länets nivå. Det är ganska naturligt att nivån är något lägre i Danderyd än i andra förortskommuner beroende på att många familjer redan har 1 eller 2 barn när de flyttar till Danderyd och därför inte önskar sig så många fler barn. Mycket hög medellivslängd Männen i Danderyd har nästan 4 år högre medellivslängd än männen i länet. Bland kvinnorna i Danderyd är försprånget nästan 3 år (Diagram 12). Sannolikt finns det ingen kommun i Sverige där befolkningen har högre medellivslängd än i Danderyd. För att åskådligöra hur hög medellivslängden är i Danderyd kan man använda antagandena i SCB:s befolkningsprognos 2006 2050 (Demografiska rapporter 2006:2). Enligt SCB:s antaganden kommer det att dröja ca 25 år innan männen i Sverige når den nivå som observerades i Danderyd åren 2002 06. För kvinnornas del dröjer det hela 35 år innan kvinnorna i Sverige når den nivå som uppmättes i Danderyd åren 2002 06. Befolkningen i Danderyd har således en mycket hög livslängd. Som framgår av diagram 12 har befolkningen i Danderyd under lång period haft betydligt högre livslängd än befolkningen i länet.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 14 Invandrarna kommer från Nordamerika och de gamla EU-länderna Andelen invandrare i Danderyd var 13 procent i slutet av 2006. Det är 6 procentenheter lägre jämfört med länet (Diagram 25). Danderyd har större inslag av invandrare från Nordamerika, de gamla EU-länderna (EU15 utom Norden), Danmark och Norge än vad som gäller för hela länet. Jämfört med länet är antalet invandrare få från Asien, Finland, Afrika, Sydamerika och Turkiet. Normal förvärvsfrekvens, låg arbetslöshet, mycket låga sjuktal och hög andel studerande I välmående förortskommuner brukar förvärvsfrekvensen vara högre än länsgenomsnittets. Åren 1993 2000 var förvärvsfrekvensen 3 4 procentenheter högre än länets genomsnitt (Diagram 4). Både åren före och efter denna period har förvärvsfrekvensen i Danderyd legat på samma nivå som länets. Det är förvånande att förvärvsfrekvensen inte är högre med tanke på den höga utbildningsnivån som befolkning har i Danderyd. Arbetslösheten är låg i Danderyd ungefär hälften av länets nivå (Diagram 5). Sjuktalen är mycket låga i Danderyd, mellan 50 och 60 procent under länets nivå (Diagram 6). Befolkningens goda hälsa ger den mycket höga medellivslängden för både kvinnor och män i Danderyd. Få är beroende av socialbidrag (Diagram 8). Sedan millennieskiftet har nivån legat 80 procent under länets. Andelen studerande är hög. Fel i folkbokföringen? Redovisningen av förvärvsarbetande, arbetslösa etc. bygger på SCB:s klassificering av befolkningen efter aktivitet. Som nästan alltid blir det vid sådana klassificeringar en restgrupp som SCB i detta fall kallar för övriga ej förvärvsarbetande. Denna grupp utgjorde redan 1985 drygt 7 procent 3 av personerna i åldern 20 64 år folkbokförda i Danderyd. Andelen har ökat kontinuerligt och uppgick år 2005 till hela 14 procent. Det är 6 procentenheter mer än länsgenomsnittet. Gruppen består av personer som försörjer sig via pension (t.ex. avtalspension men ej förtidspension), föräldrapenning, kapitalinkomst, ersättning till värnpliktiga och personer som får sin försörjning av annan familjemedlem 4 samt personer som enligt inkomststatistiken saknar försörjning. Den senare gruppen de som saknar försörjning har tredubblats i Danderyd från 1995 till 2005 och bidrar till uppgången från 7 till 14 procent. Hela uppgången bland de som saknar försörjning faller på utrikes födda (se tablån nedan). Mycket talar för att det är fråga om personer som har lämnat Sverige men som står kvar i folkbokföringen. I en SCB-rapport 5 visas att det är vanligast bland personer från Nordamerika, Storbritannien och Frankrike att flytta från Sverige utan att underrätta folkbokföringsmyndigheten. En förklaring är att återflyttningen till dessa länder är hög. En annan är att USA, Storbritannien och Frankrike saknar befolkningsregister likt det svenska folkbokföringssystemet. Det är inget unikt för dessa tre länder. Flertalet länder saknar befolkningsregister 6. Det finns 3 Vid beräkning av procenttalen väger varje åldersklass lika mycket. 4 Familjemedlem boende i samma hushåll. 5 Greijer, Å: Övertäckningen i RTB en studie av postreturer (Metodrapport från BoR-avdelningen, 1996:3) 6 Det är betydligt fler länder som kan redovisa statistik över immigranter än över emigranter beroende på att immigranter som regel behöver någon form av tillstånd för att bosätta sig i landet. Att emigrera står i de flesta fall var och en fritt varför underlag saknas för att sammanställa statistik över emigranter.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 15 därför ingen tradition bland flertalet av invandrarna att anmäla utflyttning ur landet till folkbokföringsmyndigheten. Tablå 2 Personer utan försörjning i åldern 20 64 år folkbokförda i Danderyd fördelade efter födelseland Samtliga Därav efter födelseland/grupp av födelseländer EU15 utom Asien utom År Nordamerika Norden Sverige OSS-länderna 1995 152 14 41 44 21 1996 179 20 41 50 17 1997 216 51 40 53 17 1998 268 74 51 72 22 1999 272 84 47 62 27 2000 322 102 62 66 32 2001 354 126 68 58 37 2002 379 142 62 66 39 2003 442 163 70 77 48 2004 470 216 65 69 36 2005 528 265 64 66 52 Källa: Specialbearbetningar av SCB:s befolkningsregister. Konsekvenser av fel i folkbokföringen Det är inte enbart i Danderyd det kan finnas fel i folkbokföringen men det tycks vara mer frekvent i Danderyd än i andra kommuner i länet. I Solna tycks också felen vara av samma omfattning som i Danderyd. Mycket tyder på att det fanns ett ackumulerat fel i folkbokföringen avseende Danderyd. År 2006 avregistrerades 309 personer som utvandrade (jämfört med 48 personer år 2005) från Danderyd i åldern 20 64 år och som saknade försörjning. Av dessa var 236 födda i Nordamerika, 26 födda i EU15 utom Norden och 15 var från Asien utom OSS-länderna. Fr.o.m. 2006 är felet nere på en försumbar nivå. I antalsuppgifter och måtten som redovisas i Excelboken om Danderyd har därför från mitten av 1990-talet till 2005 smugit sig in fel som undan för undan blivit större. Uppgifter avseende år 2006 torde vara korrekta. Nedan ges ett antal exempel på fel och i vad mån nuvarande uppgifter underskattar eller överskattar förhållandena i Danderyd. Folkmängden justeras ned Måttet på inflyttning justeras uppåt Hur måttet på utflyttning ska justeras är osäkert eftersom det troligen är fel både i nämnaren och täljaren Fruktsamhetstalen justeras uppåt men bara marginellt eftersom andelen kvinnor är lågt i gruppen

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 16 Dödsriskerna justeras uppåt vilket medför att medellivslängden justeras nedåt. Justeringarna blir störst för männen. Förvärvsfrekvensen ska justeras uppåt (vilket verkar rimligt). Måtten för sjuktal, arbetslöshet och socialbidragsberoende ska också justeras uppåt. Andelen invandrare justeras ned. Folkökning 2005 25 fördubblad jämfört med 1985 2005 Enligt framskrivningen, som baseras på det demografiska mönstret 2002 06, kommer Danderyds folkmängd att öka med drygt 3 000 personer under 20- årsperioden 2005 25 jämfört med 1 500 under föregående 20-årsperiod. (Diagram 34). Inflyttningsöverskottet är något större än födelseöverskottet (Diagram 32 och 33).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 17 Ekerö Utvidgades med Färingsö 1971 Ekerö utvidgades med Färingsö år 1971. Alla kommentarer i texten avser Ekerö inkl. Färingsö. Jämn och snabb folkökning Till skillnad mot de flesta förortskommuner har Ekerö inte haft perioder med intensivt bostadsbyggande och kraftig folkökning. Bostadsbyggandet har varierat ganska obetydligt mellan åren (Diagram 14). Åren 1965 71 och 1982 92 var bostadsbyggandet något mer intensivt vilket medförde att folkmängden ökade snabbt. Generellt kan man påstå att Ekerö har haft en jämn och snabb folkökning sedan mitten av 1970-talet (Diagram 1). Enligt den officiella statistiken uppgick folkmängden till 24 687 den 31 dec år 2007. Barnfamiljer flyttar till Ekerö de unga lämnar Efter Nykvarn har Ekerö den mest extrema åldersfördelningen av länets kommuner. Ekerö har ett stort överskott på barn i förhållande till folkmängden. Ungefär 30 procent av befolkningen i är i åldern 0 18 år. Därefter vidtar den för förortskommunerna karakteristiska midjan i åldersfördelningen som är mycket accentuerad i åldrarna 23 29 år i Ekerö. Fr.o.m. åldrarna 36 t.o.m. 48 är det ett överskott i befolkningen jämför med länet dock inte lika stort som bland barn och ungdomar. Det tyder på att barnfamiljerna är stora bland de boende i Ekerö kommun (Diagram 2). Det är barnfamiljer som flyttar till Ekerö. När det blir dags för de unga att lämna föräldrahemmet lämnar de också kommunen. Utbudet av bostäder är anpassat till barnfamiljernas behov medan det finns få ettor och tvåor som är lämpliga för ungdomar att flytta till (Diagram 28). Det finns ingen kommun i länet som har en åldersfördelning som är lik Ekerös. Det unika för Ekerö är den stora andelen barn och ungdomar i åldrarna 14 18 år och den mycket låga andelen personer i åldrarna 20 30 år. De kommuner som har mest likheter med Ekerös åldersfördelning är Värmdö, Tyresö, Vallentuna och Österåker. Gemensamt för de fem kommunerna är att det finns ett stort utbud av lägenheter som är anpassade till barnfamiljernas behov medan det finns få ettor och tvåor. Låg inflyttning I förhållande till Ekerös folkmängd är inflyttningen låg 10 procent lägre än genomsnittet för förortskommuner (Diagram 15). I åldrarna 20 30 år är omflyttningen hög men personer som är i de åldrarna flyttar i liten omfattning till Ekerö. Det gör att inflyttningen blir låg. Ekerö har få bostäder som är lämpliga för unga människor. Barnfamiljer flyttar till Ekerö. Inflyttningen är hög i åldrarna 35 40 år och i förskoleåldrarna. I förskoleåldrarna har Ekerö ett inflyttningsöverskott på drygt 100 barn årligen (Diagram 17).

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 18 Normal utflyttning Beaktar man köns- och åldersfördelningen i Ekerö vid beräkningen av kommunens utflyttningsmått finner man att den ligger mycket nära den normala för länets förortskommuner. Det ensidiga bostadsbeståndet som riktar sig mot barnfamiljer gör att utflyttningen blir extremt hög i åldrarna 20 25 år. Samtidigt är utflyttningen låg bland barnfamiljer. Sammantaget ger det att utflyttningen från Ekerö ligger på en normal nivå jämfört med länets förortskommuner. Starka band med Stockholms stad Ekerö har bara en fast vägförbindelse med omvärlden. Den går via Lovön och Kärsön till Nockeby i Stockholms stad. Det ger ett klart och tydligt utslag i flyttströmmarna till och från kommunen. Drygt 50 procent av de inflyttade kommer från Stockholms stad (Diagram 20). Adderar man flyttarna från Solna och Sundbyberg till inflyttarna från Stockholm finner man att drygt 60 procent av de inflyttade till Ekerö kommer från tre närliggande kommuner. Från Botkyrka som ligger söder om Ekerö kommer bara 1 procent av inflyttarna. Sedan 1993 finns en bilfärja som går mellan Jungfrusund och Slagsta i Botkyrka kommun. Nästan 50 procent av utflyttarna från Ekerö bosätter sig i Stockholms stad medan bara 1 procent bosätter sig i grannkommunen söderut, Botkyrka. Färjeförbindelsen tycks inte påverka flyttströmmen. En annan tänkbar förklaring till det låga flyttutbytet kan vara att kommunerna är olika varandra. Fruktsamheten hög men konjunkturkänslig Fruktsamheten bland kvinnorna bosatta i Ekerö kommun ligger ca 20 procent över länets nivå vilket är något mer än vad som är normalt för länets förortskommuner (Diagram 11). Siffrorna ligger dock väl i nivå med inflyttningen som domineras av barnfamiljer. I Sverige varierar fruktsamhet med konjunkturen med största sannolikhet beroende på konstruktionen av föräldraförsäkringen. Vid dåliga tider går barnafödandet ner och vid goda tider går det upp men i det senare fallet med viss eftersläpning. Variationen är störst bland förstföderskor. När efterfrågan på arbetskraft är låg drabbas unga människor hårt. Saknar man arbete blir föräldrapenningen låg. De flesta väntar därför med barn till dess de är fast förankrade på arbetsmarknaden. Märkligt nog varierar barnafödandet kraftigare bland befolkningen i Ekerö kommun än bland befolkningen i Stockholms län. Längre fram kommer vi att se att sysselsättningsnivån bland Ekeröborna varierar mindre än bland befolkningen i länet vilket talar för ett omvänt beteende. När sysselsättningsnivån var som högst åren runt 1990 var barnafödandet också som högst i länet. Åren 1989 92 överträffade kvinnorna i Ekerö länets höga siffror med drygt 25 procent. Åren 1997 99 var barnafödandet lågt i länet. Åren 1997 98 var barnfödandet lika lågt i Ekerö kommun som i länet för att sedan stiga redan 1999. Hög medellivslängd Enligt de senaste uppgifterna, för perioden 2002 06, var medellivslängden ca 2,5 år högre för befolkningen i Ekerö än i länet (Diagram 12). Kurvan är taggig beroende på slumpvisa variationer. De årliga variationerna måste tolkas med försiktighet beroende på att konfidensintervallet är ± 1,2 år (95 procentnivån) runt medelvärdet. Tidigare var konfidensintervallet något större i mitten av 1970-talet ± 1,6 år.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 19 Trots osäkerheten kan man påstå att medellivslängden är högre bland befolkningen i Ekerö än i länet. Det finns flera bakomliggande orsaker till att medellivslängden är hög. Sjuktalen är låga (Diagram 6), arbetslösheten är låg (Diagram 5), socialbidragsberoendet lågt (Diagram 9), hög andel boende i småhus och hög andel sammanboende. Lägst andel invandrare Ekerö har lägst andel utrikes födda av länets kommuner endast 8 procent jämfört med 19 i länet (Diagram 25). Det är bara andelen danskar och norrmän som överensstämmer med länets nivå. I övrigt ligger nivåerna mycket under de normala för länets kommuner. Hög förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvensen är hög bland de boende i Ekerö kommun, bland de högsta i länet. Det är bara fyra kommuner som har högre, nämligen Nykvarn, Vallentuna, Salem och Österåker alla kommuner som domineras av småhusbebyggelse. Under slutet av 1980-talet låg förvärvsfrekvensen ca 5 procentenheter högre bland befolkningen i Ekerö än i länet (Diagram 4). Den ekonomiska krisen slog inte lika hårt mot befolkningen bosatt i kommunen som i länet. Hög utbildningsnivå brukar vara en tillgång när efterfrågan på arbetskraft viker. Utbildningsnivån är dock inte speciellt hög bland de boende i Ekerö (Diagram 30). Andelen sammanboende torde vara hög bland befolkningen i Ekerö vilket främjar en hög förvärvsfrekvens. Sedan Folk- och bostadsräkningarna upphörde 1990 finns det bara knapphändiga underlag om befolkningens familjeförhållandena på kommunnivå. Statistiken om barnens familjeförhållanden visar att andelen barn som lever med båda föräldrarna är hög i Ekerö. 78 procent av barnen boende i Ekerö kommun lever tillsammans med båda föräldrarna. Det är bara Danderyd (83 procent) och Täby (81) som har högre andel av länets kommuner. Uppgifterna kan bara tolkas som att andelen sammanboende är hög i nämnda kommuner. De sammanboende har hög förvärvsfrekvens och därmed god förankring på arbetsmarknaden. När krisen var som djupast, 1993 97, var förvärvsfrekvensen 10 procentenheter högre bland de boende i Ekerö kommun än bland länets befolkning. Fortsatt folkökning men i långsammare takt De stora födelsekullarna födda 1989 96 på Ekerö når snart de åldrar när flyttningen blir intensiv. Det gör att utflyttningen från Ekerö kommer att öka under de närmaste åren (Diagram 32). Enligt framskrivningen som bygger på det demografiska mönstret åren 2002-06 och befolkningsstrukturen i slutet av år 2006 kommer antalet födda att minska något under de närmaste åren för att därefter öka (Diagram 33). Som i de flesta förortskommunerna blir antalet äldre fler i Ekerö vilket medför att antalet dödsfall ökar. Födelseöverskottet kommer därför att minska från ca 150 till 100 per år. Sammantaget ger detta en folkökning under 20-årsperioden 2005 25 med nästan 4 000 jämfört med 7 500 under 20-årsperioden 1985 2005 (Diagram 34). Enligt framskrivningen blir Ekerös folkmängd 28 000 år 2025.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 20 Haninge Österhaninge och Västerhaninge blev Haninge 1971. Österhaninge och Västerhaninge bildade Haninge kommun 1971. Alla kommentarer i texten avser Haninge kommun enligt indelningen 1991. Folkökning med 40 000 från 1955 till 1974 I likhet med flera andra förortskommuner söder om Stockholm hade Haninge en omfattande utbyggnad under slutet av 1950-talet, hela 1960-talet och de första åren under 1970-talet. Områden som Handen, Jordbro, Västerhaninge byggdes ut. Haninges folkmängd ökade från ca 11 000 år 1955 till 50 000 år 1974 (Diagram 1). Den s.k. gröna vågen bromsade upp länets folkökning redan 1972. I Haninge pågick utbygganden fortfarande i snabb takt i början på 1970-talet. År 1972 färdigställdes 1 400 lägenheter och de efterföljande åren 1 300 resp. 1 000 (Diagram 14). År 1973 vände flyttströmmarna för Haninge fler flyttade från än till. Födelseöverskottet var dock så stort att folkmängden ökade både 1973 och 1974. Epoken med den snabba folkökningen var dock till ända. Minskad inflyttning, ökad utflyttning och hög bostadsproduktion medförde att antalet tomma lägenheter blev fler och fler. År 1976 var antalet outhyrda lägenheter så högt som 2 500. Från år 1976 till 1977 ökade inflyttningen med mer än 1 000 personer samtidigt som utflyttningen minskade med 1 000 personer. Inflyttningen låg kvar på samma höga nivå ytterligare ett år och utflyttningen låg kvar på den låga nivån två år till. Folkmängden ökade med nästan 7 000 åren 1977 79. År 1980 var lägenhetsöverskottet borta. Sedan 1980 har folkmängden ökade något snabbare i Haninge än i länet. Enligt den officiella statistiken var 73 698 invånare bosatta i Haninge den 31 dec år 2007. Åldersstrukturen överensstämmer ganska väl med länets Åldersfördelningen på befolkningen i Haninge överensstämmer ganska väl med länets (Diagram 2). Den för förortskommuner så karakteristiska midjan i åldrarna 20 35 år är bara rudimentär i Haninge. Däremot har Haninge som alla förortskommuner ett överskott av barn och ungdomar jämfört med länet. Den stora inflyttningen under 1960-talet ger fortfarande avtryck i åldersfördelningen. Antalet personer i åldrarna 55 70 år är hög. Andra kommuner som har ungefär samma åldersfördelning som Haninge är Upplands Väsby, Botkyrka, Sigtuna och Järfälla. Gemensamt för de fem kommunerna är att drygt 60 procent av bostadsbeståndet utgörs av lägenheter i flerfamiljshus. Med undantag av Järfälla ligger kommunerna i andra eller tredje ringen runt Stockholm d.v.s. de har en eller två förortskommuner mellan sig och Stockholms stad.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 21 Ganska låg inflyttning I förhållande till Haninges folkmängd är inflyttningen ganska låg ca 10 procent under genomsnittet för förortskommuner av Haninges storlek. Andra kommuner som har samma nivå på inflyttningen är Sollentuna, Nykvarn, Nynäshamn och Sigtuna. Åldersfördelningen på de inflyttade avviker något från vad som är det vanliga för förortskommuner. Inflyttningen av barnfamiljer är lägre än normalt medan inflyttningen i åldrarna 17 22 år är hög (Diagram 15). Campus Haninge som är en del av KTH drar till sig unga människor. I Haninge finns också studentbostäder. Normal utflyttning Utflyttningen från Haninge ligger på en nivå som är normal för länets förortskommuner. Andra kommuner som har samma nivå på utflyttningen är Upplands Väsby, Järfälla, Sigtuna och Vallentuna. Åldersfördelningen på de utflyttade överensstämmer väl med den fördelning som är normal för länets förortskommuner (Diagram 16). Flyttnetto nära noll i alla åldrar De flesta förortskommuner har stora positiva flyttnetton bland barnfamiljer d.v.s. i förskoleåldrarna och åldrarna 30 35 år samt stora negativa netton i de åldrar där man studerar på högskolan, etablerar sig på arbetsmarknaden och bildar familj. Så är det emellertid inte i Haninge. Framförallt är flyttnettot i åldrarna 20 30 avvikande bara obetydligt negativt (Diagram 17). I åldrarna 45 70 år har dock Haninge negativa netton vilket är vanligt bland förortskommunerna. Fruktsamheten något över länets nivå I förortskommunerna brukar fruktsamheten vara ca 10 procent över länets nivå. Sedan millennieskiftet har fruktsamheten bara varit några procent över länets (Diagram 11). Det finns en trend mot större likformighet mellan länets kommuner. Det har blivit allt vanligare att personer i de barnafödande åldrarna bor kvar i Stockholms stad. Koncentrationen av barnfamiljer till förortskommunerna har därmed blivit något mindre. Jämfört med länets fruktsamhetstal har Stockholms stads fruktsamhetstal underifrån närmat sig länets nivå medan förortskommunernas tal har ovanifrån har genomgått samma process. Låg medellivslängden bland kvinnor Medellivslängden bland kvinnor i Haninge har sedan millennieskiftet varit drygt 1 år lägre än för kvinnorna i länet (Diagram 12). Männens medellivslängd överensstämmer i stort sett med länets nivå. Som regel brukar avvikelserna mellan länets och en kommuns medellivslängd vara större bland män än bland kvinnor. Så är det dock inte bland de boende i Haninge. Ett likadant mönster finns bland befolkningen i Botkyrka. Sjuklighet och dödlighet samvarierar bl.a. med utbildningsnivå och boende. Befolkningens utbildningsnivå är låg i Haninge samtidigt som andelen boende i flerfamiljshus är hög (Diagram 30). Båda faktorerna torde bidra till de höga sjuktalen och den kort medellivslängden.

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 22 Utrikes födda samma andel som länet Andelen utrikes födda är 19 procent i Haninge samma andel som i länet (Diagram 25). Andelen invandrare från Finland, Turkiet och Sydamerika är större i Haninge än i länet medan det är lägre andelar från Asien, Afrika och EU15 utom Norden. Förvärvsfrekvens som länets Förvärvsfrekvensen bland befolkningen i Haninge har sedan 1985 legat på i det närmaste samma nivå som länets. Som regel har den legat något över länets utom under lågkonjunkturåren 1995 98 då den låg något under (Diagram 4). Som regel brukar befolkningen i förortskommunerna ha något högre förvärvsfrekvens än länet. Under den ekonomiska krisen var andelen arbetslösa högre i Haninge än i länet troligen beroende på att utbildningsnivån är låg bland de boende i kommunen (Diagram 5). Andelen studerande är fortfarande låg trots att Campus Haninge etablerats (Diagram 7). Personer med utländsk bakgrund svarar för den framtida folkökningen Under 20-årsperioden 1985-2005 ökade folkmängden i Haninge med 10 700 personer. Enligt en framskrivning som bygger på det demografiska mönstret 2002 06 och befolkningens köns- och åldersfördelning 31 dec 2006 kommer folkmängden i Haninge att öka med 9 600 personer under 20-årsperioden 2005 25 och uppgå till 81 500 år 2025. De utrikes födda ökar med ca 5 000 personer och personer födda i Sverige med utländsk bakgrund med ca 4 000. Den något mindre folkökningen under den andra 20-årsperioden beror på att antalet äldre blir fler i Haninge och därmed blir antal dödsfall fler som i sin tur reducerar det årliga födelseöverskottet med ca 130 personer från 2007 till 2025.