Verksamhetsberättelse 2012

Svensk Försäkring Verksamhetsberättelse 2012

Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för moderna och konkurrenskraftiga spelregler för försäkringsföretagen och för en ökad kunskap om privata försäkringars betydelse för enskilda och samhället. Ett 40-tal försäkringsföretag är medlemmar i Svensk Försäkring och tillsammans svarar de för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. Innehåll Året i korthet Vd har ordet Reglering möter verkligheten Privat försäkring kan bidra till hållbara välfärdssystem Konsumentskydd i fokus Livförsäkringsutredningen når inte ända fram Svensk Försäkring i Samverkan Resultat- och balansräkning Styrelse och utskott Medlemmar 1 2 4 6 8 10 12 13 14 16 2

Året i korthet Svensk försäkring 2012 Året i korthet Fundamental osäkerhet Året präglades av de ekonomiska problem som EU och flera andra stora ekonomier brottas med. Konjunkturutvecklingen är svag vilket påverkar de svenska försäkringsföretagen, både i rollen som investerare och genom att räntenivån påverkar värderingen av deras skuldåtaganden. Den omfattande regleringsvåg som sköljer över försäkringsbranschen har ännu inte kulminerat. På EU-nivå handlar det om både komplexa och detaljerade förslag. Genomförandet av det nya riskbaserade rörelseregelverket Solvens II har blivit försenat. Förseningen påverkar även andra frågor, som till exempel översynen av tjänstepensionsdirektivet. Den ekonomiska utvecklingen och de omfattade regelförändringarna påverkar försäkringsföretagen i hög grad. Detta var också något som diskuterades på Svensk Försäkrings årsmöteskonferens i maj då temat var: Hur påverkar det internationella skeendet försäkringsbranschen? Hot och möjligheter? Livförsäkringsutredningen I september överlämnade Livförsäkringsutredningen sitt betänkande. Svensk Försäkring lade under året mycket kraft på att analysera utredningens omfattande förslag som, om de genomförs, kommer att påverka hela livförsäkringsmarknaden. Konsumentskydd i fokus Svensk Försäkring arbetar med flera projekt som syftar till att förbättra och förenkla informationen till konsumenter. Under året infördes dels en branschrekommendation om vilken information som ska ingå i faktablad om livförsäkringsprodukter, dels en rekommendation om försköpsinformation för andra typer av försäkringsprodukter. EU-kommissionen presenterade under året ett konsumentskyddspaket, som innehåller ett förslag om basfaktablad för investeringsprodukter och en översyn av EU-direktivet om försäkringsförmedling. Bred debatt om pensioner Pensioner uppmärksammades allt mer i den offentliga debatten. Eftersom de kompletterande pensionerna ökar i betydelse för individerna är pensionsfrågorna centrala för Svensk Försäkring. Medborgarna behöver verktyg för att kunna fatta väl grundade beslut om sin pension, inte minst eftersom framtidens pensionärer får ta ett allt större ansvar för sitt pensionssparande. Svensk Försäkrings dotterbolag Min Pension fyller här en viktig funktion. I slutet av året presenterade Pensionsmyndigheten bland annat med hjälp av Svensk Försäkring ett förslag till en gemensam modell för pensionsprognoser. Välfärdens framtida finansiering Svensk Försäkring uppmärksammade frågan om välfärdens framtida finansiering. Under året publicerades två rapporter på området och i oktober arrangerades ett välbesökt seminarium på temat Vår framtida välfärd möjligheter och utmaningar för välfärdstjänsterna. Ett viktigt budskap är att det offentliga åtagandet behöver tydliggöras. Medborgarna behöver veta vilken vård och omsorg som är och kommer att vara offentligt finansierad. Arbetsskadekommissionens uppdrag slutfört I augusti överlämnade Arbetsskadekommission, som arbetat på uppdrag av Svensk Försäkring, sin slutrapport. Kommissionen har gjort en översyn av dagens arbetsskadeförsäkring och pekat ut vilka brister som utgör de största hindren för en rättssäker, rättvis och effektiv arbetsskadeförsäkring. Könsneutrala premier Den 21 december infördes nya regler som innebär att försäkringsföretagen inte får använda kön som en faktor för att bestämma premier när nya försäkringar tecknas. Försäkringsföretagen kommer att hantera förbudet på bästa sätt för sina kunder. Omarbetade handelsvillkor Transportmarknader och handelsmönster utvecklas kontinuerligt. Under året initierade Svensk Försäkring en översyn av branschens villkor och klausuler på sjö- och transportförsäkringsområdet. Översynen gäller varu- och ansvarsbestämmelser och syftar till att villkoren ska moderniseras och förbli konkurrenskraftiga. Svensk Försäkring deltar även i översynen av andra aktörers självreglering på området, till exempel transportindustrins. 1

Vd har ordet Svensk försäkring 2012 Vd har ordet Försäkringsbranschen verkar i en tid med ovanligt många osäkerhetsfaktorer. Finansmarknadsfrågor står högt på den politiska dagordningen och många av de regelförslag som presenteras kan få stora konsekvenser för försäkringsföretagen och försäkringstagarna. I spåren av finanskrisen pågår arbete världen över för att långsiktigt förbättra stabiliteten i det finansiella systemet. Samtidigt brottas EU och flera andra stora ekonomier med betydande statsfinansiella problem och en svag konjunkturutveckling. Den svaga ekonomiska utvecklingen påverkar de svenska försäkringsföretagen både i deras roll som investerare och genom att den låga räntenivån påverkar värderingen av deras skuldåtaganden. Mitt i regleringsvågen Efter finanskrisen följde en våg av regleringar som ännu inte har nått sin kulmen och samtidigt har regelbildningen inom det finansiella området flyttats alltmer till den internationella arenan. Globala initiativ från till exempel G20 och FSB (Financial Stability Board) spelar en allt viktigare roll. På EU-nivå handlar det om både 2 komplexa och detaljerade regleringsförslag. Dessutom har regleringsmiljöerna förändrats. En av de viktigaste regelförändringarna är det nya riskbaserade rörelseregelverket Solvens II. Genomförandet av Solvens II har blivit försenat och det är osäkert vad som ska gälla till dess att det nya regelverket träder i kraft. Diskussionen som pågår om sambandet mellan Solvens II och tjänstepensionsdirektivet bidrar dessutom till att de bolag som bedriver tjänstepensionsverksamhet har svårare att planera sin verksamhet på lång sikt. Det pågår även omfattande svenska lagstiftningsarbeten. I augusti överlämnade Livförsäkringsutredningen sitt betänkande. Utredningens förslag om flytträtt, hantering av överskott, regler för ombildning och företagsstyrning bidrar naturligtvis också till osäkerheten. Vi har lagt mycket kraft på att analysera utredningens förslag som, om de genomförs, i hög grad kommer att påverka hela livförsäkringsmarknaden. Vad kan Svensk Försäkring göra? Hur ska en branschorganisation agera i omvälvande tider? Jag menar att det är inte minst i sådana tider som vi kan göra skillnad. Det gäller att kunna hantera nya regleringsmiljöer och att ha en god dialog med många olika aktörer. Vi fungerar som en kanal för kunskapsöverföring mellan försäkringsbranschen, lagstiftaren och tillsynsmyndigheter. Vi arbetar intensivt med att på ett tidigt skede identifiera förslag som får särskilt stor betydelse för den svenska försäkringsbranschen, analysera konsekvenserna av olika förslag och påverka så att ny reglering blir ändamålsenlig. Pensionsfrågor i fokus Pensioner har på senare tid diskuterats flitigt. Att skapa stabila pensionssystem är en utmanande uppgift. För den enskilde är ekonomisk trygghet efter arbetslivet en mycket viktig fråga. Medborgarna behöver verktyg för att kunna fatta väl grundade beslut om sin pension, inte minst mot bakgrund av den risköverföring som nu sker och där framtidens pensionärer får ta allt större eget ansvar för sitt pensionssparande. För att underlätta ett sådant beslut krävs tillgång till information som utarbetas utifrån konsumentens behov. Vårt dotterbolag Min Pension - som ger samlad information till alla

vd har ordet Svensk försäkring 2012 Christina Lindenius, vd för Svensk Försäkring. som får pension i Sverige - fyller här en viktig funktion. Privata försäkringar i framtida system Vårt välfärdssystem står inför stora utmaningar. Den demografiska och teknologiska utvecklingen bidrar till ökade möjligheter inom vård och omsorg, men även till att kostnader ökar framöver. Om vi ska kunna ta fram långsiktigt hållbara lösningar måste vi redan nu diskutera hur den framtida välfärden ska organiseras och finansieras. En intressant fråga är om privat försäkring kan vara ett komplement till den offentliga sjukvården och omsorgen. Vi har arbetat för att föra upp dessa frågor i debatten och det är glädjande att diskussionerna nu börjar komma i gång på allvar. Arbetsskadeförsäkringen är en förhållandevis liten del av socialförsäkringssystemet men har stor betydelse för de människor som drabbas. I september överlämnade Arbetsskadekommissionen, som arbetat på uppdrag av Svensk Försäkring, sin slutrapport. Kommissionen har gjort en gedigen analys av arbetsskadeförsäkringen och förtjänstfullt pekat ut vilka brister som utgör de största hindren för en rättssäker, rättvis och effektiv arbetsskadeförsäkring. Rapporten mottogs positivt av många intressenter och vår förhoppning är att den kan vara till nytta för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen i dess fortsatta arbete på arbetsskadeförsäkringens område. Förändringar skapar också möjligheter Vi är mitt i genomförandet av några av de största förändringarna på finansmarknaderna i modern tid. Förändringarna kommer i hög grad påverka försäkringsbranschen. Men en stark bransch vet att ta tillvara de möjligheter som förändringar också skapar. Christina Lindenius 3

Reglering möter verkligheten 2012 har präglats av den statsfinansiella krisen i euroområdet. Den bistra verkligheten påverkar flera viktiga lagstiftningsinitiativ. Solvens II i stå Under sommaren strandade förhandlingarna om Omnibus II, ett direktiv som syftar till att reglera genomförandet av Solvens II, dvs. det nya riskbaserade rörelseregelverket för försäkringsbranschen. Den stora stötestenen gäller hur försäkringsprodukter med långa garantier, till exempel pensionsförsäkringar, ska behandlas i det nya regelverket. EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet enades om att konsekvenserna av de föreslagna ändringarna i regelverket måste analyseras innan man går vidare. I avvaktan på det senarelades tiden för Solvens II till 2014. De ständiga förseningarna och oförmågan att komma överens gör att ingen längre tror att det är möjligt att Solvens II kan träda ikraft 2014, utan först senare, konstaterar Lena Friman Blomgren. Osäkerhet om tjänstepensionsregler EU-kommissionen har inlett en översyn av EU:s tjänstepensionsreglering i syfte att åstadkomma ett modernare och mer riskbaserat regelverk. Den europeiska tillsynsmyndigheten EIOPA har lämnat förslag till ett nytt system till EU-kommissionen och sjösatt en studie av konsekvenserna av förslaget. Eftersom Solvens II är utgångspunkt för översynen finns olyckliga konsekvenser för produkter med långa garantier även i denna översyn. De stora skillnaderna i medlemsländernas system för tjänstepensioner bidrar till ytterligare svårigheter. För svensk del komplicerades läget när Finansdepartementet i en promemoria underkände Solvens II-utredningens förslag om att försäkringsbolag skulle kunna överföra sin tjänstepensionsverksamhet till tjänstepensionsföretag under tjänstepensionsdirektivet. I stället skulle enligt promemorian tjänstepensionsverksamhet i försäkringsbolag falla under Solvens II. Det är fortfarande oklart i vilken form tjänstepensionseller försäkringsföretag och under vilket regelverk tjäns- tepensionsdirektivet eller Solvens II som verksamheten ska kunna bedrivas. Det finns också frågetecken runt hur regelverken ska se ut, säger Charlotta Erikson. Försäkringsföretag som investerare Finanskrisen har drivit fram förändringar även på andra områden som får effekter på försäkringsföretagen, främst vad gäller kapitalförvaltningen. Här märks bland annat regler om central motpartsclearing av derivatinstrument (EMIR), marknader för finansiella instrument (MiFID II) och nedskrivning av skulder till investerare i banker (bail-in). Mängden regelverk och det snabba tempot i lagstiftningsprocessen gör det svårt att överblicka de sammantagna konsekvenserna. Risken är att man bygger in nya risker, särskilt motpartsrisker, men även legala och operativa risker i försäkringsföretagens verksamhet. Inom EU växer nu insikten att om kapitalkrav och andra regleringar styr försäkringsföretagen bort från långsiktiga investeringar kan det få negativa konsekvenser för den långsiktiga ekonomiska till- 4

Lena Friman Blomgren, Karin Chenon, Sara Bergström och Charlotta Erikson arbetar med regleringsfrågor. växten. Frågan tas upp i flera sammanhang; i EU-kommissionens grönbok om långsiktiga investeringar, i Solvens II och i utvecklingen på redovisningsområdet. Myndigheternas information Myndigheternas krav på information för tillsyn ökar. Rapporteringskraven inom Solvens II ställer mycket höga krav på försäkringsföretagens IT-system. För att övervaka den finansiella stabiliteteten pågår dessutom initiativ på både nationell och internationell nivå med att bygga upp databaser med finansiell information. Målet är att skapa ett övervakningssystem som är sofistikerat nog att kunna varna i tid, före nästa kris. Rapporteringen i Solvens II utgör ett viktigt verktyg men det finns även initiativ från den Europeiska centralbanken (ECB). På global nivå vill G20 utveckla ett system med information om köparen och säljaren i varje finansiell transaktion. Slutligen vill Riksbanken ha en finansiell mikrodatabas med uppgifter om hushållens och företagens inkomster, tillgångar och skulder. Myndigheterna måste samordna rapporteringskraven och kraven måste bli möjliga att uppfylla utan orimliga administrativa kostnader för försäkringsföretagen, säger Karin Chenon. Stora utmaningar för försäkringsföretagen Det ovissa läget skapar osäkerhet för försäkringsföretagen och ställer dem inför stora utmaningar. Målet för Svensk Försäkrings arbete har varit att regleringen ska skapa så goda förutsättningar för försäkringsoch tjänstepensionsverksamhet som möjligt. Hänsyn måste tas till samspelet mellan de olika regelverken och deras samlade effekt. Detta är något som vi på Svensk Försäkring uppmärksammat regeringen på, säger Sara Bergstöm. Svensk Försäkring har också fortsatt att i detalj granska och kommentera innehållet i de svenska och europeiska lagstiftningsinitiativen. Här kan särskilt nämnas frågorna om hur svenska tjänstepensioner passar in i de europeiska regleringarna och om hur den omfattande europeiska rapporteringen inom Solvens II kan begränsas på ett ändamålsenligt sätt. Vårt samarbete med Insurance Europe har varit intensivt i det europeiska lagstiftningsarbetet. 5

Privat försäkring kan bidra till hållbara välfärdssystem Vem ska betala för framtidens vård och omsorg? Hur ser vi till att morgondagens pensionärer får en tillräcklig pension? Och hur ska arbetsskadeförsäkringen utformas? Det är några frågor som Svensk Försäkring har uppmärksammat under året. 6 Välfärdstjänsterna under ökad press Vinster i välfärden och kvaliteten på vård och omsorg har diskuterats flitigt under året. Detta är visserligen viktiga frågor, menar Kristina Ström Olsson, men för att trygga välfärden behövs framförallt en debatt om den framtida finansieringen. Vem ska betala för vården och omsorgen? Ett antal utredningar och rapporter visar att det kommer att bli svårt att finansiera framtida vård- och omsorgstjänster. Allt högre förväntningar på vården i kombination med en äldre befolkning bidrar till att efterfrågan på vård och omsorg kommer att öka avsevärt inom en tioårsperiod. Det är hög tid att diskutera hur vår framtida välfärd ska tillhandahållas och finansieras. Vi har under 2012 genomfört ett antal aktiviteter för att försöka uppmärksamma detta, säger Kristina Ström Olsson. Under året publicerade Svensk Försäkring två rapporter på området. Den första rapporten behandlar dagens vård- och omsorgssystem och dess finansiering. Den andra handlar om huruvida samhället kan tillgodose individers behov och förväntningar på välfärdstjänster i framtiden och möjliga vägar att gå. Ett viktigt budskap är att beslutsfattare bör tydliggöra det offentliga åtagandet. Medborgarna behöver veta vilken vård och omsorg som är och kommer att vara offentligt finansierad. Om man vet vad den offentliga vården tillhandahåller kan man också börja diskutera alternativa lösningar, som kan täcka upp där den offentliga sjukvården och omsorgen inte räcker till. Privat försäkring kan vara ett sådant alternativ. Diskussionen tar fart Välfärdsfrågorna uppmärksammades under Almedalsveckan i Visby, bland annat vid en middag som Svensk Försäkring arrangerade. Politiker och företrädare för myndigheter och försäkringsbranschen diskuterade behov och förväntningar på välfärdstjänsterna i framtiden. I oktober arrangerade Svensk Försäkring ett seminarium på temat Vår framtida välfärd möjligheter och utmaningar för välfärdstjänsterna. Vi har fått bra gensvar och positiva reaktioner på att vi bi-

Kristina Ström Olsson och Anders Viklund arbetar på Svensk Försäkring. drar till diskussionen om dessa viktiga framtidsfrågor. Det tas också intressanta initiativ av flera andra aktörer. Det är stimulerande att debatten verkar komma igång på allvar. Ökat intresse för pensionsfrågor Inom pensionsområdet är den stora utmaningen att utforma effektiva system som ger framtidens pensionärer tillräckliga inkomster för att behålla en tillfredsställande levnadsstandard. Detta är inte bara viktigt för den enskilde pensionären, utan för hela samhällsekonomin. Vi tror att utformningen av pensionssystemet blir en het politisk fråga under kommande år. Det är viktigt att försäkringsbranschen kan bidra till diskussionen och till att framtidens pensionärer får en pension som tillgodoser deras behov och önskemål, säger Anders Viklund. Under 2013 kommer Svensk Försäkring att arbeta tillsammans med medlemsbolagen för att ta fram en plattform för Svensk Försäkrings arbete på pensionsområdet. Morgondagens pensionärer behöver en anständig pension. Det kan behövas åtgärder både för att underlätta för människor att förstå sina framtida ekonomiska behov och att göra pensionssparandet mer attraktivt. Vi undersöker hur branschen bäst kan bidra till detta, säger Anders Viklund. Arbetsskadekommissionens uppdrag slutfört Den arbetsskadekommission som Svensk Försäkring tillsatte i november 2010 avlämnade sin slutrapport i augusti 2012. Arbetsskadekommissionens analys och arbete har uppmärksammats och fått beröm av många. Kommissionen har gjort en översyn av dagens arbetsskadeförsäkring och lämnat en rad ändringsförslag. Vi och andra tror att rapporten kan bli ett viktigt underlag, inte minst för den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, säger Anders Viklund. Svensk Försäkring har under hösten diskuterat hur försäkringsbranschen ser på de olika förslag och vägval som presenterats av kommissionen. Vår uppfattning är att arbetsskadeförsäkringen bör vara obligatorisk för alla. Så är det inte i dag. Den effektivaste lösningen är att privata och kollektivavtalade försäkringar täcker de inkomster som inte försäkras via den allmänna sjukförsäkringen, avslutar Anders Viklund. 7

Verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2012 Konsumentskydd i fokus Konsumentskydd står högt på den politiska agendan men frågorna är inte nya för försäkringsbranschen. Under 2012 genomfördes flera projekt med syfte att förbättra och förenkla informationen till konsumenter. 8 Kunderna ska förstå vilka produkter de köper och känna sig trygga med sina val. Det är en viktig förtroendefråga för branschen, säger Marie Hosinsky på Svensk Försäkring. Ett exempel på detta är en branschrekommendation om förköpsinformation för försäkringsprodukter som säljs till konsumenter. Rekommendationen trädde i kraft den 1 januari 2013. Syftet är att underlätta kundernas val av försäkring genom att göra informationen så tydlig och lättillgänglig som möjlig, säger Marie Hosinsky. Korrekt och jämförbar pensionsinformation Inom pensionsområdet har utvecklingen på senare år inneburit att enskilda individer i allt högre grad själva får bära den finansiella risken och därmed ta ett ökat eget ansvar för sin framtida pension. Information om pensioner blir därför allt viktigare. Men det handlar inte bara om att presentera korrekt information, utan också om att erbjuda den information konsumenterna faktiskt vill ha och behöver. Vi har gjort konsumenttester som tydligt visar att de flesta vill ha enkel och begriplig information, konstaterar Marie Hosinsky. Genom de faktablad för pensionsprodukter som sedan i april 2012 finns hos pensionsbolagen har Svensk Försäkring, tillsammans med Finansinspektionen, utvecklat ett verktyg som ska hjälpa konsumenten att välja mellan de olika bolagens pensionsprodukter. Vår rekommendation är ett komplement till Finansinspektionens allmänna råd. I december presenterades även ett förslag till en gemensam standard för pensionsprognoser. Svensk Försäkring har deltagit i arbetet som leds av Pensionsmyndigheten. Målsättningen är att Svensk Försäkrings medlemmar ska kunna börja följa standarden från 2014. Även vårt dotterbolag Min Pension kommer att använda den nya standarden. I pensionssammanhang används många facktermer som kan vara svåra att förstå. Redan i början av 2000-talet tog Svensk Försäkring tillsammans med Konsumenternas försäkringsbyrå och Försäkringskassan fram en ordlista, Pensionsorden, som bland annat finns

på Min Pensions webbplats. Under sommaren 2012 påbörjades ett projekt för att utveckla ordlistan till Svensk Standard. Svensk Försäkring har ordföranderollen i den kommitté inom Swedish Standards Institute (SIS) som driver arbetet. Finansiell rådgivning och provisioner Förutom diskussioner om hur informationen till konsumenterna ska utformas har även frågor om rådgivning och provisioner fått stor uppmärksamhet. I juli presenterade EU-kommissionen ett konsumentskyddspaket som bland annat innehåller ett förslag om basfaktablad för investeringsprodukter (PRIPs) samt en översyn av det nuvarande EU-direktivet om försäkringsförmedling (IMD2). Båda förslagen innehåller krav på att detaljerad information i pappersform ska lämnas över till kunden innan varje investering och försäkring tecknas. Möjligheten att erbjuda kunden information över till exempel internet får endast ersätta information på papper om kunden uttryckligen medger det. Svenska regler innehåller redan idag krav på en hel del av Marie Hosinsky och Christian Sandell arbetar med flera frågor som rör konsumentskydd. den information som man nu vill att försäkringsföretagen ska redovisa, konstaterar Christian Sandell. Moderna kanaler för kundkommunikation måste även framöver vara möjliga att använda. Något som uppmärksammas särskilt är de intressekonflikter som kan finnas mellan kund och rådgivare i säljsituationer. För att upprätthålla förtroendet är det viktigt att faktorer som kan medföra sådana konflikter redovisas tydligt för kunden. Det kan till exempel gälla vem som betalar ersättning för rådgivningen. Frågan om man ska införa ett provisionsförbud för rådgivare diskuteras både i Sverige och på EU-nivå. Basfaktablad för investeringsprodukter är enligt förslaget tänkt att tjäna olika syften som kan vara svåra att förena. Samtidigt som informationen ska vara kortfattad och tydlig för konsumenten och endast innehålla standardiserade uppgifter ska den vara ett detaljerat underlag för investeringsbeslut. Svensk Försäkrings medlemmar anser att ett basfaktablad i första hand bör inriktas mot lättillgängliga produktjämförelser då det ofta saknas information som kan hjälpa konsumenterna i ett tidigt skede i beslutsprocessen. Regelkrav och kundbehov Marie Hosinsky och Christian Sandell noterar att det både nationellt och på EU-nivå presenteras många förslag med det lovvärda syftet att stärka konsumentskyddet. Ofta leder sådana initiativ till en ökad detaljreglering om vilken information som ska lämnas till konsumenten. För försäkringsbranschen handlar det om att väga dessa krav mot de faktiska behov och önskemål som kunderna har. Det som är bra för kunderna är bra för branschen. 9

Livförsäkringsutredningen når inte ända fram I september överlämnade Livförsäkringsutredningen sitt betänkande Förstärkt försäkringstagarskydd till regeringen. Svensk Försäkring har noga analyserat förslagen som, om de genomförs, kommer att påverka hela livförsäkringsmarknaden. 10 Vad tycker Svensk Försäkring om utredningens förslag? Förslagen påverkar 36 miljoner livförsäkringar och ett kapital om cirka 2 500 miljarder kronor. Trots detta har utredningen inte analyserat betydelsen av livförsäkringssparandet för individen och samhället i stort. Det gäller inte minst frågan om försäkringssparandets bidrag till de framtida pensionerna. Det är tveksamt om förslagen leder till ett förstärkt försäkringstagarskydd, säger Charlotta Erikson som tillsammans med Sara Bergström har arbetat med frågan på Svensk Försäkring. Hur har Svensk Försäkring arbetat? Det har varit en lång resa. Vårt arbete inleddes redan 2010, i samband med att utredningen sjösattes. Jag har deltagit i den expertgrupp som har biträtt utredningen och Svensk Försäkring har haft en referensgrupp med medlemmar från livförsäkringsbolagen som har träffats regelbundet. Vi har haft ett antal möten för att vaska fram de för branschen viktigaste problemställningarna och branschens syn på utredningsförslagen. Det är viktigt att noga undersöka vilka konsekvenser förslagen får för försäkringstagare, försäkringsföretag och andra aktörer. Vilka konsekvenser får förslagen för försäkringstagarskyddet? Det finns en hel del oklarheter som gör det svårt att bedöma konsekvenserna av förslagen. Utredningen ger uttryck för en helt ny syn på ömsesidigt bedriven försäkringsverksamhet som vi inte kan acceptera. Det gäller särskilt frågan om försäkringstagarens roll. Vi instämmer inte i utredningens bedömning att försäkringstagaren skulle ha en tudelad roll som kund i förhållande till försäkringsfordran och som finansiär när det gäller överskottet. Vad är det i förslagen till ny överskottsreglering som ger denna effekt? Dagens reglering bygger på att villkoren i försäkringsavtalen måste vara tydligt utformade så att försäkringstagaren inte kan missförstå vad som är garanterade belopp respektive preliminärt fördelat överskott. Försäkringstagaren får också prognoser över värdet på det

samlade försäkringskapitalet. Utredningens föreslagna överskottsmodell med en tudelning av försäkringstagarens roll innebär att det uppstår osäkerhet både kring försäkringens innehåll och om det kommer att vara fortsatt möjligt att lämna prognoser över värdet. Flera av förslagen riskerar att försämra snarare än att förstärka försäkringstagarskyddet. Vad anser Svensk Försäkring om förslaget till en s.k. option för överskottshanteringen? Svensk Försäkring vill framhålla konsolideringsfondens betydelse som buffert för försäkringsåtagandena. Den s.k. optionen utan konsolideringsfond innebär inte ett realistiskt alternativ, eftersom ett ömsesidigt försäkringsföretag inte skulle ha möjlighet att skaffa tillräckligt med kapital för att utnyttja det alternativet. Vi kan alltså inte stödja det förslaget. Den mest uppmärksammade delen handlar om flytträtt. Vad har Svensk Försäkring för position? Svensk Försäkring ser positivt på flytträtt med skäliga villkor. Flytträtten måste dock vara rättssäker för alla och inte Charlotta Erikson har deltagit i Livförsäkringsutredningens expertgrupp och arbetat med frågan på Svensk Försäkring. missgynna vare sig de försäkringstagare som flyttar eller de som väljer att stanna kvar. Det är en komplicerad fråga, där svåra överväganden behöver göras när det gäller bland annat retroaktivitet, avtalsfrihet, konkurrens och kollektivavtal. Varför talar utredningen om övergång till vinstutdelning i stället för ombildning? Utredningen föreslår en ny företagskategori vinstutdelande ömsesidiga livförsäkringsföretag. Ett sådant företag blir enligt förslaget vinstutdelande genom att övergå till att använda den s.k. optionen. Men en sådan indelning av de ömsesidiga försäkringsföretagen kan vi inte stödja eftersom den inte är förenlig med vinstutdelningsförbudet. Frågan om ombildning bör endast avse försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst (s.k. hybridbolag). Frågan om hybridbolag hör också ihop med företagstyrningsfrågan, hur ställer sig Svensk Försäkring till dessa förslag? Utredningen har tagit alldeles för liten hänsyn till omständigheterna i de enskilda hybridbolagen. Även försäkringstagaren gynnas av en vettig balans mellan försäkringstagarinflytandet och möjligheterna till företagsstyrning. Vi kan därför bara stödja vissa förslag. Livförsäkringsutredningens fyra huvudfrågor Utvidgning av den tvingande flytträtten. Överskottshantering i icke vinstutdelande försäkringsföretag. Försäkringstagarnas inflytande i icke vinstutdelande försäkringsaktiebolag (hybridbolag). I sådana bolag finns externa aktieägare samtidigt som försäkringstagarna har rätt till allt överskott. Därför föreslås inflytandet förstärkas. Ombildning av hybridbolag till vinstutdelande aktiebolag. 11

Svensk Försäkring i Samverkan Svensk Försäkring är en del av Svensk Försäkring i Samverkan (SFIS). Organisationerna inom SFIS verkar under egen identitet, men hämtar styrka ur samarbetet. Svensk Försäkring i Samverkan bildades vid årsskiftet 2005/2006 för att i en koncernliknande organisation fördjupa och bredda samverkan mellan Svensk Försäkring, Trafikförsäkringsföreningen, Patientförsäkringsföreningen och Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation. I samarbetet ingår även Svensk Försäkrings dotterbolag och nämnder. Tillsammans är vi cirka 200 medarbetare som arbetar för en konkurrenskraftig svensk försäkringsbransch. Organisationerna verkar under egen identitet men samarbetet ger många samordningsfördelar. Tillsammans har SFIS en stor medlemskrets som verkar inom skiftande områden. Svensk Försäkrings dotterbolag och nämnder GSR Skadeanmälningsregister tillhandahåller ett branschgemensamt register över skadeanmälningar. Syftet med registret är att förhindra utbetalningar av skadeersättningar som grundar sig på oriktiga uppgifter. Registret kan förhindra att ersättning felaktigt betalas från flera försäkringsföretag. Det kan också indikera om en kund anmält onormalt många skador av liknande slag. Larmtjänst AB:s huvudsakliga uppgift är att minska försäkringsföretagens skadekostnader genom att operativt arbeta för att förhindra försäkringsrelaterad brottslighet och återfinna stulen försäkrad egendom. Verksamheten sker i samarbete med myndigheter och samarbetsorganisationer såväl nationellt som internationellt. Under 2012 återfann Larmtjänst gods till ett värde av 46 miljoner kronor och bidrog även till att förhindra felaktiga skadeutbetalningar till ett värde av 6 miljoner kronor. Min Pension i Sverige AB (MiP) ansvarar för utveckling och drift av portalen webbportalen minpension.se, som är ett samarbete mellan pensionsbolagen och staten. Portalen ger en individuell, enkel och samlad pensionsinformation till alla som får pension i Sverige. Konsumenter som inte är nöjda med försäkringsföretagens beslut kan vända sig till Svensk Försäkrings nämnder, som avger yttranden i tvister mellan försäkringstagare och försäkringsföretag. Svensk Försäkring är huvudman för: Personförsäkringsnämnden Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd Ombudskostnadsnämnden Nämnden för Rättsskydds frågor Svenska Livförsäkringsbolags Skattenämnd Förutom nämnderna finns även ett prövningsförfarande för ombuds lämplighet. Under 2012 hanterade nämnderna närmare 1600 ärenden. 12

Resultat- och balansräkning Svensk Försäkring är en ideell förening och branschorganisation för försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige. En viss del av verksamheten bedrivs inom det helägda dotterbolaget SFS - Svensk Försäkrings Service AB. De övergripande områdena för Svensk Försäkrings verksamhet har under 2012 varit: Moderna och konkurrens kraftiga spelregler för försäkringsverksamhet Ökat förtroende för försäkringsbranschen Ökad förståelse för de försäkringsmässiga principerna Tillhandahållande av viss branschgemensam infrastruktur. En stor del av den lagstiftning som berör försäkringsbranschen hanteras på EU-nivå. Samarbetet inom den europeiska branschorganisationen Insurance Europe är viktig för verksamheten. En central regleringsfråga är arbetet med ett nytt regelsystem om kapitalkrav och företagsstyrning, Solvens II. Under året har Svensk Försäkring fortsatt att verka för att få till stånd en ändamålsenlig utformning av Solvens II, bland annat genom samtal med Finansdepartementet, Finansinspektionen och olika EU-institutioner. Svensk Försäkring har även arbetat med EU-kommissionens översyn av tjänstepensionsdirektivet och med anpassningen till nya regler om könsneutrala premier, som gäller från den 21 december 2012 efter ett beslut av EUdomstolen i mars 2010. På nationell nivå har Livförsäkringsutredningen behandlat flera frågor som har stor betydelse för försäkringsbranschen. Svensk Försäkring har en viktig roll i att följa utvecklingen och påtala konsekvenser av utredningens förslag. Under året påbörjades även ett arbete för att undersöka vilken roll som privata försäkringar kan spela i de framtida välfärds- och socialförsäkringssystemen. Ett stort antal remissvar har också lämnats inom flera försäkringsrelaterade områden. Under 2012 har Svensk Försäkring bedrivit upplysningsoch lobbyverksamhet i försäkringsfrågor. Svensk Försäkring Koncernresultaträkning (kr) 2012 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivning på inventarier Rörelseresultat Övriga ränteintäkter Övriga räntekostnader Resultat efter finansiella poster Skatt Årets resultat Koncernbalansräkning (kr) 2012 Inventarier Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa & bank Summa tillgångar Bundna reserver Fria reserver Övriga avsättningar Övriga kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital har under året även varit engagerat i samarbetet mellan regeringen och finansmarknaden inom ramen för Finansmarknadskommittén. Svensk Försäkring har arbetat med flera olika regleringsinitiativ som rör konsumentinformation och distribution av försäkringsprodukter. Svensk Försäkring bedriver även egna projekt som syftar till att förbättra informationen till konsumenter och öka förståelsen för försäkringsprodukter. Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar bedömningen av bolagens resultat och ställning. Nedan presenteras sammandrag av resultat- och balansräkningarna för koncernen. 98 292 083-96 097 412-315 132 1 879 539 369 306-9 745 2 239 100-249 635 1 989 465 502 352 32 119 11 039 719 24 894 349 36 468 539 60 000 10 875 840 135 696 25 397 003 36 468 539 13

Styrelse Svensk försäkring 2012 Styrelse och utskott styrelse Ordförande Sten Dunér, Länsförsäkringar Ledamöter Johan Agerman, Trygg-Hansa Britta Burreau, Nordea Liv & Pension Bengt-Åke Fagerman, Skandia Per Fornander, Moderna Försäkringar Staffan Grefbäck, Alecta Per-Erik Gullnäs, Swedbank Försäkring Christina Lindenius, Svensk Försäkring Torbjörn Magnusson, If Sarah McPhee, SPP Anders Mossberg, SEB Trygg Liv Johan Sidenmark, AMF Anders Sundström, Folksam Adjungerad Lennart Söderberg, Handelsbanken Liv Liv- och skadeförsäkringsutskottet Ordförande Anders Mossberg, SEB Ledamöter Claes Carlson, Danica Pension Linnéa Ecorcheville, Moderna Försäkringar Mattias Engblom, Zurich Daniel Eriksson, Folksam Carl Farberger, Trygg-Hansa Tomas Flodén, AMF Niclas Fredrikson, Nordea Liv & Pension Per Harryson, SEB Trygg Liv Jan Larsson, Handelsbanken Liv Roger Lidberg, Länsförsäkringar Per Lindberg, SPP Christina Lindenius, Svensk Försäkring Bo Lundgren, Dina Försäkringar Henrik Nilsson, Movestic Johanna Okasmaa Nilsson, Swedbank Försäkring Anna-Carin Söderblom Agius, Skandia Ricard Wennerklint, If Sören Westin, Länsförsäkringar AnnKristine Wuopio-Mogestedt, Folksam Pehr Östberg, Alecta Utskottet för sjö- och annan transportförsäkring Ordförande Niklas Bengtsson, Inter Hannover Ledamöter Charlotte Djerf, Länsförsäkringar Anders Hellman, Trygg Hansa/Codan Marine Jan Limnell, Alandia Håkan Nyström, AIG Anders Ramäng, If Skadeförsäkring Lennart Rhodiner, Zurich 14

Styrelse Svensk försäkring 2012 Sten Dunér länsförsäkringar Styrelseordförande Johan Agerman trygg hansa Britta Burreau nordea liv& pension Bengt-Åke Fagerman skandia Per Fornander moderna försäkringar Staffan Grefbäck alecta Per-Erik Gullnäs swedbank försäkring Christina Lindenius svensk försäkring Torbjörn Magnusson if Sarah McPhee spp Anders Mossberg seb trygg liv Johan Sidenmark amf Anders Sundström folksam Lennart Söderberg handelsbanken liv 15

Medlemmar ACE Försäkringar www.aceforsakringar.se AIG www.aig.com Alandia www.alandia.com Alecta www.alecta.se Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige www.ankepupillkassan.se AMF www.amf.se Bliwa www.bliwa.se Bohusläns Allmänna Sjöförsäkringsförening www.basforsakring.se Bostadsgaranti www.bostadsgaranti.se Brandkontoret www.brandkontoret.se Brummer Life www.brummerlife.se Cardif Nordic www.cardif.se Danica Pension www.danica.se Dina Försäkringar www.dina.se ERV www.erv.se Folksam www.folksam.se FPK www.fpk.se GAR-BO www.gar-bo.se Genworth www.genworth.se Gjensidige www.gjensidige.se Handelsbanken Liv www.handelsbanken.se/liv Hannover Re www.hannover-re.com If www.if.se LRF Försäkring www.lrfforsakring.se Länsförsäkringar www.lansforsakringar.se Markel International Sweden www.markelintl.se Moderna Försäkringar www.modernaforsakringar.se Movestic www.movestic.se Nordea Liv & Pension www.nordea.se PP Pension www.pppension.se PRI Pensionsgaranti www.pripensionsgaranti.se SalusAnsvar www.salusansvar.se SEB Trygg Liv www.seb.se Sirius International www.siriusgroup.com Skandia www.skandia.se Sparinstitutens Pensionskassa - SPK www.spk.se SPP www.spp.se Sveland Djurförsäkringar www.sveland.se Swedbank Försäkring www.swedbank.se Sweden Re www.scor.com Trygg-Hansa www.trygghansa.se Zurich www.zurich.se 16

17

Box 24043 104 50 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 108 www.svenskforsakring.se Produktion: Svensk Försäkring/SFIS Foto: Johan Olsson Tryck: TMG STHLM