Verksamhetsberättel se 2011

Transkript

1 Svensk Försäkring Verksamhetsberättelse 2011

2 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för moderna och konkurrenskraftiga spelregler för försäkringsföretagen och för en ökad kunskap om privata försäkringars betydelse för enskilda och samhället. Ett 40-tal försäkringsföretag är medlemmar i Svensk Försäkring och tillsammans svarar de för mer än 90 procent av den svenska försäkringsmarknaden. Innehåll Året i korthet Vd har ordet Stor osäkerhet om framtida regler Att prissätta olika risker är inte diskriminering Privata försäkringar i framtida välfärds- och socialförsäkringssystem Klarar försäkringsbranschen en kris? Svensk Försäkring i samverkan Resultat- och balansräkning Styrelse och utskott Medlemmar

3 Året i korthet Svensk försäkring 2011 Året i korthet Osäkra förutsättningar Regelverken för de finansiella marknaderna stöps om och verksamhetsförutsättningarna för försäkringsbranschen ändras påtagligt. Under året pågick ett intensivt arbete för att få alla delar av det nya europeiska regelverket Solvens II på plats. Svensk Försäkring har bland annat arbetat med frågor om värdering av långa åtaganden. Den allmänna osäkerheten i ekonomin har förstärkt betydelsen av detta arbete. Flera frågor återstår att lösa och tidplanen är osäker. Under våren inledde EU-kommissionen en översyn av tjänstepensionsdirektivet. På nationell nivå fortsatte Livförsäkringsutredningens arbete med frågor som är centrala för branschen, som till exempel retroaktiv flytträtt för försäkringssparande. Könsneutrala premier I mars meddelade EU-domstolen att försäkringsföretagen inte får använda kön som en faktor för att bestämma premier och utbetalningar. Förbudet träder i kraft den 21 december 2012 och gäller för nya försäkringsavtal som tecknas från det datumet. Svensk Försäkring har arbetat för att minska de negativa effekterna för konsumenter och försäkringsföretag. Enklare information om försäkringsprodukter Under 2011 tog Svensk Försäkring fram en branschgemensam rekommendation om vilken information som ska finnas i faktablad för traditionella livförsäkringsprodukter och fondförsäkringsprodukter. Arbete pågick också för att förtydliga den information som försäkringsföretagen ska ge kunderna innan en försäkring tecknas. Stort intresse för pensionsfrågor Pensionsfrågor stod högt på dagordningen under året. Framtidens pensionssparande var också temat på Svensk Försäkrings årsmöte i maj. Under året anslöt sig fler pensionsbolag till pensionsportalen Min Pension, ett dotterbolag till Svensk Försäkring. Totalt gjordes drygt 4,5 miljoner prognoser på portalen som vid årets slut hade 1,3 miljoner registrerade användare. Sveriges Försäkringsförbund blir Svensk Försäkring I maj bytte Sveriges Försäkringsförbund namn till Svensk Försäkring och fick samtidigt en ny logotyp och ny grafisk profil. Under året har Svensk Försäkring även lanserat en ny webbplats där man kan hitta aktuella ståndpunkter, nyheter och statistik om försäkringsbranschen. Dialog med beslutsfattare och medlemmar Svensk Försäkring har omfattande kontakter med politiker och andra beslutsfattare. Utöver löpande samtal har Svensk Försäkring under året bland annat arrangerat politikerträffar för riksdagsgrupper och temamiddagar under politikerveckan i Almedalen. Svensk Försäkring är också remissinstans i frågor som rör branschen. Under året fick Svensk Försäkring 62 skrivelser för yttrande. Svensk Försäkring har även många internationella kontakter, främst genom den europeiska branschorganisationen Insurance Europe (tidigare CEA) men också direkt med de europeiska institutionerna och andra organ. Svensk Försäkring för en löpande dialog med sina medlemmar genom ett stort antal referensgrupper samt genom medlemsträffar och andra arrangemang. Nationell krisövning Under våren deltog Svensk Försäkring och flera försäkringsföretag i den nationella krisövningen SAMÖ-KKÖ Över 6000 personer från ett 70-tal myndigheter, organisationer och företag deltog i övningen som samordnades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 1

4 Vd har ordet Svensk försäkring 2011 Vd har ordet Den internationella skuldkrisen skapar osäkerhet på de finansiella marknaderna och påverkar försäkringsföretagens verksamhetsförutsättningar. Samtidigt ska försäkringsbranschen hantera några av de största regelförändringarna i modern tid. 2 Under 2011 blev osäkerheten i världsekonomin allt mer påtaglig. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin dröjde. I Europa blev det uppenbart att Grekland inte var ensamt om att ha problem med sin skuldsättning. Statsfinansiella problem blev tydliga även i Italien, Spanien och Portugal. De europeiska ekonomierna är tätt sammanbundna bland annat genom eurosamarbetet, ett samarbete som stått under stark press. Förtroendet för den europeiska ekonomin har sjunkit i hela världen. Det har varit svårt att hitta politiska lösningar. Politikerna har att å ena sidan stärka förtroendet för eurosamarbetet och de europeiska ländernas kreditvärdighet. Å andra sidan är det angeläget att förutsättningarna för tillväxt och sysselsättning inte stryps alltför kraftigt. Effekterna av den ekonomiska och politiska osäkerheten i euroområdet har gjort att investerare har sökt sig till vad som uppfattas som säkra placeringar. Detta har bidragit till att vi i Sverige har den lägsta nivån på långa räntor någonsin. För försäkringsföretagen innebär det att värderingen av åtagandena mot försäkringstagarna är historiskt hög, konstaterar Christina Lindenius. Osäkra förutsättningar Christina Lindenius noterar att den våg av regleringsinitiativ som har sköljt över försäkringsbranschen under senare år sannolikt kommer att kulminera under Vi är mitt i genomförandet av några av de största regelförändringarna i modern tid. Alla försäkringsföretag arbetar intensivt med Solvens II och flera nya initiativ kommer under Christina Lindenius konstaterar att grundtankarna i Solvens II är bra, men detaljregleringen och tidplanen är oroväckande. Mycket arbete återstår och försäkringsföretagen måste få möjlighet att göra nödvändiga anpassningar innan regelverket träder i kraft. Under våren 2011 inledde EU-kommissionen en översyn av tjänstepensionsdirektivet. Christina Lindenius noterar att Svensk Försäkring i ett tidigt skede lyckades identifiera flera frågor som är viktiga för den svenska branschen och att arbetet kommer att fortsätta under lång tid framöver. På nationell nivå arbetar Livförsäkringsutredningen med frågor som är centrala för branschen, som till exempel retroaktiv flytträtt för försäkringssparande. Det är svårt att i dagsläget bedöma de samlade effekterna av alla regelförändringar. Det skapar stor osäkerhet, särskilt för livförsäkringsföretagen. Svensk Försäkring kan här spela en viktig roll genom att noga följa utvecklingen, påtala konsekvenser av regelförändringarna och bidra till att finna ändamålsenliga lösningar för branschen. Konsumentskydd i fokus Under 2011 har finanssektorn varit föremål för debatt och några debattinlägg har handlat om hur konsumenter bör skyddas mot en aggressiv finansbransch. Vi har svårt att känna igen oss i den bild som stundtals har målats upp. Jag ser det som en viktig uppgift för oss i branschen och för politiker att

5 vd har ordet Svensk försäkring 2011 förklara vilken betydelsefull roll det finansiella systemet har i samhället. Det vore också önskvärt med mer nyanserad debatt där man skiljer på enstaka aktörer och hela branscher. I debatten om konsumentskydd har bland annat livförsäkringsbolagen uppmärksammats. Konsumentskydd är viktigt för försäkringsbranschen. Det handlar ju om våra kunder. Regler som värnar konsumentskyddet måste vara en grundbult och det arbetar vi för på flera fronter, både nationellt och på EU-nivå. Men konsumenter måste också kunna köpa bra försäkringar till rimliga priser. Svensk Försäkring arbetar aktivt med sina medlemsbolag för att förbättra informationen om försäkringsprodukter. Under 2011 tog Svensk Försäkring fram en rekommendation om vilken information som ska finnas i faktablad för traditionella livförsäkringsprodukter och fondförsäkringsprodukter. Vi arbetar även för att förenkla den produktinformation som försäkringsföretagen ska ge kunderna innan en försäkring tecknas. Målsättningen är också att på sikt förenkla jämförelser av de totala kostnaderna för olika livförsäkringsprodukter. Dialog med omvärlden I maj bytte Sveriges Försäkringsförbund namn till Svensk Försäkring och fick samtidigt en ny logotyp och ny grafisk profil. Genom namnbytet fick vi ett kortare och mer kärnfullt namn som speglar att vi är en modern och drivande branschorganisation. Svensk Försäkring har en nära och löpande dialog med politiker och tjänstemän i regeringskansliet och riksdagen i frågor som är viktiga för branschen. Dessutom förs löpande samtal med företrädare för centrala myndigheter som till Christina Lindenius, vd för Svensk Försäkring. exempel Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten. Svensk Försäkring har också många internationella kontakter, inte minst genom den europeiska branschorganisationen Insurance Europe (tidigare CEA) men också direkt med de europeiska institutionerna, främst EU-kommissionen och Europaparlamentet. Våra kontakter och vår dialog med omvärlden är en central del av vår verksamhet. Det är viktigt att vi uppfattas som en trovärdig diskussionspartner. Det är på detta sätt som vi verkligen är till nytta för våra medlemmar, avslutar Christina Lindenius. 3

6 Verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Stor osäkerhet om framtida regler Regelverken för de finansiella marknaderna stöps om och verksamhetsförutsättningarna för försäkringsbranschen ändras påtagligt. Osäkerheten om hur reglerna kommer att se ut gör det svårt att fatta strategiska beslut inför framtiden. 4 Solvens II Det nya europeiska regelverket Solvens II är fortfarande under utveckling och troligen kommer reglerna inte att träda i kraft förrän den 1 januari Ett stort problem som återstår att lösa är hur man ska undvika alltför stor volatilitet i försäkringsföretagens finansiella ställning. Andra viktiga frågor för främst livförsäkringsföretagen är hur diskonteringsräntan ska bestämmas för långa åtaganden och vilka framtida åtaganden man ska göra avsättningar för, säger Lena Friman Blomgren som tillsammans med Sara Bergström arbetar med Solvens II på Svensk Försäkring. Solvens II är ett komplext regelverk, som kommer att innehålla svenska regler på flera nivåer och dessutom bindande europeiska regler. Till det kommer också riktlinjer från den europeiska tillsynsmyndigheten, EIOPA, som Finansinspektionen och försäkringsföretagen måste efterleva enligt principen följ eller förklara. Lena Friman Blomgren konstaterar att detaljgraden i hela regelverket verkar bli på en nivå som är främmande för svensk rättstradition. Det kommer att innebära stora utmaningar för försäkringsföretagen. Detta gäller även de mycket omfattande och detaljerade rapporteringskraven. Tjänstepensionsdirektivet Det pågår även en översyn av EU:s regelverk för tjänstepension. Eftersom svenska tjänstepensioner till övervägande del tryggas genom försäkring valde Sverige vid genomförandet av nu gällande tjänstepensionsdirektiv att utnyttja en möjlighet att tillämpa de centrala reglerna i direktivet på de svenska livförsäkringsbolagens tjänstepensionsverksamhet. Nu ska direktivet moderniseras och en ny riskbaserad reglering ska skapas. Charlotta Erikson konstaterar att EU-kommissionen har som ledstjärna att Solvens II ska utgöra utgångspunkten för översynen, med de justeringar som är nödvändiga med tanke på särdragen i tjänstepensionsverksamhet. I den här delen finns en klar anknytning till problemen i Solvens II när det gäller långa åtaganden, vilket hamnar i

7 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Lena Friman Blomgren, Charlotta Erikson och Sara Bergström jobbar med Solvens II. fokus vid översynen. För svensk del är det viktigt att se till att det skapas goda förutsättningar för tjänstepensionsverksamhet, oavsett om den bedrivs i livförsäkringsbolag enligt Solvens II eller i tjänstepensionsinstitut enligt tjänstepensionsdirektivet. Svensk Försäkring verkar därför för att de justeringar av Solvens II-principerna som väntas i tjänstepensionsdirektivet, bland annat beträffande långa åtaganden, också överförs till Solvens II. Svensk Försäkring försöker även få till stånd en övergångsregel i Solvens II-direktivet som tillåter försäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet att fortsätta med detta under oförändrade förutsättningar fram till dess att översynen av tjänstepensionsdirektivet är klar. Livförsäkringsutredningen Även Livförsäkringsutredningens arbete har anknytning till de frågor som hanteras i Solvens II och översynen av tjänstepensionsdirektivet. Utredningen, som ska presentera sitt slutresultat under 2012, har i uppdrag att se över fyra frågor: flytträtt, överskottshantering i ömsesidigt bedrivna försäkringsföretag, inflytande i icke vinstutdelande försäkringsaktiebolag samt ombildning av sådana bolag till vinstutdelande företag. De frågor som utredningen behandlar är centrala för livförsäkringsverksamhet. Det gäller inte minst flytträtten och hanteringen av överskott. Vi är i princip positiva till flytträtt, men anser att reglerna som skapas måste tillgodose konsumentskyddet både för den som flyttar och den som blir kvar. Hantering av överskott är en mycket viktig fråga i sammanhanget, både för flytträtten och i mer allmän mening för de ömsesidiga bolagens kapitalförsörjning, säger Charlotta Erikson. Beröringspunkterna med Solvens II och tjänstepensionsdirektivet blir tydliga när det gäller just tjänstepensionsverksamhet i livförsäkringsbolagen. De två EU-direktiven innehåller olika solvensregleringar, vilket kan komma att påverka såväl en utvidgad flytträtt som hanteringen av överskott i framtiden. Det gäller därför att noga följa alla dessa tre projekt och hur de påverkar varandra, konstaterar Charlotta Erikson avslutningsvis. 5

8 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Att prissätta olika risker är inte diskriminering Försäkring handlar om att sprida risker mellan människor. För att kunna erbjuda ekonomiskt skydd till rimliga kostnader måste risker kunna prissättas korrekt. En korrekt och saklig riskbedömning kan inte anses vara diskriminering. 6 I mars 2011 meddelade EUdomstolen en dom som innebär att försäkringsföretagen inte får använda kön som en faktor för att bestämma premier och utbetalningar. Förbudet träder i kraft den 21 december 2012 och gäller för nya försäkringsavtal som tecknas från det datumet. Vad innebär detta för försäkringsföretagen och för kunderna? Vi kan konstatera att förbudet får konsekvenser för riskbedömningen, vilket kan leda till dyrare försäkringar och ett förändrat produktutbud, säger Marie Hosinsky, ekonom på Svensk Försäkring. Minska negativa effekter Efter EU-domstolens dom har försäkringsbranschen arbetat för att övergången till de nya reglerna ska bli så lindrig som möjligt och för att minska de negativa effekterna för kunderna. Svensk Försäkring har bland annat redovisat branschens synpunkter på lagförslag och konsekvensbeskrivningar i ett remissvar till Arbetsmarknadsdepartementet samt deltagit i departementets hearing i januari 2012 om EU-kommissionens riktlinjer för hur domen ska tolkas. Branschen är generellt positiv till riktlinjerna som rätar ut många frågetecken. Arbetet med att göra de anpassningar som domen kräver fortsätter under Domen har fått stor uppmärksamhet och Svensk Försäkring har fått många frågor om dess innebörd. I samtal med beslutsfattare och journalister har vi ägnat mycket tid åt att förklara hur privat försäkring fungerar och varför det är olyckligt med könsneutrala premier. Är det inte diskriminerande att försäkringstagare betalar olika premier för sina försäkringar? Marie Hosinsky framhåller att en kund inte ska behandlas sämre än en annan kund i jämförbar situation. Det betyder att försäkringstagare inom en och samma riskgrupp ska behandlas lika. Samtidigt måste försäkringsföretag kunna identifiera olika riskgrupper och prissätta risker. Den premie som en kund betalar ska täcka den risk som individen tillför kollektivet. En korrekt och saklig riskbedömning ger därför differentierade premier. Det kan inte anses vara diskriminering.

9 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Marie Hosinsky arbetar med diskrimineringsfrågor på Svensk Försäkring. Att mäta och prissätta en risk Försäkringsföretagen använder vetenskapliga beräkningsmetoder för att fördela risker. All riskbedömning bygger på att kunderna delas in i olika grupper utifrån risknivå. Inom sina respektive riskgrupper bedömer försäkringsgivarna att kunderna utgör så likartade risker att premier och andra försäkringsvillkor kan vara lika för samtliga kunder inom riskgruppen. Viktiga faktorer för riskbedömning är kön, ålder och hälsostatus. Kan alla teckna en försäkring? Kontraheringsplikten, som regleras i försäkringsavtalslagen, ger individen rätt att teckna en försäkring som försäkringsföretaget normalt tillhandahåller allmänheten. Den hindrar dock inte försäkringsföretagen att vägra någon en försäkring, göra premiehöjningar och särskilda förbehåll, om det finns särskilda skäl för detta. På frågan om alla försäkringsföretag gör likadant konstaterar Marie Hosinsky att den svenska försäkringsmarknaden är hårt konkurrensutsatt och att försäkringsföretagen förstås vill kunna erbjuda så många som möjligt en försäkring. Konsumenter har oftast flera försäkringsgivare att välja mellan när de ska teckna en försäkring. Det innebär att den som nekas att teckna en försäkring eller som erbjuds försäkring till en förhöjd premie, kan kontakta ett annat företag och eventuellt få ett bättre erbjudande. Riskbedömning i framtiden Vad händer när man inte längre kan använda kön i riskbedömningen? Kan man använda andra parametrar? Inkomst, utbildning och rökvanor är exempel på andra faktorer som kan användas men det finns ett problem; de kan uppfattas som integritetskränkande. Sådana parametrar är även svåra att använda eftersom en individs beteende och livssituation kan variera över tiden. Försäkringsföretagen har därför valt att använda faktorer som är mindre integritetskänsliga och som dessutom är objektiva. Marie Hosinsky konstaterar avslutningsvis att det är viktigt att de nya reglerna om könsneutrala premier inte smittar av sig till andra områden och försvårar försäkringsföretagens användning av andra faktorer, som till exempel ålder. Om försäkringsföretag inte kan basera sin premiesättning på objektiva och stabila faktorer riskerar man att rasera grunden för privat försäkring. Det skulle då bli omöjligt att täcka kundernas försäkringsbehov inom viktiga områden. 7

10 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Privata försäkringar i framtida välfärds- och socialförsäkringssystem Vilken roll kommer privata försäkringar att spela i de framtida välfärds- och socialförsäkringssystemen? Det är en viktig fråga för branschen som Svensk Försäkring uppmärksammat under Mer fokus på välfärdstjänster En fråga av stort intresse för försäkringsbranschen är den om vår framtida välfärd. Under året har Svensk Försäkring därför tittat närmare på detta område. Målsättningen är att med start under 2012 kunna bidra till en diskussion om välfärdstjänsterna i framtiden, säger Kristina Ström Olsson. Den demografiska utvecklingen kommer att innebära stora påfrestningar på systemen för sjukvård och äldreomsorg. Framtidens vårdbehov Kostnaderna kommer att öka i takt med ett allt större antal äldre i befolkningen. Medicinteknisk utveckling och medborgarnas ökande krav på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet kommer att driva på kostnaderna ytterligare. Ökningstakten i skatteintäkterna väntas bli betydligt lägre då antalet personer i yrkesverksam ålder kommer att vara relativt konstant. Varför är frågan om vår framtida välfärd viktig redan nu? Kristina Ström Olsson framhåller att vi kommer att se påtagliga effekter av utvecklingen redan om tio år. Det tar tid att hitta långsiktigt hållbara lösningar för finansieringen av så stora och komplexa system. Det tar också tid att anpassa systemen till de stora utmaningar som vi står inför. Vår utgångspunkt är att vård och omsorg till stor del ska vara offentligt finansierad men vi behöver undersöka vilka kompletterande lösningar som behövs för att kunna tillgodose människors behov av vård och omsorg i framtiden. Nya lösningar för individ och samhälle Försäkringsbranschen vill ta ansvar och utreda hur branschen kan bidra till långsiktigt hållbara lösningar. Kristina Ström Olsson tror att det kommer behövas bredare lösningar än i dag då behoven av vård och omsorg kommer att vara större och annorlunda. I dag har cirka personer en privat sjukvårdsförsäkring och en orsak till det är att den tillgodoser behov av snabb vård och vårdinformation, där det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet brister i tillgänglighet och funktionssätt.

11 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Anders Viklund och Kristina Ström Olsson arbetar med välfärds- och socialförsäkringsfrågor. Ny plattform Under 2011 har en arbetsgrupp tittat närmare på välfärdstjänsterna. Arbetsgruppen har dels studerat hur välfärdssystemen och deras finansiering ser ut i dag, dels behoven och utmaningarna fram till år Arbetet har resulterat i en plattform för Svensk Försäkrings arbete på välfärdsområdet. Vi kan konstatera att försäkringsbranschen vill medverka till en öppen diskussion för att hitta långsiktigt hållbara och samhällsekonomiskt effektiva lösningar som tillgodoser människors behov av god vård och omsorg. Socialförsäkringsfrågor Under 2011 fortsatte Svensk Försäkring att arbeta utifrån sin plattform för socialförsäkringsfrågor. Utgångspunkten är att det offentliga socialförsäkringssystemet utgör en grundpelare för medborgarnas trygghet men att försäkringsbranschen kan spela en viktig roll för att säkra individers trygghet. Plattformen anger också att Svensk Försäkring ska visa på fördelarna med att använda försäkringsmässiga principer vid utformningen av socialförsäkringarna och att olika former av privata försäkringar är viktiga komplement till det offentliga skyddsnätet. Dessutom bör kunskapen och informationen om det samlade skyddet från olika trygghetslösningar förbättras. En stor del av pågående arbete är kopplat till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Utredningens förslag, som ska redovisas i maj 2013, kan komma att påverka försäkringsbranschen. Vi för en dialog med utredningen för att stimulera intresset för frågor med koppling till privat försäkring. Dialogen kommer att intensifieras under 2012, i takt med att utredningens arbete blir mer inriktat på konkreta lösningar, säger Anders Viklund. Arbetsskadekommissionen Svensk Försäkring har också tillsatt en arbetsskadekommission som ska undersöka hur ett arbetsskadesystem kan utformas för att minska antalet arbetsskador och skapa trygghet och möjligheter för den som drabbas av en arbetsskada. Under året presenterades bland annat tre rapporter om arbetsskadeförsäkringen i Danmark, Finland och Norge. Svensk Försäkring har framfört försäkringsbranschens syn på olika frågeställningar som dykt upp under arbetets gång. Hösten 2012 kommer Arbetsskadekommissionen att presentera sin slutrapport. 9

12 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Klarar försäkringsbranschen en kris? Svensk Försäkring ska vara ett effektivt nav för försäkringsbranschen i krissituationer. Under våren 2011 fick branschen möjlighet att testa sin krisförmåga när Svensk Försäkring och flera försäkringsföretag deltog i den stora krisövningen SAMÖ-KKÖ När allvarliga olyckor och kriser inträffar i samhället blir försäkringsbranschen nästan alltid inblandad. Eftersom försäkringsföretagen försäkrar de flesta händelser, blir det förr eller senare en försäkringsfråga. Branschen måste därför ständigt ha hög beredskap för att kunna hantera olika typer av kriser, säger Staffan Moberg, jurist på Svensk Försäkring. Ibland behöver försäkringsföretagen samordna sina insatser för att på bästa sätt kunna hantera en kris. Estonia (1994), tsunamin ( ), stormen Gudrun (2005) och evakueringen av Libanon (2006) är några exempel på större kriser där branschgemensamma åtgärder genomfördes. Vad har då Svensk Försäkring för uppgift vid kriser? Svensk Försäkring ska vara ett effektivt nav i krissituationer. Vår uppgift är att samordna och kommunicera övergripande information om försäkringsbranschens hantering av krisen. Svensk Försäkring ska också fungera som en mötesplats för våra medlemsbolag och samordna branschens kontakter med berörda myndigheter. Målet med arbetet är att ha god beredskap för kriser och lindra effekter för försäkringstagare och konsumenter när en kris uppstår. Från februari till april genomfördes den nationella krisövningen SAMÖ-KKÖ Över 6000 personer från ett 70- tal myndigheter, organisationer och företag deltog i den första delen av övningen. Det är den största nationella krisövningen som någonsin har genomförts i Sverige. Från försäkringsbranschen deltog Svensk Försäkring och nio försäkringsföretag (Alecta, AMF, Folksam, If, Länsförsäkringar, SEB Trygg Liv, Skandia, Sirius och Trygg-Hansa) samt Nordiska Kärnförsäkringspoolen. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarade för övningen som inleddes med en kärnteknisk olycka vid Oskarshamns kärnkraftverk. Under SAMÖ- KKÖ 2011 övades bland annat larmkedjor, information och kriskommunikationsinsatser men också hur försäkringsbranschen hanterar en situation med radioaktivt utsläpp. Den övergripande slutsatsen är att den finansiella sektorn kan hantera konsekvenserna av en kärnteknisk olycka. Övningen gav ett bra kvitto 10

13 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 på att försäkringsbranschen har en hög kunskap om hur kriser ska hanteras. Framför allt så fungerade kommunikationen väl. Branschen kunde samordna sina budskap och gå ut med gemensam information till allmänheten och medier om hur skaderegleringen fungerar. Efter övningen, som var mycket realistiskt genomförd, har man identifierat ett antal områden som behöver åtgärdas. Vid kärntekniska olyckor har den Nordiska Kärnförsäkringspoolen en viktig roll i skaderegleringen. En slutsats är att gränsdragningen mellan försäkringsföretagens och kärnförsäkringspoolens ansvar behöver klargöras. En annan lärdom är vikten av att kunna hantera data- och telekommunikation under längre elavbrott. Vi har behandlat dessa frågor internt i branschen och Svensk Försäkring har en dialog med regeringen om hur ersättningsprinciper och skadereglering vid kärnkraftsolyckor ska hanteras. Under året har även kontaktinformationen med krisansvariga på medlemsföretagen förbättrats och nästan alla medlemsföretag finns nu med i Svensk Försäkrings nätverk som träffas regelbundet. Staffan Moberg arbetar bland annat med krishantering på Svensk Försäkring. Samverkan i den finansiella sektorn Även när det inte är övning pågår arbete med krisberedskap. Svensk Försäkring ingår i det så kallade FSPOS-samarbetet (Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan). Syftet är att stärka motståndskraften i den finansiella sektorns infrastruktur i samband med allvarliga kriser. Under året har Svensk Försäkring och Utrikesdepartementet utbytt erfarenheter om hur man bäst hanterar kriser som drabbar svenskar i utlandet. För att förbättra möjligheterna till samverkan har branschen också etablerat kontakter med Statsrådsberedningens kriskansli samt med SOS International AB. Under 2012 kommer FSPOS att ta fram en ny handlingsplan med förslag på aktiviteter fram till Bland annat föreslås regelbundna krisövningar för den finansiella sektorn och en kartläggning av sårbarheter i den finansiella sektorns infrastruktur. God beredskap Under året genomfördes sålunda flera åtgärder för att förbättra krishanteringen. Men är det tillräckligt? Klarar försäkringsbranschen en kris? - Vi har ett väl fungerande samarbete inom branschen som gör det möjligt att hantera kriser och genom övning skapar vi förutsättningar för att kunna fatta korrekta beslut vid framtida katastrofer. Men det är svårt att förbereda sig helt och hållet, även helt otänkbara händelser kan inträffa, konstaterar Staffan Moberg. 11

14 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Svensk Försäkring i samverkan Tillsammans arbetar vi för en konkurrenskraftig svensk försäkringsbransch Svensk Försäkring är en del av Svensk Försäkring i samverkan (SFIS). Organisationerna inom SFIS verkar under egen identitet, men hämtar styrka ur samarbetet. Svensk Försäkring i samverkan bildades vid årsskiftet 2005/2006 för att i en koncernliknande organisation fördjupa och bredda samverkan mellan Svensk Försäkring, Trafikförsäkringsföreningen, Patientförsäkringsföreningen och Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation. I samarbetet ingår även Svensk Försäkrings dotterbolag och nämnder. Tillsammans är vi cirka 200 medarbetare som arbetar för en konkurrenskraftig svensk försäkringsbransch. Organisationerna verkar under egen identitet men samarbetet ger många samordningsfördelar. Tillsammans har SFIS en stor medlemskrets som verkar inom skiftande områden. 12 Svensk Försäkrings dotterbolag och nämnder GSR Skadeanmälningsregister tillhandahåller ett branschgemensamt register över skadeanmälningar. Syftet med registret är att förhindra utbetalningar av skadeersättningar som grundar sig på oriktiga uppgifter. Registret kan förhindra att ersättning felaktigt betalas från flera försäkringsföretag. Det kan också indikera om en kund anmält onormalt många skador av liknande slag. Sammantaget har vi en stor medlemskrets. Det ger unika kunskaper om försäkringsverksamhet. Christina Lindenius, vd för Svensk Försäkring och ansvarig för SFIS Larmtjänst AB:s huvudsakliga uppgift är att minska försäkringsföretagens skadekostnader genom att operativt arbeta för att förhindra försäkringsrelaterad brottslighet och återfinna stulen försäkrad egendom. Verksamheten sker i samarbete med myndigheter och samarbetsorganisationer såväl nationellt som internationellt. Under 2011 återfann Larmtjänst gods till ett värde av 45 miljoner kronor. Min Pension i Sverige AB (MiP) ansvarar för utveckling och drift av portalen webbportalen minpension.se, som är ett samarbete mellan pensionsbolagen och staten. Portalen ger en individuell, enkel och samlad pensionsinformation till alla som får pension i Sverige. Konsumenter som inte är nöjda med försäkringsföretagens beslut kan vända sig till Svensk Försäkrings nämnder, som avger yttranden i tvister mellan försäkringstagare och försäkringsföretag. Svensk Försäkring är huvudman för: Personförsäkringsnämnden Ansvarsförsäkringens Personskadenämnd Ombudskostnadsnämnden Nämnden för Rättsskyddsfrågor Svenska Livförsäkringsbolags Skattenämnd Förutom nämnderna finns även ett prövningsförfarande för ombuds lämplighet. Under 2011 hanterade nämnderna närmare 1500 ärenden.

15 verksamhetsberättelse Svensk försäkring 2011 Resultat- och balansräkning Svensk Försäkring är en ideell förening och branschorganisation för försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige. En viss del av verksamheten bedrivs inom det helägda dotterbolaget SFS - Svensk Försäkring Service AB. Under året bytte Sveriges Försäkringsförbund namn till Svensk Försäkring. En aktuell regleringsfråga av stor vikt för försäkringsbranschen är arbetet med ett nytt riskbaserat regelsystem om kapitalkrav och företagsstyrning, Solvens II. Under 2011 har Svensk Försäkring haft fortlöpande diskussioner med Finansdepartementet, Finansinspektionen och olika EUinstitutioner för att få till stånd en ändamålsenlig utformning av Solvens II. Under året har Svensk Försäkring även arbetat med EUkommissionens förestående översyn av tjänstepensionsdirektivet och med anpassningen till nya regler om könsneutrala premier, som ska genomföras i december 2012 efter ett beslut av EU-domstolen i mars Under 2011 har Svensk Försäkring också arbetat med flera nationella frågor som är av stor betydelse för försäkringsbranschen, däribland den av regeringen tillsatta utredningen om vissa livförsäkringsfrågor och den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Ett stort antal remissvar har också lämnats inom flera försäkringsrelaterade områden. Svensk Försäkring har vidare bedrivit upplysnings- och lobbyverksamhet i försäkringsfrågor. Utöver löpande kontakter med beslutsfattare arrangerade Svensk Försäkring flera möten med riksdagsledamöter och andra viktiga aktörer under Almedalsveckan i juli. Under hösten genomfördes informationsmöten med några av de politiska partiernas riksdagsgrupper. För att stärka kommunikationen har, förutom namnbytet, även flera andra kommunikationsprojekt genomförts under året. En ny webbplats har lanserats, som innehåller en medlemsportal och projektrum för medlemsföretagen, och en ny logotyp samt grafisk profil har tagits fram. Koncernresultaträkning (kr) 2011 Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivning på inventarier Rörelseresultat Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Skatt Årets resultat Koncernbalansräkning (kr) 2011 Inventarier Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Kassa & bank Summa tillgångar Bundna reserver Fria reserver Övriga kortfristiga skulder Summa skulder och eget kapital En viss del av verksamheten bedrivs inom det helägda dotterbolaget SFS - Svensk Försäkring Service AB, som genomför utredningar, tillhandahåller statistik och bedriver upplysningsverksamhet i försäkringsfrågor samt hanterar den av branschen finansierade Arbetsskadekommissionen. SFS har i sin tur tre helägda dotterbolag: Larmtjänst AB, Skadeanmälningsregister AB (GSR) och Min Pension i Sverige AB (MiP). Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar bedömningen av bolagets resultat och ställning. Nedan presenteras sammandrag av resultat- och balansräkningarna för koncernen

16 Styrelse Svensk försäkring 2011 Styrelse och utskott styrelse Ordförande Sten Dunér, Länsförsäkringar Ledamöter Mårten Andersson, Skandia Ingrid Bonde, AMF Britta Burreau, Nordea Liv & Pension Bengt-Åke Fagerman, Skandia Per Fornander, Moderna Försäkringar Staffan Grefbäck, Alecta Per-Erik Gullnäs, Swedbank Försäkring Göran Holgerson, Handelsbanken Liv Christina Lindenius, Svensk Försäkring Torbjörn Magnusson, If Sarah McPhee, SPP Anders Mossberg, SEB Trygg Liv Anders Sundström, Folksam Adjungerad Johan Agerman, Trygg-Hansa Liv- och skadeförsäkringsutskottet Ordförande Bengt-Åke Fagerman, Skandia Ledamöter Gunnar Andersson, Folksam Charlotta Carlberg, Movestic Claes Carlson, Danica Pension Linnéa Ecorcheville, Moderna Försäkringar Mattias Engblom, Zurich Carl Farberger, Trygg-Hansa Tomas Flodén, AMF Niclas Fredrikson, Nordea Liv & Pension Per Harryson, SEB Trygg Liv Jan Larsson, Handelsbanken Liv Roger Lidberg, Länsförsäkringar Christina Lindenius, Svensk Försäkring Bo Lundgren, Dina Försäkringar Johanna Okasmaa Nilsson, Swedbank Försäkring Sören Westin, Länsförsäkringar Ingrid Wrebo, SPP Ricard Wennerklint, If AnnKristine Wuopoio-Mogestedt, Folksam Pehr Östberg, Alecta 14

17 Styrelse Svensk försäkring 2011 Sten Dunér länsförsäkringar Styrelseordförande Mårten Andersson skandia Johan Agerman trygg hansa Ingrid Bonde amf Britta Burreau nordea liv& pension Bengt-Åke Fagerman skandia Per Fornander moderna försäkringar Staffan Grefbäck alecta Per-Erik Gullnäs swedbank försäkring Göran Holgerson handelsbanken liv Christina Lindenius svensk försäkring Torbjörn Magnusson if Sarah McPhee spp Anders Mossberg seb trygg liv Anders Sundström folksam 15

18 Medlemmar ACE Försäkringar Alandia Alecta Allmänna Änke- och Pupillkassan i Sverige AMF Bliwa Bohusläns Allmänna Sjöförsäkringsförening Bostadsgaranti Brandkontoret Cardif Nordic Chartis Danica Pension Dina Försäkringar ERV 16 Folksam FPK GAR-BO Genworth Gjensidige Handelsbanken Liv Hannover Re If LRF Försäkring Länsförsäkringar Markel International Sweden Moderna Försäkringar Movestic Nordea Liv & Pension PP Pension PRI Pensionsgaranti SalusAnsvar SEB Trygg Liv Sirius International Skandia Sparinstitutens Pensionskassa - SPK SPP Sveland Djurförsäkringar Swedbank Försäkring Sweden Re Trygg-Hansa Zurich

19 17

20 Svensk Box Stockholm Besöksadress: Karlavägen Produktion: Svensk Försäkring/SFIS Foto: Johan Olsson Tryck: TMG STHLM