Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser



Relevanta dokument
Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomisk utvärdering

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Samhällsekonomisk och kvalitativ utvärdering

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

Sammanfattande rapport utvärderingar Anpassade yrkesutbildningar Inom projekten Grenverket Södertörn och Grenverket Nynäshamn och Tyresö

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Navigator i Krokoms kommun

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret

Samhällsekonomisk utvärdering NP-samverkan

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Samhällsekonomisk utvärdering av. Projekt Arbetslivscenter På uppdrag av Östersunds kommun. Rapport Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport

Samhällsekonomisk utvärdering av

Rapport projekt GRUS

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

Projekt KomAn, Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Utsikten. Samordningsförbundet Skellefteå

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

En analys av 28 arbetsmarknadsprojekts. samhällsekonomiska potential. 1 Skrifter från Temagruppen Unga i arbetslivet 2011:2

Samhällsekonomisk utvärdering

DET LÖNAR SIG II ARBETSLIVET TEMAGRUPPEN UNGA I EN ANALYS AV ARBETSMARKNADSPROJEKTS SAMHÄLLSEKONOMISKA LÖNSAMHET

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Navigatorcentrum Östersunds kommun. Slutrapport Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Samhällsekonomisk delrapport Utvärdering av projekt Etableringsresurs Del 2 Västerås stad

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sigma. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt UMA

Presentation av. Vårt uppdrag. Sammanfattning Varför utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Duellen

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Ayande. Samordningsförbundet Göteborg Väster

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mellansteget. Samordningsförbundet Skellefteå

Utvärdering Från bidrag till egen försörjning

Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Socioekonomisk utvärdering Produktionsskolan, Ung till ung

Samhällsekonomisk utvärdering

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Preliminär slutrapport

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Jobbcoach Ale kommun Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Slutrapport

Samhällsekonomiskt resultat av insatser inom samordningsförbunden

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Tolvan. Samordningsförbundet i Örnsköldsvik

Samhällsekonomiska kalkyler, analyser och utvärderingar

Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Mötesplats Krokom

Empowerment och delaktighet hos Romer i Västsverige.

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/

Samhällsekonomisk utvärdering Projekt SamCoach

Samhällsekonomisk utvärdering

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering projekt Arbetslivscoacher. Norra Västmanlands samordningsförbund

Delrapport projekt Tolvan. Samordningsförbundet Örnsköldsviks kommun

Delrapport projekt Kuggen. Samordningsförbundet i Kramfors

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Unga med aktivitetsersättning

Datum Datum Dnr Sida

Fler jobb till kvinnor

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Sambandet. payoff i samarbete med Projekt Kvalitetslab

Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt Från Ris Till Flis, Samordningsförbundet Kramfors. Preliminär slutrapport

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering SANNA. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 24/

Utvärdering Satsningen Ungdomsställningar. Östersunds kommun. Slutrapport Utvärdering av sociala investeringar

Samhällsekonomisk utvärdering Sambandet

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Rehablotsen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Samhällsekonomisk utvärdering

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Sottunga kommun PM juni 2016

Socioekonomisk utvärdering E.L.S.A. Hundcoop

Effektundersökning av projektets påverkan på deltagarnas försörjningsstöd.

9. Utvärdering av projekt Resursjobb UAN/2011: Meddelanden UAN/2014: Delegationsbeslut UAN/2014:15

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

Preliminär slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Verksamhet Coachingteamet. Södra Dalarnas Samordningsförbund

Samhällsekonomisk utvärdering

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Ungdomscoach Hällefors. Samordningsförbundet i norra Örebro län

Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt RESAM

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering, nr 2. Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Saltviks kommun PM juni 2016

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Samhällsekonomisk utvärdering. Rehabkonsulentteamet, Västerbergslagens Samordningsförbund. Slutrapport Utvärderingar av sociala insatser

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Coachingteamet. Samordningsförbundet FINSAM-Falun

Kumlinge kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016

Personal inom vård och omsorg

MatchningsArena Timrå

Samhällsekonomiska effekter av samverkan kring arbetslivsinriktade insatser

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Arbetsmarknadsläget juli 2013

Samhällsekonomiskt perspektiv - teori, praktik och erfarenhet -

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Slutrapport Uppföljande samhällsekonomisk utvärdering Projekt Columbus. Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Rodret/Trossen

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

V ästerås stad står inför stora rekryterings- och kompetensförsörjningsbehov.

Transkript:

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Innehåll Inledning... 3 Redovisning av utvärderingarna, Coachingteamet... 5 Resultat, utvärdering 1... 5 Resultat, utvärdering 2... 6 2

Inledning Allt fler arbetsgivare börjar bli varse utmaningen att möta de stora pågående pensionsavgångarna, vilka i sin tur kräver rekrytering av kompetent personal som ska ersätta avgångarna. Försörjningskvoten visar att de flesta kommuner kommer att ha ett underskott i befolkningen vad gäller antal sysselsatta relativt den andel av befolkningen som skall försörjas. Om inte sysselsättningsgraden ökas innebär det att den framtida välfärden hotas. Alla kommer att behövas. Betydligt fler unga vuxna måste därför komma i arbete, vilket inte utesluter att arbetskraftsinvandringen måste öka eller att skattehöjningar också kan vara kompletterande lösningar. Andelen unga vuxna i utanförskap är fortsatt relativt stor och många har varken ett arbete eller studerar för ett framtida arbete, s.k. UVAS. Ju längre tiden går desto större är risken för att de unga far illa och att kraftfulla - och kostsamma - insatser krävs från olika aktörer för att förbättra deras livssituation och bryta utanförskapet. Samtidigt utgör de unga en arbetskraftsreserv, som måste integreras både ur ett mänskligt och samhällsekonomiskt perspektiv. payoff har sedan 2007 utvärderat ett femtiotal projekt med inriktning mot utanförskap, i många fall med unga vuxna som målgrupp. En mycket viktig aspekt kopplat till projekt som genomförs för att bryta ett utanförskap och få deltagarna i egenförsörjning är hur deltagarnas situation utvecklas på sikt efter avslutat projekt. Detta kan ge en bild av hur hållbart projektet varit över tiden och om åtgärden bidragit till ett mer bestående resultat. I skriften Det lönar sig från Temagruppen Unga i arbetslivet (2011:2) redovisade payoff en samhällsekonomisk utvärdering och analys av 28 projekt med unga vuxna som huvudsaklig målgrupp. Det lönar sig visade att de projekt som ingick i utvärderingen i genomsnitt var samhällsekonomiskt lönsamma efter år, men att det också fanns en betydande potential till ytterligare minskning av kostnaderna för utanförskapet. Konkret innebär detta att deltagarnas situation måste utvecklas positivt efter avslutat projekt så att flera personer kommer i arbete, ökar sin produktivitet eller minskar behovet av en subvention för anställningen. Ytterligare en faktor som är viktig för det samhällsekonomiska resultatet är att deltagarna minskar sin förbrukning av vård, omsorg och andra insatser som innebär förbrukning av olika resurser. Det är mycket ovanligt att projekt följs upp efter att projektet avslutats. Av de femtiotal projekt som payoff följt upp under de senaste åren är det endast ett fåtal projekt som gör en uppföljning över hur samtliga deltagares situation utvecklats på sikt, dvs. efter att den första utvärderingen är genomförd. I de fall en uppföljning görs sker denna som regel inom tre till sex månader. Det finns generellt allt för få studier av hur pass hållbara olika projektsatsningar är över tiden sett till målen för deltagarna. Eftersom stora resurser avsätts från samhället avseende arbetslivsinriktade åtgärder är det viktigt att göra mer långsiktiga uppföljningar för att studera huruvida resurserna används på ett optimalt sätt och leder till en måluppfyllelse. 3

Det är inte heller brukligt att ytterligare utvärderingar genomförs av det samhällsekonomiska resultatet, som ett komplement till en uppföljning av deltagarnas situation. Ungdomsstyrelsen har därför genom Temagruppen Unga i arbetslivet tagit fasta på detta och gett payoff ett uppdrag med syftet att i en uppföljande utvärdering studera hur situationen ser ut för deltagarna efter att ytterligare ett år förflutit efter avslutat projekt. Detta har genomförts genom att samtliga 28 projekt redovisade i skriften Det lönar sig erbjudits att delta i utvärderingen, med förutsättningen att max femton av utvärderingarna skall finansieras av Ungdomsstyrelsen. Uppföljningen och utvärderingen har som mål att ge en uppfattning om det finns en långsiktig hållbarhet i projektens arbete med deltagarna, men också att ge förslag hur framtida projekt kan följas upp effektivare i framtiden. payoff har ansvarat för att projektägarna tagit fram underlag angående deltagarnas situation ytterligare minst 12 månader som tillägg till det befintliga underlaget om förhållandet 12 månader efter projektavslut. Uppgifterna avseende deltagarna har sedan legat till grund för denna utvärdering. Resultatet av den uppföljande samhällsekonomiska utvärderingen av Coachingteamet presenteras dels i denna rapport, dels i en skrift med en sammanställning av samtliga rapporter från temagruppen Unga i arbetslivet. 4

Redovisning av utvärderingarna, Coachingteamet Resultatet av den uppföljande utvärderingen av Coachingteamet är sammanställd i tabell 2 nedan. Totalt omfattar de uppföljande utvärderingarna 11 projekt med 168 stycken deltagare. Beräkningarna är genomförda på så sätt att samma personer ingår såväl i den första som i denna uppföljande utvärdering. På detta sätt anser vi att vi gjort resultaten mellan de båda utvärderingarna mer jämförbara. För Coachingteamet ingick 25 deltagare i den första utvärderingen medan 15 av dessa ingår i den uppföljande utvärderingen. Resultat, utvärdering 1 Efter att data rensats för de tio deltagare som inte ingått i den uppföljande utvärderingen redovisas Coachingteamets värden på de nyckeltal som ingick i den första utvärderingen i tabell 1. Enligt vår egen klassificeringsprincip tillhör Coachingteamet klass T9 1. Som framgår var lönsamheten negativ på kort sikt med en återbetalningstid på 26 månader vilket är något lägre än genomsnittet inom klassen. Verkningsgraden som var på 16 procent ligger något över medelvärdet på de projekt som payoff utvärderat och som är klassificerade att tillhöra klass T9. Tabell 1. Nyckeltal för Coachingteamet i den första utvärderingen genomförd 12 månader efter att deltagarna lämnat projektet. Redovisningen omfattar endast de deltagare som ingått i den uppföljande utvärderingen. Coachingteamet Nyckeltal, samhället Medelvärden T9 Intäkt/deltagare, kort sikt 106 200 kr 206 700 kr Lönsamhet/deltagare, kort sikt - 118 400 kr - 62 000 kr Lönsamhet/per deltagare, medellång sikt 306 400 kr 281 900 kr Projektkostnad/deltagare 224 600 kr 144 700 kr Verkningsgrad/produktivitet 16 % 13 % Kostnad per verkningsgrad/effektivitet 14 038 kr 15 300 kr Återbetalningstid 26 månader 29 månader Genom en kombination av hög projektkostnad och relativt hög verkningsgrad blir kostnaden per verkningsgrad cirka 14 000 kr, vilket indikerar samma effektivitet som genomsnittet inom klassen. 1 Klass T9 innebär att projektet 1. primärt varit inriktat mot arbetsmarknaden, 2. utvärderat med vår standardmetod, 3. att potentialen varit normalstor, samt att 4. resurserna stora 5

Resultat, utvärdering 2 Förändrad intäkt Som framgår av tabell 2 har den samhällsekonomiska intäkten för Coachingteamet ökat med 80 000 kr per deltagare och år i jämförelse med den första utvärderingen. Känslighetsanalysen, där sämsta och bästa individuella värden har exkluderats, visar på en något mindre ökning av intäkten vilket indikerar att bästa individuella värde var högre (+ 493 700 kr) än det individuellt sämsta (- 39 000 kr). Görs en uppdelning på kön är skillnaden mycket påtaglig, männen, elva st., uppvisar sålunda en mycket kraftig förbättring medan kvinnorna, fyra st., sänkt sin intäkt relativt den första utvärderingen. Alla fyra kvinnor som ingick i den uppföljande utvärderingen sänkte sin intäkt medan bara två av de elva männen försämrade sin intäkt. Då intäkten var cirka 106 000 kr vid första utvärderingen innebär det att intäkten påföljande år varit cirka 186 000 kr per deltagare. Förbättringen på 80 000 kr kan tolkas som att sysselsättningsgraden ökat med knappt 15 procent i ett heltidsarbete utan lönesubvention. Tabell 2. Nyckeltalens förändring för Coachingteamet i den uppföljande utvärderingen genomförd 24 månader efter att deltagarna lämnat projektet. Coachingteamet Förändrad intäkt/deltagare, kort sikt, varav kvinnor män Förändrad intäkt/deltagare, kort sikt med känslighetsanalys Nyckeltal, samhället + 80 000 kr - 24 800 kr + 118 100 kr + 57 300 kr Förändrad verksamhetsgrad + 14 % Förändrad verksamhetsgrad med känslighetsanalys + 10 % Förändring i verkningsgrad Verkningsgradens förändring bekräftar storleken på den förändrade intäkten. Sålunda har verkningsgraden utan känslighetsanalys ökat med 14 procent, medan förbättringen med känslighetsanalys stannar vid tio procent. Det innebär sålunda att den totala verkningsgraden (summan av år ett och två) har ökat till 30 procent när beräkningen görs utan känslighetsanalysen. Detta är att betrakta som ett mycket bra resultat även om 70 procent av projektets ursprungliga potential kvarstår. Varje procentenhet av detta som i framtiden kan återskapas antingen genom ökat arbetskraftsdeltagande eller i minskat behov av olika stödresurser utgör en vinst för samhället! 6

Slutsats Den uppföljande utvärderingen pekar på en förbättring av resultatet jämfört med den första utvärderingen. Förbättringen motsvarar, i genomsnitt per deltagare, en uppgång i sysselsättningsgraden på cirka 15 procent i ett arbete utan lönesubvention. Uttryckt i arbetstid per dag motsvarar det en vinst på cirka en timme och tio minuter. Slår man ihop ökningen i verkningsgrad vid den uppföljande utvärderingen med resultatet för den första utvärderingen blir den totala verkningsgraden för de två åren cirka 30 procent vilket motsvarar en ökad sysselsättningstid på två timmar och 20 minuter per arbetsdag! payoff AB Claes Malmquist, 2011-12-17 7