Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4 Steg 1: deltagarnas handlingsplan... 4 Steg 2: uppföljningsenkät... 4 När gjordes uppföljningen?... 4 Hur många deltog i uppföljningen?... 4 Vilka data har samlats in?... 5 Resultat 6 Vad tyckte deltagarna om projekt SAM?... 6 Har deltagarna följt sin handlingsplan?... 6 Deltagare som arbetar eller har en annan aktivitet... 7 Deltagare med offentlig försörjning... 7 Deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet... 8 Reflektioner... 8 Bilaga 1 Deltagarnas egna kommentarer... 9 Bilaga 2 Deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet... 12 Bilaga 3 Formulär för uppföljning av SAM-deltagare... 13 2
Sammanfattning Uppföljningen av deltagarna i projekt SAM visar att majoriteten av dem som svarat på undersökningen fortfarande har en offentlig försörjning. Det finns dock undantag, och av 25 deltagare är 6 personer tillbaka i arbete 4 på heltid och 2 på deltid. Deltagarna tycker att kartläggningen och samtalen var bra, men många har uttryckt ett behov av fler samtal. Deltagarna är heller inte nöjda med överlämningen till myndigheterna, där flera upplevde att handlingsplanen och de själva ifrågasattes. Uppföljningen visar också att många inte har haft ett överlämningsmöte med sin handläggare. Den hälsorelaterade livskvaliteten visar att det är stora skillnader i mående mellan deltagarna. Många av dem mår ganska eller mycket bra, medan andra mår ganska eller mycket dåligt. 3
Hur gjordes uppföljningen? Uppföljning av SAM-deltagarna gjordes per telefon och i 2 steg. I det här avsnittet finns information om de 2 stegen, vem som har gjort vad och hur lång tid det har tagit. Underlagen för steg 1 och 2 i uppföljningen finns i bilaga 3. Steg 1: deltagarnas handlingsplan Handläggarna vid de olika myndigheterna som deltog i projekt SAM var aktiva i den första delen av uppföljningen. Eftersom deltagarna i projektet var knutna till antingen Socialkontor ekonomi, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan, har handläggare vid respektive myndighet kontaktat sina deltagare. Handläggarna ställde frågor om vilken handlingsplan deltagarna haft när de avslutat projekt SAM och om de har följt den. Handläggarna skulle också informera deltagarna om nästa steg i uppföljningen. Steg 2: uppföljningsenkät Utöver att handläggarna informerade deltagarna fick de också ett brev med information om att de skulle kontaktas för en uppföljningsenkät. I brevet fanns information om varför, när och av vem de skulle kontaktas. Deltagarna fick svara på ett antal frågor om sin nuvarande situation utifrån arbete och sjukskrivning samt om sin hälsorelaterade livskvalitet. De deltagarna som inte svarade söktes per telefon vid som mest 3 olika tillfällen. Samtalen gjordes under såväl dag- som kvällstid och på olika dagar. Samtalen tog mellan 10 och 30 minuter, beroende på hur mycket deltagarna valde att kommentera projektet eller sitt deltagande. När gjordes uppföljningen? Uppföljningen pågick mellan april och december 2013. Handläggarna kontaktade de första 50 deltagarna mellan april och juni 2013, och steg 2 genomfördes under juli, augusti och september. Resterande 20 deltagare följdes upp av handläggarna mellan september och november, och steg 2 under november och december. Det långa tidsspannet beror på flera saker. Handläggarna vid de olika myndigheterna uttryckte att de inte hade mycket tid att lägga på uppföljning av deltagarnas handlingsplaner. En annan aspekt som spelar in är att deltagarna inte var lätta att nå. Väldigt få av deltagarna svarade i telefon vid den första kontakten, trots att de hade fått information om samtalet. Hur många deltog i uppföljningen? Projekt SAM inkluderade 70 deltagare, varav 4 personer hoppade av. Handläggarna följde upp 57 personer i steg 1. På grund av ofullständiga kontaktuppgifter kunde 49 personer följas upp i steg 2. Totalt svarade 25 personer på uppföljningen, en svarsfrekvens på 51 procent, räknat på dem som fanns med i både steg 1 och 2 (49 personer). Utifrån det totala antalet deltagare i projektet (66 personer) är den totala svarsfrekvensen knappt 38 procent. 4
Vilka data har samlats in? I steg 1 fick deltagarna besvara frågor om sin handlingsplan och om de har följt den. I steg 2 ställdes frågor om hur de upplevde projektet och om de tyckte att kartläggningen var till nytta för dem. De fick frågor om hur de försörjer sig i dag, om de arbetar eller har någon annan daglig aktivitet. Dessutom fick de besvara frågor om sin hälsorelaterade livskvalitet utifrån mätinstrumentet EQ-5D. EQ-5D är ett instrument för att beskriva och mäta en persons hälsorelaterade livskvalitet. Det består av två delar: ett formulär med fem frågor ett livskvalitetsindex och en VAS-skala som mäter den självskattade hälsan. Svaren på frågorna räknas om till en siffra mellan 0 och 1, där 0 betyder död och 1 full hälsa. För normalbefolkningen ligger skattningen på cirka 0,7. VAS-skalan mäter hur personen angett sitt nuvarande hälsotillstånd mellan 0 och 100. Hela frågeformuläret finns i bilaga 3. 5
Resultat I det här avsnittet finns resultaten från uppföljningen. Frågeformuläret som deltagarna har besvarat finns i bilaga 3. Vad tyckte deltagarna om projekt SAM? Deltagarna fick frågan om de tyckte att kartläggningen var till nytta för dem. På den frågan svarade 14 ja och 7 nej, medan de övriga 4 personerna svarade både ja och nej. De som svarade att projektet varit till nytta för dem har poängterat att den som var ansvarig för kartläggningen var mycket kompetent, förtroendeingivande och lätt att prata med. Några säger dock att de upplevde att handlingsplanen togs fram utan att de själva upplevde sig som delaktiga i processen. Ett par personer har också uttryckt en önskan om fler och tätare samtal än de 3 samtal de fick. De deltagare som inte tyckte att projektet varit till nytta för dem säger att samarbetet mellan handläggarna inte har fungerat, att det inte hände något med handlingsplanen eller att de inte fick diskutera den under ett överlämningsmöte i samverkan. De deltagare som helt eller delvis genomfört sin handlingsplan svarade att projektet var till nytta för dem, medan de som inte följt sin handlingsplan svarade nej på frågan i stor utsträckning. De flesta har uttryckt att själva kartläggningssamtalen var givande i viss eller stor utsträckning. Flera har tyckt att det var positivt att projektet hade en individuell anpassning och att den kartläggningsansvariga var en utomstående och oberoende person. Av deltagarnas kommentarer om hur projektet och samarbetet mellan myndigheterna har fungerat visar det sig att samarbetet kunde ha fungerat bättre. Fem av deltagarna blev aldrig kallade till ett uppföljningsmöte med sin handläggare, och ytterligare elva personer minns inte om de hade ett möte eller inte. Nio personer säger att de hade ett uppföljningsmöte men med stor spridning i hur de upplevde mötet. Vissa berättar att de upplevde det som att de fick stå till svars för sin handlingsplan, snarare än att handläggarna tog den till vara och arbetade framåt. Flera av deltagarna har också upplevt det som att handläggarna inte var insatta i projektet eller visste vad det gick ut på. Deltagarnas kommentarer finns i bilaga 1. Har deltagarna följt sin handlingsplan? Av de 25 deltagarna som besvarade frågorna har 16 personer helt eller delvis följt sin handlingsplan, medan 8 inte har följt den alls. För 1 person fanns det ingen information. Det är i större utsträckning personer som hade ett överlämningsmöte med en myndighetshandläggare som också har följt sin handlingsplan. 6
Deltagare som arbetar eller har en annan aktivitet Det är totalt 12 av de 25 deltagarna som arbetar, studerar eller har någon annan daglig aktivitet. Fördelningen finns beskriven i tabell 1. Tabell 1. Deltagarnas sysselsättning vid uppföljningstillfället. Typ av aktivitet Antal Antal kvinnor Antal män Arbete, avlönat 3 2 1 Arbete, subventionerat 2 1 1 Eget företag 1 1 0 Studerande 2 1 1 Annan dagsaktivitet 4 2 2 Totalt 12 7 5 Det är 6 personer som arbetar, 4 på heltid och 2 på deltid. Av dessa har 3 avlönat arbete, 2 har subventionerat arbete genom nystartsjobb och 1 har startat eget företag. Ytterligare 2 av deltagarna har börjat studera på heltid 4 personer deltar i någon annan slags dagsaktivitet eller i ett projekt. Utöver dessa 12 personer har 1 deltagare sökt till högskolan och 1 ska läsa upp sina betyg. Det är alltså totalt 14 personer har ett arbete eller någon aktivitet eller har rört sig i riktning mot det. Deltagare med offentlig försörjning Uppföljningen visar att den största delen av deltagarna har en offentlig försörjning, medan några försörjer sig själva. Fördelningen finns beskriven i tabell 2. Tabell 2. Deltagarnas försörjning vid uppföljningen och vid projektstart. 1 Typ av försörjning Antal Antal kvinnor Antal män Försörjningsstöd 7 (12) 5 (8) 2 (4) Aktivitetsstöd 1 (3) 0 (2) 1 (1) Sjukersättning 1 1 0 Sjukpenning 4 (4) 4 (3) 0 (1) A-kassa 1 0 1 Aktivitetsersättning 3 (2) 2 (1) 1 (1) Studiemedel 2 1 1 Annan offentlig försörjning 1 0 1 Vet inte (inte registrerat vid projektstart) 1 (4) 1 (3) 0 (1) Egen försörjning (avlönat arbete) 4 3 1 Siffrorna inom parentes anger hur många deltagare som hade respektive försörjning vid projektstart. Tabellen visar att den vanligaste försörjningen vid uppföljningstillfället är försörjningsstöd, men att antalet deltagare med försörjningsstöd har minskat sedan projektet startade. 1 Det kan vara viktigt att påpeka att det vid uppföljningstillfället var flera deltagare som tvekade när de skulle besvara frågan om vilken typ av försörjning de har nu. Flera verkade ha svårt att skilja mellan sjukpenning och sjukersättning samt mellan aktivitetsstöd och aktivitetsersättning. 7
Deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet Skattningen av EQ-5D visar att vissa deltagare mår mycket dåligt, medan andra mår ganska bra. De personer som har kommit i arbete eller studier har höga värden. Den person som har startat eget företag når de högsta värdena både på livskvalitetsindex och på VAS-skalan. En person som bestämt sig för att söka till högskolan skattar också 1 på livskvalitetsindex. På VAS-skalan skattar 3 deltagare under 35, vilket alltså är ett lågt värde. Det är 7 personer som har en poäng under 0,30, varav 3 till och med hamnar på minus. 2 Totalt är det 16 deltagare som skattar över 60, varav 5 personer över 80. Översikten av alla deltagares skattningar inklusive eventuellt arbete, studier eller annan aktivitet finns i bilaga 2. Tabell 3. Medelvärde för livskvalitetsindex och VAS-skala Alla deltagare Kvinnor Män Livskvalitetsindex 0,51 0,47 0,59 VAS-skala 62,4 66,25 60,33 Tabellen visar att deltagarnas medelvärde på livskvalitetsindex är lägre än för normalbefolkningen (cirka 0,7) och att kvinnor har ett lägre värde än männen. På VAS-skalan skattar sig kvinnorna däremot högre än männen. Skillnaden mellan värdena kan ofta förklaras med det sätt som livskvalitetsindex har tagits fram. Reflektioner Det är svårt att dra några säkra slutsatser utifrån den låga svarsfrekvensen. Det som dock är gemensamt för flera som deltagit i uppföljningen är att behovet av stöd var större än vad de fått i projektet. Det kan exempelvis handla om fler och tätare samtal med den kartläggningsansvariga, eller ett större stöd i att följa upp handlingsplanen i samverkan. Det kommer också fram i uppföljningen att överbryggningen till myndigheterna inte har fungerat. Flera av deltagarna fick inte något överlämningsmöte över huvud taget, medan andra känt sig utsatta och ifrågasatta i samtalen med handläggare. I vilken mån de övriga drygt 40 deltagarna har samma uppfattning som de som följts upp i denna rapport är svårt att veta. En reflektion är dock att de personer som mår dåligt är mindre benägna att svara i telefon, varför en tanke är att de som har svarat på denna undersökning är de personer som mår bäst. 2 Av dem som inte minns att de hade ett eller fick något överlämningsmöte alls mår flera mycket dåligt och har värden som ligger på minus eller nära 0 (jämfört med riktvärdet för befolkningen med 0.70). 8
Bilaga 1 Deltagarnas egna kommentarer Kommentarerna nedan är citat från deltagarna i steg 2 av uppföljningen. Har tagit tag i mitt liv ganska rejält sedan den kartläggningen. Mår psykiskt bättre idag. Fick inte ut något nytt, men svårt att svara på faktiskt. Hade ett överlämningsmöte med arbetsförmedlingen som var alldeles för kort. Trodde att det skulle ha varit mycket längre, så blev förvånad över det. Det var inte fokus på SAM-projektet, utan de fokuserade mer på FAS 3. Folk i samma situation behöver mer hjälp och förståelse, exempelvis i kontakter med myndigheter. Den kartläggningsansvariga var bra, inget fel på henne en bra person. Men sedan när man kom tillbaka till handläggaren så upplevde jag inte att det var värt något. Inte vatten värt. Ingen var intresserad av handlingsplanen eller tog ansvar för den. Det stannade där. Fick dåligt bemötande på alla de punkter som låg med i handlingsplanen. Platt fall sporrad och sedan nedslagen. Konsulten och testerna var jättebra, men uppföljningsmötet dröjde jättelänge från februari till april. Man hann nästan glömma bort vad planen var. Kände mig utsatt vid uppföljningsmötet. Det kändes ingenting. Det var ingenting, bara tre samtal. Det lät så bra, men blev inget sedan kändes så lite. Det lät ambitiöst men blev ingenting. Den största katastrofen var handlingsplanen, kändes som att den kartläggningsansvariga lade svaren i min mun. Och handläggaren på försäkringskassan var den sämsta jag varit med om mycket fyrkantig och kände sig hindrad. Har inte upplevt någon hjälp från någon. Kändes torftigt med samtal. Hade ett överlämningsmöte med handläggaren men minns det inte. De som jobbade i projektet tyckte att de hade lösningen. Det var tre tillfällen som vi träffades under en till två timmar. När tiden var slut var tiden slut. Vid det tredje tillfället tyckte kartläggningsansvarig att hon hade svaret på vad jag skulle göra. Men handlingsplanen var inte personlig, den stämde inte med verkligen. Det har inte lett någonstans, man måste börja i rätt ände och ha en sjukvård som fungerar först. Det är ett samarbete som måste ske. 9
Det hade varit bra om vi hade fått flera tillfällen med kartläggningsansvarig. Ashäftigt. Var skeptisk från början, men det mesta stämde. Bra att få insikt om sig själv. Mötet var bra, men det gäller alltid hur resultatet blir. Man kan prata hur mycket som helst, men om det inte ger något i slutändan så räknas det inte. Tyckte att det i samtalen var fokus mer på hur det borde se ut än vad som var bäst för mig. Tyckte det handlade om vad jag borde göra som alla andra. Vi gjorde en handlingsplan, men tyckte inte att den representerade det jag ville. Försäkringskassan hörde av sig om ett möte - men det resulterade inte i något vidare. Det känns som att allt är ett vuxendagis som inte leder någonstans. Alla var involverade men de kom i princip bara och visade upp sig. Kändes som att jag blev lämnad i sticket. Trodde att det skulle vara mer det här med samverkan verkar inte ha funkat alla skulle vara med men ingen fanns där. Tyckte det var jättepositivt och kartläggningsansvarig var jätteduktig, men jag fick ingen uppföljning vilket blev en besvikelse. Ingenting hände på arbetsförmedlingen, det blev inget av med det. Projektet började mycket bra, men slutade inte bra. Bytte handläggare och det har inte hänt något efter det. Det är bra med stöd, hur man kan komma vidare. Inte bara prata och sedan ingen uppföljning. Den kartläggningsansvariga var väldig lugn och trevlig att prata med. Slutade med att hon kom med ett förslag till handlingsplan, vilket var jättebra. Jag hade ett överlämningsmöte med min handläggare på Socialkontor ekonomi och de godkände att jag fick börja i projekt MAC. Kom på att jag ville plugga, kämpade i våras med högskoleprovet. Sökte till högskolan och kom in. Tror inte att jag hade varit där jag är utan projekt SAM. Det har hänt så mycket sedan projektet, helt otroligt! Det skulle bli en uppföljning, men det blev ingenting med det. Ja, det gav energi mentalt. Det piggade upp och jag fick ett större förtroende för myndigheter och för min egen person. En knuff i rätt riktning. Gjorde en handlingsplan men hade inget möte. Bra projekt, hoppas att det får gå vidare. Tyckte den kartläggningsansvariga var bra. Tyckte att handlingsplanen var till jättebra hjälp. Hade ett överlämningsmöte med handläggaren från försäkringskassan, 10
där vi gick igenom planen lite fort. Blev som en utvärdering av projektet. Tyckte att det i sin helhet kanske inte gjorde så mycket nytta, men handlingsplanen var bra. Det var väldigt motiverande, själva samtalen. Det kändes jättebra, det var något jag verkligen behövde. Kanske hade det behövts något mer än bara samtal att få utveckla det till något. Det var långt mellan samtalen, hade behövts lite tätare. Mycket kom fram som jag redan visste. Att jag har höga krav på mig själv och det var skönt att det kom fram, det var till hjälp. Men jag fick inte gå på något överlämningsmöte, har inte hört ett ljud från handläggaren heller. Skulle gå på möte på hälsocenter, men mötet blev avbokat och det blev inte av. Den kartläggningsansvariga var jättebra, positiv och inspirerande. Myndighetshandläggare är inte så öppna i sinnet. Att man gick in för individen vad är jag intresserad av, vad vill jag göra. Det bemötandet är mycket viktigt. 11
Bilaga 2 Deltagarnas hälsorelaterade livskvalitet Tabell över deltagarnas EQ-5D-värden i livskvalitetsindex och VAS-skala samt en förteckning över dem som har någon form av arbete, studier eller annan daglig aktivitet. I de fälten med frågetecken gick inte värdena att få fram. De fält som är tomma visar att deltagaren inte har något arbete, studier eller annan aktivitet. Livskvalitetsindex VAS-skala Arbete, studier eller aktivitet 0,8 65?? Arbete (avlönat) 0,66 70 Går på ABF. 0,09 20 0,16 80 Studerar till elektriker. 0,85 100 Arbete (avlönat) 0,09 25 0,26 35 0,73 60 0,73 60 Arbete (avlönat) 0,71 70 Arbete (subventionerat) 0,62 60 Annan daglig aktivitet -0,18? 0,62 50 Annan daglig aktivitet 0,73 40 Ska läsa in sina betyg 0,09 60 0,73 65 0,73 65 Studerar på heltid 0,85 75-0,32 70 0,73 90 Arbete (subventionerat) 1 80 Ska söka till högskolan 1 100 Arbete i eget företag 0,62 40 Ska börja i MAC -0,01 55 12
Bilaga 3 Formulär för uppföljning av SAM-deltagare Uppföljning efter ett år av projekt SAM Deltagare: Handläggare: Datum: Myndighet: Handläggaren vid myndigheten fyller i fråga 1 och 2. 1. Vilken handlingsplan hade deltagaren vid överlämningsmötet? 2. Har deltagaren genomfört sin handlingsplan, eller någon del av den sedan överlämningsmötet? Nedanstående frågor besvaras av deltagaren via telefon. 3. Var kartläggningen till nytta för dig? Ja Nej 3 a). På vilket sätt var den (inte) till nytta för dig? 4. Arbetar du för närvarande? Ja Nej 4 a). Om ja, ange omfattning: samt om du har: Lön/inte subventionerat arbete Subventionerat arbete Eget företag Annat, nämligen: 13
5) Är du inskriven som aktivt arbetssökande på AF? Ja Nej 6) Har du någon annan form av sysselsättning? (studier, arbetsträning m.m.) 7. Har du någon offentlig försörjning? 1 Sjukpenning/Rehabpenning 2 Sjukersättning 3 Aktivitetsersättning 4 A-kassa 5 Aktivitetsstöd 6 Försörjningsstöd 7 Studiestöd/studiemedel 8 Annan offentlig ersättning 9 Ingen offentlig försörjning 14
EQ- 5D Hälsorelaterad livskvalitet Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Ditt nuvarande hälsotillstånd För att skatta ditt nuvarande hälsotillstånd tänk dig en skala från 0 100. Om ditt bästa tänkbara hälsotillstånd är 100 och ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd idag är 0, var på skalan befinner du dig? Sä 0 0,5 1 Sämsta tänkbara Bästa tänkbara 15