Den stationsnära staden

Den stationsnära staden Jernhusens vision, värden och strategier för stationsnära stad

Max 600 meters promenad, annars väljer man bilen En dansk undersökning* visar att folk gärna tar tåget till jobbet. Men vid sin slutstation vill man inte ha mer än 600 meters promenad till sin arbetsplats. Blir det längre tar man tyvärr gärna bilen. Sunt förnuft säger att det är bra både för miljön och för samhällsekonomin att folk bor och arbetar nära en knutpunkt för kollektivtrafik. Dokumentet är framtaget av Jernhusen AB Affärsområde Stadsprojekt Kontaktperson Sima Zangiabadi sima.zangiabadi@jernhusen.se 08-410 626 72 Box 520 101 30 Stockholm www. jernhusen.se 2 EN PLATS FÖR UTVECKLING

Jernhusens vision och strategier för utvecklingen av stationsområden Innehåll En plats för utveckling Dags att ta staden till stationen!... 6 Centralstationen är regionens motor... 8 Läker, länkar och ger nytt liv...10 Stationsnära lägen är klimatsmarta lägen... 12 Summerat: Stationsnära stad gör skillnad... 14 Utmaningar och möjligheter...16 Jernhusens vision, värden och strategier för stationsnära stad Ett sätt att göra skillnad för människor och miljö...18 Värden vi vill skapa i stadsdelarna...20 Våra fem strategier för stationsnära stad...23 Strategi 1 - PRIORITERA RESENÄREN... 25 Strategi 2 - SKAPA URBANA MÖTESPLATSER... 29 Strategi 3 - BLANDA FUNKTIONER... 33 Strategi 4 - FÖRTÄTA MED HÄNSYN...37 Strategi 5 - UTVECKLA MILJÖSMART... 41 Inte på egen hand...44 5

Dags att ta staden till stationen! När chefsarkitekten på Statens Järnvägar, Adolf Wilhelm Edelswärd, planerade och ritade Sveriges stationer under sent 1800-tal hade han en tydlig strategi för hur stationen skulle placeras i staden. Vi har en tydlig idé om hur platserna kring Sveriges största stationer nu bör utvecklas. Få arkitekter och stadsutvecklare har haft så stort inflytande över våra svenska städers utveckling som Adolf Wilhelm Edelswärd. Mellan 1855 och 1895 ritade han 297 stationshus och han hade alltid en tydlig idé om hur stationen skulle se ut och placeras i staden. Tåget skulle ta resenärerna så nära centrum som möjligt och stationsbyggnaden skulle matcha stadens viktigaste byggnader så som kyrkan eller rådhuset. Edelswärd byggde mötesplatser som förde med sig en fläkt av den stora världen. Folk klädde upp sig för att gå till stationen. Men efter järnvägens första guldålder minskade tågresandet. Det medförde att stationerna förlorade sin attraktion som mötesplats i de mindre städerna, och i de växande storstäderna betraktades stationsområdena som oattraktiva eller mindre attraktiva baksidor, eftersom de omgavs av verkstäder och mindre industrier. Det är därför som dessa områden och därmed stationerna i dag inte är särskilt integrerade i storstäderna och marken dåligt utnyttjad. Nu befinner sig järnvägen i sin andra guldålder, tack vare den ökade miljömedvetenheten. Allt fler inser också det ekonomiska och praktiska i att pendla med kollektivtrafik i stället för med bil. Snart är stationerna åter lika viktiga som på den tid då de förde med sig modernitet och tillväxt till städerna. Allt fler vill och kan använda tåg. Både tågresande och tågtransporter ökar stadigt, till nytta för miljön och samhället. Våra storstäder växer eftersom allt fler av oss vill bo och jobba centralt. Och ju fler som reser, desto viktigare blir stationens funktion som attraktiv och lättillgänglig mötesplats. Därför måste stationen upplevas som nära och enkel att nå den behöver integreras i staden. Och det är precis det vi vill göra genom att förvandla stationsområdena till levande stadsdelar, som täpper till tomrummet mellan stad och station. Dessa stadsdelar den stationsnära staden kan serva och stärka hela regionen, och därmed öka stadens och regionens attraktionskraft. Vi på Jernhusen har kompetens inom de områden som måste samverka för att vi ska kunna bygga den stationsnära staden: infrastruktur, transport, arkitektur och stadsutveckling. All denna kunskap måste vi ha för att kunna förverkliga vår vision: att göra skillnad för människor och miljö. Denna bok beskriver delar av det kvalitetsprogram för stadsutveckling vi tagit fram för att lyckas. Det är dags för staden att komma till stationen. Vill du vara med på resan? Ann Wiberg Chef Affärsområde Stadsprojekt 6 EN PLATS FÖR UTVECKLING EN PLATS FÖR UTVECKLING 7

Centralstationen är regionens motor Förtätning är i dag nyckelordet när fler vill bo och arbeta i våra största städer och regioner. Förtätning är lösningen för att städerna inte ska behöva bre ut sig geografiskt och öka behovet av bilar. En utmärkt plats att förtäta är området kring centralstationen. Stationsområdet är stadens mest centrala läge. Det är här förtätningen får mest effekt för tillväxten och minst negativ effekt på miljön. Om vi lägger nya kontor och bostäder här så attraherar vi företag, arbetskraft och boende från hela regionen. Fler kan resa kollektivt och stationen blir motor för den service och handel som etablerar sig runt omkring stationen. Vi kallar det intelligent förtätning. En dansk undersökning* visar att folk gärna tar tåget till jobbet. Men man vill inte gå längre än 600 meter från stationen till arbetsplatsen, och inte mer än 1 000 meter från stationen till hemmet om det blir längre tar man hellre bilen. Därför är det bra för både miljön och samhällsekonomin att folk bor och arbetar nära en knutpunkt för kollektivtrafik. En annan fördel är att marken redan används. Genom att bebygga stationsområdena kan storstäderna växa utan att det går ut över parker, grönområden och åkermark. Grönområdena finns kvar medan stationsområdena förvandlas från baksidor till framsidor och blir en naturlig del av staden. Städerna växer med andra ord där det mest behövs i stadskärnan. *Källa: Hartoft-Nielsen, P. (2002). Stationsnærhedspolitikken i hovedstadsområdet. I undersökningen visas att om bostad och arbetsplats ligger inom en zon av 600 meter från en järnvägsstation är chansen att man ställer bilen och i stället åker kollektivt som störst. 8 EN PLATS FÖR UTVECKLING EN PLATS FÖR UTVECKLING 9

Läker, länkar och ger nytt liv I takt med att det kollektiva resandet ökar, blir stationens roll som entré till staden allt viktigare. Den stationsnära staden bygger broar och ger nytt liv till stadsdelar som tidigare var döda. Baksidor blir framsidor, helt enkelt. Genom att bygga bort de hinder som delar staden kopplar vi ihop den befintliga strukturen och skapar därmed ett bättre flöde för hela staden. Man kan säga att vi läker staden. Hela stationsområdet är ofta en outnyttjad resurs. Det ligger väldigt centralt antingen mitt i city eller precis intill. Och när vi bygger den stationsnära staden har vi ett unikt tillfälle att förbättra och förnya centrumområdena med nya lösningar, som måste vara genomtänkta. För hur vanligt är det att vi har tillgång till mark i de centrala lägena? En viktig men ofta förbisedd faktor vid stadsutvecklingen är den sociala hållbarheten att olika grupper kan samlas inom samma område. Stationens funktion, som ett nav för alla resenärer, innebär att vi har möjlighet att göra hela stationsområdet tillgängligt för flera målgrupper: medborgare, besökare, boende, arbetare, butikskunder etcetera. Detta bidrar till en större social hållbarhet, och det ska vi ta tillvara. 10 EN PLATS FÖR UTVECKLING EN PLATS FÖR UTVECKLING 11

Stationsnära lägen är klimatsmarta lägen Ny forskning visar att förtätning av stationsnära lägen ger minskade utsläpp av växthusgaser, vilket bidrar till att Sverige når sina klimatmål. Det är miljövänligt att bygga nära stationen. Detta har vi hävdat länge på Jernhusen, men om vi ska vara ärliga har vi inte underbyggt det med fakta, utan bara tagit det för givet. Fram tills nu. Med hjälp av Svenska Miljöinstitutet IVL har vi nämligen låtit göra en klimatanalys av förtätning i stationsnära lägen, där vi frågat både boende och kontorsarbetare om deras resvanor i tre lägen i Stockholm: vid stationen, i innerstaden men inte stationsnära samt utanför innerstaden. Resultaten har vi matchat med koldioxidutsläpp för respektive färdsätt, och svaret visar med all önskvärd tydlighet att framför allt kontor i stationsnära lägen ökar kollektivresandet kraftigt vilket förstås i sin tur innebär att koldioxidutsläppen minskar, då man låter bilen stå. Exempelvis visade analysen av Stockholm att förtätning i Västra city släppte ut fyra gånger mindre koldioxid från persontransporter än en extern etablering, nästan 9 000 ton CO 2 på ett år! Tänk vad mycket det blir under en byggnads livstid. Undersökningen hjälper oss i vårt arbete att utveckla stationsområdet för att bidra till att nå klimatmålen och minska koldioxidutsläppen detta är en kärnfråga för Jernhusen. Vi vill skapa möjligheter för flera människor i regionen att resa kollektivt i stället för att ta bilen. Med hjälp av analysverktyget kan vi undersöka klimatpåverkan från persontransporter i våra projekt, och på så sätt få en viktig input i valet av verksamheter. Men det finns självklart ytterligare ett par aspekter som är viktiga i jakten på en minskad klimatpåverkan. Det ena är hur vi planerar stadsdelen så att vi får en hälsosam stadsmiljö och en minskad energianvändning att vi bygger klimatsmart. Detta är vi redan bra på efter byggandet av det mycket energieffektiva Kungsbrohuset. Något vi behöver bli bättre på är dock att minska byggprocessens energianvändning, framför allt byggtransporter. Här har vi på Jernhusen en unik möjlighet i och med våra järnvägsnära lägen, kanske kan vi transportera byggmaterial till våra projekt med tåg? 12 EN PLATS FÖR UTVECKLING 13 EN PLATS FÖR UTVECKLING 13

Summerat: Stationsnära stad gör skillnad SAMHÄLLET NÄR FLER KAN RESA KOLLEKTIVT Kollektivtrafiken blir tillgängligare och därmed mer attraktiv. Fler arbetsplatser, bostäder och butiker ger fler resenärer. Koldioxidutsläppen minskar i takt med att behovet av bil minskar Sverige kan lättare närma sig klimatmålen. Sveriges unika ytor kan bevaras och mer attraktiva stadsdelar ger tryggare medborgare och mindre kostnader för brott. REGIONEN SOM KAN ÖKA SIN TILLVÄXT Regionens huvudort ökar sitt erbjudande och blir mer tillgänglig nya affärsmöjligheter skapas för både staden och regionen. Arbetsmarknaden växer då den kommer närmare, alla måste inte bo i stan för att ha nära till jobbet, vilket gör att fler reser kollektivt i hela regionen även ytterstationerna kan växa. STADEN SOM KAN UTVECKLAS HÅLLBART Staden kan växa utan att gröna ytor och värdefull åkermark måste tas i anspråk. Nya affärsmöjligheter i tillgängliga lägen gynnar både stadens övriga verksamheter och gör regionen mer attraktiv. Genom att utveckla stationsområdet åstadkommer vi tillsammans mycket mer än bara en förvandling från stationsområde till stadsdel. En utveckling ger effekter långt utanför området stationsnära stad skapar nytta för: PLATSEN NÄR DEN BLIR ATTRAKTIV OCH LEVANDE Nytt liv skapas i staden när dessa baksidor blir framsidor. Stationen, stationsområdet och staden länkas ihop och staden får en värdig entré. Platsens blandade funktioner och tillgänglighet främjar integrationen. INDIVIDEN/MÄNNISKAN NÄR DET BLIR NÄRA HEM OCH TILL JOBBET Nya, trygga och tillgängliga mötesplatser växer fram även kvällar och nätter. Mer bostäder i city men också närmare till fler jobb om man vill bo kvar på landet eller i grannkommunen. Kollektivtrafiken blir tillgängligare och därmed mer attraktiv och service och handel kring stationen förenklar pendlarens vardag. Färre bilister ger mindre trängsel i staden och en miljö mer anpassad för människan. 14 EN PLATS FÖR UTVECKLING EN PLATS FÖR UTVECKLING 15

Utmaningar o ch möjligheter En av de största utmaningarna är att alla och allt ska komma så nära stationen som möjligt. Många trafikslag, funktioner och människor ska samsas om en liten plats. En viktig del i det strategiska arbetet är därför att beskriva vilka krav som ställs på stadsdelen och vilka prioriteringar som måste göras för att de övergripande målen ska uppfyllas. Något vi måste ta hänsyn till när vi bebygger stationsområdet är att farligt gods transporteras på spåren och att tågen bullrar. Men detta gäller även vägar och biltrafik i än större utsträckning. Länsstyrelsen i Skåne konstaterar i rapporten Stationsnära lägen att många fler skadas av biltrafik än av tågtrafik, och att samhällsvinsterna med att utveckla stationsområdena är mycket större än eventuella risker. Tidsaspekten är en annan utmaning det tar lång tid från vision till färdigt resultat. Däremellan har vi planprocesser, utställningar, bygglov och eventuella överklaganden. Därför är det viktigt att ha en långsiktig plan och en ständigt pågående dialog med alla intressenter i området. Det är många aktörer som berörs, och därmed många viljor. Men för oss är detta inte ett hinder, utan en kunskapsbank som är till stor hjälp när vi utvecklar den stationsnära staden. Det finns många andra regler och riksintressen att ta hänsyn till: infrastruktur, kulturmiljöer med mera. Men när framtidens stad ska byggas behöver vi kanske ompröva gamla sanningar och tänka nytt. Om det finns platser som bättre än andra hjälper de stora städerna att växa, regioner att blomstra och samhället att utvecklas hållbart så behöver vi göra nya prioriteringar. Att utveckla stationsområdena skapar stor nytta om vi gör det rätt, men projektens komplexitet kräver att utvecklingen sker i samverkan. En gemensam målbild med samarbetspartners och intressenter är avgörande för ett bra resultat. 16 EN PLATS FÖR UTVECKLING EN PLATS FÖR UTVECKLING 17

Ett sätt att Start Stadsdel Kvarter Byggnad Nyttjande göra skillnad för människor Idé Helhetsutredning Utvecklingsplan Program kvarter Program byggnad Genomföra Avsluta Följa upp och miljö Jernhusens vision är att göra skillnad för människor och miljö. Vi jobbar varje dag för att fler ska åka kollektivt och för att mer gods ska transporteras med tåg. Och genom att vi förvandlar våra stationsområden till hållbara, levande stadsdelar kan fler människor bo, arbeta och vistas nära stationen och resandet. Jernhusen äger mycket mark kring centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö, liksom i några andra av Sveriges regionala huvudstäder. Dessa är städer som växer snabbt, och de kan förtätas på ett hållbart och intelligent sätt genom att vi utvecklar stationsområdena något som stöttar regionernas tillväxt. Jernhusen har valt att själva utveckla stationsområdena för att kunna säkra att resenärerna lätt kan nå stationen. När detta blivit verklighet kan vi sälja de fastigheter som inte har direkta stationsfunktioner. Försäljningarna skapar i sin tur utrymme för nya satsningar inte bara inom stadsutveckling, utan inom all vår verksamhet: nya underhållsdepåer som ser till att tågen är både rena och hela och därmed kan gå i tid, fler godsterminaler och förbättringar av stationernas miljöer och utbud. Vi återinvesterar alltså i transportsektorn, till fördel för såväl resenärerna som miljön. Stadsutveckling kan vara svårt att få grepp om utan karta och kompass är det svårt för alla inblandade att hålla takten och kursen. Och om deltagarna inte är överens om projektets syfte och mål kommer den stationsnära staden inte att bli verklighet. Jernhusen har därför tagit fram ett kvalitetsprogram, ett internt stöd som innehåller våra värden, strategier, verktyg och processer för utvecklingen av den stationsnära staden, så att vi effektivt ska kunna driva projekten hela vägen från vision till genomförande i samarbete med kommunen, samarbetspartners och andra intressenter. Kvalitetsprogrammet tar inte bara hänsyn till framtidens utmaningar, ökad miljöpåverkan, ökad urbanisering och högre krav på komfort och kvalitet. Vi måste också möta den stationsnära stadens egna unika utmaningar till exempel buller, trafikrisker och förhållandevis trånga ytor. En viktig del i det strategiska arbetet är att beskriva de krav som ställs på stadsdelen, och vilka prioriteringar som måste göras för att vi ska uppfylla de övergripande målen. 18 JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 19

TILLGÄNGLIG Centralstationen är entrén för stadens besökare, och den stationsnära staden bygger broar mellan både stadsdelar och regionens delar. Tillgängligheten blir bästa möjliga för både kollektivtrafik, fotgängare och cyklister, och det innebär förstås att stationen får fler besökare. Den stationsnära staden har en struktur där allt är integrerat: stationen, resenärerna, rörelsestråken och resten av staden. Värden vi vill skapa i stadsdelarna En stationsnära stad ska ha många värden tillgänglighet och mänsklighet är ett par av dem. Den ska också vara effektiv, långsiktig och varierad. EFFEKTIV I den stationsnära staden når man många människor, funktioner och attraktioner på en liten yta. Här skapas närhet mellan olika trafikslag, som möjliggör effektiva byten i kollektivtrafiken. Alla de som erbjuder ett utbud kommer närmare sina kunder, och det skapas förutsättningar för kreativa möten i vardagen. LÅNGSIKTIG En stationsnära stad är en robust stadsdel som klarar framtidens förändrade förutsättningar, och skapar ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt värde på lång sikt. VARIERAD En stationsnära stad välkomnar en mångfald av människor som arbetar, bor, passerar, träffas och stannar upp. Här erbjuds en stor variation av funktioner, uttryck och livsstilar. Här lever bostäder, arbetsplatser, handel, hotell och service sida vid sida. Och det varierade utbudet matchas av en varierad gestaltning och en mångfald av arkitektoniska uttryck. Det skapas också förutsättningar för att utveckla den urbana biologiska mångfalden när nya gröna ytor och stråk tillkommer, inte bara på marken utan även på tak och väggar. MÄNSKLIG En stationsnära stad är en attraktiv stadsdel där alla rum och gator och alla hus, oavsett höjd och volym, är utformade efter mänskliga behov. En stadsdel där alla användargrupper känner sig välkomna, delaktiga och trygga, och som bidrar till ökad förståelse, kulturutbyte och kreativitet. En hälsosam stadsdel med bra luft och ljudnivå som inbjuder till aktivitet och vila i högkvalitativa rum. 20 JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 21

Våra fem strategier för den stationsnära staden 1. PRIORITERA RESENÄREN Strategi för att göra kollektivtrafiken maximalt tillgänglig samt optimera rörelser och förbindelser till, från och genom stadsdelen. Det åstadkommer vi genom att prioritera kollektivtrafikresenären, fotgängaren och cyklisten. 2. SKAPA URBANA MÖTESPLATSER Strategi för att skapa attraktiva, levande, urbana mötesplatser och offentliga rum, som också är ekologiskt hållbara och hälsosamma miljöer. Allt för att göra både bebyggelsen och hela området så attraktivt som möjligt. 4. FÖRTÄTA MED HÄNSYN Strategi för att bebyggelsens täthet, form, volym, uttryck och variation ska generera mervärde för stadsdelen, staden och regionen. Det gör vi genom att skapa attraktiva mänskliga miljöer som är klimatanpassade och med minsta möjliga risk, buller och luftföroreningar. 5. UTVECKLA MILJÖSMART Strategi för att stadsdelarna ska bli hållbara stadsdelar i nationell toppklass. Det åstadkommer vi genom att säkerställa en god inomhusmiljö, en låg energianvändning med förnyelsebara energikällor och en generellt låg klimatpåverkan i hela stadsdelen. 3. BLANDA FUNKTIONER Strategi för att skapa liv och innehåll i stadsdelen, genom att fylla byggnaderna med olika funktioner. Arbetsplatser och besöksintensiva verksamheter gynnar hållbar mobilitet i staden och regionalt. Med hjälp av folk som bor i stadsdelen och verksamheter som också är aktiva kvällar och helger, skapar vi en känsla av trygghet. Och det gynnar flöden av fotgängare och cyklister. 22 JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 23

1. Prioritera resenären Som kollektivtrafikresenär landar du i staden utan egen bil, och stationsområdets utformning ska stimulera dig att ta dig vidare till fots. Den stationsnära staden har en unik potential att uppnå högt ställda mål för hållbar mobilitet, det vill säga ett hållbart resande. I dessa stadsdelar ska de enklaste, snabbaste och mest attraktiva alternativen att röra sig vara till fots, med kollektivtrafik eller på cykel. JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 25

Gör det enkelt att välja I den stationsnära staden ska stora flöden av trafik och människor rymmas på en liten yta. Här uppstår lätt konflikter kring vilka ytor som ska prioriteras för vem. Vi på Jernhusen prioriterar först och främst resenärer som promenerar till stationen och i andra hand övriga fotgängare. Vi eftersträvar direkta kopplingar till stadens gator för fotgängare, med god framkomlighet och bra komfort. Närhet, effektiva byten och god framkomlighet för den lokala kollektivtrafiken i området är viktigt för att göra kollektivtrafiken konkurrenskraftig. Prioritering av servicefunktioner längs med gång- och cykelstråk underlättar resenärens vardag och gör det enklare att välja bort bilen. Vi ska ordna strategisk placering av cykelparkeringar inte bara för att öka andelen cyklister utan också för att säkra god framkomlighet för fotgängare, genom att minimera antalet felparkerade cyklar som skapar hinder för gående. För att ytterligare stärka den hållbara resan prioriteras poolbilar, hyrbilar och taxi före personbilar. Parkeringsytor för bil minskas medan platser för att hämta och lämna resenärer skapas. Trafikytor som uppställningsytor för bussar och tåg görs effektiva. Optimera ytorna För att använda ytorna på bästa sätt krävs god kunskap om persontrafikens omfattning och intensiteten över tid. Vi måste utveckla strategier för bytespunkterna och göra konsekvensanalyser för hållbara resor. Det behövs kreativa lösningar som prioriterar hållbar mobilitet och effektiv användning av ytorna. Kan till exempel flexibla lösningar som shared space tillämpas där olika trafikslag samsas om samma yta, men på fotgängarens villkor i en hastighet av fem kilometer i timmen? Kan till exempel intelligent LED-belysning i beläggningen användas så att trottoaren eller cykelbanan ibland är bredare och ibland smalare beroende på flödenas storlek? Den härliga resan Att prioritera resenärerna handlar om mer än att göra resandet effektivt det är lika viktigt att prioritera kvaliteten och miljön där de rör sig. Om stadsmiljön är levande, attraktiv och trygg med stor variation av upplevelser, så upplever människor att det faktiska avståndet är kortare. Byggnader, funktioner, markbeläggning och grönska måste ses som en helhet och utformningen baseras på resenärens behov. Resenären en resurs Ett stort flöde av människor är en resurs för stadsliv, handel och service i både stationen och resten av området. Som fotgängare eller cyklist är det lätt att stanna upp för att handla, sätta sig på en bänk eller ta en kaffe. Genom att skapa en tydlig hierarki i gatunätet och samla flöden i stråk som sammanbinder centrala platser i och utanför området, kan vi öka förutsättningarna för ett rikt stadsliv. Om vi placerar till exempel handel och publika funktioner längs huvudstråk, vid platser och i stationen så bidrar dessa till att öka flödet av människor. Och det flödet skapar underlag för mer service och handel. Stationsområdet bygger broar Många stationsområden utgör barriärer i staden: spårområden och stora byggnader som bryter av naturliga kopplingar mellan olika områden eller stadsdelar. Genom att utveckla den stationsnära staden till attraktiva och levande områden skapar vi förutsättningar för att koppla samman staden och bygga broar mellan stadsdelar och människor. Vi planerar den nya strukturen kring enkla och direkta stråk, som gör det enkelt att orientera sig i staden. Nya gator måste knyta an till befintliga stråk för att den stationsnära stadsdelen ska bli en naturlig del av och integreras med den omgivande staden. Prioritera resenären betyder att vi New Road, Brighton 1. PRIORITERAR HÅLLBAR MOBILITET I anslutning till stationerna prioriteras primärt gående, kollektivtrafikresenärer och cyklister, och därefter angöringsmöjligheter för godstransport. Poolbilar, hyrbilar och taxi prioriteras framför privatbilar. 2. OPTIMERAR OMSTIGNING Byten mellan olika kollektivtrafikslag samt till gång och cykel ska vara så korta och enkla som möjligt för resenären. 26 JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 3. EFTERSTRÄVAR STATIONSNÄRVARO Vi gör det bekvämt och enkelt att hitta för gående. Stationen ska upplevas som tillgänglig. Skapa fler ingångar och framsidor till stationen, minimera stationsområdets barriäreffekter så att fler människor och verksamheter kommer nära stationen. Gör det lätt att hitta, och skapa smidiga kopplingar mellan stationen och omgivande staden. 4. INTEGRERAR OCH DIFFERENTIERAR GATUNÄTET Vi skapar ett finmaskigt och integrerat gatunät som länkas med omgivningen på bästa möjliga sätt. Vi vill ha en tydlig hierarki i nätverket, där vi skiljer på definierade huvudstråk och lokala stråk och stärker dessas individuella karaktärer. New Road är ett bra exempel på hur prioritering av kvaliteter för gående, cyklister Genomfartsgata och uppehållsaktiviteter blev mötesplats kan vara av avgörande betydelse för att få fler Mus, människor volupta att eperspe gå och dolo cykla, omnimporeium men också för et att vid öka mintisi stadslivets tibusci intensitet. tiunt. Evel iundio core volorios alitati Innan toritatum renoveringen accullaut hade liat New aturias Road inciducitio väldigt få omnis uppehållsaktiviteter dolut volorenda plignia vit volor mi, iumquo trots ett läge occuptat nära parker, autatur? teatrar Ulparum och rem. caféer. Viducia Genom ad att qui skapa test rest en attraktiv audam, utaturias consequo delit gata, ut en res shared untium space ditist, där con bilar nus tillåts aut et men et evellabo. på de gåendes Da nullam villkor, elest, ändrades atiatiusa nient. Nullenisi acearit situationen que aborem drastiskt. aliae. Hastigheten Nemquo molorit minskade inctior till eptaquae ett genomsnitt coreptur? på 20 Tur km/h. sam que nulpa conse magniat que Människor strömmar quam reptati till, handel doluptis och sitat. caféliv Iqui blomstrar, cumque vid många ex erro får berunt. plats på Ebis esequatur magnatiae liten yta. volorporro New Road veevenimus, blir den 4:e veliaep största errorio destinationen rrovid qui i qui Brighton. volorerspero Genom consendam att vollaccate poribersped registrera och ut skaffa rest odis sig lika dis explabo mycket kunskap rionser ruptum om antalet et utem gående, eum dolorep cyklister raectatu. och uppehållsaktiviteter, som man har om biltrafik, har man också kunnat visa på konkreta resultat av förändringarna. Fakta New Road, Bighton, UK Mus, volupta eperspe dolo omnimporeium et vid mintisi tibusci tiunt. Evel iundio core volorios alitati toritatum accullaut liat aturias inciducitio omnis dolut volorenda plignia vit volor mi, iumquo occuptat autatur? Ulparum rem. Viducia ad qui test rest audam, utaturias consequo delit ut res untium ditist, con nus aut et et evellabo. Da nullam elest, atiatiusa nient. Nullenisi acearit que aborem aliae. Nemquo molorit inctior eptaquae coreptur? Tur sam que nulpa conse magniat que quam reptati doluptis sitat. EN Iqui PLATS cumque FÖR UTVECKLING vid ex erro 27berunt. Ebis esequatur magnatiae volorporro ve

2. Skapa urbana mötesplatser De stationsnära stadsdelarna är entréer till Sveriges största städer för många besökare både från regionen, Sverige och resten av världen. Och besökarna ska känna sig välkomna. Stationen och platserna runt omkring bör vara en naturlig del av stadsdelen som resenär ska man känna att man landar i stadens mittpunkt. JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 29

Där alla möts Stationsområdena har unika förutsättningar att kombinera flöden och mötesplatser. En stadsdel som inbjuder till möten mellan olika slags människor har potential att bidra till ökad förståelse och ett större kulturutbyte. Här finns förutsättningar att skapa en stadsdel som är en destination i sig, och som lockar besökare som varken bor eller arbetar i området eller ska resa. Ju större mångfald området lockar, desto fler kommer att se kollektivtrafiken som det självklara valet. Den stationsnära staden måste kunna erbjuda mötesplatser i levande, trygga och attraktiva stadsrum för alla besökare. Det bör finnas varierande stadsrum för olika behov små och stora, gröna och hårda, aktiva och lugna, offentliga platser och halvprivata mötesplatser för både boende och arbetare. Stadsliv lockar Stadsliv är en attraktion i sig själv. Människor vill vara där andra människor är. En viktig faktor för att skapa stadsliv är att få människor att stanna upp och vistas längre i rummen. Attraktiva mötesplatser stimulerar folk att stanna, som i sin tur lockar fler människor, vilket i sin tur skapar underlag för handel och service i området. Skapandet av attraktiva mötesplatser ökar både stationens, stadsdelens och stadens värde. Jernhusen och staden har ett gemensamt ansvar för att tillgodose behovet av attraktiva mötesplatser. En samsyn kring kvalitet och ansvarsfördelning för genomförande och underhåll bör etableras tidigt i processen. Hur skapas mötesplatser? För att kunna skapa attraktiva mötesplatser måste vi se till helheten. Platserna bör ligga vid huvudstråk där flöden korsar varandra, och helst kunna erbjuda både sol, lä och olika aktiviteter. Dessa bör placeras kring mötesplatserna där byggnadernas bottenvåningar utformas så de både bidrar till stadslivet och drar nytta av det. Utbudet av aktiviteter bör ha en spridning över dygnet, veckan och året. Storleken och blandningen av aktiviteter påverkar upplevelsen, där effektiva och multifunktionella ytor stimulerar till möten. En medveten strategi kring stadsdelens rum och liv krävs för att vi på bästa sätt ska kunna skapa synergier mellan olika funktioner och aktiviteter i området. Kan till exempel funktioner i stationen vändas utåt för att skapa mötesplatser kring stationens entréer och utsida? Kan mötesplatserna bli en arena för tillfälliga kulturevenemang? Kan hanteringen av dagvatten samtidigt utgöra platser för paus och lek? Kan de offentliga mötesplatserna utformas så att de också är bra platser för professionella möten? Grönt är skönt Stadsutveckling i dessa områden ger oss också möjlighet att tillföra grönska till områden där det i dag ofta helt saknas. Gröna stadsmiljöer har dokumenterat goda hälsoeffekter och ger stora upplevelser. Att skapa nya gröna parker vid dessa områden är inte den bästa lösningen. Här måste vi använda ytorna på ett effektivt sätt så att flera arbetsplatser och bostäder skapas. Men med kreativa lösningar kan man alltid skapa gröna ytor, till exempel genom att grönska vävs in i gatumiljöer, på bostadsgårdar och i fasader och tak. Genom förbättrade kopplingar till omgivningen kan vi också öka tillgängligheten till parker i kringliggande områden. Klimatförändringarna medför extremare vädersituationer med kraftiga regn och ihållande värmeböljor. Vegetation har kapacitet att både fördröja dagvatten, skapa skugga och utjämna temperaturen. Vi har som mål att den biologiska mångfalden i stadsdelen ska förbättras för att bidra till ett mer motståndskraftigt ekosystem. Skapa urbana mötesplatser betyder att vi 1. FÖRÄDLAR STADENS ENTRÉ Stadsdelen ska vara en välkomnande entré för besökare från staden, regionen och hela världen. Här ska det vara smidigt att ta sig vidare, samtidigt som vi erbjuder attraktiva platser som får besökaren att stanna upp en stund. 3. AKTIVERAR DE OFFENTLIGA RUMMEN Definierar och differentierar mötesplatser med olika ändamål, karaktär och aktiviteter för olika målgrupper. Och vi placerar aktiva mötesplatser strategiskt där flöden korsas. den biologiska mångfalden i området och skapar nya gröna ytor. Och vi gör parkområden i kringliggande miljöer tillgängliga och lätta att hitta i genom att bygga genomtänkta stråk. Bryant Park, New York Bryant Park i New York är en av stadens mest välbesökta och välanvända urbana mötesplatser med 4,2 miljoner besökare årligen. Här finns en mångfald av platser för olika aktiviteter: Genomfartsgata vila, rekreation, blev mötesplats sport, arbete, studier, möten, samvaro, Mus, ensamhet. volupta eperspe Parken dolo har omnimporeium både permanenta et vid mintisi och tibusci tiunt. Evel iundio core volorios schemalagda alitati toritatum aktiviteter accullaut för olika liat målgrupper. aturias inciducitio Stora omnis satsningar dolut volorenda plignia vit volor mi, iumquo görs occuptat på att underhålla autatur? Ulparum och kvalitetssäkra rem. Viducia platsen ad qui så test rest audam, utaturias consequo delit att den ut res ska untium upplevas ditist, som con säker nus aut och et trygg et evellabo. för alla. Da Bryant nullam elest, atiatiusa nient. Nullenisi acearit Park Corporation, que aborem som aliae. sköter Nemquo parken, molorit utför inctior regelbundna eptaquae undersökningar coreptur? Tur sam que nulpa conse magniat que av quam hur och reptati av vilka doluptis parken sitat. används, Iqui cumque för att vid kontinuerligt ex erro berunt. Ebis esequatur magnatiae volorporro kunna veevenimus, åtgärda brister veliaep och förändra errorio rrovid program qui qui och volorerspero consendam vollaccate poribersped ut rest aktivitetsutbud. Ett av odis kvalitetsmåtten dis explabo rionser är att ruptum användarna et utem eum dolorep raectatu. ska vara minst 50 procent kvinnor, det är ett tecken på att parken upplevs som en trygg och säker plats att vara på. Fakta New Road, Bighton, UK Mus, volupta eperspe dolo omnimporeium et 5. PLANERAR MED vid mintisi tibusci tiunt. Evel iundio core volorios alitati toritatum accullaut liat aturias MÅLGRUPPSPERSPEKTIV 2. LÅTER STATIONEN BLI EN TRYGG 4. SKAPAR HÄRLIGHETSVÄRDEN Vi tänker igenom användarnas behov inciducitio omnis dolut volorenda plignia vit MÖTESPLATS volor mi, iumquo occuptat autatur? Ulparum Vi integrerar grönska och vatten i stadsrummen och förankrar platserna lokalt och särskilt ur ett barn- och ungdoms- utifrån funktioner och utformning rem. Viducia ad qui test rest audam, utaturias Vi ser stationen som en målpunkt och consequo delit ut res untium ditist, con nus aut mötesplats i sig, en plats man besöker historiskt. Vi tar höjd för kreativa lösningar perspektiv. et et evellabo. Da nullam elest, atiatiusa nient. även om man inte reser. Därför planerar för att skapa unika, multifunktionella Nullenisi acearit que aborem aliae. Nemquo vi en större säkerhet i området. platser som håller över tiden. Vi förbättrar molorit inctior eptaquae coreptur? Tur sam que nulpa conse magniat que quam reptati dolup- 30 EN JERNHUSENS PLATS FÖR UTVECKLING VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD tis sitat. EN Iqui PLATS cumque FÖR UTVECKLING vid ex erro 31berunt. Ebis esequatur magnatiae volorporro ve

3. Blanda funktioner I en stadsdel med blandade funktioner innehåller även byggnaderna olika typer av funktioner. Den mångfunktionella staden gynnar ett vitalt stadsliv och ett brett serviceutbud. Den blandning som eftersträvas ska skapa tillväxt, bättre klimat och ett område där det pågår aktivitet under större delen av dygnet och veckan. 32 EN PLATS FÖR UTVECKLING JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 33

Utnyttja läget För att optimera både den regionala och nationella ekonomiska tillväxten är det viktigt att bebygga området kring centralstationen i storstäder med kontorsarbetsplatser. Ju fler arbetsplatser i närheten av stationsområdet, desto större lokal arbetsmarknad i regionen. Centralt belägna kontor ökar sannolikheten att arbetskraft som bor i närliggande städer söker sig till dessa områden. Forskning visar att vi inte vill pendla mer än en timme till arbetsplatsen. Med tidseffektiva kollektiva transporter till stadskärnan tenderar den lokala arbetsmarknaden att växa framför allt i de tre storstadsregionerna. Fler verksamheter, bättre klimat Närheten till stationen är en enorm potential för olika typer av funktioner. Ett viktigt mål för oss är att utnyttja läget genom att skapa attraktiva destinationer. Stadsdelens höga tillgänglighet gör området ypperligt för målpunkter med ett regionalt och nationellt upptagningsområde. Om besöksintensiva verksamheter lokaliseras i dessa stadsdelar gynnas inte bara flöden lokalt det blir också mer attraktivt att pendla med kollektiva färdmedel och att resa dit med tåg från andra delar av landet. Besöksintensiva verksamheter kan förutom arbetsplatser vara exempelvis butiker, hotell och konferensanläggningar. En undersökning genomförd av IVL och Jernhusen 2012-13 visar att flera arbetsplatser närmare stationen skapar större flöden till kollektivresandet och därmed mindre mängd av koldioxidutsläpp. I direkt anslutning till stationens entréer lägger vi handel och annan service som underlättar för pendlaren. Det kan handla om dagligvaror och service såsom vård, bibliotek, frisörer och förskolor. Vi utnyttjar att stationen har öppet länge genom att lägga service med långa öppettider där, till exempel matbutiker och apotek, som underlättar vardagslivet för resenärer och stadsdelens invånare. Samsas för synergier I den stationsnära staden kan synergieffekter uppstå mellan flera verksamheter av samma slag, eller mellan sådana som kompletterar varandra. En av de fina egenskaperna med en blandstad är att man på ett snillrikt sätt kan para ihop dem som står för utbud med dem som står för efterfrågan. Att samsas och samutnyttja faciliteter kan skapa större effektivitet och vinst, genom att locka bredare målgrupper under en större del av dygnet. Kan konferensanläggningen användas som teater eller biograf på kvällstid? Kan en biograf på dagtid vara föreläsningssal för en universitetsfilial? Kan foajén till det nya huvudkontoret innehålla en konsthall och ett café med helgöppet? Kan det finnas plats för ett dagis i bottenplanet på en kontorsbyggnad? Kan parken bli en utomhusscen för konserter och teater? En levande stad är en trygg stad För att en stadsmiljö ska vara trygg och levande behövs det människor som bor och har sin vardagsmiljö där. Det är så stadsdelen blir trivsam att vistas i på helger, kvällar och nätter. Därför bör vi skapa bostäder med olika karaktär och storlekar. Det ger en varierad åldersstruktur bland invånarna, vilket motverkar segregation. Det skapar också förutsättningar för en mer varierad service. Lugnt och livat En större stadsdel innehåller såväl livliga som lugnare delar. Stråk eller gator med ett stort flöde av människor skapar ett utbud för lokaler med publika verksamheter i bottenvåningarna. Dessa delar blir mer vitala och tåliga. Fokus ligger på handel, service och arbetsplatser. I lugnare delar prioriterar vi bostäder och verksamheter som inte har samma behov av närhet till flöden. Strategin ska i ett tidigt skede visa vilka delar i omvandlingsområdet som bäst lämpar sig för olika typer av verksamheter. Klimatsmart blandning Olika funktioner har olika energibehov och använder olika mycket energi vid olika tidpunkter. Det möjliggör en något lägre dimensionering av elnätet. En funktionsblandad stadsdel medför även möjligheter till samutnyttjande av teknisk infrastruktur, exempelvis genom att överskottsenergi flyttas mellan olika funktioner i en byggnad. Photo: Agustin Cheves Blanda funktioner betyder att vi 1. SKAPAR EN STADSDEL DÄR MAN KAN BÅDE BO OCH ARBETA Vi utvecklar bostäder, kontor, service och handel. Och vi bygger en större andel kontor och butiker närmast stationen. 2. UTVECKLAR EN BOSTADSMILJÖ MED KVALITET Vi utvecklar bostäder med bästa utsikt, och bygger fler bostäder i utkanten av området där det finns mindre risk för buller och luftföroreningar. 3. BYGGER EN STADSDEL ATT MÖTAS I Vi stimulerar innovativa lösningar för att integrera publika funktioner med andra verksamheter. Vi prioriterar besöksintensiva verksamheter som skapar flöden i stadsdelen och som kan gynna hållbar mobilitet. 4. MÖJLIGGÖR LEVANDE BOTTENVÅNINGAR Vi säkrar aktiva bottenvåningar längs stadsdelens huvudstråk och mötesplatser genom att ta fram en plan för bottenvåningarna, anpassade till de olika stråken. 5. BLANDAR FUNKTIONER FÖR TRYGG- HET OCH 24-TIMMARSSTADEN Vi etablerar en blandning av olika funktioner, som säkrar en trygg stadsdel som lever över hela dygnet. QV Australia, Melbourne QV beskrivs som en urban by i Melbourne. Byggnaden består av en blandning av funktioner: köpcentrum, småskalig handel, sjukhus, kontor, bostäder. QV täcker ett helt kvarter och består av fyra byggnader, varav två är höghus och resterande är lägre byggnader. Platserna mellan byggnaderna är utformade som smala gränder med en central mötesplats i mitten. Funktionsblandningen gör att kvarteret är levande olika tider på dygnet. Bostäder och restauranger aktiverar området kvällstid, medan småbutiker i gränderna, kvinnocentrum och arbetsplatser är aktiva på dagen. Genom strategisk placering av öppna fasader i bottenvåningen och en variation av stora och små enheter blir området levande på gatunivå. 34 EN JERNHUSENS PLATS FÖR UTVECKLING VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD EN PLATS FÖR UTVECKLING 35

4. Förtäta med hänsyn Att bygga tätt nära stationsområden ökar det kollektiva resandet vilket i sin tur minskar klimatpåverkan. Men det finns fler viktiga motiv till att eftersträva ett effektivt markutnyttjande i områdena närmast centralstationerna. Vårt ansvar att bygga stadsdelar av hög kvalitet är därmed också större. JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 37

Med hänsyn till människa och miljö Den stationsnära staden ska vara hälsosam, säker och tillhandahålla ett komfortabelt klimat. Bebyggelsen och stadsrummen ska utformas på ett sätt så att klimatpåverkan minskas, samtidigt som effekterna av framtida klimatförändringar mildras. Därför måste vi ta hänsyn till troliga väderscenarier med kraftiga regn och periodvis hög värme. Att stadsutveckla i de här lägena ger oss en unik möjlighet att med hjälp av ny bebyggelse hantera utmaningarna inom buller, luftkvalitet och andra risker. För att vara framgångsrik i detta arbete krävs att stadsdelen studeras som en helhet på områdesnivå. I ett tidigt skede ska vi identifiera de områden där det är möjligt att utveckla bostäder, så att vi successivt genom det som byggs kan skapa de förutsättningar som krävs. Att bygga på mark som redan används är i sig en viktig hållbarhetsvinst. Staden kan växa utan att annan park- och åkermark behöver tas i anspråk, och stadens infrastruktur till exempel gator och ledningar utnyttjas resurseffektivt. Möjligheten att tillvarata lokal förnyelsebar energi bör undersökas, och genom att etablera ny vegetation kan vi fördröja dagvatten och skapa svalka. Att förtäta med hänsyn till både människan och miljön innebär också att vi maximerar ytanvändningen i flera dimensioner. Exempelvis är taket en resurs som kan tas tillvara att vistas på, för den biologiska mångfalden eller till att producera energi. Med hänsyn till den mänskliga skalan Vi ska optimera markanvändningen så att ett rikt och varierat innehåll kombineras med attraktiva och levande stadsrum. För att tätt exploaterade områden ska utgöra miljöer som människor trivs i krävs kunskap och omsorg om de offentliga rummens sammansättning och utformning. Viktiga utgångspunkter är variation i byggnadernas och kvarterens utformning samt gestaltningen av gator och platser. All bebyggelse oavsett storlek måste landa i mänsklig skala. Det betyder att vi behöver utforma husens bottenvåningar på ett sätt så att vi säkrar en hög kvalitet i de offentliga rummen. Hänsyn till det som redan finns Platserna mellan stationen och den befintliga staden är näst intill outnyttjade i många städer. För att få en bra helhet och hållbara möten mellan det gamla och det nya måste vi ta hänsyn till de strukturer som redan finns. Vi bygger därför vidare på den befintliga gatu- och fastighetsstrukturen där det är möjligt. Stadsdelarna kommer att betyda mycket för många under lång tid framöver, och här har vi möjlighet att bygga framtidens pärlor. Hög arkitektonisk kvalitet är en förutsättning och en mångfald av uttryck bör eftersträvas. Vi ser över vilken befintlig bebyggelse som kan bevaras. Närhet till kulturhistoriska miljöer ökar attraktiviteten och skapar identitet i stadsdelen. Med hänsyn till genomförbarhet och ekonomi En hög bebyggelse och exploatering förbättrar fastighetsekonomin, vilket gör det möjligt att finansiera åtgärder för att uppfylla strategins mål. Fler arbetsplatser och ett stort befolkningsunderlag gynnar ekonomisk tillväxt för staden och regionen. Photo: Eric Sempé Förtäta med hänsyn innebär att vi 1. FÖRÄDLAR GENOM ATT FÖRTÄTA Vi höjer exploateringsgraden jämfört med resten av city och skapar kvalitativa offentliga rum (gator och mötesplatser). ett gott lokalklimat (sol- och vindförhållanden) och tar hänsyn till framtida klimateffekter. 4. ÖKAR FINMASKIGHETEN I KVAR- TERSSTRUKTUR OCH GATUNÄT 5. FÖRANKRAR STADSDELEN Vi skapar bebyggelse som utgår från mänskliga dimensioner i arkitektoniskt uttryck och skala. Stadssiluetten, volymer och kvartersformer studerar vi i större perspektiv. Vi identifierar potentialen i den befintliga och skapar ett genomtänkt förhållningssätt till dagens siluett. Massena, Paris På en Genomfartsgata yta av 20 kvarter blev (12,5 mötesplats hektar) har Fakta New Road, Bighton, UK 2. EFTERSTRÄVAR VARIATION ett omåde skapats med stor variation i Mus, volupta eperspe dolo omnimporeium et vid mintisi tibusci tiunt. Evel iundio core volorios Mus, volupta eperspe dolo omnimporeium et Vi ökar variationen i bebyggelsen. Vi anlitar Kvarterssidor ska inte upplevas långa, uttryck och upplevelser. alitati toritatum accullaut liat aturias inciducitio omnis dolut volorenda plignia vit volor mi, iumquo occuptat struktur autatur? bygger vidare Ulparum på den rem. Viducia ad qui test rest audam, utaturias consequo delit lorios alitati toritatum accullaut liat aturias vid mintisi tibusci tiunt. Evel iundio core vo- olika arkitekter och ställer krav på variation i gestaltningen genom skillnader i ändrar den befintliga strukturen ska vi ef- utan levande och varierande. När vi för- Områdets äldre ut kvartersstrukturen res untium ditist, con i närområdet. nus aut et evellabo. Da nullam elest, atiatiusa nient. Nullenisi acearit inciducitio omnis dolut volorenda plignia vit form, volym och uttryck. Varje kvarterssida bör delas i två till tre enheter. vill säga vi ska skapa passager i gatunivå Vi bygger med höga krav på kvalitet och tersträva en likvärdig finmaskighet det 6. BYGGER FRAMTIDENS PÄRLOR Med små que aborem kvarter aliae. och smala Nemquo gator molorit med inctior eptaquae coreptur? Tur sam que nulpa conse magniat que parkeringsmöjligheter quam reptati doluptis sitat. er- volor mi, iumquo occuptat autatur? Ulparum där så är möjligt, som ger korta avstånd begränsade arkitektonisk utformning. Vi bör efter- Iqui cumque vid ex erro berunt. Ebis esequatur magnatiae rem. Viducia ad qui test rest audam, utaturias bjuds volorporro ett finmaskigt veevenimus, nätverk för veliaep gående 3. SKAPAR ETT GOTT LOKALKLIMAT och gör det lätt att hitta. sträva en bebyggelse som tillför något errorio rrovid qui qui volorerspero consendam vollaccate poribersped ut rest odis dis explabo rionser ruptum et utem eum dolorep raectatu. et et evellabo. Da nullam elest, atiatiusa nient. consequo delit ut res untium ditist, con nus aut och cyklister. I DAG OCH I FRAMTIDEN utöver det vanliga. Nullenisi acearit que aborem aliae. Nemquo Vi skapar bebyggelse och stadsrum med molorit inctior eptaquae coreptur? Tur sam que nulpa conse magniat que quam reptati dolup- 38 EN JERNHUSENS PLATS FÖR UTVECKLING VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD tis sitat. EN Iqui PLATS cumque FÖR UTVECKLING vid ex erro 39berunt. Ebis esequatur magnatiae volorporro ve

5. Utveckla miljösmart Att utveckla stadsdelen miljösmart handlar framför allt om hur vi planerar för att ge resenärer, gående och cyklister goda förutsättningar. Vi måste säkerställa att det finns attraktiva grönytor och att den byggda miljön erbjuder ett bra klimat både inomhus och utomhus. Men det handlar också om att den stationsnära stadsdelen både byggnaderna och den byggda miljön ska uppföras och användas miljösmart, för att skapa hållbarhet i hela stadsutvecklingsprocessen. JERNHUSENS VISION, VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD 41

Hållbara stadsdelar Jernhusen skapar samhällsnytta och ett helhetsgrepp kring hållbarhet vid utvecklingen av stadsdelar. Målet är att varje stationsnära stadsdel som utvecklas ska vara hållbar i nationell toppklass. När vi utvecklar nya stadsdelar finns det stor potential att skapa hållbara lösningar, som gör verklig skillnad i staden. I grunden är utvecklingen av en stationsnära stad hållbar, eftersom den nya stadsdelen ska öka andelen kollektivtrafikresenärer både lokalt, regionalt och nationellt genom rätt blandning av funktioner. Att stadsutvecklingen i de här lägena sker på mark som tidigare har använts för infrastruktur och industri, innebär också en miljövinst för hela staden med omnejd, eftersom värdefulla grönytor, naturmark och åkermark inte behöver tas i anspråk. På det här sättet omvandlar vi stationernas baksidor till framsidor, som på ett helt annat sätt välkomnar människor till platsen. Utvecklingen kommer i vissa fall att ställa krav på marksanering och andra åtgärder för att möjliggöra attraktiv bebyggelse. Vid utvecklingen av stadsdelar är det lämpligt att samordningsvinster tas till vara, då det här finns möjlighet att skapa gemensamma tekniska försörjningssystem för avfall, vatten, avlopp och energi. Genom att involvera alla berörda aktörer tidigt i planeringen skapar vi möjligheter att utnyttja systemen fullt ut. Exempelvis kan vi åstadkomma ett lägre effektbehov genom att överskottsenergi flyttas mellan olika funktioner i en byggnad eller mellan byggnader. Hållbart beteende Stadsdelen kan utformas för att skapa förutsättningar för ett hållbart beteende hos invånarna. Detta uppnås genom att vi skapar goda förutsättningar för fotgängare och cyklister och därmed minimerar behovet av bil. Privatbilar kan exempelvis ersättas av poolbilar, som kan få prioritet vid parkeringsplanering. Besparing av resurser uppmuntras genom att vi synliggör energi- och vattenförbrukning, exempelvis genom individuell mätning. För de boende och de verksamma i området kan källsortering och återanvändning bli en naturlig del av vardagen om stadsdelen utformas rätt. Hållbar bebyggelse Om livscykelperspektiv och resurseffektivitet genomsyrar hela utvecklingen av stadsdelen, kan vi anpassa bebyggelsen för att ge ett så litet ekologiskt avtryck som möjligt. Vi lägger stort fokus på planerings- och byggfasen, för att skapa förutsättningar för att bebyggelsen ska ha en låg påverkan på miljön under hela sin livslängd. Byggnader kan dessutom planeras och byggas så att en effektiv förvaltning underlättas. Exempelvis kan vi spara framtida resurser genom att kontors- och verksamhetslokaler byggs flexibelt, så att de lätt kan anpassas till likartade verksamheter. Hela leverantörskedjan beaktas och säkras utifrån etiska principer om socialt ansvarstagande och miljökrav. Energianvändning är en av stadsdelens största miljöpåverkande faktorer. Därför bygger vi stadsdelen för låg energiförbrukning i både verksamhetslokaler och bostäder, med en hög andel förnyelsebara energikällor som gärna är lokalt producerade. Exempelvis kan solceller eller solfångare integreras i bebyggelsen. Inomhusmiljö är en annan viktig aspekt, och byggnaderna i en hållbar stadsdel erbjuder en hälsosam inomhusmiljö vad gäller luftkvalitet, akustik, dagsljus, belysning och termisk komfort. Klimatet anpassas till lokalernas verksamhet så att de som vistas i lokalen upplever innemiljön som behaglig alla delar av året. De material som används är giftfria och möjliga att återanvända eller återvinna vid ombyggnation och rivning. Certifiering För att uppnå en hög nivå av hållbarhet kan samtliga byggnader miljöcertifieras. Detta säkerställer en hög miljöprestanda och en god kvalitet vid byggandet. Olika certifieringssystem kan bli aktuella beroende på funktion och när i tiden huset byggs. Även hela stadsdelen kan om möjligt hållbarhetscertifieras, för att vi ska få ett helhetsgrepp på stadsdelens alla hållbarhetsaspekter. Tillsammans är certifiering av byggnaderna och stadsdelen det slutgiltiga beviset på att hållbarhet är uppnådd. Utveckla miljösmart innebär att vi 1. SKAPAR OCH SPARAR ENERGI Vi utformar stadsdelen och byggnaderna för att klara högre energikrav än gällande byggregler, både för ett lågt effektbehov och för att möjliggöra lokal produktion av energi. 2. HUSHÅLLAR MED RESURSER 3. SKAPAR EN HÄLSOSAM INOMHUSMILJÖ Vi anpassar inneklimatet till lokalens verksamhet så att inomhusmiljön är behaglig året runt. Och vi använder flexibla installationer, som kan anpassas vid förändringar av verksamheterna. har möjlighet att ge ett mindre ekologiskt avtryck än genomsnittet i Sverige. 5. SKAPAR EN EFFEKTIV BYGGNATION OCH FÖRVALTNING Vi prioriterar resurseffektiv produktion vid materialåtgång, energiförbrukning, transporter och avfallshantering. Vi involverar driftpersonal och hyresgäster i projekteringen. Och vi planerar utbildning, för att byggnaderna och systemen ska nyttjas på avsett sätt. Kungsbrohuset, Stockholm, Jernhusen Kungsbrohuset är både en miljösmart kontorsbyggnad och kommunikationsnära arbetsplatser dit många tar cykeln eller kollektiva färdmedel. Husets utformning och innehåll med service och restauranger i bottenvåningarna har skapat nytt liv i detta hörn av staden. Hela området har fått ett uppsving de senaste åren och myllrar nu av folk på väg till och från jobbet eller ut på lunch. Vi använder material, produkter och installationer effektivt och väljer sådana som 4. UPPMUNTRAR EN HÅLLBAR ENERGI Hög energieffektivitet. Byggnaden nyttjar energi från Klara sjö och överskottsenergi från Stockholms Centralstation. Från Klara sjö nyttjades 360 MWh under år 1. har låg påverkan på hälsa och miljö. Vi LIVSSTIL Energianvändningen år 1 var 55 kwh/m², trots att injustering inte var genomförd. prioriterar utifrån lång livslängd och lågt Vi utformar bebyggelsen så att hållbara underhållsbehov. Vi gör livscykelberäkningar beteenden underlättas och uppmuntras, MATERIAL Endast AB-produkter i SundaHus har använts för huset, med undantag för och beaktar livscykelperspektivet så att resenärer, boende och verksamma täckningsmaterialet till vägen och vissa hyresgästanpassningar. vid upphandlingar. MILJÖSMARTA LÖSNINGAR Cykelgarage och omklädningsrum. Få parkeringsplatser. Nära till kollektivtrafik. Dubbelskalsfasad ger glasfasad med hög energieffektivitet. 42 EN JERNHUSENS PLATS FÖR VISION, UTVECKLING VÄRDEN OCH STRATEGIER FÖR STATIONSNÄRA STAD EN PLATS FÖR UTVECKLING 43