Kultur som hälsofrämjande arbetsredskap i tider av förändring: Kulturrelaterade aktiviteters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Relevanta dokument
Psykisk ohälsa bland äldre

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Äldres välbefinnande och hur det sammanhänger med internetanvändning

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Hälsofrämjande arbete på BVC

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Forskningsmöjligheter i Vasa

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsofrämjande arbete på BVC

Vad är folkhälsovetenskap?

Kan man förebygga depression hos äldre?

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

@geing Online: Digitala tjänster för meningsfulla sociala aktiviteter bland Botniaregionens äldre. Ageing

Spelproblem - en introduktion till problematiken, samt möjliga förebyggande åtgärder PM, doktorand Johanna Nordmyr

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

LAPE-akademins förhandsuppgift I LAPE-akatemian ennakkotehtävä I 2019

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Salutogent förhållningssätt

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Digital teknik som social stimulans för äldre

Barns och ungas hälsa

Forskningsfinansieringen för psykisk hälsa i Europa är förhållandevis liten jämfört med den

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Är penningsspel på internet ett problem i Finland? PM Johanna Nordmyr

Osallistaminen sote-palveluiden kehittämisessä muutosjohtaja Marina Kinnunen, Vaasan keskussairaala

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Inledning Kommunfullmäktiges strategiska målområden och prioriterade mål På väg mot västkustens kreativa mittpunkt!...

Är den aktiva kommuninvånarens röst en resurs? Vasa universitet Pirjo Wadén, K5 chef för vårdarbete och omsorg, HvM

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Välkomna till! Introduktionsutbildning i barnhälsovård Hälsofrämjande arbete på BVC

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan. Vad innebär dessa insatser? Vilket mål strävar vi emot? Hur gör vi?

Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Att skapa stödjande miljöer för psykisk hälsa SUSANNE SUNDELL, SOCIALMEDICIN OCH GLOBAL HÄLSA, LUNDS UNIVERSITET

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Barnvänligt landskap Lapsiystävällinen maakunta

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Praxisteori - teorin om vårt arbete.

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

Social delaktighet på digitala arenor. Resultat från ett samarbete mellan fem myndigheter

Barn med psykisk ohälsa

Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Dialogseminarium kring Förebyggande hembesök

Feelgoods Jobbhälsorapport 2018 Ju äldre desto bättre? Om arbete, hälsa och framtiden

Referat av seminarium 8 juni

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Suicidpreventiva åtgärder

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Praxisteori - teorin om vårt arbete.

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

Strategi för Kulturrådets arbete med

Ensamkommande unga och ANDT. Åsa Domeij, utredare

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Folkhälsopolitiskt program

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Äldrepolitiskt program

Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Äldres hälsa och livskvalitet 200 poäng Kurskod: GERÄLD0

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

[mworks-ett mobilt stöd tillbaka till arbetet]

Transkript:

Kultur som hälsofrämjande arbetsredskap i tider av förändring: Kulturrelaterade aktiviteters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Kulttuuri terveyttä edistävänä työvälineenä muutosten aikana: Kulttuuristen aktiviteettien vaikutus ikäihmisten terveyteen ja hyvinvointiin Välfärd för kommuner över gränser Vårdreform - Kultur Åldrande Korholms kulturhus 15.3. 2017 Docent Anna K. Forsman Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 20.3.2017 1

Väitöstutkimus ikäihmisten mielenterveyden ja hyvinvoinnin edistämisestä Doktorsavhandling om främjande av äldres psykiska hälsa och välbefinnande

Lehdistötiedote THL

Edistäminen ja ehkäiseminen Främjande och förebyggande

Edistäminen Främjande Fokus terveyden ja sen edistämisen tekijöihin Fokus på hälsa och hälsoresurser Usein suunnattu suurempiin ryhmiin / väestötaso Ofta riktat till större grupper/ populationsnivå 5

Ehkäiseminen Förebyggande Fokus terveysongelmien riskitekijöihin / riskiryhmät Fokus på ohälsans riskfaktorer/ riskgrupper Ehkäisevän työn muodot Olika former av prevention Primaaripreventio / Primärprevention Sekundaaripreventio / Sekundärprevention Tertiaaripreventio / Tertiärprevention 6

Terveyden edistämiseen liittyvät keskeiset käsitteet Centrala begrepp relaterade till hälsofrämjande Voimaantuminen / egenmakt (eng. Empowerment) Osallisuus / delaktighet Käyttäjänäkökulma / Brukarperspektiv Elämänkaariperspektiivi / Livsloppsperspektiv Stigmatisointi, leimaavat asenteet / Stigmatisering, stämplande attityder The New Public Health 7

The main determinants of health (Dahlgren & Whitehead, 1991) 8

Eurooppalainen tutkimus mielenterveyden edistämiseen ja mielenterveyden ongelmien ehkäisyyn liittyvillä aloilla (2007-2011) Lähde: Forsman et al., 2014 ROAMER-hanke: http://www.roamer-mh.org/

Miten ikäihmisten terveyttä ja hyvinvointia voidaan edistää? Hur främja hälsa och välmående hos äldre?

Kulttuuriset aktiviteetit? Kulturrelaterade aktiviteter?

Psykososiaaliset resurssit Psykosociala resurser

Ikäihmisten mielenterveyden psykososiaaliset tekijät Psykosociala faktorer som påverkar äldres hälsa (Forsman, 2012) 13

Psykososiaalisten interventioiden arviointi Utvärdering av psykosociala interventioner (Forsman et al., 2011) Liikunta / Fysisk aktivitet Elämänhallintaa parantavat koulutukset / Edukativa interventioner Muisteluharjoitukset / Reminisens (eng. Reminiscence) Sosiaalinen toiminta / Sociala aktiviteter Tukiryhmät / Stödgrupper Yhdistelmät / Kombinerat innehåll 14

Effektiva interventionstyper Sociala/kulturrelaterade aktiviteter Signifikant minskning av depressiva symptom Uppvisade signifikanta positiva effekter på positiv psykisk hälsa, livskvalitet och på nöjdhet med livet Interventioner som pågår över 3 månaders tid Signifikant ökning av livskvalitet, nöjdhet med livet och positiv psykisk hälsa Signifikant minskning av depressiva symptom Universella interventioner överlag mer effektiva Främjande I fokus, riktade till större grupper

Arviointi osoitti että... Utvärderingen visade att... Psykososiaaliset interventiot ovat lupaavia työkaluja terveyden edistämistyössä Psykosociala interventioner är lovande verktyg i det hälsofrämjande arbetet Sosiaalinen toiminta on tehokasta ikäihmisten mielenterveyden edistämistä ja masennuksen ehkäisyä Sociala aktiviteter är effektiva för främjande av psykisk hälsa och förebyggande av depression hos äldre Edistämisinterventiot ovat ehkäiseviä interventioita tehokkaimpia Främjande interventioner är mer effektiva än förebyggande interventioner 2017-03-20 16

Utvärderingen visade att Baserat på alla studier (n= 43) vars effekt mättes och jämfördes i en meta-analys kunde följande konstateras: Livskvaliteten ökade Positiv psykisk hälsa förbättrades Depressiva symptom minskade Bland de äldre som deltog i aktiviteterna som utvärderades

Health Promotion International (2011) The DataPrev Project e-supplement http://dataprevproject.net/

Riktlinjer för främjande av äldres välbefinnande (framtagna av NICE i Storbritannien, 2015)

Bok om äldres psykiska hälsa & relaterade arbetsmetoder (Gothia förlag, 2014)

Miksi kulttuurinen toiminta on tehokas työkalu ikäihmisten mielenterveyden edistämiseksi? Varför är kulturrelaterade aktiviteter effektiva verktyg för främjande av äldres psykiska hälsa?

Kuva/bild: Up!

Interventioita mielenterveyden edistämiseksi: Esimerkkejä Interventioner som främjar den psykiska hälsan: Exempel Yhdistystoiminta / Föreningsaktivitet Luova toiminta / Kreativa aktiviteter Luo tunteen sosiaaliseen ryhmään kuulumisesta ja yhteisiä keskusteluaiheita / Ger grupptillhörighet, gemensamma intressen att samtala kring Mentorointi / Mentorverksamhet Yhteys nuorempiin sukupolviin ja itsensä tarpeelliseksi kokeminen / Kontakt till de yngre generationerna, får känna sig behövd Yhdessä syöminen / Att äta tillsammans Edistää sosiaalista kanssakäymistä ja itsenäisyyttä/omanarvontuntoa / Främjar social interaktion och självständighet/värdighet 24

Miten sosiaalinen toiminta vaikuttaa? Vad ger de sociala aktiviteterna? (Forsman et al., 2013) Usko tulevaisuuteen/ Framtidstro Yksilölliset mieltymykset, edellytykset,tarpeet/ Individuella preferenser, förutsättningar, behov Itsensä merkitykselliseksi kokeminen/ Att känna sig meningsfull Sosiaaliset kontaktit ja tuki/ Sociala kontakter och stöd

Samhällsförändringar innebär utveckling - Men i vilken riktning och vem betalar priset? 26

Att tänka nytt och se möjligheterna Hälsoteknologi en möjlighet till nytänk inom äldreomsorgen och hälso/socialområdet?

Främjande av hälsa och välbefinnande med stöd av e-verktyg? @geing Online projektet

Digital exkludering? Intervjuer gjorda i Österbotten inom projektet @geing online Hur känns det att inte vara internetanvändare? Nå, man känner sig utanför. Allting börjar växa en över huvudet. Det kommer jämnt på posten att man skall ta nätbanken. Man skall Googla och man skall kvittra och Twittra. [skratt och medhåll runt bordet]...facebook och allt vad det heter. (Kvinna, 90 år) 29

Yhteenveto Summering Dalsbruk

Lisää tutkimusta ja kehittämistä tarvitaan jossa koko elämänkulun ajan terveyden edistämistyöhön panostetaan Mer forskning och utvecklingsarbete behövs där man satsar på hälsofrämjande verksamhet under livsloppet Yksilön kulttuurinen ja sosiaalinen pääoma on tärkeä mielenterveyden edistämisessä ja mielenterveyden ongelmien ekhäisyssä Mutta tarpeet ja edellytykset vaihtelevat ikäryhmittäin Individens kulturella och sociala kapital är en viktig hälsoresurs som främjar hälsa och förebygger ohälsa Dock har olika åldersgrupper olika behov och förutsättningar Yhteiskunnan kehitys vaatii hyvinvointiin, terveyteen ja sen osana mielenterveyteen edistämiseen vaikuttavia ja innovatiivisia työtapoja Sähköiset resurssit ja -palvelut pitäisi huomioida paremmin Samhällsutvecklingen ställer krav på nytänkande i det hälsofrämjande arbetet E-resurser och -tjänster måste tas mer i beaktande

TACK! Ta gärna kontakt! anna.k.forsman@abo.fi