Praxisteori - teorin om vårt arbete.

Transkript

1 Mötesplats Kulturhus Praxisteori - teorin om vårt arbete. En praxisteori är läran om praktiken. Här beskrivs varför vi gör som vi gör på Mötesplats- Kulturhus i stadsdelen centrum i Göteborgs Stad. Värdegrund Varje människa har en värdegrund, knutet till den kultur som hen växer upp i. I många fall är värdegrunden osynlig för oss. Den påverkar vårt sätt att vara, agera och reflektera. På så sätt styr värdegrunden våra liv. Vi som arbetar på Mötesplats-Kulturhus ser människan som en kreativ, nyfiken, fantasifull och framåtsträvande (lärande) varelse. Vi vet 1 att individen är i behov av ett socialt sammanhang för att kunna utvecklas. Vi är övertygade om att det finns behov som är lika för alla, nämligen att bli sedd och bekräftad. Och att det i första hand är intressen som enar oss inte åldern. I våra uppdrag ingår att arbeta med det interkulturella samhällets utmaningar, främja kulturmöten, arbeta med normer och värderingar, samt utveckla kunskap om de mänskliga rättigheterna. Vi arbetar för alla människors lika värde och eftersträvar jämställdhet mellan könen. Vi vill bidra till kunskap om diskriminering pga. ålder, klass, kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller sexuell identitet, samt jobba inkluderande för att alla människor ska känna sig välkomna att delta i vår verksamhet. (Vi arbetar efter förhållningssätt för Göteborgs stad) 2 Vi vet våra uppdrag och vem vi är till för Vi bryr oss Vi arbetar tillsammans Vi tänker nytt Hälsa Salus är det latinska ordet för hälsa. På Mötesplats- Kulturhus utgår vi från ett hälsofrämjande främjande (salutogent) perspektiv, där vi ser våra deltagare som friska, nyfikna och lärande. Vår uppgift är därför att uppmärksamma de positiva krafterna hos människan. Det innebär att vi byter våra glasögon från ett patogent perspektiv (läran om sjukliga förändringar), till ett hälsofrämjande perspektiv där vi söker faktorer som bidrar till hälsa. Hälsofrämjande perspektiv är inriktade på hur människor hanterar olika situationer 3. Hälsa borde därför inte beskrivas utifrån avsaknad av sjukdom eller funktionsnedsättning, utan utifrån en människas förmåga att hantera sitt dagliga liv. 1 Lisbeth Lindahl, Tillsammans är man mindre ensam, FoU i Väst/GR Antonovsky, Hälsans mysterium 2005, Natur o Kultur

2 Det är inte enbart individens egenskaper som skapar förutsättningar för att en människa ska uppleva hälsa, utan lika mycket att befinna sig i ett för just den personen främjande sammanhang. Vi vet att en yttre förändring i miljön kan skapa inre förändringar hos dem som lever i miljön. Ingen människas liv är förutsägbart. Det finns sällan enbart riskfaktorer, utan vid sidan av dessa finns också skyddsfaktorer. Att arbeta främjande, dvs. med friskfaktorer är en sådan skyddsfaktor. Vi arbetar utifrån Folkhälsoinstitutets fyra hörnpelare: Fysisk aktivitet Goda matvanor Sociala relationer Ett meningsfullt liv Kulturens betydelse för hälsan Vi är övertygade om att kultur bidrar till hälsa, att hälsa bidrar till välbefinnande och välbefinnande bidrar till en högre upplevd livskvalitet. Kultur handlar, enligt vårt sätt att se, om att få upplevelser, låta oss bli berörda, minnas, tänka, skratta, gråta, känna smak och lukt. Kultur handlar om att använda alla våra sinnen. Att lyssna på musik, gå på teater eller se en fotbollsmatch ger positiva upplevelser. Vi vill gå ett steg längre och göra det möjligt för deltagarna att själva vara med och skapa kultur. Det livslånga lärandet Hjärnforskningen har visat att hjärnan aldrig blir för gammal att lära sig. Nya synapser mellan hjärnceller skapas hela livet. 4 I vår roll ingår att väcka nyfikenhet och att stimulera lusten att prova på och göra nya saker. Tidigare var lärandet en livsfas, nu är det en livsform. Historiskt sett har lärande betraktats som en isolerad tid i livet, nu ses det som en integrerad del av livet. I begreppet det livslånga lärandet ingår också begreppet life-wide-learning, dvs. att man gör livet större. 5 Vi tror att det informella lärandet är lika viktigt som det formella. Det informella lärandet äger rum när vi får möjlighet att dela varandras erfarenhet och kunskap. När vi får tid att lyssna på varandra bidrar det till utveckling hos oss. Förhållningssätt och arbetsmetod Vår yrkesroll bygger på att vi motverkar de fördomar som finns mot äldre människor, och bevisar att det finns lika mycket dynamik och framåtanda som i andra åldersgrupper. Äldre människor besitter en enorm potential av kunskap, erfarenhet och historia som är av stort värde i vårt samhälle, men är dåligt använd. Tillåtande klimat 4 Rolf Ekman, prof. I neurokemi Den nya hjärnåldern föreläsning Bernt Gustavsson, prof. I pedagogik, mfl. Livslångt lärande, Studentlitteratur 1996

3 I vårt pedagogiska arbete ingår att aktivt jobba med att motverka mobbning och kotterier, ett konkret exempel är att deltagarna inte reserverar platser för varandra. Vi uppmuntrar våra deltagare till att stötta och hjälpa varandra. Vi vill att man som deltagare ska känna trygghet att våga. Vi försöker redan från början fånga upp och prata med alla som är nya om vilket förhållningssätt vi har. Vi har några värdeord, tre M som ligger till grund för vårt förhållningssätt: Mänskliga möten, Möjliggörare och Medlevarskap. Mänskliga möten Var och en som kommer till oss ska bli sedd och bekräftad. Därför välkomnar vi, eller någon av våra deltagare varje enskild person som kommer till oss. Allt utgår ifrån mötet! Vi försöker möta människan där hen befinner sig, se och ta tillvara varje enskild människas förmåga. Vi vill stimulera det som får människor att må bra. Vi vill ge människor förutsättningar att utvecklas och att komma in i nya sammanhang med ökat inflytande vilket stärker individens identitet och självkänsla. Vi vill att deltagarna ska få en Känsla Av Sammanhang (KASAM). 6 Möjliggörare Vi vill bortse från hinder och tro att allt möjligt, därför kallar vi oss möjliggörare. Medlevarskap Vårt mål är att verksamheten på Mötesplats-Kulturhus ska bidra till att skapa självbärande nätverk, där människor ingår i ett socialt sammanhang även utanför våra dörrar. De blir medlevare i varandras liv. En levande och varierande mötesplats Många programpunkter utgår från idéer som kommer från deltagarna. Innehållet i programmet ska vara varierande, aktuellt och spegla det som händer i samtiden. När man blir äldre gör man kanske ofta saker för sista gången. Vi vill vända på det så att man får chansen att pröva något för första gången. Medvetet skapar vi programpunkter som ska tilltala skilda intressen för att locka en så bred grupp av människor som möjligt. Människor ges fler möjligheter att göra aktiva val, grupperna blandas mer utifrån intressen och uppmuntrar till nya möten. Ibland avslutar vi grupper och låter dem återkomma en annan termin. Vi lovar inte någon grupp att den får hålla på i evighet. Det är viktigt för att få in friskt blod och motverka konservering av grupper. Genom att det finns så olika verksamheter på Mötesplatsen, måste vi som personal ha ett helikopterperspektiv, dvs. kunna lyfta från verksamheten och se den från ovan. Det gäller att ständigt navigera så att inte viss verksamhet eller några få deltagare tar överhanden, utan att det finns utrymme för alla. Vår pedagogiska utmaning här är att handleda och bekräfta. Vi vill inte skapa aktivitetshysteri. Vår mötesplats är också en plats där man får lov att bara vara, och ändå känna meningsfullhet och tillhörighet. Det som händer på Mötesplats- Kulturhus är en ständigt pågående process som påverkas av deltagares behov, av det som är på gång i samhället och av den energi som uppstår när människor möts och gör saker tillsammans. 6 Antonovsky, Hälsans mysterium 2005, Natur o Kultur

4 Samverkan Vi samarbetar med omvärlden, dvs. de institutioner och verksamheter vi kan ha nytta av och vice versa. Externa samarbetspartners varierar beroende på olika projekt och deltagarnas önskemål. Exempel på samarbetspartners är i dagsläget olika kulturinstitutioner i Göteborg, studieförbund, bibliotek, vårdcentraler, Akademin Valand, Burgårdens gymnasium samt lokala aktörer i närområdet. Mötesplats- Kulturhus är inte enbart en geografisk fast plats, utan kan flyttas ut när vi samarbetar med andra aktörer. Delaktighet Vi vill att vår verksamhet fungerar demokratiskt dvs. att alla kan känna att de bidrar med något, att de känner sig delaktiga. Vi arbetar för att få nya verktyg för att människor inte bara ska känna sig delaktiga utan att de verkligen är delaktiga. Vår pedagogik bygger på att du kan, du är efterfrågad, du är behövd! Vi betraktar och benämner de som kommer till oss som deltagare. Torbjörn Forkby nämner i sitt forskningsarbete om fritidsgårdar två begrepp som vi tycker stämmer överrens med vår syn. Den inordnande praktiken 7 bygger på att man i stort skapar verksamhet för deltagarna. Detta får deltagarna att känna sig mer som besökare och konsumenter än delaktiga i verksamheten. Den utvidgande praktiken 8 ser deltagarna som aktörer, där delaktighet och idéer styr verksamheten, där de själva producerar en meningsfull tillvaro för sig själv och andra. Vi vill inte duka upp färdiga smörgåsbord med aktiviteter utan så långt det går tillsammans med deltagare skapa innehållet i verksamheten. Vi deltar i aktiviteter när möjlighet finns, men vi är sällan själva med och leder en aktivitet. Däremot är flera av deltagarna ledare av aktiviteter. Vi finns där som stöd och bollplank för dem som leder aktiviteter. Vår uppgift är att höja deltagarnas handlingskapacitet, vilket kan ses som ett sätt att öka deras egenmakt (empowerment) och kontroll över sina liv. På Mötesplats- Kulturhus ska ges tillfälle att förverkliga intressen och idéer. Vi måste se våra deltagare som kompetenta aktörer, för att de själva ska kunna se sig som det. Deltagarnas egna erfarenheter skall tas tillvara och de ska ges möjlighet att påverka och vara medskapande. Delaktighet är inte lika med deltagarstyrd verksamhet Inom de uppsatta ramar som en kommunal verksamhet har, finns det utrymme för deltagarna att tillsammans med personalen utforma program och aktiviteter det är det vi kallar delaktighet. Delaktighet sker inte enbart utifrån några enstaka deltagares röster, det är personalens ansvar att bredda delaktigheten. Det gäller till exempel att se deltagare med särskilda behov och att lotsa in personer i grupper. Personalen sätter ramarna. Deltagarna fyller duken. 7 Torbjörn Forkby Den inordnande eller utvidgande praktiken, Ungdomsstyrelsen Torbjörn Forkby Den inordnande eller utvidgande praktiken, Ungdomsstyrelsen 2005

5 Professionalitet För oss som arbetar på Mötesplats- Kulturhus är det viktigt med ett professionellt förhållningssätt, vilket innebär att det pedagogiska ledarskapet i verksamheten följer metodiska handlingsplaner, snarare än ofullständiga beslut. Till det krävs det pedagogisk utbildning. Det pedagogiska ledarskapet innebär att vara medveten om sin ledarroll och att kunna vara personlig utan att vara privat. Därför är det viktigt med återkommande reflektioner runt verksamheten. Utöver reflektion som berör Mötesplats Kulturhus träffas hela vår enhet, hälsofrämjande och förebyggande enheten, och arbetar utefter Reflektionsmodellen 9 Ny händelse Upplevelse Handling Reflektion Kunskap Arbetet med vår praxisteori är en ständigt pågående process. Den är ett verktyg för oss att reflektera och hjälpa oss att se hur verksamheten kan utvecklas. Göteborg Berit Bodin, äldrepedagog Carina Södergren, äldrepedagog Björn-Erik Brobäck, handledare Göteborg Christian Falk, äldresamordnare Carina Södergren, äldrekonsulent Sofia Tillman, äldrekonsulent Göteborg Carina Södergren, äldrekonsulent Christian Falk, äldresamordnare motesplatscentrum 9 Reflektionsmodellen En spegling av äldreomsorgen, Göteborg Stad