Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M)
ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som innebär en omfördelning av ekonomiska resurser från kvinnor till män. Socialdemokraterna vill bland annat genomföra höjningar av a-kassan och sjukförsäkringarna som i första hand kommer att gynna män, höjningarna ska finansieras genom skattehöjningarna för hushållsnära tjänster och restaurang- och cateringtjänster vilket riskerar att hota ett stort antal jobb inom två kvinnodominerande branscher. Höjda ersättningar i a-kassan Socialdemokraternas vill kraftigt höja ersättningarna i a-kassan. Den föreslagna höjningen av taket gynnar de som idag tjänar så pass mycket att de idag skulle slå i dagens ersättningstak om de blev arbetslösa. Eftersom mäns löner generellt är högre utgörs denna grupp till övervägande del av män, 55 procent av männen som idag har ersättning slår i taket, motsvarande siffra för kvinnor är.40 procent. Återställaren på a-kasseområdet gynnar därmed i första hand män. Sänkta avgifter till a-kassan Till höjda ersättningar i a-kassan vill Socialdemokraterna dessutom införa ett tak på avgifterna till a-kassan på 120 kronor per månad. Detta förslag innebär stora avgiftsminskningar (och därmed större statlig finansiering) för vissa a-kassor, medan andra inte påverkas alls. Totalt kostar avgiftsminskningen statskassan ca 2 mdkr. Dessa sänkta avgifter gynnar framförallt manligt dominerade branscher. Inom de branscher som gynnas mest utgör kvinnor i genomsnitt endast drygt en tredjedel av medlemmarna. Som exempel kan nämnas skogs- och lantbrukstjänstemännen och hamnarbetarna. En medlem i byggnads (20 procent kvinnor) får en mer än tre gånger så stor avgiftssänkning som en medlem i kommunal (80 procent kvinnor). Höjda tak i sjukförsäkringen Socialdemokraterna föreslår även att taket i sjukförsäkringen successivt höjs från 7.5 prisbasbelopp till 10 prisbasbelopp. En höjning som skulle innebära en ökad kostnad på ungefär 1,3 miljarder kronor årligen. Ungefär en tredjedel av alla arbetande hade en årslön som översteg 7,5 prisbasbelopp år 2010 (26500 kr/månad), och gynnas därmed av höjningen. Skillnaden är dock stor mellan kvinnor och män. 41 procent av männen hade 2010 en inkomst över 7,5 prisbasbelopp, medan endast 21 procent av kvinnorna tjä- OESF
nade så mycket. Även på sjukförsäkringsområdet är det således tydligt att det framförallt är män gynnas av Socialdemokraternas förslag. Begränsning av RUT-avdraget De svenskar som gör avdrag för hushållsnära tjänster har stigit kraftigt, från knappt 50 000 2007 till över 300 000 2010. Då kvinnor har utfört och fortfarande utför en majoriteten av det obetalda arbetet i hemmet är det inte förvånande att kvinnor redan från början var överrepresenterade bland dem som nyttjat avdraget. 2010 var över 60 procent kvinnor. Även huvuddelen av arbetet utförs av kvinnor. Omkring 60 procent av egenföretagarna som utför RUT-tjänster är kvinnor (detta ska jämföras med att andelen kvinnor bland egenföretagarna totalt är 24 procent (aktiebolag) och 37 procent fåmansbolag). Socialdemokraterna vill begränsa och minska användningen av RUT-avdraget. Eftersom det är en majoritet kvinnor som nyttjar, driver och är anställda i företag som utför RUT-tjänster skulle Socialdemokraternas förslag slå betydligt hårdare mot kvinnor än mot män. Fördubbling av restaurangmomsen Restaurangmomsen halverade 1 januari 2012. Effekterna av denna reform kan inte utvärderas ännu, men antalet jobbannonser för restaurangjobb har enligt Visita ökat med över 20 % första kvartalet 2012 i förhållande till 2011. Socialdemokraterna vill fördubbla momsen, och på så sätt öka skatteintäkterna med 5,4 miljarder kronor. Av dem som arbetar i restaurangbranschen (93 000 personer 2010), och vars jobbchanser skulle påverkas av fördubblingen av momsen, är 55 % kvinnor. Minskningen av sysselsättningen till följd av denna skattehöjning skulle också slå hårdare mot kvinnor än mot män. P
ALLA JOBB BEHÖVS Att undanröja fördomar och strukturer som förhindrar ett jämställt samhälle är en fråga som Nya Moderaterna tar på stort allvar. Det handlar om skillnader i kvinnors och mäns möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, att kunna stanna kvar och utvecklas i arbetslivet liksom att kunna kombinera arbete och familjeliv. Nya Moderaterna ska ligga i framkant när det gäller att arbeta för en jämställd arbetsmarknad där kvinnor och män har samma villkor och möjligheter. Att leva på sin lön Att fler människor, inte minst kvinnor, ges möjlighet att leva på sin lön är viktigt för individers självständighet och jämställdhet. Genom jobbskatteavdragen, har vi gjort det mer lönsamt att arbeta. För breda löntagargrupper innebär jobbskattavdragen en månadslön mer i plånboken varje år. Vad avser det ökade antalet arbetade timmar som jobbskatteavdraget leder till är det särskilt kvinnor som påverkats positivt. 2011 var första gången på tio år som sysselsättningen ökade mer för kvinnor än för män. Även sysselsättningsgraden ökar mer för kvinnor än för män. Vi vill när ekonomin så tillåter, gå vidare med att förstärka jobbskatteavdraget eftersom det har gett kvinnor ökad ekonomisk frihet. Möjlighet att arbeta heltid Fortfarande arbetar kvinnor i högre utsträckning än män deltid. Deltidsarbete är vanligast inom handeln samt inom vård och omsorg. Där politiker är arbetsgivare har vi ett särskilt ansvar för att komma till rätta med deltidsstrukturen för typiska kvinnoyrken. Moderaterna vill arbeta för att offentliga arbetsgivare ska vara förebilder, föregångare och attraktiva arbetsgivare. De bör så långt möjligt erbjuda anställda möjligheter till heltidsarbete. Istället för att se problem och skylla på rådande strukturer ska vi uppmuntra kreativitet och se nya lösningar. Arbetsmiljö Arbetslinjen innebär ett hållbart arbetsliv där alla får plats och ingen slås ut. Idag orkar många kvinnor inom vård och omsorg inte jobba heltid, utan tvingas lämna arbetslivet i förtid till följd av belastningsskador. Det är en fråga som måste uppmärksammas ytterligare. En annan viktig arbetsmiljöfråga är hur medarbetare i välfärdssektorn ska ges en ökad möjlighet att påverka och utvecklas i sitt arbete. Det kan handlar om möjlighet till vidareutbildning och bättre ledarskap, men också om att välfärden måste stå öppen för nytänkande och mångfald. Q
Fler företag och arbetsgivare Många kvinnor arbetar i yrken som nästan helt saknar karriärvägar och där antalet arbetsgivare är få. Inom branscher där kvinnor ofta är verksamma - skola, vård och omsorg - är det dessutom svårt att starta eget. Vi vill se att kvinnor har tillgång till en större arbetsmarknad, fler arbetsgivare och ökade möjligheter att starta företag. Med fler valmöjligheter följer större möjlighet att påverka arbetsuppgifter, arbetsmiljö och lön. Reformer som RUT och den sänkta restaurangmomsen har varit viktiga för att främja kvinnors sysselsättning och öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Huvuddelen av RUT arbetet utförs av kvinnor och en klar majoritet av egenföretagarna inom sektorn är kvinnor, många av dem är nyblivna företagare. Även en majoritet av dem som arbetar inom restaurangbranschen ör kvinnor. For oss står arbetslinjen i centrum, vi vill att fler kvinnor ska ha ett arbete. Ökad makt över vardagen RUT -avdraget har underlättat vardagen för många barnfamiljer. Avdraget ökar möjligheterna att få livspusslet att gå ihop och innebär välkommen avlastning. Kvinnor har utfört och utför fortfarande en övervägande majoritet av det obetalda arbetet i hemmet. Det är också just kvinnor som redan från början varit överrepresenterade bland dem som nyttjat RUT-avdraget. Fler kvinnor får behålla mer av sin egen lön Enligt en rapport från Riksdagens utredningstjänst från i vintras har utvecklingen av den genomsnittliga arbetsinkomsten för både män och kvinnor under perioden 2006-2010 varit mycket positiv. Rapporten visar att det framförallt är kvinnor som fått se en gynnsam utveckling av arbetsinkomsten sedan Alliansens tillträde. Mellan åren 2000-2005 låg andelen av kvinnors inkomst som kommer från arbete i princip stilla kring 72,5 procent. År 2010 hade andelen stigit till 77,3 procent, det vill säga en ökning på 4,8 procentenheter sedan 2005. Motsvarande ökning för männen är 1,9 procentenheter. R
Figur 1: Utveckling av den genomsnittliga arbetsinkomsten i kronor samt som andel av taxerad förvärvsinkomst och bruttoinkomst, kvinnor 20-64 år Kvinnor Källa: RUT Real arbetsinkomst (basår 2010) Procentuell förändring Arbetsinkomstens andel av taxerad förvärvsinkomst Procentuell förändring Arbetsinkomstens andel av bruttoinkomsten Procentuell förändring 2000 159 000 72,6 71,6 2001 163 000 2,5 72,6 0 71,4-0,3 2002 166 000 1,8 73 0,6 71,3-0,1 2003 167 000 0,6 72,9-0,1 71,1-0,2 2004 172 000 3 72,5-0,5 71-0,2 2005 175 000 1,7 72,5 0 71-0,1 2006 185 000 5,7 73,6 1,5 71,7 1 2007 193 000 4,3 76 3,3 73,9 3 2008 193 000 0 76,8 1 74,1 0,3 2009 197 000 2,1 76,9 0,2 74,7 0,8 2010 200 000 1,5 77,3 0,5 75,1 0,5 Förändring 41000 20,5 6,5 4,9 2010-2000 Nya Moderaterna ser att kvinnors ställning på arbetsmarknaden har stärkts de senaste åren men att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att förbättra jämställdheten. En viktig del i det arbetet är att fortsätta ge kvinnor ökad ekonomisk frihet men också förändra strukturer som försvårar för kvinnor att ha samma makt och möjligheter som männen. Vår politiska ambition är att fortsätta arbetet för ett mer jämställt Sverige. S