Delårsrapport AUGUSTI 2012

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsrapport januari-augusti 2012 samt helårsprognos 2012 Innehållsförteckning: Inledning 2 Sammanfattning 3 Folkhälsa 5 God vård 7 Forskning och högskoleutbildning 28 Regional utveckling 29 Kultur och bildning 32 Demokrati och insyn 35 Miljö- och hållbarhetsarbete 36 Personal och kompetens 40 Information och kommunikation 44 Ekonomi 46 Bilaga 1 Resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning samt noter Bilaga 2 Redovisningsprinciper Bilaga 3 Nämnden för folkhälsa, delårsrapport Bilaga 4 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning, delårsrapport Bilaga 5 Nämnden för forskning, delårsrapport Bilaga 6 Nämnden för företagshälsovård samt tolk- och översättarservice, delårsrapport Bilaga 7 Universitetssjukhuset Örebro, delårsrapport Bilaga 8 Karlskoga lasarett, delårsrapport Bilaga 9 Lindesbergs lasarett, delårsrapport Bilaga 10 Primärvård, delårsrapport Bilaga 11 Psykiatri, delårsrapport Bilaga 12 Habilitering och hjälpmedel, delårsrapport Bilaga 13 Folktandvården, delårsrapport Bilaga 14 Lednings- och Verksamhetsstöd, delårsrapport 1 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Örebro läns landstings inriktning för planeringsperioden 2011-2013 vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner och andra vårdgivare. Landstingets verksamhetsplan med budget anger landstingsfullmäktiges prioriteringar. De landstingsövergripande målen och målområdena ska vara utgångspunkt för förvaltningarnas verksamhetsplaner. I dessa ska landstingsfullmäktiges inriktning och prioriterade mål implementeras. Rapportering sker under året, via hälso- och sjukvårdens nämnder och landstingsstyrelsen, till landstingsfullmäktige i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse med bokslut. I landstingsfullmäktiges beslut om budget 2012 och planeringsförutsättningar för 2013-2014 redovisas de strategiska målen under mandatperioden. För att konkretisera dessa mål tas kortsiktiga mål fram för varje år. Planerings- och uppföljningsprocessen för 2012 bygger på de tio målområdena: folkhälsa, god vård, forskning och högskoleutbildning, regional utveckling, kultur och bildning, demokrati och insyn, miljö- och hållbarhetsarbete, personal och kompetens, information och kommunikation samt ekonomi och finansiella förutsättningar. I denna delårsrapport presenteras en lägesrapport från de olika målområdena samt deras mål och uppdrag för perioden januari - augusti verksamhetsåret 2012, samt ekonomiska analyser och framtidsutsikter. 2 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Sammanfattning Det ekonomiska resultatet per augusti uppgår till 278 mnkr, vilket är 140 mnkr bättre än 2011. Landstingets helårsresultat beräknas till 140 mnkr. Prognosen innebär ett resultat som är 78 mnkr högre än budget för 2012. Utfallet för verksamheterna är 33 mnkr bättre än förra årets augustiresultat, medan prognoserna visar på ett resultat för helåret som är 30 mnkr sämre än 2011. I nuläget uppgår verksamheternas prognoser för helåret till -90 mnkr. Det innebär att ekonomiska effekter av det effektiviseringskrav som fullmäktige fastställde i budgeten för 2012 kan avläsas i ett förbättrat utfall per augusti. Prognoserna visar också att ytterligare åtgärder måste vidtas för att klara en ekonomi i balans. De revideringar av skatteunderlagets tillväxt som skett under året har medfört en positiv effekt på landstingets ekonomi. I år väntas skatteintäkterna, exklusive effekten av skatteväxlingen för ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken, öka med 129 mnkr. Därtill kommer AFA Försäkring att betala tillbaka premier på 110 mnkr för åren 2007 och 2008 till landstinget. Inom hälso- och sjukvården har efterfrågan på vård ökat inom samtliga områden. I primärvården uppnår hälften av vårdcentralerna målet att minst 90 procent av patienterna ska ha fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag. I medeltal klarade vårdcentralerna totalt att besvara 86 procent av samtalen. Nitton av 29 vårdcentraler klarar målet att ge minst 90 procent av patienterna en läkartid inom sju dagar. Medelvärde för samtliga vårdcentraler var för januari-augusti 89 procent. Bristen på allmänläkarspecialister framstår som det största hotet mot en god tillgänglighet och patientsäkerhet samt en bra arbetsmiljö. Inom den specialiserade vården får allt fler patienter hjälp inom vårdgarantins tidsgränser. Den sista augusti hade 2 040 länsbor väntat mer än 90 dagar på besök och 1 280 länsbor väntat mer än 90 dagar på operation/behandling. Det är 27 procent färre jämfört med året innan Hittills under året får landstinget del av kömiljarden vid sex av 16 möjliga tillfällen. Det är en fortsatt stor efterfrågan på vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Den skärpta vårdgarantin för barn med psykisk ohälsa innebär att barn eller ungdomar ska få kontakt inom 30 dagar och inte behöva vänta mer än 60 dagar sammanlagt för behandling. Den sista augusti hade 16 personer (av totalt 50 personer) väntat mer än 30 dagar på en första kontakt. Åtta personer (av totalt 17 personer) hade väntat mer än 30 dagar på ett behandlingsbesök. För att klara vårdgarantins krav så behöver samarbete utvecklas med andra inblandade aktörer. Antalet väntande patienter vid Folktandvården som inte kallas utlovad månad fortsätter att minska. För att klara en fortsatt ökning av efterfrågad vård måste verksamheterna bli effektivare och resurserna utnyttjas optimalt. Med ett ökat samarbete och fördelning av uppdrag kan länets tre sjukhus tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet och kvalitet i vården. I samarbetet 3 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING ett sjukhus på tre ben börjar en uppdelning av länets gemensamma mottagnings- och operationsverksamhet att ske. Denna process måste fortsätta och utvecklas. Det sker en fortsatt kartläggning av vårdens diagnosområden för att se om det finns skillnader i vårdinsatser utifrån könsperspektiv. I de analyser som gjorts hittills har inga skillnader i resultat eller vårdinsatser utifrån könsperspektivet hittats. Inom patientsäkerhetsområdet fortsätter arbetet med ledningssystemet som nu finns på intranätet. Landstinget deltar också i statens satsning på patientsäkerhet och har bland annat påbörjat införandet av Infektionsverktyget. Handlingsplaner är upprättade inom en rad områden som berör patientsäkerheten. Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. Nämnden för trafik, miljö och service har rollen som regional kollektivtrafikmyndighet. Ett regionalt trafikförsörjningsprogram har tagits fram under våren som ska beslutas i landstingsfullmäktige. Vid årsskiftet fördes den regionala kulturverksamheten över från regionförbundet till landstinget. Därmed har det övergripande regionala kulturpolitiska uppdraget samlats inom Örebro läns landsting. I januari beslutade Statens kulturråd att godkänna Örebro läns kulturplan 2012-2014. Kulturplanen innehåller beskrivningar av regionala utvecklingsområden som ska genomföras under kulturplaneperioden 2012-2014. Arbete med detta pågår nu. Under årets tre första månader var personalens sjukfrånvaro högre än motsvarande tid föregående år. Därefter har den minskat och under april augusti ligger den på ungefär samma nivå som förra året. Den totala sjukfrånvaron är på en fortsatt låg nivå 4 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsa Nämnden för folkhälsa har ägnat sina första sammanträden under året till att på olika sätt informera sig om folkhälsoläget i länet. Nämnden har identifierat ett antal områden som nämnden fördjupat arbetet kring och kommer att fortsätta att arbeta med under 2012. Nämnden har under första delen av året arbetat med frågor kopplade till länets folkhälsoplan, dels framtagande av bestämningsfaktorer och indikatorer för att möjliggöra uppföljning av folkhälsoplanen, dels implementering av avtalen med kommunerna, idrottsrörelsen och bildningsförbundet i länet. Nämndens representanter i länets fyra dialogforum har tagit fram handlingsplaner för respektive dialogforum. En analys av sjuklighet i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer har inletts. Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor med framtagande av tilläggsfrågor för Örebro län har genomförts under våren 2012. Data från undersökningen levereras i oktober/november. Analys av sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa utifrån resultat i befolkningsundersökningarna Liv & hälsa fortgår. Projekten Hälsosatsning inom invandrargrupper och Framtidstro, hälsa och delaktighet pågår. Här följer en kort avrapportering av arbetet med landstingsfullmäktiges mål och uppdrag inom målområdet: Mål 1: Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa samt i samverkan med andra aktörer. Måluppfyllelse: I arbetet utifrån folkhälsoplanen och avtalen med kommunerna i länet och länets idrottsförbund pågår ett fortlöpande samarbete för jämlik och jämställd hälsa hos befolkningen. Nämnden beslutade på sitt sammanträde i maj om de handlingsplaner som dialogfora i länsdelarna har föreslagit, i enlighet med folkhälsoplanen. Mål 2: Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Måluppfyllelse: I överenskommelserna med alla sjukvårdsförvaltningar och med tandvårdsförvaltningen 2012 samt i Krav- och kvalitetsboken för primärvården för 2012 finns krav på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aktiviteter kopplade till levnadsvanorna rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning sker i respektive nämnd för sjukvårdsförvaltningarna och tandvårdsförvaltningen och i landstingsstyrelsens hälso- och ekonomiutskott för primärvården. Uppdrag 1: Kunskapen om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna ska fördjupas. Fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen ska visa vilka strategier som är framgångsrika för att motverka ojämlikhet i hälsa. Lägesrapport: Arbetet med fördjupade analyser av de stora sjukdomsgrupperna pågår som en del i arbetet med att ta fram underlag för behovsbeskrivningar. Som en del har en analys av sjuklighet i lungcancer utifrån socioekonomiska faktorer inletts. Uppdrag 2: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utvärdera projekt och befolkningsundersökningar (Liv och Hälsa undersökningarna) samt fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. 5 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Lägesrapport: Landstinget deltar under 2012 i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor med speciella tilläggsfrågor för länet. Nämnden kommer utifrån resultaten för länet att analysera trender från tidigare undersökningar. Uppdrag 3: Folkhälsonämnden har ett särskilt ansvar att följa utvecklingen av hälsans sociala fördelning. Nämnden ges i uppdrag att fortsätta arbetet för att öka kunskap och kännedom om socialt betingade skillnader i hälsa och vilka strategier som har visat sig vara framgångsrika för att motverka ojämlikheter i hälsa samt hitta verktyg för att få till en förändring. Lägesrapport: Arbetet med detta uppdrag pågår bland annat genom att. nämnden deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt Samling för Social hållbarhet. Dessutom deltar nämnden i EU-projektet Better Health for Better Integration inom en stadsdel i Örebro. Uppdrag 4: Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att, utifrån Liv och Hälsa undersökningen 2012, studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Lägesrapport: En fördjupad analys utifrån Liv & hälsaundersökningarna redovisades till nämnden i maj. Uppdrag 5. Hälso- sjukvårdsnämnderna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera folkhälsoplanens mål och intentioner i överenskommelserna för 2013. Lägesrapport: Implementering pågår. Uppdrag 6. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att i samverkan med länets kommuner och idrottsrörelse genomföra intentionerna och målen i folkhälsoavtalen. Lägesrapport: Nämnden följer kontinuerligt folkhälsoavtalen. Uppdrag 7. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Hälsosatsning inom invandrargrupper i syfte att utveckla en målgruppsanpassad metod för hälsoupplysning och rådgivning i Örebro län. Lägesrapport: Nämnden kommer att ha en första uppföljning under hösten. Uppdrag 8. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Framtidstro, hälsa och delaktighet, som särskilt riktar sig till barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Lägesrapport: Planering pågår och en första uppföljning redovisas till nämnden i slutet av året. Uppdrag 9. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att följa utvecklingen inom området Kultur på recept utifrån erfarenheter av det nationella pilotprojekt som avslutats under år 2011. Lägesrapport: Nämnden kommer att ta del av resultatet från det nationella pilotprojektet under hösten. 6 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING God vård Tillgänglighet inom specialiserad vård Allt fler patienter får hjälp inom vårdgarantins tidsgräns i vårt landsting. Den sista augusti hade 2 040 länsbor väntat mer än 90 dagar på besök och 1 280 länsbor väntat mer än 90 dagar på operation/behandling. Sammantaget är det en ökning på 597 personer jämfört med månaden innan. Även om det är en ökning efter sommaren är antalet som väntat över 90 dagar 27 procent lägre i augusti 2012 jämfört med året innan. För att landstinget ska få ta del av kömiljarden ska minst 70 procent av patienterna ha väntat högst 60 dagar till ett specialistbesök respektive till operation/behandling. Om 80 procent av patienterna får vänta högst 60 dagar får vi ta del av ytterligare stimulansbidrag. Vid den senaste mätningen uppnådde landstinget inte kömiljardens krav, varken för specialistbesök eller operation/behandling, 55 procent hade väntat mindre än 60 dagar till besök och 53 procent hade väntat mindre 60 dagar till operation/behandling. Hittills under året får landstinget del av kömiljarden vid sex av 16 möjliga tillfällen. Sjukvårdsförvaltningarna har ett gemensamt ansvar för att förbättra tillgängligheten. Arbetet med det vi kallar ett sjukhus på tre ben har högsta prioritet i alla förvaltningar, för alla kliniker. Med en ökad samverkan och fördelning av uppdrag kan våra tre sjukhus tillsammans erbjuda en ökad tillgänglighet och kvalitet i vården. Exempel på detta är gråstarroperationer där Universitetssjukhuset Örebro står för operatörer och Lindesbergs lasarett för operationssalar och operationspersonal och samarbetet mellan kvinnoklinikerna på USÖ och Karlskoga lasarett under sommaren. På så sätt har sjukhusen jämnat ut varandras trånga sektorer. Det arbete som igångsatts och den länsgemensamma produktionsplaneringen har bidragit till den förbättrade tillgängligheten. USÖ och Karlskoga lasarett arbetar enligt Lean-konceptet i förbättrings- och effektiviseringsarbetet av patientflöden. Tillgänglighet inom psykiatrin Det är en fortsatt stor efterfrågan på vård för barn och unga med psykisk ohälsa. Många kan få vård inom Primärvården men de som har eller misstänks ha en allvarlig psykisk problematik behöver insatser från den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den skärpta vårdgarantin för barn med psykisk ohälsa innebär att barn eller ungdomar ska få kontakt inom 30 dagar och inte behöva vänta mer än 60 dagar sammanlagt för behandling. Den sista augusti hade 16 personer (av totalt 50 personer) väntat mer än 30 dagar på en första kontakt. Åtta personer (av totalt 17 personer) hade väntat mer än 30 dagar på ett behandlingsbesök. För att klara vårdgarantins krav så behöver samarbete utvecklas med andra inblandade aktörer. Primärvården och BUP har under våren och sommaren gemensamt arbetat fram ett förslag till överenskommelse om fördelning av ansvar mellan förvaltningarna avseende barn och unga, inklusive en handlingsplan för genomförande. Ärendet har nu gått vidare för beslut i respektive förvaltning. För att bättre möta målgruppen unga vuxna upp till 25 år och deras behov av psykiatriska insatser kommer vissa verksamheter för den målgruppen från och med årsskiftet 2013 att organisatoriskt ingå i samma verksamhetsområde som barn och ungdomspsykiatrin. 7 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inom vuxenpsykiatrin hade 34 personer (av totalt 112 personer) väntat längre än 90 dagar till en första kontakt och tre personer (av totalt 37) hade väntat längre än 90 dagar till ett första behandlingsbesök vid mätningen den 31 augusti. Tillgänglighet inom habiliteringen De verksamheter som har haft vissa problem att erbjuda vård inom 90 dagar är ortopedteknik, Centrum för Hjälpmedel (CFH) och audiologiska kliniken. Inom CFH har det gjorts stora ansträngningar, vilket resulterat i att kön för brukare som väntat mer än 90 dagar kraftigt minskat sedan årsskiftet. Ortopedteknik kommer att förstärka personalresursen under hösten för att öka tillgängligheten. Audiologiska kliniken genomförde under sommaren en särskild satsning för att minska kön. Efter sommaren uppstod dock nya köer varför ytterligare stödåtgärder kommer att sättas in under hösten. Inom ramen för den förstärkta vårdgarantin för barn och unga med psykisk ohälsa ska barn och ungdomshabiliteringen (BUH) ta emot barn och unga med autismspektrumtillstånd för behandling inom 30 dagar efter utredning. BUH uppfyller inte villkoren efter sommaren. Under senaste tertialet varierar antalet som får komma inom 30 dagar mellan 20-67 procent beroende på mätmånad. Tillgänglighet inom primärvården Telefontillgänglighet Telefonsamtalen fortsätter att öka. Antalet inkommande och besvarade telefonsamtal via FlexiTidssystemet har hittills under år 2012 varit högre än föregående år. Målsättningen är att minst 90 procent av patienterna ska ha fått en uppringningstid till vårdcentralen samma dag. Ungefär hälften av de 29 vårdcentralerna har klarat detta mål under perioden. I medeltal klarade vårdcentralerna totalt att besvara 86 procent av samtalen under tertial ett och två, medeltalet varierade mellan 83-87 procent och resultatet per vårdcentral varierade mellan 40-99 procent. Läkarbesök Målsättningen är att minst 90 procent av patienterna ska ha fått en läkartid inom sju dagar. Vid mätningen i augusti klarade 19 av 29 vårdcentraler detta mål. Medelvärde för samtliga vårdcentraler var för januari-augusti 89 procent, medeltalet varierade mellan 88-93 procent. Under januari-augusti har antalet besök på vårdcentralerna ökat med 5,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. En viss utökning av personal har samtidigt skett. Sjukvårdsrådgivningen och jourmottagningen i Örebro Ökningen av samtal till Sjukvårdsrådgivningen fortsätter. Fram till sista augusti har inkommande samtal till Sjukvårdsrådgivningen ökat med 14 procent jämfört med motsvarande period 2011, vilket motsvarar 15 548 fler inkommande samtal. Andelen besvarade samtal har ökat med 8 257 samtal eller 9 procent i förhållande till motsvarande period 2011. Totalt 125 243 inkommande samtal och 101 710 besvarade under januariaugusti, vilket motsvarar 81 procent besvarade samtal. Besöken till jourmottagningen i Örebro fortsätter också att öka. Under januari-augusti har besöken ökat med 4,4 procent från 13 009 till 13 577, d.v.s. 568 fler besök än under motsvarande period 2011. Även vid jourmottagningarna i västra och norra länsdelen ses en ökning av antal besök jämfört med år 2011. 8 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Tillgänglighet inom Folktandvården Antalet väntande patienter, som inte kallas den månad de vid det senaste behandlingstillfället blev utlovade fortsätter att minska. Vid augusti månads utgång var antalet 5 000 (av totalt 90 000 vuxna patienter). Alla nytillkomna patienter får idag tider inom en acceptabel tidsrymd. Vid ett mindre antal av klinikerna i länets ytterområden föreligger fortfarande en icke acceptabel kösituation. Anledningen till den förbättrade situationen totalt sett är att antalet allmäntandläkare successivt ökat genom aktiv rekrytering. Att få resurser till de mindre orterna i länet är dock ett fortsatt problem. I dag har detta lösts med att tandläkare reser ut till klinikerna. Tillgänglighet till akutmottagningarna Intentionen hos länets akutmottagningar är att uppnå målet att 90 procent av alla patienter ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. I dag gäller detta för cirka 75 procent av patienterna inom de somatiska akutmottagningarna, och 83 procent av patienterna i psykiatrin. Det är högt tryck på akutmottagningarna, tillströmningen av patienter fortsätter att öka. Universitetssjukhuset Örebro genomför under året en omfattande översyn av akutverksamheten. Alla tre sjukhusen deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt Akut förbättring ett nationellt projekt för bättre patientflöden på akutmottagningar. Under våren 2012 lade en arbetsgrupp fram förslag för förbättrat samarbete kring akutsökande patienter inom Örebro och södra länsdelen mellan primärvården och USÖ. Förslagen kommer upp till beslut under början av hösten, och innebär bland annat att en samverkansgrupp mellan parterna inrättas och att en jourmottagning på primärjoursnivå öppnas på Fylstamottagningen i Kumla. Tillgänglighet till återbesök Målsättningen inom landstinget är att 90 procent av patienterna ska ha fått en tid för återbesök inom planerad tid. Inom Örebro läns landsting fick 68 procent av patienterna detta i augusti 2012. Tillgänglighet via Internet Förvaltningarna har infört tjänsten Mina vårdkontakter (MVK), som är en nationell och säker e-tjänst där invånarna har möjlighet att nå vården via Internet. Man kan till exempel ta kontakt, förnya recept och avboka tid. Flera tjänster har successivt lagts till, t.ex. klamydiatest och tidbokningstjänsten, så kallad webbtidbok. Införande av nybokning av tid för specialistvården och primärvården har påbörjats. Målsättningen är att primärvården och USÖ har infört tjänsten under 2012. Plan för Lindesbergs lasarett, Karlskoga lasarett, habilitering och psykiatrin ska tas fram under hösten. Vidare finns projekt etablerat för att administrera tidbokning för cellprovtagning via MVK som slutförs senast hösten 2012. Under året införs också egenvårdremiss via MVK för kvinnoklinikerna inom länet. Allt fler använder tjänsten för att byta vårdcentral. Sedan införandet av MVK, har cirka 4 000 personer bytt vårdcentral via Internet. Högspecialiserad vård Den senaste kundrelationsundersökningen i regionen visar att 99 procent av remittenterna är nöjda med Universitetssjukhuset Örebro. USÖ kommer att ha fokus på ST-samverkan i regionen och önskemålet om att ST-läkare från USÖ gör randutbildning på centralsjukhusen i regionen. 9 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING I april presenterade sjukhusledningen på USÖ ett förslag till strategi för den högspecialiserade vården. Ambitionen är att utveckla redan starka områden inom den högspecialiserade vården i samverkan med andra sjukhus i och utanför regionen, såsom cancersjukvård, hjärtsjukvård och ögonsjukvård. Ögonkliniken har ett stort uppdrag från Region Skåne inom hornhinnekirurgin och kärlthoraxkliniken har uppdrag från Västra Götalansregionen och Stockholm. Centrum för huvud-halsonkologi har första halvåret gjort lika många lambåoperationer som under hela 2011. Intäkterna för såld vård har varit högre under första halvåret än motsvarande period förra året. Den sålda vården uppgick till nästan 172 miljoner kronor (mnkr) under januari-maj, vilket innebär en ökning med 3,8 mnkr. Ökningen ligger på områdena hjärta-kärl och huvudhalsonkologi. Det är viktigt för USÖ att hitta nya samarbetspartners och köpare av vård i och utanför regionen. Under hösten kommer USÖ att knyta neurokirurgisk kompetens till sig vilket bör ge patienter mer och bättre vård inom länet. Även den leverkirurgiska verksamheten har utvecklats i samarbete med Huddinge sjukhus. Fortsatt köpt vård av ortopedi kräver ytterligare insatser. Evidensbaserade vårdprogram Under året fortsätter implementeringen av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar och en preliminär version av riktlinjer för palliativ vård har publicerats. Ett nationellt vårdprogram för palliativ vård gavs ut av Sveriges Kommuner och Landsting under våren. Rapporter från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), nationella riktlinjer och andra kunskapsunderlag implementeras i verksamheterna med stöd från CAMTÖ (Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro). Kvalitet och patientsäkerhet Ledningssystemet för patientsäkerhet som har fått en struktur fortsätter att utvecklas. Strukturen för ledningssystem finns tillgänglig på landstingets intranät. En allmän information om ledningssystemet är tänkt att genomföras under hösten. Arbete att stärka patientens delaktighet i patientsäkerhetsarbetet fortsätter enligt plan. Öppet hus genomförs på respektive sjukhus under hösten där medverkar samtliga förvaltningar och patientnämnden. Förvaltningarna fortsätter att två gånger per år mäta andel vårdrelaterade infektioner och mäta följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler. Denna mätning omfattar sedan våren 2012 även primärvården. Specialistsjukvården deltar i kvalitetsregistret Senior Alert som syftar till att förebygga trycksår, undernäring och fall hos patienter över 65 år. Vårdcentralerna i länet har anslutit sig till Svenska Demensregistret och påbörjat registrering. Staten har beslutat om en patientsäkerhetssatsning som ska pågå fram till 2014. För 2012 gäller grundläggande krav att samtliga vårdgivare i landstinget ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse, ha infört och använder tjänsterna Säker IT i hälso- och sjukvård (SITHS) inom Nationell patientöversikt (NPÖ), påbörja arbetet med att införa IT-stödet 10 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Infektionsverktyget vilket pågår. Vidare har strukturerad journalgranskning genomförts och pågår vid alla sjukhus. Handlingsplan för förbättringsåtgärder utifrån resultatet från genomförd patientsäkerhetskulturmätning är upprättad. Organisation för att rapportera överbeläggning är upprättad. Handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår är upprättad. Stramas (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) uppdrag har formulerats i en handlingsplan. Exempelvis kommer en annonskampanj om antibiotikabehandling riktad till länets medborgare att genomföras under hösten. Nationell patientenkät har genomförts för somatisk specialistsjukvård och psykiatri. Dessutom planeras patientenkäter inom habilitering och ambulanssjukvård. För att uppnå en patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess fortgår arbetet med att uppfylla villkoren i den statliga sjukskivningsmiljarden. En reviderad handlingsplan för jämställd sjukskrivning, samt en handlingsplan för kompetenssatsning inom försäkringsmedicin, inklusive. plan för försäkringsmedicinsk utbildning inom läkarutbildningens AT- och ST- tjänstgöring, har den 30 augusti skickats in till försäkringskassan. Åtgärder i enlighet med nämnda planer har påbörjats. Ett utbildningspaket kring jämställd sjukskrivning, inkluderande den s.k. genushanden, har tagits fram och distribuerats till samtliga vårdcentraler och till de verksamheter inom sjukhusen och psykiatrin som hanterar sjukskrivningar av patienter. Genushanden är ett arbetsverktyg som syftar till att motverka omotiverade skillnader i diagnossättning, behandling, rehabilitering och sjukskrivning som beror på kön. Informationsinsatsen Försäkringsmedicinsk gruppkonsultation på vårdenheter ger ökad förståelse kring läkarintygens innehåll, d.v.s. vad som behöver finnas med och vara tydligt i läkarintygen för att försäkringskassan ska kunna fatta patient- och rättssäkra beslut i sjukpenningärenden. Under våren har så gott som samtliga vårdcentraler infört elektronisk överföring av läkarintygen samt en fråge- och svarsfunktion för att på ett snabbt och enkelt sätt kunna reda ut frågetecken och behov av kompletteringar i läkarintygen. Universitetssjukhuset Örebro och Lindesbergs lasarett startar införandet under hösten 2012 och Karlskoga lasarett och psykiatrin under våren 2013. Säkerhet och krishantering RAKEL (radiokommunikation för effektiv ledning) har gått in i förvaltning och kommer att ingå i kommunikationsstöd. Analys pågår för att se om det finns behov av en vidgad användarkrets inom landstinget samt inomhustäckningen. En översyn av landstingets ledningscentraler pågår och beräknas vara klar årsskiftet 2012-2013. En strategi för att förbättra brandskyddet i landstinget har arbetats fram och en intranätsida för arbete med brandsäkerhet har utvecklats och är klar för att användas över hela landstinget. En riskanalys är genomförd i Folktandvården med tanke på el-, vatten-, tele- och IT-avbrott samt förorenat vatten. Det pågår även en analys om e-tjänstekort som identifikation i datasystem. Analys som gjorts om larm- och meddelandeservern har medfört att det kommer att köpas in utrustning för att förstärka backup-funktion av server och öka vår förmåga vid allvarliga och extraordinära händelser. 11 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING En uppföljning av Risk- och sårbarhetsrapporten 2011 har lämnats till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och Länsstyrelsen enligt föreskrifterna MSBFS:6 om kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser. Informationssäkerhet Webbapplikation för uppföljning av loggar från vårdsystemen har införts på samtliga förvaltningar. I samband med detta har vi gått ut med en informationskampanj i Tebladet för att göra all personal medveten om vilket ansvar vi har samt vilka regler som gäller för hantering av patientuppgifter. Samverkan i vården av äldre Samverkan kring vården av de mest sjuka äldre mellan landstinget och kommunerna är ett fokusområde i Örebro län. Sedan 2010 pågår två projekt för att ytterligare förbättra denna del av vården, ViSam och Pallert. Via särskilda stimulanspengar från Sveriges Kommuner och Landsting har ett antal medarbetare från kommuner och landstinget kunnat anställas på Regionförbundet för att arbeta i dessa projekt. ViSam syftar till att förbättra vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen, att få ett mera strukturerat arbetssätt och gemensamma bedömningsinstrument vid kontakt med de äldre samt att förbättra de system och metoder vi använder i samband med vårdplanering. Målet är att en ny modell för vårdplanering och informationsöverföring ska levereras vid projekttidens slut. Pallert genomför utbildningar och stimulerar verksamheterna inom Örebro läns landsting och länets kommuner att registrera i de nationella kvalitetsregistren Svenskt palliativregister, Senior Alert, Svenska demensregistret (SweDem) och BPSD, ett register för beteendemässiga och psykiatriska symtom vid demens. Pallert har satt upp mål för länets arbete med de olika registren som delvis är högre än de nationella målen. Ledningskraft är en satsning från Sveriges Kommuner och Landsting för att ytterligare stärka samverkan mellan landsting och kommuner kring vården av de mest sjuka äldre. Länsdelsgrupperingar bestående av ledningspersoner från de olika organisationerna ingår i detta projekt som integreras med ovanstående projekt och som rapporterar till länssamverkansorganisationen Marit-Vilgot. Vilgotgruppen fastslog i mars 2011 en handlingsplan för äldre och läkemedel och i februari 2012 en aktivitetsplan som närmare beskriver vad som ska göras kring läkemedelsbehandling i kontakten med äldre patienter i olika situationer. Läkemedelsgenomgångar enligt modell i aktivitetsplanen ingår som del i den målrelaterade ersättningen i Hälsoval Örebro län. Under september månad utarbetas en gemensam handlingsplan för det fortsatta samarbetet mellan landstinget och kommunerna i länet för att förbättra vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Handlingsplanen är en av grundförutsättningarna för att kunna söka de statliga stimulansmedel som ingår i äldresatsningen. Rehabiliteringsgarantin I syfte att åstadkomma ökad återgång i arbete eller att förebygga sjukskrivning inrättade regeringen 2009 en rehabiliteringsgaranti för att stärka den medicinska rehabiliteringen för de diagnosgrupper som står för den största delen av sjukskrivningarna. Personer med depression, ångest eller stress ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) och patienter med långvarig smärtproblematik i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering 12 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING (MMR). Multimodal rehabilitering innebär att olika yrkesprofessioner samordnar sitt arbete för att få både ett fysiologiskt och psykosocialt synsätt på smärtan. Primärvården har nu byggt upp den multimodala rehabiliteringen som en fast verksamhet i samtliga länsdelar. Ett MMR- team finns sedan hösten 2011 på Ängens vårdcentral, som tar emot patienter från vårdcentralerna i Örebro. Vårdcentralerna i södra länsdelen kan sedan början på året remittera patienter till MMR-teamet på Fylstamottagningen i Kumla. Det gemensamma MMR-teamet för västra länsdelen har dock inte kommit igång på grund av svårigheter att rekrytera kurator. I norra länsdelen erbjuds multimodal rehabilitering (MMR) på ett antal vårdcentraler i stället för i ett gemensamt MMR-team p.g.a. de stora avstånden. Multimodal rehabilitering på specialiserad nivå utförs på rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ. Samarbete mellan de olika vårdnivåerna har påbörjats med bland annat gemensamma träffar för kompetensutbyte. Primärvården genomför också kompletterande KBT- utbildning motsvarande steg 1 för kuratorer som har annan steg 1 utbildning samt projekterar för införande av internetbaserad KBT som ett komplement till nuvarande behandling. Även inom psykiatrin har omfattande utbildningssatsningar genomförts för att höja KBTkompetensen. Funktionshinderpolitiskt program Efter att det nu gällande handikappolitiska handlingsprogrammet har följts upp finns nu ett förslag till nytt program. Det nya benämns funktionshinderpolitiskt program. Det nya programmet har tagits fram av handikappkonsulenten i samverkan med arbetsgrupper med representanter dels från funktionshinderrörelsen och dels från förvaltningarna. Länshandikapprådet tog del av programmet i september och nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel kommer att behandla förslaget till nytt program den 17 oktober och därefter landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Uppföljning av 2012 års överenskommelser med sjukvårdsförvaltningarna och Hälsoval Örebro län Ansvaret för överenskommelserna, samt deras uppföljning, ligger på respektive nämnd. Uppföljningar av överenskommelserna sker vid delårsrapporteringar och årsredovisning. Ansvaret för uppföljning av Hälsoval Örebro län, utifrån Krav- och kvalitetsboken, ligger på hälso- och ekonomiutskottet. Hälsovalsenheten följer upp och presenterar fortlöpande resultat för den samlade primärvårdsnivån samt betalar fortlöpande ut ersättning till vårdcentralerna utifrån de ingående delarna i ersättningsmodellen inom Hälsoval Örebro län. Här följer en kort avrapportering av arbetet med mål och uppdrag inom målområdet: Mål 3: Invånarna i Örebro län ska höra till de tre mest nöjda länsbefolkningarna i landet i Vårdbarometerns mätningar av hur vården upplevs. Måluppfyllelse: Vårdbarometern mäter inte längre nöjdhet. Numera frågar man om befolkningens förtroende och tillgång till sjukvård, frågor som kan kopplas till nöjdhet. Sammanställning av resultat i Vårdbarometern görs en gång per år vid årets slut. Mål 4: Inga omotiverade skillnader får finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling utifrån resultat i kvalitetsregistren Måluppfyllelse: Analyser av resultat i kvalitetsregistren ur ett jämlikhets- respektive jämställdhetsperspektiv sker i de specialitetsvisa länssamverkansgrupperna. Inom Hälsoval Örebro län redovisas data ur Nationella diabetesregister könsuppdelat på vårdcentralsnivå. 13 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Mål 5: Vid utgången av 2012 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. Måluppfyllelse: Under våren 2012 har nätverksgruppen för nationella cancerstrategin i länet ombildats till RCC-råd Örebro läns landsting i enlighet med beslut i RCC styrgruppen Uppsala Örebro. Ett av RCC-rådets mål är att alla nydiagnostiserade cancerpatienter med aktiv behandling i länet vid utgången av 2012 ska ha en kontaktsjuksköterska. Vidare har ett palliativt råd inom Örebro län, med representanter från landstinget och länets kommuner, bildats på uppdrag av Vilgotgruppen. Ett övergripande mål för detta råd är att alla patienter i länet oavsett bostadsort ska får en likvärdig palliativ vård. Anslutningsgraden till Svenska palliativregistret ökar stadigt i länet, mycket tack vare arbetet i Pallertprojektet på Regionförbundet. I början av september ligger vi nära målet att minst 70 procent av alla dödsfall i länet ska registreras i registret. Andra mål handlar om smärtskattning, munbedömning och brytpunktssamtal. I mars beslöts på möte med företrädare för patientföreningarna i Örebro län inom cancerområdet att de föreningar som så önskar ska kunna få representation i de vårdprogramgrupper som arbetar i regionen. Under våren fattade landstinget beslut om att all diagnostik och behandling inom bröstcancerkirurgi ska ske på Universitetssjukhuset Örebro i syfte att kunna ge patienterna en jämlik och högkvalitativ cancersjukvård. Det har beslutats som en följd av landstingsfullmäktiges beslut att nivåstrukturera cancersjukvården och som i sin tur är i samklang med den nationella cancerstrategin och RCC:s uppgifter. En arbetsgrupp med representanter från alla berörda kliniker och verksamheter vid länets tre sjukhus arbetar under början av hösten med uppdraget att planera hur denna verksamhetsförändring ska genomföras. Mål 6: Vid utgången av 2012 ska den skärpta vårdgarantin för Barn- och ungdomspsykiatrin, kontakt inom 30 dagar/behandling inom 30 dagar, vara uppfylld. Måluppfyllelse: Den sista augusti hade 16 personer (av totalt 50 personer) väntat mer än 30 dagar på en första kontakt. Åtta personer (av totalt 17 personer) hade väntat mer än 30 dagar på ett behandlingsbesök Förvaltningens bedömning är att man inte fullt ut kommer att klara den förstärkta vårdgarantin under 2012. Psykiatrin beräknar att klara 85 procent till första besök inom 30 dagar och 90 procent till utredning och behandling. Mål 7: Vid utgången av år 2012 ska vårdgarantin, 0-7-90-90, vara uppfylld inom alla områden. Måluppfyllelse: Se redovisning nedan under mätetal. Mål 8: Minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än 4 timmar. 14 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING 100 Andel total genomströmningstid per månad Mållinje avser andel inom 4 timmar 90 MÅL=90 80 70 Andel i % 60 50 40 30 20 10 0 2011 08 2011 09 2011 10 2011 11 2011 12 2012 01 2012 02 2012 03 2012 04 2012 05 2012 06 2012 07 2012 08 Andel TGT inom 1 tim Andel TGT inom 2 tim Andel TGT inom 3 tim Andel TGT inom 4 tim Andel TGT > 4 tim Måluppfyllelse: Örebro läns landsting totalt: 77 procent Akutmott Universitetssjukhuset Örebro: 78 procent Akutmott Karlskoga lasarett: 75 procent Akutmott Lindesbergs lasarett: 72 procent Psykiatrin akutmott: 83 procent 15 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Mål 9: Minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. 6000 Undanträngning av återbesök Kategori: Läkare Kontakttyp: Besök Besökstyp: Återbesök ÄndringsOrsak: Exkl Med orsak Antal 4000 1-30 dgr 31-90 dgr 91-180 dgr 181- dgr 2000 0 2011 08 2011 09 2011 10 2011 11 2011 12 2012 01 2012 02 2012 03 2012 04 2012 05 2012 06 2012 07 2012 08 Måluppfyllelse: Örebro läns landsting totalt 68 procent Universitetssjukhuset Örebro: 66 procent Karlskoga lasarett: 75 procent Lindesbergs lasarett: 78 procent Psykiatrin: 61 procent Folktandvården ser ut att kunna uppfylla målet Mål 10: Minst 80 procent av de medicinska underlagen till Försäkringskassan ska vara godkända. Måluppfyllelse: Försäkringskassan mäter måluppfyllelse avseende 2012 vid årsskiftet. Sjukskrivningskommittén och dess operativa grupp fortsätter arbetet med att förbättra kvaliteten i läkarintygen. Utbildningsinsatser pågår. En handlingsplan gällande kompetenssatsningar i försäkringsmedicin för läkare och annan berörd personal har skickats in till försäkringskassan den 30 augusti. Mål 11: Vid utgången av 2012 ska rehabiliteringsgarantin vara uppfylld Måluppfyllelse: Beräknas inte kunna uppnås. Under de två första kvartalen motsvarar inrapporteringen av MMR- och KBT-insatser till försäkringskassan sammanlagt 4 miljoner kronor i statsbidrag (15 procent av möjligt totalt statsbidrag för året). Antalet MMRbehandlingar har dock ökat något jämfört med samma period 2011, dels till följd av att MMR- team byggts upp i varje länsdel på primärvårdsnivån (alla är igång utom teamet i västra länsdelen som ännu inte rekryterat kurator), dels till följd av beslut i maj om extraresurser till MMR-teamet på specialistnivån vilket resulterat i att man kunnat fördubbla antalet behandlade patienter under andra kvartalet. Resultatet påverkas negativt av att inrapporteringsreglerna till försäkringskassan ändrats fr.o.m. i år. Verksamheterna ska rapportera avslutade behandlingsserier och inte påbörjade vilket har inneburit en 16 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING förskjutning i inrapporteringen. Ersättningen för MMR-behandlingarna på primärvårdnivån har också halverats. Merparten av MMR- behandlingen görs på primärvårdsnivån. MMRteamen på primärvårdsnivån beräknas gå på full kapacitet 2013. Mål 12: Alla verksamheter tillämpar senaste evidens avseende diagnos, vård och behandling. Måluppfyllelse: Resultaten i Öppna jämförelser analyseras först i Rådet för medicinsk kunskapsstyrning, som tar ställning till vilka områden som bör bli föremål för fördjupad analys och resultatförbättrande åtgärder. Uppdrag kring detta ges sedan från ledningsgruppen till de olika länssamverkansgrupperna, som rapporterar resultat av analysen och förslag till förbättringsåtgärder tillbaka till rådet. Förbättringsarbeten pågår inom diabetesvården. Nya nationella riktlinjer och andra kunskapsöversikter presenteras och diskuteras i Rådet för medicinsk kunskapsstyrning. Implementering av riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder pågår. Riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar och palliativ vård är aktuella för diskussion under hösten. Ett lokalt program för barn och unga med cochleaimplantat, med syfte att säkerställa god kvalitet i habiliteringsprocessen, ska tas fram gemensamt mellan hörsel- och dövverksamheten, barn- och ungdomshabiliteringen och audiologiska kliniken. Inom audiologiska kliniken har det även påbörjats ett arbete med att revidera vård- /habiliteringsprogram för personer med grav hörselnedsättning. Syncentralen har påbörjat arbete med att ta fram ett lokalt habiliteringsprogram gällande orientering & förflyttning för dels personer med synnedsättning och blindhet, dels syn- och hörselnedsättning/dövblindhet. Folktandvården har skapat en strukturerad process för att föra ut nationella riktlinjer till all personal, i detta ingår framtagande av lokala riktlinjer, vårdprogram och kompetensutveckling Arbete har påbörjats med att följa upp efterlevnaden av riktlinjer för behandling av kariessjukdomen som infördes 2011 varvid även genderaspekten beaktas. Uppföljning av följsamheten av riktlinje för behandling av tandlossning, som gick ut i verksamheten i juni, kommer att ske på liknande sätt. Landstinget deltar i Sveriges Kommuner och Landstings projekt om kunskapsstyrning i syfte att förbättra landstingets strukturer för kunskapsstyrning. Uppsala-Örebroregionens grupp för kunskapsstyrning kommer att fördjupa frågan om kunskapsstyrning. Mål 13: Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge god och patientsäker vård. Måluppfyllelse: Utveckling och införande av en modul i ProCompetence för framtida hantering av kompetensutveckling och kompetensplan har skett under första kvartalet. Det kommer att införas som första steg i en förvaltning, vilket kommer att möjliggöra uppföljning av kompetensutveckling på ett strategiskt strukturerat sätt. En handlingsplan med utgångspunkt från patientsäkerhetskulturmätningen är framtagen och inskickad till Sveriges Kommuner och Landsting i linje med patientsäkerhetssatsningen. 17 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Mål 14 Vid utgången av 2012 ska användningen av tjänsterna i Mina vårdkontakter ökat från 2011 års nivå. Måluppfyllelse: Målet kommer att uppnås. Förvaltningarna har infört tjänsten Mina vårdkontakter (MVK) och flera tjänster läggs successivt till. Antal användarkonton i MVK ökar ständigt. Alltfler använder tjänsten för att välja vårdcentral. Mål 15: Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada. Måluppfyllelse: I processen att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har ett länsövergripande arbete med en kartläggning av vårdpersonalens kompetensutvecklingsbehov genomförts. Analys av kartläggningen och förslag till det fortsatta arbetet med implementeringen av riktlinjerna kommer att presenteras för Rådet för medicinsk kunskapsstyrning i oktober. Psykiatrin har valt att särskilt fokusera på information om de skadliga effekterna av alkohol och rökning. Sjukhusen fortsätter att erbjuda patienter hjälp att sluta röka inför operation och utfärdar recept på fysisk aktivitet. Kärlhälsan vid Universitetssjukhuset Örebro erbjuder kärlsjuka patienter och neurologpatienter livsstilssamtal. Primärvården har tagit fram information till personalen kring de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder för att tydliggöra de krav som ställs på olika rådgivningsnivåer i riktlinjerna. Folktandvården har tagit fram en serie informationsmaterial inom tandvårdsområdet som används av flera av landets Folktandvårdsorganisationer. Folktandvårdens folkhälsoenhet arbetar systematiskt med information och informationsmaterial inom området förebyggande tandvård. Folktandvården har startat implementeringen av nationella riktlinjer för vuxentandvård där förebyggande och hälsorådgivning utgör en stor del. Mål 16: Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. Måluppfyllelse: Patientsäkerhetsarbete har inletts på samtliga förvaltningar inom somatisk specialistvård genom att införa strukturerad journalgranskning. Deltar i nationella punktprevalensmätningar för att identifiera vårdrelaterade infektioner, vilket är ett sätt att identifiera uppkomna vårdskador. Infektionsverktyget - ett projekt har inletts för att arbeta systematiskt med att identifiera vårdrelaterade infektioner. NITA- ett verktyg för händelseanalyser har implementerats med ett strukturerat verktyg med mål att öka antalet risk och händelseanalyser. Överbeläggningar ett arbete har inletts med att registrera och följa de nya definitionerna för överbeläggning, disponibel vårdplats och utlokaliserad patient Mål 17. Örebro läns landsting har enhetliga, tydliga och effektiva vårdprocesser. Måluppfyllelse: Arbetet i de specialitetsvisa länssamverkansgrupperna pågår för att identifiera och skapa enhetliga vårdprocesser. Fortsatt utveckling av ledningssystem för att stödja utveckling av enhetliga, tydliga och effektiva vårdprocesser. Mål 18. Under år 2012 ska en barn- och ungdomsakut tas i drift på Universitetssjukhuset 18 (61)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro. Måluppfyllelse: Projektering pågår, byggstart av nybyggnation startar i början av 2013. Mål 35. Modeller för medborgardialoger har utvecklats med hjälp av bland annat digitala medier. Måluppfyllelse: Nämnden för somatisk specialistsjukvård tillsammans med nämnden för primärvård och folktandvård planerar att börja med medborgardialoger under hösten. Landstinget har beslutat att delta i Sveriges Kommuner och Landstings utvecklingsprojekt utveckling av styrsystem med medborgardialog. Projektet handlar om att utveckla vårt nuvarande styrsystem så att medborgardialogen används som en naturlig del i beslutsprocessen, men kommer även att innefatta utvecklandet av metoder för medborgardialog. Uppdrag 1: Fortsatt kartläggning av ett urval av diagnosområden med avseende på om det finns skillnader i vårdinsatser utifrån könsperspektiv. Lägesrapport: I arbetet med resultaten av Öppna jämförelser har hittills inga skillnader i resultat eller vårdinsatser utifrån könsperspektivet hittats. Vid Karlskoga lasarett pågår studier inom områdena hjärtinfarkt och stroke. Preliminära resultat visar på vissa skillnader mellan könen, men studierna är inte avslutade utan fortsätter under hösten. Läkemedelsenheten har analyserat könsrelaterat val av behandling med läkemedel vid några av våra största folksjukdomar. Man kunde i vårt landsting inte påvisa en direkt koppling mellan patientens kön och val av läkemedel. Inom alla verksamheter pågår aktiviteter för att kunna presentera verksamhetsstatistik per kön. Problem finns dock med utdata. LOVS-IT ansvarar för att ta fram nytt arbetssätt för att möjliggöra för verksamheterna att kunna ta fram adekvat utdata Uppdrag 2: Presentera ett förslag på hur en mobil distriktssköterskemottagning i länet skulle kunna fungera. Lägesrapport: Frågan om förutsättningarna för att inrätta en mobil distriktssköterskemottagning för rådgivning och kontroller på länets mindre orter har utretts och beredning av förslaget pågår nu.. Uppdrag 3: En utvärdering av effekterna av omorganisationen inom Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) verksamheten ska genomföras Lägesrapport: Rapporten är slutförd och redovisad och har resulterat i att nämnden föreslagit landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att tillsätta en programgrupp som arbetar med frågan med ett bredare perspektiv. Landstingsfullmäktige tog i juni beslut om att tillsätta en programgrupp. Gruppen startar sitt arbete i september och ska vara färdiga med uppdraget i maj 2013. Uppdrag 4: Genderbudgetanalys ska göras inom områdena stroke, rehabilitering och hjälpmedel under år 2012. Lägesrapport: Tillsammans med ett antal kommuner i länet genomförs en tvåårig kompetensutvecklingsinsats inom genderbudget. 2012 deltar personal från Karlskoga lasarett. På lasarettet fortsätter kartläggningen av hjärtinfarkter, nu med fokus på patienter från 2011. Dessutom har strokepatienter från 2011 analyserats. Ett stort antal variabler av betydelse för vård och behandling har kartlagts och kostnader kan redovisas. En rapport kommer att presenteras hösten 2012. 19 (61)