Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun

Ingemarsgatan 4b, 113 54 Stockholm. www.forskningsgruppen.se. i samarbete med Nynäshamns kommun Kunskaper om sex och samlevnad bland högstadieelever i Nynäshamn kommun Joachim Timander, FSI februari 2010

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Allmänna kunskaper om sex och samlevnad... 4 Omdömen om skolans undervisning om sex och samlevnad... 6 Kunskaper om kommuninstanser för upplysning om sex och samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar... 7 Kunskaper om skydd mot graviditet... 9 Kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot dessa... 14 Kunskaper om kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer... 19 Kunskaper om prostataproblem... 22 Kunskaper om Gardasil... 24 Kunskaper om smittskyddslagen... 27 Extrafrågor till flickor om Gardasil... 30 Sammanfattning... 33 Bilaga 1: Frågeformulär... 35 Bilaga 2: Tabellbilaga... 39 Bilaga 3 - Konfidensintervall... 48

3 Inledning Sex och samlevnad ingår som viktiga delar i skolans undervisning. En trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa är viktiga mål. Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan tar bl.a. upp ungdomars sexualitet, metoder för att undvika oönskade graviditeter samt hur risken att bli smittad av sexuellt överförbara sjukdomar kan minska. Nynäshamns kommun arbetar aktivt med folkhälsofrågor och bland de nationella målområdena finns att alla ska garanteras en trygg och säker sexualitet. Kommunen har sedan tidigare haft relativt hög andel tonårsaborter och nu tycks de sexuellt överförbara sjukdomarna öka i samhället. Kommunen beslutade tidigare om ett kvantitativt mål att antalet aborter bland kvinnor under 19 år skulle reduceras med 30 procent mellan 2006 och 2008. Målet har inte uppnåtts och tiden för uppfyllandet har därför skjutits framåt i tiden till år 2012. Hösten 2008 beslutades om ökad information och utbildning om sex och samlevnad i samband med att kommunen gick ut och erbjöd alla flickor mellan 13 och 17 år gratis vaccination med Gardasil för att förebygga livmoderhalscancer och kondylom/könsvårtor. Samtliga flickor som läsåret 2009/2010 gick i årskurs 8 och årskurs 9 har fått erbjudande om vaccination. I samband med den gavs information om vaccinet, livmoderhalscancer samt om andra sexuellt överförbara sjukdomar. Innan kampanjen startade kontrollerades vilka kunskaper skolans elever hade inom detta område dels för att veta var kunskapsluckorna fanns, vilka arenor som var viktiga att arbeta inom samt för att kunna följa upp effekten av vidtagna åtgärder. För att få information om elevernas kunskaper kring sex och samlevnad fick alla högstadieelever (årskurs 7, 8, och 9) i Nynäshamn kommun i december 2008 besvara ett frågeformulär kring ämnet. Samma enkät med tilläggsfrågor om vaccinering med Gardasil ställdes under december månad 2009. Frågorna besvarades i klassrummet under uppsikt av lärare. Vid tiden för besvarandet av den första enkäten sändes reklam om Gardasil i vissa av de kommersiella TV-kanalerna, vilket kan ha påverkat kunskapsnivån. För undersökningen 2009 visas endast utfall för kommunen totalt och uppdelat på årskurser och kön. Uppdelning på skolor kunde inte göras på grund av problem med insamlingen av enkäterna som gjorde det omöjligt att dela upp materialet på skolnivå. Samtliga elever i årskurs 7, 8 och 9 i kommunens skolor tillfrågades om att besvara enkäten. Av dessa var det en sjua och tre åttor som inte besvarade enkäten. Bruttosvarsfrekvensen var totalt 82. Bland sjuorna var svarsfrekvensen 84, bland åttorna 77 samt bland niorna 85. Det ska här nämnas att antalet närvarande elever vid ifyllandet av enkäten är okänt. Detta betyder att vi inte har uppgifter om bortfallet. Det kan dock nämnas att det är få svarsvägrare bland de närvarande eleverna. I förra årets undersökning uppgick den totala bruttosvarsfrekvensen till 86. Antalet elever som besvarade enkäten var 808 i 2008 års undersökning och 789 i 2009 års undersökning. I denna rapport beskrivs utfallet av skolundersökningen rörande sex och samlevnad i december 2009 i jämförelse med 2008 års undersökning.

4 Resultatredovisning I det följande redovisas resultatet av undersökningen i form av stapeldiagram och sammanfattande kommentarer samt som en tabellbilaga i slutet av rapporten. Utfallet för undersökningarna 2008 och 2009 har jämförts men kommenteras endast i de fall det finns intressanta förändringar som inträffat mellan de två åren. Observera att många av frågorna ger utrymme för att ange fler svar/svarsalternativ och medför därför att det sammanlagda utfallet i procent överstiger 100. Allmänna kunskaper om sex och samlevnad Skolan är den vanligaste informationskanalen för kunskaper om sex och samlevnad. Kompisar/syskon samt massmedia är därefter de vanligaste informationskanalerna. Få elever uppger att de fått huvuddelen av sina kunskaper från skolsköterska (2 ) eller ungdomsmottagning (14 ). När det gäller kompisar/syskon, föräldrar och ungdomsmottagning är det betydligt vanligare att flickor uppger dessa som huvudsaklig informationskanal än bland pojkar. Andel som har fått huvuddelen av sina kunskaper från skolan har ökat från 59 år 2008 till 66 år 2009. Av 2008 års undersökning framgår att andelen elever som fått huvuddelen av kunskaperna om sex och samlevnad från skolan skiljer sig mycket mellan olika skolor. Figur 1 Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? Totalt 2009 Totalt 2008 Skolan 59 66 Kompisar/syskon 44 50 Massmedia 34 42 Föräldrar 24 28 Ungdomsmottagn. Annan källa 12 14 13 16 Skolsköterska 2 1 Inga kunskaper Bastal (n): 2009: 778, 2008: 804 1 1

5 Figur 2 Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? Svarsfördelning för flickor och pojkar. Flickor Pojkar Skolan 65 68 Kompisar/syskon Massmedia 34 34 35 55 Föräldrar 16 33 Ungdomsmottagn. 8 20 Annan källa 13 14 Skolsköterska 1 2 Inga kunskaper Bastal (n): Flickor:377, Pojkar: 401 0 2 Figur 3 Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? Andel som svarat att de fått huvuddelen av sin information från skolan (dec 2008). 100 80 60 74 66 58 51 41 40 20 0 Vanstaskolan Sunnerby Svandamm Viaskolan Gröndal Bastal (n):vänster till höger: 184, 177, 135, 158, 150

6 Omdömen om skolans undervisning om sex och samlevnad När det gäller att bedöma skolans sexualundervisning finns det en positiv övervikt bland eleverna dvs. det är fler som tycker den är bra än att den är dålig. Bland elever i sjunde klass finns det en negativ övervikt. Elever i årskurs 7 är mindre positiva till skolans sexualundervisning än elever i årskurs 8 och 9. Endast marginella skillnader finns mellan flickor och pojkar när det gäller attityden till sexualundersvisningen i skolan. I jämförelse med föregående år har andelen positiva ökat från 31 till 40 medan andelen negativa minskat från 45 till 36. Balansen mellan positiva och negativa omdömen har gått från 14 procentenheter 2008 till +4 procentenheter 2009, dvs. från en tydlig negativ övervikt till en positiv övervikt. Förändringarna är signifikanta. Figur 4 Vad tycker Du om skolans nuvarande undervisning om sex och samlevnad? Högergående staplar: Mycket bra (7)=mörkt grått, 6 på skalan= grått, 5 på skalan= vitt Vänstergående staplar: Mycket dålig (1) =mörkt grått, 2 på skalan= grått, 3 på skalan= vitt Totalt 2009 Totalt 2008 Andel som svarat dålig 45 36 Andel som svarat bra 31 40 Flickor Pojkar 35 37 40 39 7:an 8:an 36 36 33 46 9:an 36 41 100 75 50 25 0 25 50 75 100 Bastal (n) uppifrån och ned: 768, 779 377, 391 257, 216, 295

7 Kunskaper om kommuninstanser för upplysning om sex och samlevnad och sexuellt överförbara sjukdomar Åtta av tio av de tillfrågade eleverna uppgav att de kände till ett ställe i kommunen där man kan få information om sex och samlevnad. Kännedomen var högre bland flickor (86 ) än bland pojkar (74 ). Kännedomen om var man som ung kan få upplysning om sex och samlevnad ökar med årskurs. I jämförelse med föregående år har andelen med kännedom ökat från 67 till 80. Detta är en signifikant ökning. Figur 5 Känner Du till om det finns något ställe i kommunen där Du som är ung kan få upplysningar om sex och samlevnad och hur man skyddar sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter? (Andel som svarat Ja ) Totalt 2009 80 Totalt 2008 67 Flickor 86 Pojkar 74 Årskurs: 7:an 68 8:an 9:an 81 89 Bastal (n) uppifrån och ned: 775, 789-376, 399 265, 214, 294

8 Figur 6 Var i kommunen kan Du som är ung hämta kondomer gratis eller p-piller till reducerat pris? Markera det eller de ställen Du tror att detta erbjuds: Totalt 2009 Totalt 2008 Ungdomsmottagningen 93 92 Mödravården 20 23 MOA-mottagningen 14 15 Socialtjänsten 2 5 Vacccinationscentralen 2 3 Vet ej/osäker 5 9 Bastal (n): 2009: 786, 2008: 803 De flesta av eleverna (93 ) uppgav riktigt att Ungdomsmottagningen är det ställe där man som ung kan hämta kondomer gratis eller p-piller till reducerat pris. Bland flickorna uppgav 31 att detta även gäller Mödravården. Motsvarande siffra för pojkarna var 16. Andelen som svarat Ungdomsmottagningen är oförändrad i jämförelse med föregående år. Endast marginella förändringar i jämförelse med 2008 års undersökning.

9 Kunskaper om skydd mot graviditet En majoritet (61 ) bland eleverna uppger att de har stor kunskap om hur man skyddar sig mot oönskad graviditet. Endast små skillnader finns mellan flickor (60 ) och pojkar (63 ) som uppger att de har en stor kunskap. Det finns stora skillnader mellan olika årskurser. Inte oväntat finner vi en ökad kunskap med stigande årskurs såtillvida att kunskapen är högre bland elever i årskurs 9 och lägre bland elever i årskurs 7. Endast en marginell förändring sedan föregående år. Figur 7 Vet Du hur Du skyddar Dig mot oönskade graviditeter om Du har sex med någon av motsatt kön? 100 Totalt 2009 Totalt 2008 75 61 59 50 36 38 25 3 3 0 Stor kunskap Viss kunskap Nej/osäker Bastal (n): 2009: 783, 2008: 804

10 Figur 8 Vet Du hur Du skyddar Dig mot oönskade graviditeter om Du har sex med någon av motsatt kön? Svarsfördelning för respektive årskurs. 100 7:an 8:an 9:an 82 75 70 63 50 25 32 27 17 0 Stor kunskap Viss kunskap Nej/osäker 5 3 1 Bastal (n): 7:an: 269, 8:an: 218, 9:an: 296

11 Figur 9 Vid vilken tidpunkt i menstruationscykeln blir en kvinna lättast gravid? Totalt 2009 Totalt 2008 2 veckor efter 30 34 Precis före 30 32 Under mensen 11 11 Angivit fler svar 1 5 Vet ej/osöker 22 23 Bastal (n): 2009: 781, 2008: 801 Mindre bra kunskaper bland högstadieeleverna där endast 34 svarat att en kvinna lättast blir gravid 2 veckor efter menstruationen börjat. Bland flickor uppger 36 rätt svar mot 32 bland pojkarna. En nästan lika stor andel (32 ) har svarat Precis före menstruationen. Här uppger 38 bland flickorna mot 26 av pojkarna detta svarsalternativ. Pojkarna uppger i högre utsträckning än flickorna att de inte vet/är osäkra. Sämre kunskaper bland elever i årskurs 7. Andelen rätt svar har ökat marginellt sedan föregående år, från 30 till 34.

12 Figur 10 Vid vilken tidpunkt i menstruationscykeln blir en kvinna lättast gravid? Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar 2 veck or efter 32 36 Precis före 26 38 Under mensen 8 13 Angivit fler svar 0 3 Vet ej/osäker 17 26 Bastal (n): Flickor: 381, Pojkar: 400

13 Figur 11 Hur upptäcker pojkar när de kan bli pappor, d.v.s. när de bildar spermier som kan göra en kvinna gravid? Totalt 2009 Totalt 2008 Får sädesuttömningar 51 55 Känner sexuell lust Kan få stånd 8 8 8 10 Röstläget mörknar 2 4 Angivit fler svar 10 12 Vet ej/osäker 15 16 Bastal (n): 2009: 783, 2008: 800 Även här är kunskaperna mindre bra. Endast drygt hälften av eleverna har angett rätt svar (när de får sädesuttömningar). Kunskapen är sämre bland elever i årskurs 7 där endast 38 uppgett rätt svar mot 61 för elever i årskurs 8 och 65 bland elever i årskurs 9. Endast små skillnader mellan flickor (52 ) och pojkar (57 ). I jämförelse med föregående år har andelen rätt svar ökat marginellt, från 51 till 55.

14 Kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar och hur man skyddar sig mot dessa Figur 12 Vilket/vilka sätt tror Du ger bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar vid sexuella kontakter? Totalt 2009 Totalt 2008 Använda kondom 96 96 Test innan sex 37 40 Använda P-piller 29 30 Noga med hygienen 17 18 Under säkra perioder Använda pessar 5 9 11 9 Vet ej/osäker 3 4 Bastal (n): 2009:784, 2008: 805 Kunskapen om att användning av kondom är det säkraste enskilda skyddet mot att bli smittad vid sexuella kontakter är mycket hög både bland flickor (96 ) och bland pojkar (97 ). Många har även angivit andra alternativ som ett bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Bland annat uppger 37 av eleverna att Genom att parterna testar sig innan man har sex ger ett bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar. Det finns endast små skillnader mellan olika årskurser och i jämförelse med föregående år.

15 Figur 13 Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: Totalt 2009 Totalt 2008 AIDS Klamydia 82 81 84 85 Herpes 63 67 Kondylom 56 63 Livmoderhalscancer 39 43 Hemorrojder Urinvägsinfektion 15 16 18 21 Urinblåsecancer Vet ej/osäker 4 7 8 7 Bastal (n): 2009: 785, 2008: 807 AIDS och Klamydia är de sjukdomar som eleverna i störst utsträckning tror smittar via sexuella kontakter. Även Herpes och Kondylom uppges av en majoritet som sjukdomar som smittar via sexuella kontakter. De sjukdomar som ej smittar/inte kan fås via sexuella kontakter (hemorrojder, urinvägsinfektion samt cancer i urinblåsan) är också de sjukdomar som i minst utsträckning markerats. När det gäller Livmoderhalscancer är kunskapen mindre uttalad och detta framförallt bland pojkar (26 ). Bland flickor uppger 61 att man kan få livmoderhalscancer genom sexuella kontakter. I 2008 års undersökning var motsvarande siffror 27 för pojkar och 52 för flickor. Således har vi sett en ökning av kunskapen bland flickor medan kunskapen är oförändrad bland pojkar. Överlag har flickorna bättre kunskap om vilka sjukdomar som smittar via sexuella kontakter. Kunskaperna ökar med årskurs och är betydligt sämre bland elever i årskurs 7. Andelen som markerat Kondylom har bland pojkar ökat från 45 till 57 mellan 2008 och 2009 medan motsvarande andel bland flickor endast ökat från 67 till 69.

16 Figur 14 Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar AIDS Klamydia 77 84 84 87 Herpes 67 67 Kondylom 57 69 Livmoderhalscancer 26 61 Hemorrojder Urinvägsinfektion 12 18 22 20 Urinblåsecancer 6 9 Vet ej/osäker Bastal (n): Flickor: 384, Pojkar: 401 4 4 Figur 15 Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: Svarsfördelning för respektive årskurs. 7:an 8:an 9:an AIDS 78 82 90 Klamydia 66 88 92 Herpes 44 71 86 Kondylom 40 67 81 Livmoderhalscancer 34 46 51 Hemorrojder 15 21 28 Urinvägsinfektion 12 11 22 Urinblåsecancer 2 6 14 Vet ej/osäker Bastal (n): 7:an: 271, 8:an: 217, 9:an: 297 3 5 4

17 Figur 16 Det finns många sexuellt överförbara sjukdomar. Bakteriesjukdomar går oftast att bota med antibiotika medan virussjukdomar kan ge livslång smitta. Vilka av nedan uppräknade sjukdomar tror Du orsakas av virus? Totalt 2009 Totalt 2008 AIDS 62 64 Herpes 32 35 Klamydia 31 37 Gonorré 23 24 Kondylom 15 16 Vet ej/osäker 19 24 Bastal (n): 2009: 782, 2008: 802 Kunskapen om vad som är bakterie- respektive virussjukdom är generellt sett dålig bland högstadieeleverna i Nynäshamn kommun. Av de tre virussjukdomar som ingick i frågan (AIDS, Herpes och Kondylom) svarade en majoritet (62 ) att AIDS var en av dem. Kunskaperna om övriga sjukdomar var betydligt sämre. Endast 15 uppger att Kondylom är en virussjukdom. Ungefär var tredje elev (31 ) anger Klamydia som en virussjukdom. Skillnaderna mellan flickor och pojkar och mellan årskurser är små. Endast små förändringar i jämförelse med föregående år. Andelen som uppgivit Klamydia som en virussjukdom har minskat från 37 till 31.

18 Figur 17 Sjukdomen klamydia ger inte alltid besvär, trots att Du är smittbärare. Hur kan Du upptäcka att Du har klamydia? Totalt 2009 Totalt 2008 Urinprov 42 45 Vårtor kring könsorgan Blodprov 10 8 9 7 Går ej att upptäcka 1 2 Angivet fler svar 12 18 Vet ej/osäker 23 23 Bastal (n): 2009: 777, 2008: 795 Totalt har 45 uppgett rätt svar, att Klamydia upptäcks via urinprov. Förändringarna är totalt små i jämförelse med föregående år. Andelen som svarat urinprov har ökat från 42 till 45. Små skillnader mellan flickor (48 ) och pojkar (42 ) när det gäller kunskap om hur man upptäcker Klamydia. Tydliga skillnader mellan olika årskurser där andelen rätt svar (urinprov) var 51 bland elever i årskurs 9 mot 46 i årskurs 8 och 38 i årskurs 7. Bland 8:or och 9:or har kunskapen ökat sedan föregående år då dessa gick i 7:an respektive 8:an. För årskurs 8 (årskurs 7 föregående år) har andelen rätt svar ökat från 33 till 46 och bland årskurs 9 (årskurs 8 föregående år) från 39 till 51.

19 Kunskaper om kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer Figur 18 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? Totalt 2009 Totalt 2008 Mammografi Cellprovstagning 37 33 36 37 Blodprov Urinprov 15 19 14 13 Bakterieodling 1 2 Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 779, 2008: 799 26 31 Figur 19 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? 7:an 8:an 9:an Cellprovstagning 26 40 41 Mammografi 27 40 45 Blodprov 15 12 19 Urinprov 13 10 19 Bakterieodling Vet ej/osäker 1 1 1 18 19 38 Bastal (n): 7:an: 270, 8:an:214, 9:an: 295

20 Ungefär fyra av tio elever i årskurs 8 och 9 anger rätt svar (Cellprovtagning och Mammografi). Bland elever i årskurs 7 är kunskapen betydligt sämre. Flickor har bättre kunskaper än pojkar. Bland flickor i årskurs 9 uppger 58 Mammografi och 50 Cellprovstagning. Bland elever i 8:an har kunskaperna ökat sedan föregående år då de gick i 7:an. Andelen som svarat Cellprovstagning har ökat från 27 till 40. Andelen som svarat Mammografi har ökat från 26 till 40. Bland elever i årskurs 9 uppger 41 Cellprovstagning och 45 Mammografi. I förra årets undersökning hade 37 av dessa elever (8:or 2008) markerat Cellprovstagning medan 33 markerat Mammografi. Således en kunskapsökning när det gäller Mammografi. Bland flickor som hösten 2008 gick i 7:an har kunskaperna ökat påtagligt medan ökningen är marginell för flickor som hösten 2008 gick i 8:an. Andelen som svarade Cellprovstagning var 32 bland de som gick i 7:an hösten 2008 medan andelen som svarade Mammografi var 33. Hösten 2009 hade andelen rätt svar ökat till 46 för Cellprovstagning och 48 för Mammografi bland de flickor som gick i 8:an hösten 2009.

21 Figur 20 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? Svarsfördelning bland flickor och pojkar i årskurs 8-9 Flickor Pojkar Mammografi 34 53 Cellprovstagning 34 48 Blodprov 12 14 Urinprov 9 13 Bakterieodling 0 1 Vet ej/osäker 15 22 Bastal (n) årskurs 8-9: flickor: 234, pojkar: 275 Figur 21 Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? Svarsfördelning bland flickor i årskurs 8-9 8:an 9:an Mammografi 48 58 Cellprovstagning 46 50 Blodprov 10 14 Urinprov 8 10 Bakterieodling 0 1 Vet ej/osäker 13 18 Bastal (n): flickor årskurs 8: 105, flickor årskurs 9: 129

22 Kunskaper om prostataproblem Figur 22 Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: Totalt 2009 Totalt 2008 Svåra urinträngningar 39 45 Måste kissa ofta 25 28 Pungen svullnar Utslag/rodnad kring pung och penis 16 17 16 14 Får ont i magen 6 6 Märks inte alls Vet ej/osäker Bastal (n): 2009: 774, 2008: 799 1 2 34 44 De två rätta svarsalternativen Svåra urinträngningar (smärta när man kissar) (45 ) och Måste kissa ofta (28 ) är också de svarsalternativ som flest angett. Detta kan ses som om kunskapen om prostataproblem är mindre bra och där många är osäkra. Mer än var fjärde tillfrågad (34 ) uppger att de inte vet/är osäkra. Bland elever i årskurs 7 uppger 44 att de är osäkra mot 25 bland elever i årskurs 8 och 30 bland årskurs 9. Kunskapen är något bättre bland pojkar än bland flickor. I jämförelse med föregående år har andelen som svarat Svåra urinträngningar ökat från 39 till 45. Bland de som förra året gick i sjunde respektive åttonde klass har kunskaperna ökat påtagligt för andelen som svarat Svåra urinträngningar. Från 36 till 50 för de som hösten 2008 gick i sjuan och från 34 till 49 för de som hösten 2008 gick i åttan.

23 Figur 23 Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar Svåra urinträngningar 43 48 Måste kissa ofta 26 30 Pungen svullnar 15 18 Utslag/rodnad kring pung och penis 13 19 Får ont i magen 5 7 Märks inte alls 1 2 Vet ej/osäker Bastal (n): Flickor: 373, Pojkar: 401 31 37 Figur 24 Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: Svarsfördelning för olika årskurser. 7:an 8:an 9:an Svåra urinträngningar 38 50 49 Måste kissa ofta 25 26 33 Pungen svullnar 13 16 20 Utslag/rodnad kring pung och penis 16 17 15 Får ont i magen 4 5 11 Märks inte alls 1 2 1 Vet ej/osäker Bastal (n): 7:or: 269, 8:or: 214, 9:or: 291 44 25 30

24 Kunskaper om Gardasil Flickorna i årskurs åtta och nio har mycket goda kunskaper om att Gardasil skyddar mot Livmoderhalscancer medan kunskaperna är sämre när det gäller att Gardasil även skyddar mot Kondylom/könsvårtor. Inga större skillnader i kunskap mellan flickor i årskurs 8 och årskurs 9 medan flickor i årskurs 7 har sämre kunskap. Marginella förändringar gällande andel rätt svar mellan år 2008 och 2009. I undersökningen 2008 uppgav 82 av flickorna i årskurs 7 och 89 av flickorna i årskurs 8 att Gardasil skyddar mot Livmoderhalscancer. Således verkar kunskaperna ha ökat för dessa mellan 2008 och 2009. I undersökningen 2008 uppgav 13 av flickorna i årskurs 7 och 21 av flickorna i årskurs 8 att Gardasil skyddar mot Kondylom/könsvårtor. I 2009 års undersökning var utfallet 17 för flickor i årskurs 8 och 25 för flickor i årskurs 9. Endast en marginell ökning mellan 2008 och 2009. Figur 25 Alla flickor (13-17 år) bosatta i Nynäshamn erbjuds gratis vaccin med Gardasil. Markera den eller de sjukdomar Du tror Gardasil skyddar mot: Svarsfördelning för samtliga år 2008 respektive 2009. Totalt 2009 Totalt 2008 Livmoderhalscancer 73 77 Kondylom/könsvårtor Hepatit B Klamydia Bröstcancer 9 13 15 12 16 19 15 19 Gonorré 4 7 Vet ej/osäker 14 18 Bastal (n): 2009: 783, 2008: 800

25 Figur 26 Alla flickor (13-17 år) bosatta i Nynäshamn erbjuds gratis vaccin med Gardasil. Markera den eller de sjukdomar Du tror Gardasil skyddar mot: Svarsfördelning för flickor. 7:an 8:an 9:an Livmoderhalscancer Kondylom/könsvårtor 7 22 25 85 96 98 Hepatit B 8 7 18 Klamydia 7 9 15 Bröstcancer Gonorré 1 1 1 3 2 5 Vet ej/osäker 2 2 13 Bastal (n): flickor årskurs 7: 149, flickor årskurs 8: 106, flickor årskurs 9: 130

26 Sex av tio (59 ) flickor i årskurs 8 och 9 som svarat att Gardasil skyddar mot Livmoderhalscancer tror också att vaccinet ger ett säkert skydd. Motsvarande siffra för årskurs 7 och 8 i 2008 års undersökning är 56 (årets 8:or och 9:or). Förändringen mellan 2008 och 2009 är således marginell och ligger inom felmarginalen. Figur 27 Tror Du att vaccinet ger ett säkert skydd mot den eller de sjukdomar Du markerat i föregående fråga? Svarsfördelning för flickor i årskurs 8-9 som svarat Livmoderhalscancer på föregående fråga 100 75 59 50 26 25 15 0 Ja Nej Vet ej/osäker Bastal (n) för flickor i årskurs 8-9 som svarat "Skyddar mot livmoderhalscancer": 229

27 Kunskaper om smittskyddslagen Figur 28 Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: Totalt 2009 Totalt 2008 Alla sexuella partners måste testas 41 43 Sexuella partners måste spåras och sökas upp 32 38 Smittade får gratis medicin 18 17 Alltid använda kondom 13 20 Vet ej/osäker 28 36 Bastal (n): 2009: 781, 2008: 796 Andelen som svarat rätt är 38 för Alla tidigare sexpartners måste spåras och sökas upp respektive 18 för Alla smittade får gratis medicin. Dessa siffror var föregående år 32 respektive 17. Det vanligaste förekommande svaret är Alla tidigare sexpartners måste testas (43 ). Detta svar är vanligare bland flickorna (48 ) än bland pojkarna (39 ). Pojkarna har i högre utsträckning än flickorna svarat att Smittade får gratis medicin Sämre kunskap bland elever i årskurs 7 för Alla tidigare sexpartners måste spåras och sökas upp där endast 15 uppgett detta svar. Bland åttorna är motsvarande siffra 44 och bland niorna 53. Bland elever i 8:an och 9:an har andelen som uppgett rätt svar för Alla tidigare sexpartners måste spåras och sökas upp ökat påtagligt i jämförelse med föregående år då dessa gick i årskurs 7 respektive årskurs 8, från 32 till 44 bland de som går i 8:an och från 42 till 53 bland de som går i 9:an.

28 Figur 29 Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: Svarsfördelning för flickor respektive pojkar. Flickor Pojkar Alla sexuella partners måste testas 39 48 Sexuella partners måste spåras och sökas upp 37 39 Smittade får gratis medicin 13 22 Alltid använda kondom 12 14 Bastal (n): Flickor: 385, Pojkar: 400 Vet ej/osäker 31 26 Figur 30 Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: Svarsfördelning för respektive årskurs. 7:an 8:an 9:an Alla sexuella partners måste testas 30 44 55 Sexuella partners måste spåras och sökas upp 15 44 53 21 Smittade får gratis medicin 15 18 Alltid använda kondom 10 12 17 Vet ej/osäker Bastal (n): 7:an: 270, 8:an: 216, 9:an: 295 41 23 20

29 Figur 31 För att skydda barn mot sexuella trakasserier eller våldtäkter finns en lag som reglerar att man inte får ha sexuellt umgänge med flickor och pojkar under en viss ålder. Vilken ålder är det? Totalt 2009 Totalt 2008 Under 14 år 4 6 Under 15 år 78 83 Under 16 år 5 5 Under 17 år 1 0 Under 18 år Angivit fler svar 4 5 3 6 Bastal (n): 2009: 779, 2008: 801 God kunskap om lägsta ålder för sexuellt umgänge. Totalt uppger 83 Under 15 år. Motsvarande siffra var föregående år 78. Bland flickor är andelen som svarat rätt 90, mot 76 bland pojkarna. Detta är en marginell ökning sedan föregående år då motsvarande siffror var 84 respektive 72. Kunskaperna har ökat något i jämförelse med föregående år bland elever i årskurs 8 och 9 (gick i 7:an och 8:an förra året), från 77 till 88 bland åttondeklassare och från 76 till 82 bland niondelassare.

30 Extrafrågor till flickor om Gardasil I december 2008 hade så gott som inga flickor hunnit vaccineras och skillnaden mellan 2008 och 2009 är därför intressant. Elever som 2009 gått i årskurs 7 har inte alls hunnit bli vaccinerade. För att få delta i vaccinationsprogrammet var flickor och målsmän tvungna att delta i ca 45 minuters information om Gardasil och allmänt om sex och samlevnad. I det följande kommer endast utfallet för flickor i årskurs 8 och 9 att redovisas. För utfall för flickor i årskurs 7 se tabellbilaga. Sex av tio av flickorna i årskurs 8-9 uppger att de tagit del av information om vaccinet mot livmoderhalscancer på ungdomsmottagning, 63 bland flickor i årskurs 8 och 56 bland flickor i årskurs 9. Figur 32 Har du tagit del av information om vaccinet mot livmoderhalscancer på ungdomsmottagning? 100 75 59 63 56 50 25 0 Totalt flickor 8:an 9:an årskurs 8-9 Bastal (n) flickor årskurs 8-9: 232, 8:an:105, 9:an: 127

31 Drygt hälften av flickorna (56 ) i årskurs 8 uppger att de har vaccinerat sig, 53 via kommunen och 3 privat. Bland flickorna i årskurs 9 uppger 49 att de vaccinerat sig, 44 via kommunen och 5 privat. Figur 33 Har Du vaccinerat Dig mot livmoderhalscancer? 100 8:an 9:an 75 50 53 44 44 50 25 3 5 0 Ja privat Ja via kommunen Nej Bastal (n): Flickor årskurs 8: 106, Flickor årskurs 9: 129

32 Skäl till att inte har vaccinerat sig Det vanligaste uppgivna skälet till att man inte vaccinerat sig är Har planerat att vaccinera mig men inte hunnit. Ungefär en fjärdedel uppger att de inte vaccinerat sig av annan orsak än de uppräknade skälen i frågan. 22 av flickorna i 9:an uppger att de inte vaccinerat sig för att de är rädda för eventuella biverkningar av vaccinet. Figur 34 Till Dig som inte har vaccinerat Dig, Vad är skälet till att Du inte vaccinerat Dig? Villkor: Har inte vaccinerat sig Har planerat men ej hunnit 53 57 8:an 9:an Annat skäl 20 27 Rädd för biverkningar 7 22 Behöver inte 12 16 Föräldrar vill inte 8 9 Kände inte till 2 5 Bastal (n): Flickor årskurs 8: 45, flickor årskurs 9: 60

33 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att de allmänna kunskaperna om sex och samlevnad (vilka åtgärder som bäst skyddar mot oönskad graviditet eller sexuellt överförbara sjukdomar) överlag är goda. Elever i årskurs 7 uppger dock i betydligt mindre utsträckning än äldre elever att de har Stor kunskap om hur man skyddar sig mot oönskade graviditeter om man har sex med någon av motsatt kön. Det ska påpekas att sjuorna inte fått någon sexualundersvisning vid ifyllandet av enkäten. Vi har funnit att flickor uppvisar en större kunskap i området än pojkar. Det finns också tydliga skillnader i kunskap mellan olika årskurser såtillvida att ju högre årskurs desto bättre kunskaper. Kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar är överlag dåliga bland högstadieeleverna i Nynäshamns kommun. Kunskaperna är även bristande när det gäller hur män upptäcker prostataproblem, hur man kan se att en pojke är könsmogen, vad Gardasil skyddar mot, när en kvinna lättast blir gravid i sin menstruationscykel, vilka undersökningar kvinnor kallas till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer samt vad smittskyddslagen innebär. Kunskaperna har trots detta på flera punkter blivit bättre sedan föregående undersökning Den vanligaste informationskanalen för kunskaper om sex och samlevnad är skolan följt av kamrater/syskon. Undersökningen 2008 visade att elever från Gröndalsskolan i högre utsträckning än övriga skolor fått huvuddelen av sina kunskaper från kompisar/syskon och inte från skolan. Det var också bland högstadieeleverna i Gröndalsskolan där lägst andel uppgav att skolan var den huvudsakliga informationskanalen för kunskaper om sex och samlevnad. Som nämnts tidigare i denna rapport har vi inte kunnat redovisa utfallet på skolnivå i undersökningen 2009. När det gäller omdömet om skolans sexualundervisning fann vi 2008 stora skillnader mellan olika skolor. Mest nöjda var elever i Vanstaskolan och minst nöjda var elever i Gröndalsskolan. Detta ter sig rimligt då en stor andel (59 ) av eleverna från Gröndalsskolan uppgav att man fått huvuddelen av sina kunskaper om sex och samlevnad från annan informationskanal än skolan, Ser vi på förändringar sedan 2008 har vi flera marginella kunskapsökningar för många av frågorna/områdena men få signifikanta förändringar. En signifikant förändring är att omdömet om skolans sexualundervisning blivit mer positivt. En annan signifikant förändring är att en större andel bland eleverna känner till ett ställe i kommunen där man som är ung kan få upplysningar om sex och samlevnad och hur man skyddar sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter. Andelen som kände till ett sådant ställe var 67 i dec 2008 och hade i dec 2009 ökat till 80. Flickor i årskurs 8 och 9 har relativt goda kunskaper om att Gardasil skyddar mot livmoderhalskancer. En viss ökning av kunskaperna har skett mellan 2008 och 2009. En majoritet av flickorna har tagit del av den information som gavs i samband med erbjudandet om gratisvaccination mot livmoderhalscancer och kondylom. Andelen bland flickorna som vaccinerat sig mot livmoderhalscancer var 56 av flickorna i årskurs 8 och 44 av

34 flickorna i årskurs 9. Flertalet har gjort det via kommunens erbjudande och endast några få procent har gjort det privat. På frågan varför flickorna inte vaccinerat sig var det vanligaste svaret att de tänkt men inte hunnit. Att de är rädda för biverkningar uppgav 7 av flickorna i årskurs 8 och 22 av flickorna i årskurs 9. Endast 8 respektive 9 av flickorna uppgav att föräldrarna inte ville att de skulle vaccinera sig.

Bilaga 1: Frågeformulär 09 Ditt kön? 1 Flicka 2 Pojke 10 Årskurs? 7 8 9 Vet Du hur Du skyddar Dig mot oönskade graviditeter om Du har sex med någon av motsatt kön? 11 1 Ja, har stor kunskap om detta 2 Ja, har viss kunskap om detta 3 Nej, är osäker Varifrån har Du fått huvuddelen av Dina kunskaper om sex och samlevnad? 12 1 Skolans undervisning 13 1 Föräldrar 14 1 Kompisar/syskon 15 1 TV/tidningar/annan media 16 1 Ungdomsmottagningen 17 1 Enskilt samtal med skolsköterskan 18 1 Annan informationskälla/annan person 19 1 Har inga kunskaper om detta Markera vilka av följande sjukdomar Du tror man kan få/smittas av via sexuella kontakter: 20 1 Livmoderhalscancer 21 1 AIDS 22 1 Kondylom/könsvårtor 23 1 Cancer i urinblåsan 24 1 Klamydia 25 1 Hemorrojder 26 1 Herpes 27 1 Urinvägsinfektion 28 1 Vet ej/osäker Vilken/vilka undersökningar kallas vuxna kvinnor till för kontroll av bröstcancer och livmoderhalscancer? 29 1 Cellprovtagning 30 1 Urinprov 31 1 Blodprov 32 1 Mammografi 33 1 Bakterieodling 34 1 Vet ej/osäker

Vilket/vilka sätt tror Du ger bra skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar vid sexuella kontakter? 36 35 1 Genom att använda kondom 36 1 Genom att använda p-piller 37 1 Genom att vara mycket noga med hygienen 38 1 Genom att använda pessar 39 1 Genom att parterna testar sig innan man har sex 40 1 Att endast ha sex under så kallade säkra perioder 41 1 Vet ej/osäker Det finns många sexuellt överförbara sjukdomar. Bakteriesjukdomar går oftast att bota med antibiotika medan virussjukdomar kan ge livslång smitta. Vilka av nedan uppräknade sjukdomar tror Du orsakas av virus? 42 1 Klamydia 43 1 AIDS 44 1 Kondylom/könsvårtor 45 1 Herpes 46 1 Gonorré 47 1 Vet ej/osäker Var i kommunen kan Du som är ung hämta kondomer gratis eller p-piller till reducerat pris? Markera det eller de ställen Du tror att detta erbjuds: 48 1 MOA-mottagningen 49 1 Ungdomsmottagningen 50 1 Vaccinationscentralen 51 1 Mödravården/barnmorskemottagningen 52 1 Socialtjänsten 53 1 Vet ej/osäker Vid vilken tidpunkt i menstruationscykeln blir en kvinna lättast gravid? 54 1 Under själva menstruationsperioden 2 C:a två veckor efter menstruationens början 3 Precis före menstruationen 4 Vet ej/osäker Hur upptäcker pojkar när de kan bli pappor, d.v.s. när de bildar spermier som kan göra en kvinna gravid? 55 1 När de kan få stånd 2 När röstläget mörknar 3 När de får sädestömningar 4 När de börjar känna sexuell lust 5 Vet ej/osäker

Män kan få prostataproblem. Hur märker mannen att han har sådana problem? Markera det eller de symptom Du anser riktiga: 37 56 1 Märks inte alls 57 1 Får svåra urinträngningar (smärta när man kissar) 58 1 Måste kissa ofta 59 1 Får ont i magen 60 1 Pungen svullnar 61 1 Utslag och rodnad kring pung och penis 62 1 Vet ej/osäker Alla flickor (13-17 år) bosatta i Nynäshamn erbjuds gratis vaccin med Gardasil. Markera den eller de sjukdomar Du tror Gardasil skyddar mot: 63 1 Livmoderhalscancer 64 1 Klamydia 65 1 Gonorré 66 1 Kondylom 67 1 Bröstcancer 68 1 Hepatit B 69 1 Vet ej/osäker Tror Du att vaccinet ger ett säkert skydd mot den eller de sjukdomar Du markerat i föregående fråga? 70 1 Ja 2 Nej 3 Vet ej/osäker Flera sexuellt överförbara sjukdomar faller under smittskyddslagen. Vet Du vad det innebär? Markera det eller de alternativ Du anser är riktiga: 72 1 Alla smittade får gratis medicin 73 1 Alla du haft sexuellt umgänge med måste spåras och sökas upp 74 1 Du måste i fortsättningen alltid använda kondom 75 1 Alla partners du haft sexuellt umgänge med måste testas 76 1 Vet ej/osäker Sjukdomen klamydia ger inte alltid besvär, trots att Du är smittbärare. Hur kan Du upptäcka att Du har klamydia? 77 1 Urinprov 2 Blodprov 3 Vårtor kring könsorgan 4 Går inte att upptäcka 5 Vet ej/osäker För att skydda barn mot sexuella trakasserier eller våldtäkter finns en lag som reglerar att man inte får ha sexuellt umgänge med flickor och pojkar under en viss ålder. Vilken ålder är det? 78 1 under 14 år 2 under 15 år 3 under 16 år 4 under 17 år 5 under 18 år

38 Känner Du till om det finns något ställe i kommunen där Du som är ung kan få upplysningar om sex och samlevnad och hur man skyddar sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter? 79 1 Ja 2 Nej Till Dig som svarat Ja. Kan Du nämna någon sådan plats och/eller person?. Mycket Mycket Vad tycker Du om skolans nuvarande bra dålig 80 undervisning om sex och samlevnad? 1 2 3 4 5 6 7 Frågorna nedan endast till flickor: Har du tagit del av information om vaccinet mot livmoderhalscancer på ungdomsmottagning? 01 1 Ja 2 Nej Har du vaccinerat Dig mot livmoderhalscancer? 02 1 Ja, privat (med kostnad) 2 Ja, via kommunen (kostnadsfritt) 3 Nej Till Dig som inte har vaccinerat Dig, Vad är skälet till att Du inte vaccinerat Dig? 03 1 Tycker inte att jag behöver vaccinera mig 04 1 Är rädd för eventuella biverkningar av vaccinet 05 1 Visste inte om att man kunde vaccinera sig 06 1 Har planerat att vaccinera mig men har inte hunnit 07 1 Mina föräldrar vill inte att jag ska vaccinera mig 08 1 Annat skäl Ett varmt tack för Din medverkan. Mer information om sex och samlevnad finns på: www.rfsu.se Du kan också prata med Din lärare eller med skolsköterskan

39 Bilaga 2: Tabellbilaga DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL VET DU HUR DU SKYDDAR DIG MOT OÖNSKADE GRAVIDITETER...? 11 STOR KUNSKAP 60 63 61 32 70 82 61 VISS KUNSKAP 38 34 36 63 27 17 36 NEJ/ OSÄKER 3 3 3 5 3 1 3 - N (Bastal) : 383 400 783 269 218 296 783 FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD: FRÅN SKOLAN UNDERVISNING 12-32 35 34 35 36 30 34 JA 68 65 66 65 64 70 66 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778 FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN FÖRÄLDRAR 13-67 84 76 71 82 75 76 JA 33 16 24 29 18 25 24 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778 FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN KOMPISAR/SYSKON 14-45 66 56 53 54 60 56 JA 55 34 44 47 46 40 44 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778 FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN MASSMEDIA 15-66 65 66 73 59 64 66 JA 34 35 34 27 41 36 34 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778 FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN UNGDOMSMOTTAGNINGEN 16-80 92 86 93 90 77 86 JA 20 8 14 7 10 23 14 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778 FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN SAMTAL MED SKOLSKÖTERSKA 17-99 98 98 99 96 99 98 JA 1 2 2 1 4 1 2 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778 FÅTT INFORMATION OM SEX OCH SAMLEVNAD FRÅN ANNAN INFO.KÄLLA/PERSON 18-87 86 87 90 88 82 87 JA 13 14 13 10 12 18 13 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778 HAR INGA KUNSKAPER OM SEX OCH SAMLEVNAD 19-100 98 99 99 99 99 99 JA 0 2 1 1 1 1 1 N (Bastal) : 377 401 778 269 217 292 778

40 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL KAN SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: LIVMODERHALSCANCER 20-39 74 57 49 54 66 57 JA 61 26 43 51 46 34 43 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: AIDS 21-16 16 16 22 18 10 16 JA 84 84 84 78 82 90 84 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: KONDYLOM/KÖNSVÅRTOR 22-31 43 37 60 33 19 37 JA 69 57 63 40 67 81 63 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: CANCER I URINBLÅSAN 23-94 91 93 86 94 98 93 JA 6 9 7 14 6 2 7 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: KLAMYDIA 24-13 23 18 34 12 8 18 JA 87 77 82 66 88 92 82 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: HEMORROJDER 25-78 80 79 85 72 79 79 JA 22 20 21 15 28 21 21 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: HERPES 26-33 33 33 56 29 14 33 JA 67 67 67 44 71 86 67 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 SMITTAS VIA SEXUELLA KONTAKTER: URINVÄGSINFEKTION 27-88 82 85 78 88 89 85 JA 12 18 15 22 12 11 15 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785 VET EJ/ÄR OSÄKER PÅ VILKA SJUKDOMAR SOM SPRIDS VIA SEXUELLA KONTAKTER 28-96 96 96 95 97 96 96 JA 4 4 4 5 3 4 4 N (Bastal) : 384 401 785 271 217 297 785

41 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: CELLPROVTAGNING 29-58 71 64 74 60 59 64 JA 42 29 36 26 40 41 36 N (Bastal) : 383 396 779 270 214 295 779 FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: URINPROV 30-87 86 86 81 87 90 86 JA 13 14 14 19 13 10 14 N (Bastal) : 383 396 779 270 214 295 779 KONTROLL FÖR BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: BLODPROV 31-86 84 85 81 85 88 85 JA 14 16 15 19 15 12 15 N (Bastal) : 383 396 779 270 214 295 779 FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: MAMMOGRAFI 32-55 70 63 73 60 55 63 JA 45 30 37 27 40 45 37 N (Bastal) : 383 396 779 270 214 295 779 FÖR KONTROLL AV BRÖSTCANCER OCH LIVMODERHALSCANCER: BAKTERIEODLING 33-99 99 99 99 99 99 99 JA 1 1 1 1 1 1 1 N (Bastal) : 383 396 779 270 214 295 779 VET EJ/OSÄKER VILKA UNDERSÖKNINGAR FÖR KONTROLL 34-78 71 74 62 82 81 74 JA 22 29 26 38 18 19 26 N (Bastal) : 383 396 779 270 214 295 779 BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: ANVÄNDA KONDOM 35-4 3 4 7 3 1 4 JA 96 97 96 93 97 99 96 N (Bastal) : 384 400 784 270 217 297 784 BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: ANVÄNDA P-PILLER 36-72 70 71 59 76 79 71 JA 28 30 29 41 24 21 29 N (Bastal) : 384 400 784 270 217 297 784 BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: VARA NOGA MED HYGIENEN 37-84 81 83 81 79 87 83 JA 16 19 17 19 21 13 17 N (Bastal) : 384 400 784 270 217 297 784

42 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: ANVÄNDA PESSAR 38-96 94 95 96 94 94 95 JA 4 7 5 4 6 6 5 N (Bastal) : 384 400 784 270 217 297 784 BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: TESTA SIG INNAN SEX 39-59 66 63 73 59 56 63 JA 41 34 37 27 41 44 37 N (Bastal) : 384 400 784 270 217 297 784 BRA SKYDD MOT SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR: SEX UNDER SÄKRA PERIODER 40-92 90 91 88 94 92 91 JA 8 10 9 12 6 8 9 N (Bastal) : 384 400 784 270 217 297 784 VET EJ/OSÄKER PÅ VILKA SÄTT SOM ÄR BRA SOM SKYDD MOT DETTA 41-97 98 97 95 98 100 97 JA 3 2 3 5 2 0 3 N (Bastal) : 384 400 784 270 217 297 784 VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? KLAMYDIA 42-68 69 69 67 66 72 69 JA 32 31 31 33 34 28 31 N (Bastal) : 383 399 782 270 216 296 782 VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? AIDS 43-41 35 38 41 38 35 38 JA 59 65 62 59 63 65 62 N (Bastal) : 383 399 782 270 216 296 782 VILKA AV DESS SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? KONDYLOM/KÖNSVÅRTOR 44-83 88 85 87 85 83 85 JA 17 12 15 13 15 17 15 N (Bastal) : 383 399 782 270 216 296 782 VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? HERPES 45-67 63 65 73 66 57 65 JA 33 37 35 27 34 43 35 N (Bastal) : 383 399 782 270 216 296 782 VILKA AV DESSA SJUKDOMAR ORSAKAS AV VIRUS? GONORRÉ 46-78 76 77 82 81 71 77 JA 22 24 23 18 19 29 23 N (Bastal) : 383 399 782 270 216 296 782

43 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL VET EJ/OSÄKER PÅ VILKA AV DESSA SJUKDOMAR SOM ORSAKAS AV VIRUS 47-80 81 81 76 82 84 81 JA 20 19 19 24 18 16 19 N (Bastal) : 383 399 782 270 216 296 782 VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: MOA-MOTTAGNINGEN 48-87 85 86 83 91 85 86 JA 13 15 14 17 9 15 14 N (Bastal) : 385 401 786 272 217 297 786 VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: UNGDOMSMOTTAGNINGEN 49-5 8 7 10 7 4 7 JA 95 92 93 90 93 96 93 N (Bastal) : 385 401 786 272 217 297 786 VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: VACCINATIONSCENTRALEN 50-98 97 98 97 97 98 98 JA 2 3 2 3 3 2 2 N (Bastal) : 385 401 786 272 217 297 786 VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER PILLER: MÖDRAVÅRDEN 51-69 84 77 78 73 78 77 JA 31 16 23 22 27 22 23 N (Bastal) : 385 401 786 272 217 297 786 VAR KAN DU HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER: SOCIALTJÄNSTEN 52-98 97 98 97 97 99 98 JA 2 3 2 3 3 1 2 N (Bastal) : 385 401 786 272 217 297 786 VET EJ/OSÄKER VAR JAG KAN HÄMTA GRATIS KONDOMER ELLER P-PILLER 53-96 95 95 92 95 98 95 JA 4 5 5 8 5 2 5 N (Bastal) : 385 401 786 272 217 297 786 VID VILKEN TIDPUNKT I MENSTRUATIONSCYKELN BLIR KVINNAN LÄTTAS GRAVID? 54 UNDER MENSEN 8 13 11 18 7 7 11 2 VECKOR EFTER 36 32 34 23 36 43 34 PRECIS FÖRE 38 26 32 25 39 32 32 VET EJ/OSÄKER 17 26 22 34 16 15 22 FLER SVAR 0 3 1 1 1 2 1 N (Bastal) : 381 400 781 268 217 296 781

44 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL HUR UPPTÄCKER POJKAR NÄR DE KAN BLI PAPPOR? 55 KAN FÅ STÅND 10 5 8 11 5 7 8 RÖSTÄGET MÖRKNAR 2 3 2 4 1 2 2 FÅR SÄDESTÖMNING 52 57 55 38 61 65 55 KÄNNA SEXUELL 6 14 10 9 14 9 10 VET EJ/OSÄKER 20 9 15 25 12 7 15 FLER SVAR 10 10 10 13 7 10 10 N (Bastal) : 382 401 783 270 217 296 783 HUR MÄRKER EN MAN ATT HAN FÅTT PROSTATAPROBLEM: MÄRKS INTE ALLS 56-99 98 99 99 98 99 99 JA 1 2 1 1 2 1 1 N (Bastal) : 373 401 774 269 214 291 774 HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: SVÅRA URINTRÄNGNINGAR 57-57 52 55 62 50 51 55 JA 43 48 45 38 50 49 45 N (Bastal) : 373 401 774 269 214 291 774 HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: MÅSTE KISSA OFTA 58-74 70 72 75 74 67 72 JA 26 30 28 25 26 33 28 N (Bastal) : 373 401 774 269 214 291 774 HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: FÅR ONT I MAGEN 59-95 93 94 96 89 95 94 JA 5 7 6 4 11 5 6 N (Bastal) : 373 401 774 269 214 291 774 HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: PUNGEN SVULLNAR 60-82 85 84 87 80 84 84 JA 18 15 16 13 20 16 16 N (Bastal) : 373 401 774 269 214 291 774 HUR MÄRKER MÄN ATT DE HAR PROSTATAPROBLEM: UTSLAG O RODNAD KRING PUNG..61-81 87 84 84 83 85 84 JA 19 13 16 16 17 15 16 N (Bastal) : 373 401 774 269 214 291 774 VET EJ/OSÄKER PÅ HUR MAN UPPTÄCKER DETTA _ 62-63 69 66 56 75 70 66 JA 37 31 34 44 25 30 34 N (Bastal) : 373 401 774 269 214 291 774 VAD TROR DU GARDASIL SKYDDAR MOT? LIVMODERHALSCANCER? 63-8 38 23 27 21 21 23 JA 92 62 77 73 79 79 77 N (Bastal) : 385 398 783 270 216 297 783

45 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? KLAMYDIA? 64-89 81 85 82 87 87 85 JA 11 19 15 18 13 13 15 N (Bastal) : 385 398 783 270 216 297 783 VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? GONORRÉ? 65-98 93 96 97 95 94 96 JA 2 7 4 3 5 6 4 N (Bastal) : 385 398 783 270 216 297 783 VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? KONDYLOM? 66-83 91 87 92 86 84 87 JA 17 9 13 8 14 16 13 N (Bastal) : 385 398 783 270 216 297 783 VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? BRÖSTCANCER? 67-97 85 91 86 93 94 91 JA 3 15 9 14 7 6 9 N (Bastal) : 385 398 783 270 216 297 783 VAD SKYDDAR GARDASIL MOT? HEPATIT B? 68-88 80 84 83 84 86 84 JA 12 20 16 17 16 14 16 N (Bastal) : 385 398 783 270 216 297 783 VET EJ/OSÄKER VAD GARDASIL SKYDDAR MOT 69-94 79 86 81 89 89 86 JA 6 21 14 19 11 11 14 N (Bastal) : 385 398 783 270 216 297 783 TROR DU ATT VACCINET GER ETT SÄKERT SKYDD MOT DE SJUKDOMAR DU MARKERAT? 70 (VILLKOR: HAR SVARAT SKYDDAR MOT LIVMODERHALSCANCER) JA 62 57 60 65 56 59 60 NEJ 12 14 13 12 17 11 13 VET EJ/OSÄKER 25 29 27 23 27 29 27 N (Bastal) : 356 245 601 197 170 234 601 SMITTSKYDDSLAGEN: ALLA SMITTADE FÅR GRATIS MEDICIN 72-87 78 82 79 82 85 82 JA 13 22 18 21 18 15 18 N (Bastal) : 381 400 781 270 216 295 781 SMITTSKYDDSLAGEN: ALLA MAN HAFT SEXUELL KONTAKT MED MÅSTE SPÅRAS 73-61 64 62 85 56 47 62 JA 39 37 38 15 44 53 38 N (Bastal) : 381 400 781 270 216 295 781

46 DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL SMITTSKYDDSLAGEN: DU MÅSTE I FORTSÄTTNINGEN ALLTID ANVÄNDA KONDOM 74-88 86 87 83 88 90 87 JA 12 14 13 17 12 10 13 N (Bastal) : 381 400 781 270 216 295 781 SMITTSKYDDSLAGEN: ALLA PARTNERS DU HAFT SEX MED MÅSTE TESTAS 75-52 61 57 70 56 45 57 JA 48 39 43 30 44 55 43 N (Bastal) : 381 400 781 270 216 295 781 VET EJ/OSÄKER PÅ VAD SMITTSKYDDSLAGEN INNEBÄR 76-69 74 72 59 77 80 72 JA 31 26 28 41 23 20 28 N (Bastal) : 381 400 781 270 216 295 781 HUR KAN DU UPPTÄCKA ATT DU HAR KLAMYDIA? 77 URINPROV 48 42 45 38 46 51 45 BLODPROV 7 10 9 8 9 10 9 VÅRTOR KRING KÖ 7 12 10 6 14 10 10 GÅR EJ UPPTÄCK 1 3 2 2 3 2 2 VET EJ/OSÄKER 24 21 23 33 18 16 23 FLER SVAR 13 11 12 15 9 11 12 N (Bastal) : 381 396 777 264 217 296 777 HUR GAMMAL MÅSTE EN PERSON VARA FÖR ATT MAN SKA TILLÅTAS HA SEX MED 78 UNDER 14 ÅR 3 6 4 5 3 4 4 UNDER 15 ÅR 90 76 83 80 88 82 83 UNDER 16 ÅR 2 8 5 5 4 6 5 UNDER 17 ÅR 1 1 1 2 0 0 1 UNDER 18 ÅR 2 6 4 5 3 4 4 FLER SVAR 2 4 3 4 1 3 3 N (Bastal) : 381 398 779 266 217 296 779 KÄNNER DU TILL NÅGOT STÄLLE MAN KAN VÄNDA SIG FÖR RÅD O UPPLYSNINGAR 79 JA 86 74 80 68 81 89 80 NEJ 14 26 20 32 19 11 20 N (Bastal) : 376 399 775 265 216 294 775 VAD TYCKER DU OM SKOLANS NUVARANDE UNDERVISNING OM SEX/SAMLEVNAD? 80 MYCKET BRA 8 8 8 3 13 9 8 ++ 15 13 14 11 18 13 14 + 17 18 18 19 15 19 18 0 24 24 24 31 18 23 24-9 11 10 9 7 13 10 -- 11 9 10 11 7 10 10 MYCKET DÅLIGT 15 17 16 16 22 13 16 N (Bastal) : 377 391 768 257 216 295 768 MEAN (Medelv.) : 4.05 4.12 4.08 4.29 3.98 3.98 4.08

47 FRÅGORNA NEDAN ENDAST STÄLLDA TILL FLICKOR DITT KÖN? ÅRSKURS FLICKA POJKE TOTAL 7:AN 8:AN 9:AN TOTAL HAR DU TAGIT DEL AV INFO OM VACCINET MOT LIVMODERHALSCANCER? 81 JA 49 0 49 34 63 56 49 NEJ 51 0 51 66 37 44 51 N (Bastal) : 378 0 378 146 105 127 378 HAR DU VACCINERAT DIG MOT LIVMODERHALSCANCER? 82 JA PRIVAT 3 0 3 1 3 5 3 JA VIA KOMMUNEN 32 0 32 7 53 44 32 NEJ 65 0 65 93 44 50 65 N (Bastal) : 382 0 382 147 106 129 382 SKÄL TILL ATT INTE VACCINERA MIG: TYCKER INTE JAG BEHÖVER VACCINERA MIG 83-92 0 92 96 93 94 92 JA 8 0 8 4 16 12 8 N (Bastal) : 236 0 236 131 45 60 236 ÄR RÄDD FÖR EVENTUELLA BIVERKNINGAR AV VACCINET 84-90 0 90 95 93 78 90 JA 10 0 10 5 7 22 10 N (Bastal) : 236 0 236 131 45 60 236 VISSTE INTE ATT MAN KUNDE VACCINERA SIG 85-94 0 94 92 98 95 96 JA 6 0 6 8 2 5 4 N (Bastal) : 236 0 236 131 45 60 236 HAR PLANERAT ATT VACCINERA MIG MEN HAR INTE HUNNIT 86-42 0 42 39 47 43 42 JA 58 0 58 61 53 57 58 N (Bastal) : 236 0 236 131 45 60 236 MINA FÖRÄLDRAR VILL INTE ATT JAG SKA VACCINERA MIG 87-94 0 94 97 91 92 94 JA 6 0 6 3 9 8 6 N (Bastal) : 236 0 236 131 45 60 236 ANNAT SKÄL TILL ATT JAG INTE VACCINERAT MIG 88-74 0 74 72 73 80 74 JA 26 0 26 28 27 20 26 N (Bastal) : 236 0 236 131 45 60 236