#4 Jönköping 11 13 juni 2014 Rapporter
Innehåll 1. Ålderismprogrammet 2. Tankesmedja 3. Ett steg till 4. Pensioner och skatter 1
SPF:s program för att motverka ålderismen Rapport från ålderismprogrammet SPF skall identifiera och utmana ålderismen och eliminera dess konsekvenser Ålderism/äldrediskriminering Ålderism är en av samhällets djupa strukturer. Den gör det naturligt att nedvärdera äldre och placera dem utanför samhället. Mycken kraft och lång tid behövs för att förändra en sådan struktur. Ordet ålderism är relativt nytt på svenska. Det definieras som negativa attityder, stereotypier och diskriminering på grund av ålder, dvs. negativa föreställningar om människor baserat på deras ålder. Följden blir att den enskilde förnedras, känner sig mindervärdig och tappar livsglädjen. I litteraturen hävdas det ibland att ålderism inte förekommer, eftersom många äldre inte känner sig diskriminerade. Begränsande åldersnormer kan dock lätt uppfattas som naturliga av de äldre själva. Det kan kännas självklart att äldre skall ha sämre villkor, lägre krav och förväntningar. Om äldre istället reagerade som vid diskriminering i form av rasism eller sexism så skulle ålderism inte tolereras. Äldre skulle inte vara offer utan uppträda som agerande i en motståndskamp. Äldres roll i blir ett eget agerande, tydligt skilt från offerrollen. Det övergripande syftet med SPF:s program mot ålderism är att förändra de negativa attityder till äldre som finns i samhället, för att därmed förbättra äldres status, hälsa och delaktighet. Det är en långsiktig satsning som förutsätter aktiva och medvetna medlemmar och konkreta verksamheter inom flera områden. Förbundsstyrelsens beslut Baserat på ett beslut i förbundskongressen 2011 beslöt SPF:s förbundsstyrelse i januari 2012 om följande Upprop mot ålderism: Samhället ska: Bekämpa negativa attityder till äldre Avskaffa eller förändra ålderistiska lagar, regler och avtal Införa en ny lag mot åldersdiskriminering SPF ska: Öka kunskapen om ålderism bland medlemmarna och i samhället Utveckla och genomföra ett program för att identifiera och eliminera ålderismen Vidta konkreta åtgärder kring äldres arbete, boende och vård. Utse ansvariga i distrikt och föreningar som arbetar mot ålderism. 2
Uppropet fortsätter: Ålderismen kännetecknas av att medelålders anser sig veta hur barn och unga är därför att de har en egen erfarenhet. De anser sig också veta hur äldre människor är, baserat på den roll de ser att äldre har i samhället. De vill helst hålla det egna åldrandet ifrån sig genom att göra det osynligt. De har därför skaffat sig trosföreställningar, attityder, normer och värderingar för att rättfärdiga sina fördomar mot och nedvärdering eller diskriminering av äldre. Aktiviteter inom ålderismprogrammet Arbetet med att förverkliga ålderismprogrammet startade i början av 2012. Styrelsens arbetsutskott var styrgrupp, Lars Nilsson utsågs att ansvara för programmet och skapa en organisation för genomförandet. Ledningsgrupp för programmet blev gruppledarna för de olika arbetsgrupperna som presenteras nedan. Programmet kom att bygga på fyra handlingslinjer: Grunden i ålderismen är negativa attityder mot äldre. En handlingslinje är därför att motverka dessa attityder. Det finns lagar, regler, beteenden och sedvänjor i samhället som innebär ålderism. Analys av detta och konkreta åtgärder för att åstadkomma förändringar skall därför genomföras. SPF behöver initialt utveckla intern kompetens kring problematiken. Intern administration och struktur behöver anpassas för den nya verksamheten. Under 2012 hade programmets olika delar och detaljer klarnat, tillgänglig kunskap om ålderism från litteraturen hade samlades in och flera olika delverksamheter definierades. Detta konkretiserades initialt i sju arbetsgrupper. En av dessa (intern administration) kunde slutföra sitt arbete under året och en grupp som samlade in berättelser om ålderism från medlemmarna visade sig svår att genomföra. Bok om ålderism Boken Detta hade inte hänt mig om jag varit yngre har publicerats. Den är tänkt att ge läsarna/medlemmarna en översikt över hela den problematik som finns kring ålderism. Medlemsenkäter För att utröna hur SPF:s medlemmar drabbades av ålderism genomfördes en medlemsenkät tidigt under 2012. Denna upprepades tidigt under 2014, dels med samma frågor som tidigare, dels med nya frågor. Resultaten presenteras nedan. 3
Arbetsgrupper Attitydgruppen Ett avgörande element i ålderismen är negativa attityder mot äldre. Attitydgruppen arbetar för att analysera attityderna till äldre i olika sammanhang, och för att eliminera negativa och skapa positiva attityder till äldre, i första hand bland de egna medlemmarna och senare i samhället i övrigt. Lagar, regler, avtal Många lagar, regler och avtal är präglade av negativa attityder mot äldre. Det kan finnas sådana inom arbetslivet, banker, försäkringsbolag, sjukvården, social lagstiftningen etc. Gruppen gör kartläggningar av ålderistiska bestämmelser inom olika verksamheter, sammanställer rapporter och ger förslag till förändringar. Äldres läkemedelsbehandling SPF:s läkemedelsprojekt startades 2009 med syfte att förbättra äldres läkemedelsbehandling. Senare samma år inleddes samarbete med PRO och Apoteket AB i paraplyprojektet Koll på läkemedel. Det konkreta syftet är att försöka minska antalet läkemedel som äldre använder (multimedicinering) samt användningen av läkemedel som Socialstyrelsen anger bör undvikas vid behandling av äldre. Arbeta efter pensionsåldern Enligt Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) är ålderism det viktigaste hindret för äldre att kunna fortsätta arbeta. Många av SPF:s medlemmar vill dock vara yrkesaktiva även efter sin pensionering, vilket framgår av medlemsenkäterna 2012 och 2014 (nedan). Där visas också att ålderism är vanlig i samband med pensioneringen. Arbetsgruppens åtgärder syftar till att underlätta fortsatt arbete för de äldre som så vill. Hemtjänst och särskilt boende Området hjälp till äldre är omfattande och mångfasetterat, och en del av området berör äldres boende. Möjligheterna för SPF att aktivt arbeta för medlemmarna i denna fråga har analyserats av arbetsgruppen, och material till hjälp för medlemmarna har utarbetats. Explorerande verksamhet För vissa företeelser bedömdes en mer undersökande inställning vara lämplig. Det innebar att samla kunskap och utveckla kompetens innan ett handlingsprogram formuleras. Arbetsgruppen har bearbetat problem av typen närande-tärande, äldre lär sig nya saker och ålderism i språket. Intern administration Genomförandet av programmet mot ålderism kräver att många engageras och arbetet måste bygga på den specialistkompetens som många SPF:s medlemmar har. Därför finns nu möjligheten att ange sin yrkesbakgrund i medlemsregistret genom funktionen Min sida. Arbetsgruppen har därmed slutfört sitt uppdrag. 4
Resultat Medlemsenkäter om ålderism För att kartlägga medlemmarnas uppfattning om den nuvarande situationen, identifiera situationer och områden där ålderism kan tänkas förekomma, uppskatta i vilken grad SPF:s medlemmar drabbats och för att få underlag för programmets kommande aktiviteter, genomfördes en första enkätundersökning våren 2012. Den upprepades våren 2014, delvis med identiska frågor som i första enkäten, delvis med nya frågor. En detaljerad rapport finns tillgänglig på www.spf.se/alderism. En presentation av den första enkätens resultat har publicerats i tidskriften Äldre i centrum (nr 2, 2013 sid 42 43). Enkäten 2012 hade ett antal allmänna frågor som inte upprepades 2014. Svaren på dessa visar att de svarande generellt sett hade god hälsa. I den yngre gruppen hade 73 % mycket god eller god hälsa. Motsvarande siffra för den äldre gruppen var 52 %. Få personer (2 6 %) angav dålig eller mycket dålig hälsa. Datoranvändningen var ungefär dubbelt så hög i den yngre (83 %) som i den äldre gruppen (46 %). I enkäten frågades om högsta formella utbildning. Svaren visar att andelen universitetsutbildade bland de svarande i den yngre gruppen var ungefär dubbelt så hög som i övriga befolkningen i samma ålder och cirka fyra gånger så hög i den äldre gruppen. Medlemsenkäten 2014 hade högre svarsfrekvens i den yngre gruppen, fler svarande visste vad ordet ålderism betyder och fler anser sig drabbade av ålderism jämfört med enkäten 2012. Svarsfrekvensen ökade jämfört med 2012, från 61 % till 83 % för 65 74 år, men minskade från 52 % till 44 % för 75+. Kunskapen om vad ordet ålderism betyder hade mer än fördubblats från 13 % till 28 % i gruppen 65 74 år och ökat från 13 % till 16 % i den äldre gruppen. Ålderism upplevs inte i vardagen, men finns som underliggande attityder eller åsikter vilka blir synliga först i relation till enskilda händelser då 18 19 % rapporterat att de drabbats. Ålderism förekom (7 15 %) i samband med pensioneringen: Många uppmanades att gå i pension i förtid, de tvingades sluta på grund av kollektivavtal eller mobbades för att sluta arbeta. Andelen arbetade hade ökat tydligt i båda åldersgrupperna, för den yngre gruppen från 12 till 17 %. Intresset för fortsatt arbete ökade i båda åldersgrupperna, i den yngre gruppen från 37 % till 58 % och i den äldre gruppen från 24 % till 48 %, det sista en fördubbling. En stor andel (24 46 %) underskattar sig själva och anser att äldre tar jobb från yngre. Nära 40 % ansåg att de får sämre behandling i sjukvården för att de är gamla. Många ger hjälp i vardagen till anhöriga i en omfattning som är större än hela den samlade svenska hemtjänsten, vilken kostar 40 miljarder kr per år. En sammanfattning visar att 53 % av de svarande 65 74 år och 68 % i den gruppen 75+ någon gång hade drabbats av ålderism, vilket är 10 20 procentenheter högre än i enkäten 2012. 5
Medlemsenkäten 2014 visar att vissa saker som framkom i enkäten 2012 nu bekräftats i enkäten 2014. Det gäller ålderism vid enstaka händelser av många olika slag som hade upplevts av 10 19 % i de två enkäterna, och ålderism i samband med pensionering som rapporterades av omkring 10 % av de svarande. Då man behövde hjälp i vardagen ville majoriteten (drygt 50 %) i båda enkäterna få hjälp i det egna hemmet, en dryg tredjedel ville bo i servicelägenhet och 6 8 % ville flytta till särskilt boende. Den totala andelen som drabbats av ålderism ökade från drygt 40 % till 53 68 %. Orsaken kan hänga samman med att allt fler vet vad ordet ålderism betyder, och därför blivit mer benägna att rapportera. Enkäten 2014 hade även nya frågor om attityder, sjukvård och hjälp av anhöriga i vardagen. Attityder. För att motverka ålderism är det rimligt att i första hand motverka ålderistiska attityder bland de äldre själva. Detta undersöktes med sex olika frågor i enkäten 2014. Majoriteten av de svarande ansåg att äldres erfarenhet och kompetens används för lite, att äldre är en outnyttjad resurs, att äldre har förmåga, roll och värde och att de är närande och inte tärande. Trots detta ansåg nära hälften av de svarande från båda åldersgrupperna att en ökande andel äldre i befolkningen är en börda för samhället. Det antyder en egen underskattning, vilket är ett uttryck för egen ålderism. Detta går inte ihop med synen på äldre som närande och som en outnyttjad resurs. De pessimistiska argument som finns i samhällsdebatten t.ex. om en framtida äldrebomb kan ha bidragit till inställningen. Då det gäller arbete svarade en stor andel (24 36 %) att äldre inte klarar ett modernt arbetsliv. Drygt 40 % instämmer i att äldre tar jobb från yngre vilket är en felaktig myt enligt Pensionsåldersutredningen (Se SOU 2013:25) som utrett detta. Samtidigt svarar 17 % att de fortfarande arbetar och hälften av de svarande har intresse av fortsatt arbete. En sammanfattning är att samtidigt som det finns ett gott självförtroende bland de svarande så finns också en egen underskattning, en tveksamhet om att klara ett modernt arbetsliv och känsla av att ta jobb från yngre. Detta kan kallas en egen ålderism. Sjukvård. I enkäten 2014 ställdes frågan Tror du att äldre får sämre behandling i sjukvården för att de är för gamla?. Hela 36 39 % svarade ja på frågan. Den misstro mot vården som detta antyder kan hänga ihop med rädsla eller obehag inför sjukvården, men kan också bygga på egen erfarenhet av sämre vård, t.ex. för många mediciner eller olämplig läkemedelsbehandling, som till stor del beror på bristande engagemang för de äldres situation, dvs. ålderism. Hjälp till anhöriga. Många äldre gör värdeskapande insatser efter det ordinarie arbetslivet. De ser sig själva som närande och icke tärande. För att kvantifiera de insatser som görs för att hjälpa anhöriga och vänner med vardagssysslor ställdes frågan: Hjälper du en äldre anhörig eller vän med vardagsbestyr så att han/hon inte behöver anlita samhällets tjänster?. Ungefär lika stor andel (14 15%) i de två åldersgrupperna svarade ja. Omfattningen var 7 8 timmar per person och vecka. Om detta resultat extrapoleras till hela befolkningen 65+, så skulle det betyda en hjälpinsats som är större än hela den samlade kommunala hemtjänsten. Enligt Socialstyrelsens beräkningar kostar hemtjänsten omkring 40 miljarder kr/år i landet. En rimligt säker slutsats är att värdet av pensionärers hjälpinsatser ligger i den storleksordningen. 6
Hela enkäten 2014 och alla resultat finns i bilagan till rapporten och även på www.spf.se/alderism. Resultat från arbetsgrupperna De olika arbetsgruppernas inriktning presenterades ovan. Här följer en sammanställning av de viktigaste resultaten. Attitydgruppen Gruppen har analyserat attityderna till äldre i olika sammanhang. Detta visar att en majoritet av svenska folket har en positiv attityd till äldres välfärd. En majoritet (70 %) anser att samhällets utgifter för Stöd till äldre (pensioner, äldreomsorg mm) bör ökas och 73 % kan tänka sig att själva betala mer i skatt om det går till stöd till äldre. Om attityden till äldre bland folk i allmänhet är positiv så är den snarast negativ i politiken. Pensionerna har försämrats jämfört med ATP och anslagen till äldreomsorg och antalet anställda i äldrevården minskar. I samband med valen ökar intresset för de äldre, men bland kandidaterna på röstsedlarna prioriteras yngre framför äldre. Svenska studier visar att arbetsgivare generellt är negativa till äldre arbetskraft. De ser äldre som mindre flexibla, de saknar potential för utveckling osv. Dessa bedömningar tycks dock bygga på irrationella argument. Enligt en rapport från Pensionsmyndigheten 2013 tycks arbetsgivare och fackförbund få en allt mer positiv syn på äldre arbetstagare, och äldres arbetsförhållanden har också förbättrats under de senaste åren. Lagar, regler, avtal Många lagar, regler och avtal är präglade av negativa attityder mot äldre. Arbetsgruppen har kartlagt ålderistiska bestämmelser främst bland lagar och andra författningar och sammanställt resultatet i en rapport. Ytterligare granskning av regelsystem pågår. I en skrivelse till justitieministern och Civilutskottet har SPF begärt en översyn av överförmyndarorganisationen och därmed sammanhängande verksamhet, vilket bör leda till särskild lagstiftning. En kartläggning av synen på äldre arbetskraft bland arbetsmarknadens parter pågår. Äldres läkemedelsbehandling. SPF:s läkemedelsprojekt startades ett par år före ålderismprogrammet. Problemen med äldres läkemedelsbehandling beror till stor del på brist på engagemang för äldre, dvs. ålderism. Därför har läkemedelsprojektet lagts in i ålderismprogrammet. För att skapa en fältorganisation har distrikten utsett apotekare, läkare och sjuksköterskor bland sina medlemmar att vara distriktens läkemedelsansvariga och engagera föreningarna för verksamheten. Ett mycket stort antal seminarier, föredrag månadsmöten har handlat om äldres läkemedelsbehandling. De läkemedelsansvariga har varit samlade för konferenser varje år sedan 2010. Under 2011, det första år då programmet skulle kunna påverka läkemedelsanvändningen, minskade multimedicineringen hos äldre, och både under 2012 och 2013 skedde en tydlig nedgång i användningen av olämpliga läkemedel. 7
Koll på läkemedel fick under 2012 Dagens Medicins hederspris med följande motivering: I ett kraftfullt samarbete har hederspristagarna drivit ett långsiktigt opinionsarbete med mål att sprida kunskap, skapa dialog och väcka debatt. Med fokus på att engagera och stärka äldre att ta egen makt över sin hälsa och sin läkemedelsbehandling har insatserna fått stor genomslagskraft och tydliga politiska resultat. Under 2013 fick projektet ett anslag på 1 miljon kr från regeringen för att engagera kommunerna för förbättring av äldres läkemedelsbehandling. Anslaget användes för att arrangera sju olika konferenser med KPR-ledamöter för de cirka 150 kommuner där äldres läkemedelsbehandling då det gäller multimedicinering och olämpliga läkemedel var sämre än riksgenomsnittet. Resultaten från Koll på läkemedel har presenterats vid seminarier i Almedalen 2011, 2012 och 2013 och två rapporter har publicerats i Läkartidningen. SPF medverkar i en referensgrupp till SKL:s satsning Bättre liv för sjuka äldre. Arbeta efter pensionsåldern Gruppen har kartlagt de möjligheter och hinder som finns för äldre på arbetsmarknaden. Detta har presenterats i olika föredrag och även i en rapport: Gärna medalj och pension men låt oss bestämma när. Ett seminarium kring rapporten hölls i Almedalen 2013. En medlemsbroschyr, Vad vill du göra som pensionär, kring villkoren för äldres arbete har börjat distribueras till föreningarna. Några konkreta hinder för fortsatt anställning har uppmärksammats: En enskild firma eller aktiebolag erbjuder fördelar för både arbetsgivare och anställd. Detta är dock inte möjligt enligt skollagen för de lärare som vill fortsätta efter 65/67 under denna verksamhetsform. Allmänt gäller också att man inom hela det samhälleliga området måste erbjuda sina tjänster enligt ett upphandlingsförfarande som missgynnar småföretag. En fortsatt anställning efter 67 års ålder är svårt inom stat, landsting och kommun. Enkäten 2014 visade också att 17 % av de svarande 65 74 år arbetade fortfarande och att ytterligare 58 % kunde tänka sig att göra det. Viljan bland medlemmarna att i någon form kunna fortsätta arbeta efter ordinarie pensionsålder är således stark. Möjligheterna att kunna underlätta för medlemmar att starta eget företag håller på att utredas. Hemtjänst och särskilt boende Arbetsgruppens ursprungliga uppdrag var att undersöka om SPF skulle kunna certifiera äldreboenden, men detta visade sig för svårt i praktiken. Arbetsgruppen har därför koncentrerats sig på att utarbeta information till medlemmarna kring hemtjänst och särskilt boende. Medlemsenkäterna 2012 och 2014 visar båda att det viktigaste för medlemmarna då det gäller hemtjänst/särskilt boende är att bli respekterad som person. Då vårdbehoven gör att hjälp behövs i vardagen ville majoriteten av medlemmarna bo kvar hemma med någon form av hjälp och endast 6 8 % ville flytta till särskilt boende. I ett omfattande bakgrundsarbete har studiebesök gjorts vid ett flertal äldreboenden och hemtjänstföretag och personalen har intervjuats. Enkäten 2012 visade att medlemmarnas kunskap om den egna kommunen var mycket bristfällig. För att stödja medlemmarna vid kontakt med kommunerna kring hemtjänst/särskilt boende har guiden Tips och råd inför val av äldreboende utarbetats. Broschyren ger råd kring val av 8
särskilt boende, och den har gjorts tillgänglig för medlemmarna. Ytterligare broschyr en guide kring vad man skall tänka på då det gäller hemtjänsten håller på att utarbetas. Explorerande verksamhet I en svart-vit beskrivning av samhället användes ibland en argumentation baserat på två extremer, där medborgarna delas in i närande och tärande. I den närande gruppen återfinns de som arbetar, främst i konkurrensutsatt verksamhet. I den tärande gruppen återfinns de som arbetar i offentlig verksamhet samt de som anses utnyttja välfärden allt för mycket. I båda medlemsenkäterna 2012 och 2014 svarade majoriteten att de ansåg sig vara närande. I en rapport med data från finansdepartementet har arbetsgruppen visat att det s.k. nettobidraget för individer under hela livsloppet, är negativt för unga och gamla individer och positivt under mellanåldern. Positiva och negativa bidrag tar i stort sett ut varandra. Slutsatsen är att individer är ungefär lika mycket närande som tärande under livsloppet. Försöksverksamhet har också med framgång bedrivits där unga lär äldre, i detta fall gymnasieelever lär äldre praktiskt arbete vid datorn. Övriga aktiviteter Distrikten har utsett ålderismansvariga som skall verka för att kunskapen om ålderism sprids till föreningarna. En folder: Detta hade aldrig hänt mig om jag varit yngre har tryckts. Den är avsedd för SPF:s medlemmar och den har spridits till alla föreningar. Ålderismprogrammet har presenterats vid två välbesökta SPF:s seminarier i Almedalen 2012 och 2013. Ett stort antal föredrag och temadagar om ålderism och om läkemedelsprojektet har hållits i distrikt och föreningar. Fortsatt arbete Fortsättningen av ålderismprogrammets olika områden kommer att arbetas in i de Mål och Riktlinjer som kongressen fastställer. 9
Rapport från SPFs Tankesmedja Bakgrund: Syftet med SPFs Tankesmedja är att skåda in i framtiden, fundera och tänka fram goda idéer, analyser och redovisa kommande verkligheter och aktiviteter som förbundet bör planera inför. Tidsperspektivet bör ligga minst tio år framåt. Den närliggande framtiden måste befintlig organisation klara av att hantera. Tankesmedjan förväntas rapportera två gånger per år till Arbetsutskottet. Samhället om tio år: Samhället kommer att ha förändrats på sätt som vi bara kan sia om. Pensionsåldern har med största sannolikhet höjts, men samtidigt har begreppet pensionsålder blivit mer flytande, om det ens finns kvar. Landstingen kan ha lagts ner. Verkligheten är en annan än idag. Det vi vet är att andelen äldre i samhället har ökat. Behovet av anhöriginsatser och volontärtjänster är större än i dag, och det kommer att behövas starka förbund som kan föra äldres talan på en hög nivå. Samtidigt blir den äldre delen av befolkningen en allt viktigare konsumentgrupp för företag. Konkurrensen om målgruppen kommer att öka. IT-kunnigheten har ökat betydligt. Kontanthanteringen har minskat ytterligare. Det är dagens 55-åringar som om tio år rimligen står för den huvudsakliga rekryteringen till förbundet. Ska SPF kunna möta behoven och kraven hos framtidens medlemmar och vara ett modernt förbund om tio år, så måste arbetet inledas redan idag. 1: Organisation: Redan idag hör många medlemmar av sig till förbundet centralt angående adressbyten, medlemsavgifter, förmåner och försäkringar. Dagens nyblivna pensionärer förväntar sig professionalitet och hög tillgänglighet, och i första hand vill man använda sig av nätet eller kontakta förbundets kansli med sina frågor. Vissa känner inte ens till vilken lokal förening de tillhör, utan ser sig som medlemmar i SPF. Dagens system, där man hänvisas till sin lokala förening, och inte sällan ett privat telefonnummer med sina frågor, framstår som krångligt, otidsenligt och kan väcka irritation när förbundet bör sträva efter enkelhet, tydlighet och tillgänglighet. I framtiden har förbundet professionaliserats. Föreningar och distrikt avlastas genom att ansvaret för många administrativa uppgifter, som medlemsregistrering och andra stödfunktioner, har flyttat till kansliet, och i huvudsak sköts digitalt. I ett längre perspektiv blir distrikten överflödiga och förbundet får en plattare organisation med närmare kontakt mellan lokala klubbar/intresseföreningar och det centrala förbundet. 10
2: Verksamhet: Föreningsengagemanget som det sett ut är på väg att förändras. Idag vill många påverka genom att stödja intresseorganisationer, utan att för den skull engagera sig personligen i verksamheten. Inom SPF ser vi att medlemsmöten eller lokala aktiviteter framför allt attraherar den äldre målgruppen. Det finns tendenser till att nyblivna pensionärer går med i förbundet, men vänder i dörren och sedan kommer tillbaka först på äldre dagar. Ska vi maximera medlemsantalet i förbundet måste vi finna sätt att hålla kvar även dessa nyblivna pensionärer. Det kan göras genom att profilera förbundet mer som en intresseorganisation. SPF rör sig redan mot att i allt högre grad välkomna alla som stödjer organisationens intressen som medlemmar, oavsett ålder. Sociala kontakter är dock viktiga av flera anledningar, inte minst av hälsoskäl. De medlemmar som önskar ska även i fortsättningen kunna ägna sig åt aktiviteter och träffar i regi av lokala klubbar och intresseklubbar. Även folk i glesbygd eller folk med minskad rörlighet ska kunna ha social kontakt, och där det är lämpligt bör aktiviteter erbjudas via nätet, till exempel via Skype. Den digitala utvecklingen kommer att ha nått långt om tio år. Dagens månadsmöten kommer att bli en allt mindre vanlig form för sociala träffar. I framtiden är SPF mer av en kamp- och intresseorganisation som ägnar sig åt att bevaka och driva äldrefrågor lokalt, nationellt samt på individnivå. Förbundet fyller den funktion ett fackförbund har under de yrkesverksamma åren, genom att stärka äldres position och tillhandahålla resurser i form av ombudsmän för att hjälpa enskilda medlemmar som råkar illa ut eller behöver hjälp med till exempel anhörigfrågor, juridik, pensioner eller omsorg. Medlemmarna kan själva välja i vilken grad de vill engagera sig. De lokala föreningarna har fått en mindre formell roll, och bytt namn från föreningar till klubbar. Klubbar kan ägna sig åt olika verksamheter, någon kanske är mer inriktad på det rent sociala, medan andra fokuserar på motion och folkhälsa eller på att påverka den lokala politiken. Klubbarna får pengar från förbundet. En medlem kan välja att stå utanför klubbarna, eller vara med i flera klubbar samtidigt. Den som är med i SPF är välkommen på alla SPFs aktiviteter, oavsett var i landet eller i vilken klubbs regi dessa aktiviteter äger rum. Klubbarna kan även vara geografiskt obundna där medlemmarna knyts samman av intresse snarare än av geografisk närhet och i huvudsak har kontakt med varandra via internet. Tänkbara ämnen för sådana klubbar kan vara fågelintresse, motorcyklar, anhörigvård eller läkemedelssamordning. Styrelser kommer fortfarande att behövas för att hålla i verksamheten i klubbarna. Styrelsemedlemmarna ska arvoderas för att underlätta rekrytering. 3: Medlemsavgift Ett modernt förbund måste erbjuda moderna betalningslösningar. Det ska vara en kort väg mellan tanke och handling för den som önskar bli medlem. I princip ska man kunna bli medlem 11
i biljettkön med hjälp av sin telefon, för att sedan kunna använda SPF-rabatten när man kommer fram till luckan. För att sådana tjänster ska fungera krävs tydlighet, vilket uppnås via en enhetlig medlemsavgift. Enhetlig medlemsavgift kan också möjliggöra tjänster månadsvis betalningar eller autogiro. Vad kostar det är en berättigad fråga från en potentiell medlem. Den frågan kan idag inte besvaras med ett rakt svar, då det beror på vilken av de 830 föreningarna i förbundet personen väljer att gå med i. Det signalerar otydlighet. I framtiden har SPF infört enhetlig medlemsavgift. Avgiften är densamma för alla medlemmar i förbundet, oavsett om man är med i en klubb eller direktansluten. Medlemsavgifterna betalas in via förbundet centralt, och för nya medlemmar sker detta i huvudsak direkt via förbundets hemsida, via dator, mobiltelefon eller andra digitala betalningslösningar. Att medlemsavgiften betalas in centralt och är enhetlig gör det också att medlemmar kan fortsätta betala in som tidigare, trots att de flyttar eller byter klubb Medlemsavgiftens nivå är bättre anpassad till medlemmarnas förväntningar på organisationen och högre än idag. 4: Synlighet SPF ska vara det första alternativet media tänker på när de rapporterar om äldrefrågor. För att åstadkomma detta krävs tydliga budskap och resurser för marknadsåtgärder samt en fortsatt stark informationsavdelning. Informationsavdelningen kommer att få en allt viktigare roll i takt med att konkurrensen om medieutrymmet ökar. Idag har samtliga fem stora pensionärsförbund namn som består av bokstavsförkortningar. För en icke insatt person är det svårt att skilja på de olika namnen. För att sticka ut bör SPF därför välja ett namn som är utformat på ett annat sätt. I framtiden har SPF en fortsatt stark informationsavdelning och satsar på att synas. 5: Frivilliginsatser: En åldrande befolkning och minskade resurser gör att frivilliga insatser kommer att bli allt viktigare för äldre. Volontärverksamhet har dessutom stora fördelar för den som ägnar sig åt volontärarbetet, genom att man känner sig behövd och uppskattad. På flera håll har SPF redan kommit långt inom detta område. I framtiden samarbetar SPF med andra frivilligorganisationer och kommuner om att bedriva volontärverksamhet där det behövs. SPF blir en kanal in till volontärverksamheten. 6: Forskning: Om tio år kommer det att finnas många fler äldre än idag. Behovet av kunskap och kompetens kommer att öka. Samhället måste anpassas för en äldre befolkning. 12
Det ligger i SPFs medlemmars intresse att det bedrivs god äldreforskning i Sverige, inom ämnen som vård, omsorg, geriatrik, teknik och hjälpmedel. SPF vinner på att förknippas med sådan forskning. I framtiden har SPF en mer aktiv roll inom äldreforskningen i Sverige genom att till exempel ha inrättat en forskningsfond dit samarbetspartners och SPFs medlemmar kan skänka pengar. SPF har även sett över möjligheterna att, tillsammans med samarbetspartners, sponsra en professur vid ett svenskt universitet i Sverige för att den vägen stimulera fler läkare att specialisera sig inom geriatrik. Möjligheten finns även att SPF ställer sig bakom ett geriatriskt kompetenscenter. 7: Utbildning: Utbildningar kan både vara ett sätt att stärka enskilda medlemmar i deras vardag och att stärka förbundet och äldrefrågorna genom att utbilda styrelsemedlemmar, KPR-ledamöter och liknande. Om SPF ska ägna sig åt volontärverksamhet kommer det att finnas utbildningsbehov även där. I framtiden erbjuder SPF, förutom interna utbildningar och utbildningar i ämnen som skatter, ekonomi, mathållning och säkerhet, en utbildning riktad till yngre medlemmar som ännu inte hunnit gå i pension, med temat Så förbereder du dig inför pensionen. En stor del av SPFs utbildningar sköts på distans via nätet, vilket gör att alla som går kurserna får exakt samma information. Kursdeltagandet är flexibelt. Som deltagare kan du själv välja vid vilket tillfälle du vill gå kursen. Sammantaget bidrar detta till att fler kan gå kurserna. Genom att ha kurser färdiga på nätet är det också enkelt att utbilda nya styrelseledamöter fortlöpande, så att inte kompetens försvinner ur styrelser då ledamöter slutar. Även lokala klubbar med stort upptagningsområde eller nätbaserade intresseklubbar kan använda sig av digitala kurser för att utbilda sina medlemmar. 8: IT-service Om tio år beräknas så gott som hundra procent av Sveriges befolkning använda internt och digitala tjänster. Eftersom en allt större del av förbundets utbildningar och verksamhet samt kommunikationen mellan medlemmar, klubbar och förbundet centralt bedrivs digitalt i framtiden kommer kansliet att behöva förstärkas med en IT-avdelning. I framtiden har SPF en central IT-avdelning som ger support och fungerar som stöd till såväl SPF centralt som till lokala och internetbaserade klubbar. 9: Tjänster: För att attrahera medlemmar och ge dem ett mervärde finns det många tjänster där SPF kan engagera sig. Redan idag finns SPF-föreningar som byggt egna seniorboenden i form av bostadsrättsföreningar. I framtiden finns opartiska ombud/rådgivare på kansliet som har fasta telefontider då de svarar på frågor från enskilda medlemmar i till exempel familjejuridiska frågor, familjeekonomi, omsorg, pensioner osv. 13
I framtiden är det tänkbart att SPF drivit detta vidare, och står bakom flera seniorboenden med varierande driftsformer, till exempel kollektivhus eller insatslägenheter. Ett tänkbart scenario är även att SPF har en egen hemtjänst, eller har knutit till sig en befintlig hemtjänst. Även inom bank- och resebranschen kan SPF tänkas knyta till sig företag i större utsträckning än idag, med tjänster som är anpassade efter målgruppen. Syftet är dels att erbjuda medlemmar ett mervärde, dels att stärka äldres position och bemöta åldersdiskriminering genom att till exempel erbjuda banklån och sparformer som inte särbehandlar äldre. 10: Samarbeten: I framtiden kommer SPF att delta mer i internationella samarbeten, samt ha utökat samarbetet med relevanta myndigheter och institut. 11: Förbundets namn SPF ska vara ett förbund som möter framtiden, som fortsätter locka nya medlemmar, och som visar att seniorer är en grupp som ser framåt. SPF ska utmärka sig gentemot övriga pensionärsförbund. Genom att bryta mot trenden med förbundsnamn i form av bokstavsförkortningar, vars innebörd är otydliga för alla som inte känner till dem, blir det enklare för omgivningen att förstå vilka frågor förbundet driver. Pensionsbegreppet står inför förändring. Allt fler äldre startar företag eller väljer att jobba kvar på deltid även efter pensionen. Om tio år kommer pensionsåldern att ha höjts, och själva begreppet pensionsålder att ha luckrats upp. SPF har även öppnat för medlemsskap bland dem som vill stötta förbundets frågor, utan att för den skull själva vara pensionärer. Att förbundet mer och mer profilerar sig som en intresseorganisation bör också demonstreras med ett namnbyte. Redan idag författas brev och utskick digitalt innan de skrivs ut. Tryckta brevpapper med brevhuvuden används knappt, utan eventuella brevhuvuden finns digitalt. Det innebär att ett namnbyte inte behöver innebära så stora kostnader rent trycksaksmässigt. Det finns heller ingen anledning att sluta använda block och kuvert med det gamla namnet, de kan användas under en övergångsperiod tills de har tagit slut. I framtiden har förbundet bytt namn till Seniorerna, för att signalera förbundets utveckling och tydliggöra vilken intressegrupp förbundet representerar. Tankesmedjans ledamöter: Ingela Lindberger, Maritta Selin, Gösta Bucht, Gerdt Sundström och Frida Johansson. 14
Ett steg till om SPF och framtiden Bakgrund Vi lever i en värld i snabb, accelererande förvandling. Det svenska samhället ser inte ut som det gjorde när pensionärsrörelsen formades och startade. Men både grunden i verksamheten och den organisatoriska strukturen är i mångt och mycket densamma. Några identifierade samhällstrender som starkt kan påverka pensionärsföreningarnas förutsättningar är: Demografin Vi lever allt längre med allt bättre hälsa. Andelen äldre i befolkningen växer samtidigt som det blir färre yngre. Gruppen pensionärer antas i mitten av år 2020-talet utgöra en fjärdedel av Sveriges medborgare. Om 20 år har andelen medborgare som är 80 plus nära nog fördubblats från dagens cirka en halv miljon. Individualiseringen i kollektivet Människors behov av självförverkligande växer i samma takt som medborgarnas krav på föreningar, företag och myndigheter ökar. Man markerar sin livsstil genom medvetna val av aktiviteter, attribut och sammanhang. Valen och alternativen blir allt fler och med det också mer nischade. Samhällsutveckling Gränserna mellan offentlig-, privat- och ideell sektor suddas sakta ut och vi kan vänta oss att den ideella sektorn utvecklas till en egen konkurrensutsatt bransch. Utvecklingen talar också för att det sker en förflyttning från ideologibaserad till en mer aktivitetsbaserad verksamhet och organisation. Föreningen blir en av aktörerna på marknaden. Nya sätt att kommunicera Tillgängligheten blir allt viktigare. Syns du inte så finns du inte. Behovet av att kommunicera är starkt och det uppstår ständigt nya kanaler för kommunikation där de digitala alternativen tar allt större plats. Många är redan idag online vilket innebär en snabb och omedelbar tillgång till information och kunskap. Om organisationen ska finnas med som ett alternativ när seniorerna ska välja fritidssysselsättning eller organisationstillhörighet måste de profilera sin verksamhet i medier som påverkar människors beslut. Arbetsmodellen Ett steg till Med SPFs framtid som utgångspunkt beslutade styrelsen år 2012 att starta ett flerårigt förnyelsearbete som involverade hela organisationen. Syftet var att få fram en färdriktning mot förnyelse inom SPF. Med hjälp av Studieförbundet Vuxenskolan och metoden Ett steg till fick alla distrikt, föreningar och medlemmar en möjlighet att vara med och forma SPFs framtid genom samtal i dialog med utgångspunkt från givna frågeställningar. Varför är jag med i SPF? Vad är SPF bra på och vad kan bli bättre? Hur ser framtidens SPF ut? 15
Resultaten från samtalen sammanställdes sedan i en handlingsplan med målet att nå framtids - bilden av SPF. Föreningarnas synpunkter sändes in till distrikten som i sin tur sammanställde alla föreningarnas resultat och skickade till förbundet. En arbetsgrupp, tillsatt av förbundsstyrelsen, fick därefter i uppgift att analysera distriktens sammanställningar. Resultat Förbundet har mottagit sammanställningar från 21 av 27 distrikt och av kommentarerna kan det utläsas att cirka femtio procent av alla föreningarna har genomfört Ett steg till på något sätt. På många håll har det varit svårt att få föreningarna att engagera sig i arbetet vilket har medfört ett lågt deltagande. Men på andra håll har engagemanget varit mycket högt och föreningarna har angivit att arbetet har varit spännande och givande för det fortsatta arbetet i föreningen. Varför är jag med i SPF? Ett tydligt resultat från Ett steg till arbetet är att medlemmarna i första hand är medlem för den sociala gemenskapen och attraktiva aktiviteter. Därefter anger man inflytande och möjligheten att påverka som orsak till medlemskap. Att bidra med kompetens, att hjälpa ensamma, att känna sig behövd och ha en sysselsättning är andra faktorer som gör att man är medlem i SPF. Resultatet ger inte en komplett bild av varför man är medlem, då en stor del av medlemmarna inte har varit med och arbetet med Ett steg till, de är vad vi kallar passiva medlemmar medlemmar som aldrig är med på några möten eller aktiviteter. Vad är SPF bra på och vad kan bli bättre? De områden som i de flesta av rapporterna sågs som förbättringsområden var samtidigt områden som SPF redan idag ansåg sig vara bra på. Det handlar om information, media-hantering, samarbete, att synas, att genomföra aktiviteter, marknadsföring, påverkan i och utanför pensionärsråden, hitta fler engagerade medlemmar, nytänkande, försäkringar, profilering, engagemang, intern kommunikation, ledarförsörjning, att använda kompetens och att möta yngre seniorer. Hur ser framtidens SPF ut? Framtidsbilden är att SPF har större inflytande, är modernare och har en tydlig identitet. Man profilerar sig, syns och hörs, och är mer känt. Engagerar yngre pensionärer, bildar opinion, är en remissinstans och ger bättre information till medlemmar. SPF samverkar med andra, är bra på marknadsföring och att utnyttja digitala medier. Värvar fler medlemmar, ger bättre medlemsvård, genomför rätt aktiviteter i tiden och deltar i debatten i medier samt har goda regeringskontakter. SPF driver frågor för en bra seniortid både socialt och ekonomiskt. Förbund, distrikt och föreningar samarbetar och känner samhörighet. Förbättrad ekonomi i föreningarna. Att bli medlem är enkelt och hanteras snabbt via nätet och på en gång genom bland annat möjligheten att använda autogiro. Alla känner till SPFs vision. 16
Framtidsvision Utifrån sammanställningarna har arbetsgruppen identifierat fyra specifika utvecklingsområden baserat på hela organisationens syn på sig själv. Områden som man i föreningar, distrikt och förbund parallellt bör arbeta med för att nå framtidens SPF en enad organisation som tillsammans når framgång både utåt i samhället och inåt för medlemmarna. Dessa områden bildar tillsammans en vision om SPFs önskvärda framtida tillstånd. Vi-anda och identitet Organisationen präglas av en vi-anda där vi samarbetar, stödjer och hjälper varandra. SPFs identitet, utåt och inåt, är känd och det är tydligt vad som skiljer oss från andra pensionärsorganisationer. Engagerade medlemmar i föreningar, distrikt och förbund bidrar och arbetar för framtidens SPF. Genom samsyn och samarbete, får vi stark vi-känsla och identitet. Rekrytera och behålla SPF får nya medlemmar genom en aktiv, medveten rekrytering samt genom att sätta värde på de medlemmar vi redan har. Detta görs genom verksamhet, programutbud och agerande av god kvalitet. Genomförande som kontinuerligt utvecklas och anpassas efter medlemmarnas behov, önskemål och intresse. Medlemmarna blir våra främsta marknadsförare och medverkar till att värva nya medlemmar. Genom trivsel och nöjda medlemmar som kan bidra och pratar gott om SPF ökar gemenskapen och vi blir mer attraktiva. Påverkan och inflytande SPF ökar sitt inflytande i äldrefrågor och arbetar aktivt med påverkan och opinionsbildning. Det vi åstadkommer gör skillnad för äldre i samhället och uppmärksammas i media. Pensionärsrådens ledamöter är kompetenta, drivna och aktiva. Genom kompetenta medlemmar som vill påverka och kräver inflytande gör vi skillnad. Synas och höras SPF syns och hörs i media. SPF har ett attraktivt varumärke som stärker bilden av SPF hos medlemmar, blivande medlemmar, politiker, medier och andra. SPF är en organisation som är känd, tydlig och som går att lita på. SPF blir tillfrågade. Informationen och kommunikationen inom hela organisationen har blivit bättre och vi använder modern teknik och sociala medier. Tillsammans kan vi göra avtryck, vi syns och hörs. Organisation i rörelse För att göra avtryck och ta stegen till utveckling och förnyelse behövs en gemensam kraftsamling. Alla föreningar, alla distrikt och förbundet gör årligen en egen verksamhetsplan med fokus på framtidsvisionen. I samband med den årliga verksamhetsplaneringen i förening, distrikt och förbund sätta upp mål och en handlingsplan för de prioriterade områdena samt väga in kongressbeslut, medlemmarnas önskemål och andra viktiga omvärldsfaktorer som är att beakta i planeringen. Som hjälp till detta kommer en enkel modell att tas fram tillsammans med SV. De prioriterade områdena är: Vi-anda och identitet Rekrytera och behålla Påverka och inflytande Synas och höras 17
Förslag till fortsatt inre arbete inom SPF Att anta SPF framtidsvision Att föreningar, distrikt och förbund påbörjar och genomför arbetet för att nå framtidvisonen under kongressperioden. 18
Pensioner och skatter SPF har sedan föregående kongress fört fram kraven på att inkomstpensionssystemet ska förstärkas så att den automatiska balanseringen, den så kallade bromsen, kan avskaffas och att arbetsinkomster och pensioner ska beskattas lika. År 2011 sänktes pensionerna för andra året i rad med 4,3 %, totalt med 7,3 % sedan år 2010. År 2012 höjdes de med 3,5 % och år 2013 med 4,1 % för att år 2014 åter sänkas med 2,7 %. Självklart är dessa svängningar i pensionärernas ekonomi oacceptabla. Trots att skatten för pensionärer har sänkts åren 2011, 2013 och 2014 har skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare genom införandet av det femte jobbskatteavdraget år 2014 ökat. Denna skatteklyfta måste slutas. Pensionärsorganisationernas gemensamma pensionsarbetsgrupp, D5, har under perioden fortlöpande arbetat med att bevaka pensionsområdet och att ta fram gemensamma underlag till olika utspel och artiklar. År 2012 fick gruppen ett uppdrag att utveckla en modell för finansiering av pensionssystemet så att sänkningar av pensionerna kan undvikas. Rapporten En modell för finansiering av pensionssystemet utan automatisk balansering överlämnades till Regeringen den 5 februari 2013. I rapporten redovisas bakgrunden till bromsen, dess konstruktion och brister. De förslag som fördes fram var i första hand att premiepensionssystemet avvecklas och att tillgångarna förs över till inkomstpensionssystemet. De enskilda pensionsspararnas behållning krediteras deras nominella konton i inkomstpensionssystemet. Alternativt stängs premiepensionssystemet för ytterligare avgiftsinbetalningar. Fortsättningsvis förs premiepensionssystemet pensionsavgifter till AP-fonderna i inkomstpensionssystemet. att överföringarna från AP-fonderna till staten åren 1999 2001 omprövas att pensionsavgifter på inkomster över intjänandetaket förs till inkomstpensionssystemet som pensionsavgift i stället för till staten som skatt att beräkningsunderlaget för pensionsavgifterna utökas genom att beräkna pensionsgrundande inkomst på taxerad inkomst I andra hand föreslogs att pensionsavgiften höjs tillfälligt eller tillsvidare Förslaget att avskaffa premiepensionssystemet med avsikten att förstärka inkomstpensionssystemet och därigenom undvika sänkning av såväl pensioner som pensionsrätter skapade en het mediedebatt. Förslaget innebär rättvisa pensioner för såväl dagens som morgondagens pensionärer, dvs. både inom och över generationsgränserna. Försvarare av premiepensionssystemet valde dock att tolka förslaget på motsatt sätt. Den av Förbundsstyrelsen tillsatta pensionsgruppen har arbetat hårt med att uppnå en förbättring av pensionerna och av pensionernas utveckling över tiden. 19
Tjänstepensionerna kommer att få en allt större betydelse för den totala pensionen. Eftersom det idag oftast inte är möjligt att tjäna in till ytterligare tjänstepension efter 65 år och många väljer att fortsätta att arbeta efter 65 år tillställde SPF arbetsmarknadens parter en skrivelse med uppmaningen att utforma avtalen i enlighet med detta. SPF deltar regelbundet i Regeringens Pensionärskommitté där krav på förbättringar inom pensions- och skatteområdena framförs. Utöver detta har ett antal uppvaktningar gjorts bl.a. hos Finansministern, där kravet på lika beskattning av pension och lön har förts fram. SPF deltar även regelbundet i gemensamma dialoger med Pensionsmyndigheten och Statens Tjänstepensionsverk. Vi har lyckats uppnå förenklade ansökningsförfaranden, beslut och även förenklade regler för bostadstillägg för pensionärer. SPF har varit representerat i Almedalen åren 2011 2013. År 2013 arrangerade SPF ett välbesökt seminarium om pensioner. Hur ska vi överleva på pensionen? där bl.a. ett antal riksdagspolitiker deltog i en paneldebatt. SPF har varit aktiv i den allmänna pensionsdebatten i olika medier där vi har fört fram våra krav på ett förbättrat pensionssystem och vårt krav på lika beskattning av pension och lön. Inför årets val har Pensionärsskattekalkylatorn lanserats där man förutom att se skillnaden i skatt på lön och pension även kan skicka mail till riksdagsledamöter och skriva på en protestlista mot den orättvisa skatten som kommer att överlämnas till finansministern efter riksdagsvalet. Förbundsstyrelsen föreslår att Kongressen besluta uppdra åt Förbundsstyrelsen att fortsätta arbetet för att skapa bättre och rättvisare pensioner och skatter 20