Arbets- och miljömedicin Lund

Rapport nr 25/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Arbetsmiljö och hälsa hos ultraljudsanvändare Resultat från baslinjeundersökning på 45 kliniker i Sverige Jenny Gremark Simonsen Inger Arvidsson Camilla Dahlqvist Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson Anna Larsson Björn Karlson Catarina Nordander 2013-09-19

INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 3 SYFTE 3 MATERIAL OCH METODER 3 Undersökningsdeltagare 3 Metoder 4 Enkätundersökning 4 Fördjupad undersökning 5 Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning 5 Statistiska metoder 6 RESULTAT 6 Hälsotillstånd i muskler och leder 6 Psykosocial arbetsmiljö 9 Fysisk arbetsbelastning 10 Samband mellan arbetsmiljö och smärta i muskler och leder 15 Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna 15 DISKUSSION 17 Hälsotillstånd i muskler och leder 17 Fysisk arbetsbelastning 18 Psykosocial arbetsmiljö 18 Förslag till åtgärder 18 REFERENSER 19 Sidan SAMMANFATTNING Baksidan 2

BAKGRUND Besvär och sjukdomar i muskler och leder utgör ett stort folkhälsoproblem, och en stor del av dessa besvär antas ha samband med arbetet. Både hög fysisk arbetsbelastning och bristande psykosocial arbetsmiljö kan påverka risken för besvär (1, 2), liksom individuella faktorer (3). Det finns alltså kännedom om olika riskfaktorer för smärta/besvär, men vilka faktorer som har störst betydelse, och som bör prioriteras vid förebyggande åtgärder, är fortfarande oklart. Arbets- och miljömedicin i Lund har under många år undersökt fysisk och psykosocial arbetsbelastning i olika yrkesgrupper, för att identifiera risker för smärta. Syftet är att skapa kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder.som ett led i detta arbete studerar vi nu arbetsmiljö och hälsa hos sjukvårdspersonal (operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor, undersköterskor och personal som arbetar med ultraljudsdiagnostik biomedicinska analytiker) samt lärare inom grundskolan. Det är känt att arbete inom sjukvården innebär ergonomiska belastningar, såsom lyft/förflyttningar av patienter och besvärliga arbetsställningar. Enligt en rapport i Läkartidningen 2002 förelåg en alarmerande situation bland ultraljudsanvändare inom klinisk fysiologi på Sahlgrenska sjukhuset (4). Åttiofem procent angav arbetsrelaterade besvär, huvudsakligen lokaliserade till skuldra och hand. I en intern rapport från Svensk förening för klinisk fysiologi rapporterades liknande förhållanden i resten av Sverige. Att ultraljudsdiagnostik medför hög risk för muskuloskeletal sjukdom har även rapporterats internationellt. Denna rapport omfattar resultat för biomedicinska analytiker (BMA)som främst arbetar inom klinisk fysiologi ellerpå kardiologkliniker. Vi har valt att inkludera BMA somarbetar med ultraljudsdiagnostik.undersökningen utgör basen i ett större långsiktigt (prospektivt) projekt. Cirka 2,5 år efter första undersökningen kommer vi därför att göra en uppföljning med en ny enkät till alla deltagare, med frågor om hälsotillstånd, arbetsmiljö och eventuella förändringar i arbetssituationen. Projektet är finansierat av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap (FAS) och AFA försäkring. SYFTE Syftet med projektet är att klarlägga betydelsen av fysiska och psykosociala arbetsmiljöfaktorer för besvär i muskler och leder, hos personer som arbetar med ultraljudsdiagnostik, och därmed ge kunskaper som kan omsättas i förebyggande åtgärder. MATERIAL OCH METODER Undersökningen omfattade totalt 45 kliniker runt om i Sverige.Samtliga deltagare fick besvara frågor om hälsotillståndet i muskler och leder, fysisk arbetsbelastning, psykosocial arbetsmiljö och individfaktorer. På 30 kliniker inhämtades uppgifterna genom enkätundersökning.vid 15 kliniker genomfördes dessutomfördjupade undersökningar, där de biomedicinska analytikerna (BMA)deltog iklinisk undersökning av nacke, axlar, armar och händer, samt intervju om upplevda arbetsförhållanden. Den fysiska arbetsbelastningen, dvs. arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet, registrerades med tekniska mätningar hos en mindre grupp BMA (totalt 20 personer).samtliga delar av projektet genomfördes under perioden september 2010 till oktober 2012. Undersökningsdeltagare På de deltagande klinikerna tillfrågades samtliga BMA som utförde ultraljudsundersökningar minst 4 timmar/vecka, sedan minst 3 månader, med minst 50% tjänstgöring. Totalt deltog 290 kvinnliga BMA varav 102 i de fördjupade undersökningarna och de resterande 188 3

besvarade postenkäten.totalt 39 manliga BMA deltog, men på grund av det ringa antalet redovisas de inte i denna rapport.medelåldern för kvinnorna var 44 år(spridning: 23-66). Metoder Enkätundersökning Enkäten innehöll frågor om hälsotillstånd i muskler och leder, upplevd hälsa i allmänhet, individfaktorer såsom längd, vikt och fritidsaktiviteter, fysisk arbetsbelastning psykosocial arbetsmiljö, känslor relaterade till arbetet (utmattning), samt ledarskap. Kartläggning av hälsotillstånd i muskler och leder.deltagarna fick besvara frågor om upplevda besvär från muskler och leder under de senaste 7 dagarna och de senaste 12 månaderna enligt ett standardiserat frågeformulär (5). Dessutom ställdes frågor om besvärens intensitet, om hur vanligt förekommande och hur långvariga besvären var, samt om undersökningsdeltagarna ansåg att de hade något samband med nuvarande arbete. Individfaktorer. Deltagarna fick besvarafrågor om ålder, arbetsuppgifter, civilstånd, antal hemmavarande barn, tobaks- och motionsvanor samt tidigare anställningar. Job ContentQuestionnaireanvändes för mätning av psykosociala arbetsförhållanden baserat på Karaseks och Theorells krav kontroll modell (6). Formuläretinnehöll 26 frågor om psykosociala arbetsförhållanden. Frågor ställdes om krav på snabbhet, hårt arbete, koncentration och motstridiga krav. Deltagarna fick besvara frågor om kontroll; t ex möjlighet att fatta egna beslut, frihet att bestämma hur arbetet ska utföras, inflytande över arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Modellen inbegrep även frågor om socialt stöd från arbetskamrater och ledning. Frågorna - i form av påståenden - besvarades på en 4-gradig skala från 1 ( Håller inte alls med ) till 4 ( Håller med fullständigt ). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Dessutom beräknades gruppens medianvärden för jämförelse med medianvärdena för en stor skånsk referentgrupp bestående av personer inom olika yrken ( Skånepopulationen ; 7). Copenhagen PsychosocialQuestionnaire, COPSOQ (8,9)användes fören fördjupad analys av olika typer av krav i arbetet, i dimensionerna emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav (krav på bra syn, precision, koncentration och uppmärksamhet). Enkäten innehöll också frågor om hur personalen upplevde ledningen och dess arbete. Frågorna besvarades enligt en 5-gradig skala, från 1 (i mycket liten utsträckning) till 5 (i mycket stor utsträckning). Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Möjliga poäng är 0-100 i varje dimension. Resultaten jämfördes med en referentpopulation bestående av personer inom olika yrken (n= 1603-1850), som beskrivs i Kristensen et al (8). MaslachsBurnoutInventory(10). Arbetsrelaterad utbrändhet (utmattning) mäts i tre olika dimensioner: utmattning, cynism/likgiltighet och professionell effektivitet. Formuläret innehåller 16 frågor som berör känslor relaterade till arbetet och emotionell belastning. Exempel på frågor om utmattning är Jag känner mig känslomässigt uttömd av mitt arbete, Jag känner mig utmattad vid arbetsdagens slut, och Att arbeta hela dagen är verkligen en påfrestning för mig. Exempel på frågor i dimensionen cynism är Jag har blivit mindre entusiastisk över mitt arbete, Jag vill bara göra mitt arbete och inte bli störd och Jag tvivlar på betydelsen av mitt arbete. Den professionella effektiviteten bedömdes med frågor som Jag anser att jag gör ett bra jobb, Jag känner att jag gör effektiva insatser för arbetsplatsens verksamhet och Jag kan effektivt lösa de problem som uppkommer i mitt arbete.frågorna besvarades enligt en 7-gradig skala, från aldrig till varje dag. Medelvärdet för varje dimension beräknades för varje individ och för hela personalgruppen. Referentgrupperna består dels av 74patienter som var sjukskrivna på grund av 4

utmattning/depression(11) och dels av allmänpopulationen i två nordiska länder (totalt 2402 individer; 12, 13). Fysisk arbetsbelastning.frågor ställdes om den fysiska arbetsbelastningen enligtquestionnaire-basedmechanical exposure indices(14). I skalan finns ett mekaniskt index med 11 frågor om arbetsställningar och ensidiga rörelser och ett fysiskt index med 7 frågor om lyft och fysisk aktivitet. Varje fråga har tre svarsalternativ (1= Nästan inte/inte alls, 2 = Något eller 3 = Mycket ). Poängen adderades för varje individ. Baserat på poängsumman fördelades individerna i fyra belastningskategorier för varje index (från låg till hög) och andelen personer i respektive kategori beräknades. Enkäten innehöll dessutom frågor om arbetsställningar, arbetsteknik och arbetsuppgifter till dem som arbetade med ultraljudskardiografi (UKG) och i vilken utsträckning BMA gruppen arbetade med dator och om de var nöjda med datorarbetsplatsens utformning. Fördjupade undersökningar Intervju/enkät. De personer som deltog i fördjupade undersökningar besvarade samma frågor som beskrivits ovan. Frågorna om hälsotillstånd och individfaktorer ställdes vid intervju; övriga genom enkät. Dessutom fick deltagarna vid intervjun besvara öppna frågor om positiva respektive negativa faktorer i arbetet och om vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen. Det fanns också möjlighet att lämna egna förslag angående förbättringar av arbetsmiljön. Klinisk undersökning.nacke, axlar, bröstrygg, armbågar och händer undersöktes kliniskt av en leg. sjukgymnast, enligt en standardiserad metod (2, 15). I undersökningen testades rörlighet, styrka, nervfunktion samt ömhet i muskler, senfästen och leder. Eventuella undersökningsfynd registrerades och om dessa uppfyllde vissa förutbestämda kriterier kunde diagnoser ställas. Andel personer (%) med minst en diagnos i nacke och/eller axel respektive armbåge och/eller hand beräknades, för jämförelse mellan olika grupper (2). Tekniska mätningar av fysisk arbetsbelastning Den fysiska belastningen i form av muskelaktivitet, arbetsställningar och arbetsrörelser, registrerades hos 20 kvinnliga BMA (representativt urval) som arbetade på 8 olika kliniker. Den fysiska belastningen registrerades kontinuerligt under en vanlig arbetsdag med alla förekommande uppgifter, under i genomsnitt 5 timmar per person. Två olika arbetstekniker (1 och 2) för ultraljudskardiografi (UKG) registrerades. Teknik 1 innebär att patienten ligger på britsen med ryggen mot undersökaren som håller transducern i höger hand. Teknik 2 innebär att patienten ligger vänd mot undersökaren som håller transducern i vänster hand. Lika många mätningar genomfördes med respektive teknik.data som redovisas i denna rapport omfattar de genomsnittliga mätvärdena. Vi använde följande mätmetoder: Goniometri. Denna metod mäter positioner och rörelser för händer och handleder. Dessutom beräknades hur stor del av mätperioden som handleden hölls stilla (rörelsehastighet < 1 /sekund). För mer detaljerad information, se referens (16). Inklinometri. Denna metod mäter arbetsställning och arbetsrörelser genom registrering av positionerna för huvud, övre delen av ryggen och båda armarna, i förhållande till lodlinjen, 20 gånger/sekund. För detaljer om metoden, se referens (17). Elektromyografi (EMG). Den elektriska aktiviteten i skuldermuskulaturen (m. trapezius) och i underarmsmuskulaturen registrerades via ytelektroder som klistrades på huden. Muskelaktiviteten under arbetet relaterades till den elektriska aktivitet som registrerats när personen fått spänna sina muskler maximalt vid ett test före själva mätningen. Dessutom registrerades den muskulära vilan, d.v.s. andelen tid som muskeln inte uppvisade någon aktivitet och hade möjlighet till återhämtning. Se referens (18). 5

Dataloggrar (4 st.) och minneskort användes för registrering och lagring av mätdata. Dessa förvarades i fickor på en väst som bars av mätpersonerna under hela mätningen. Statistiska metoder Hälsodata avseende upplevda besvär och diagnoser i nacke/axlar och armbågar/händer jämförs med andra yrkesgrupper som tidigare undersökts med samma metoder (2). Bland dessa finns en rad grupper som hade varierat och rörligt arbete, vilket kan anses utgöra bakgrund. Den relativa risken för ultraljudsarbete i förhållande till rörligt/varierat arbete beräknades. RESULTAT Hälsotillstånd i muskler och leder Upplevda besvär. Jämfört med andra yrkesgruppersom besvarat samma frågor var det en förhållandevis hög andel av BMA gruppen (52 %) som angav att de hade haft besvär från nacke och/eller axlar under de senaste sju dagarna. I yrkesgrupper med rörligt och varierat arbete (n = 1558) upplevde 34 % att de har haft besvär de senaste 7 dagarna(figur 1). Det innebär att den relativa risken för ultraljudsarbete var 1,5 (95 % konfidensintervall 1,3 1,7). Figur 1. Andel kvinnor (%)i olika yrkesgrupper som rapporterat besvär från nacke/axlar de senaste 7 dagarna.ultraljudsdiagnostik(gulstapel) består av 285 kvinnor från 45 kliniker. 6

Figur 2. Andelkvinnor (%) i olika yrkesgrupper som rapporterat besvär från armbågar/händer de senaste 7 dagarna.ultraljudsdiagnostik (gul stapel) består av 285 personer från 45 kliniker. Andelen BMA som uppgav besvär från armbågar/händer (28 %)var på en medelhög nivåoch påsamma nivå som tandläkare och på en hög nivå jämfört med yrkesgrupper med rörligt och varierat arbete(figur 2). Det innebär att den relativa risken för ultraljudsarbete var 1,5 (95 % konfidensintervall 1,2 1,8). Relation till arbetet Nittio procent av de BMA som haft besvär i nacke/axlar de senaste 7 dagarna ansåg att besvären hade samband med arbetet. Motsvarande siffra för armbågar/händer var 80 %. De flesta uppgav arbetsrörelser eller arbetsställningar som orsak. Fördjupad undersökning Tjugotre personer (22,5 %)fick någon diagnos i nacke/axlar vid den kliniska undersökningen (figur 3). Endast 8 av kvinnorna fick någon armbåge/hand diagnos (7,8 %) (figur 4). Jämfört med rörligt och varierat arbete var båda diagnosområdena på en medelhög nivå och något högre än rörligt och varierat arbete (17% respektive 4,6%). Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant, vilket delvis kan bero på att detta material var mindre. 7

Figur 3. Andel kvinnor (%) i olika yrkesgrupper med minst en diagnos i nacke/axlar. Ultraljudsdiagnostik (gul stapel) består av 102kvinnor från 15 olika kliniker. Figur 4. Andel i olika yrkesgrupper, med minst en diagnos i armbågar/händer.ultraljudsdiagnostik (gul stapel) består av 102 kvinnor från 15 olika kliniker. 8

Psykosocial arbetsmiljö Resultaten från enkäterna avseende den psykosociala arbetsmiljön redovisas nedan. Figur 5. Upplevda krav, kontroll och socialt stöd i BMA gruppen (ultraljudsdiagnostik, n = 286) jämfört med referentgruppen. I figuren visas medianen (dvs. det mittersta värdet) för respektive grupp. Krav, kontroll och socialt stöd (Job ContentQuestionnaire figur 5).BMA gruppen upplevde något lägre krav och samtidigt lägre kontroll jämfört med referentpopulationen. Upplevelsen av socialt stöd var något högre i BMA gruppen. Figur 6. Olika typer av krav i arbetet: Upplevda emotionella krav, krav på att dölja känslor och sensoriska krav, hos BMA gruppen (ultraljudsdiagnostik, n = 286) jämfört med en referentpopulation bestående av personer med olika yrken (n = 1603-1850). Olika typer av krav i arbetet (Copenhagen PsychosocialQuestionnaire; figur 6).BMA gruppen upplevde i genomsnitt något högre emotionella krav jämfört med referentpopulationen, som bestod av personer inom många olika yrken. BMA gruppen hade också förhöjda nivåer avseende krav att dölja känslor samt sensoriska krav jämfört med referentpopulationen. 9

Figur 7. MaslachBurnoutInventory.Dimensionerna utmattning, cynism och utmatning. Figuren visar de genomsnittliga värdena för BMA gruppen (ultraljudsdiagnostik,n =286) jämfört med en referentgrupp med en allmänpopulation (n = 2402) från två nordiska länder samtpatienter som sökt vård på grund av utmattningssyndrom (n = 74). Arbetsrelaterad utbrändhet (MasclachBurnoutInventory; figur 7). BMA gruppen hade i genomsnitten någothögre grad av utmattning jämfört med referentpopulationen, vilket innebar att de svarade en gång i månaden eller mindre på frågorna i utmattningsskalan.bma gruppen upplevde i genomsnitt något högre professionell effektivitet jämfört med referenspopulationen och svarade några gånger i veckan på frågor i skalan professionell effektivitet. Fysisk arbetsbelastning Enkätundersökning av fysisk belastning. Frågorna delas in i 2 grupper som omfattar påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser (mekaniskt index) samt tunga lyft ochfysisk aktivitet (fysiskt index). Enligt ett referensmaterial (14) motsvarar kategori: III och däröver, för mekaniskt index, en hög upplevd fysisk belastning och medför ökad risk för nack- och skulderbesvär. Motsvarande värden för fysiskt index motsvaras av kategori II och däröver. Resultaten visade att 83 % av BMA guppen låg i kategori III och IV avseende påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser. Resultaten för tunga lyft och fysisk aktiviteter var 29 % (tabell 1). Tabell 1. Mekaniskt (MEI) och fysiskt (PHY) index (%)fördelade i 4 kategorier Baserat på antalet poäng = Antalet BMA som besvarat frågorna. Index kategorier Mekaniskt index (poäng) N= 264 (%) Fysiskt index (poäng) N = 258 (%) I 11-12 2 7-8 28 II 13-15 15 9-10 43 III 16-19 48 11-13 21 IV 20-33 35 14-21 8 Datorarbete. Majoriteten av BMA gruppen (92 %) angav att de arbetade mycket med datorer. På frågan Är du nöjd med utformningen av din datorarbetsplats? svarade 62 % att de var mycket eller ganska nöjda,medan 12 % var ganska eller mycket missnöjda(figur 8). De 10

utökade frågor om arbetsställningar och arbetsteknik som ställdes till de BMA inom UKG redovisas i en senare rapport. Figur 8.BMA gruppens svar på frågan: Är du nöjd med utformningen av din datorarbetsplats? (n=282). Resultat av de tekniska mätningarna.de tekniska mätningarna registrerade mätgruppens genomsnittliga belastningar under arbetsdagen. Totalt 22 heldagsmätningar genomfördes. Undersökningen vid två mättillfällen utfördes med hjälp av robot. Dessa resultat redovisas därför vid ett senare tillfälle. Ultraljudsdiagnostik jämfördes med 25 andra grupper med olika arbeten, som har registrerats med samma mätmetoder(figur 9 12). Den genomsnittliga muskelbelastningen för skuldermuskulaturen(kappmuskeln) befann sig på en medelnivå jämfört med de andra yrkesgrupperna(figur 9). BMA gruppen hade en relativt hög andel muskulär vila i skuldermuskulaturen (16 % av den registrerade tiden) jämfört med andra yrkesgrupper som har deltagit i likadana tekniska mätningar. Muskulär vila definieras som muskelaktivitet < 0,5 % av den maximala aktiviteten.detta mått visar möjlighet till återhämtning. Detta tyder på god möjlighet till återhämtning mellan mer ansträngande moment. Däremot hade BMA gruppen en lägre andel vila i underarmens extensorer (6 % av den registrerade tiden) jämfört med andra yrkesgrupper (figur 10). Detta tyder på att gruppen hade arbetsmoment som krävde ihållande aktivitet i muskulaturen och lägre vila. Andelen vila uppdelad på ultraljud hjärta, ultraljud kärl samt allt övrigt arbete visade att andelen vila var högre i allt övrigt arbete och lägst i kärlundersökningar (figur 11). 11

Ultraljudsdiagnostik Figur 9. Muskulär vila under arbetet i höger kappmuskel (dvs. % av tiden med muskelaktivitet under 0.5% av maximal aktivitet) hoskvinnor i olika yrken (y-axeln). Detta mått visar möjlighet till återhämtning för muskulaturen. Figuren visar gruppernas genomsnittliga värden (ultraljudsdiagnostik, n = 20). 12

Ultraljudsdiagnostik Figu r 10. Muskulär vila under arbetet i höger underarmsmuskulatur (dvs. % av tiden med muskelaktivitet under 0.5% av maximal aktivitet) hoskvinnor i olika yrken (y-axeln). Detta mått visar möjlighet till återhämtning för muskulaturen. Figuren visar gruppernas genomsnittliga värden (ultraljudsdiagnostik, n = 20). Figur 11. Muskulär vila under olika arbetsmomenti höger kappmuskel respektive underarmsmuskulatur (n = 20) 13

Ultraljudsdiagnostik Figur 11. Överarmens elevation hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar BMA gruppens genomsnittliga belastning under en arbetsdag (ultraljudsdiagnostik, n = 20). Mätningarna visade att BMA gruppen lyfte höger arm i genomsnitt 31grader, i förhållande till lodlinjen (figur 11). Tidigare forskning (19) visar att återkommande arbete med mer än 30 graders elevation utan möjlighet till att avlasta utgör en risk. Mätningarna visade också att BMA gruppen arbetade med huvudet i en upprätt position (i genomsnitt framåtböjt 5,5 grader, figur 12) och låg rörelsehastighet (7 grader per sekund), vilket var positivt.dock registreras inte rotationen i nacken. Vi har observerat att arbete med vridet huvud förekommer i perioder i BMA gruppen, vilket är ogynnsamt för nacken. 14

Ultraljudsdiagnostik Figur 12.Huvudets framåtböjning hos kvinnor i olika arbeten. Figuren visar BMA gruppens genomsnittliga belastning underarbetsdagen (ultraljudsdiagnostik, n = 20). Sammanfattning av svaren på de öppna intervjufrågorna Personalen som deltog i fördjupade undersökningar (102 personer) fick vid intervjun besvara ett antal öppna frågor om arbetsmiljön. Nedan presenteras frågorna och deltagarnas svar. Svaren är grupperade efter likartat innehåll. Antalet personer som framfört synpunkterna anges inom parantes. Antalet positiva kommentarer var något flerän de negativa. En majoritet av BMA gruppen angav att kontakten medarbetskamrater och patienter var positiva faktorer i arbetet, liksom att arbetet innebar kompetensutveckling. Många tyckte att arbetet var varierat,självständigt och flexibelt. Näst intill hälften (40 av 102 personer) av de biomedicinska analytikernaangav stress, hög arbetsbelastning ochliten personalstyrka somnegativa faktorer i arbetsmiljön. Arbetsställningar och ergonomi var ytterligare faktorer, vilket också framkom i frågan om vilka arbetsmoment som var mest belastande i arbetet. På grund av bland annat tyngre patienter, komplicerade undersökningar (bedside) och begränsade möjligheter att anpassa utrustningen blev ergonomin åsidosatt. Genom att byta ut arbetsstolar, öka möjligheterna till att ställa in och anpassa utrustningen kan arbetsmiljön enligt BMA gruppen förbättras. Genom schemaläggning med rotation på olika arbetsuppgifter samt kortare pass med ultraljud kan arbetsmiljön förbättras. 15

Vad är positivt med ditt arbete? Kolleger(52 personer) Samarbete med kolleger Bra arbetsklimat Positiv återkoppling Kompetens utveckling(50 personer) Undersökningarna blir aldrig rutin Man blir aldrig fullärd Tekniskt stimulerande Patientkontakten (40 personer) Vara en del i vårdkedjan Varierat och självständigt(34 respektive 25 personer) Varierande undersökningar arbetsprov, ultraljud, pacemaker Frihet under ansvar Flexibelt arbete Vad är negativt med ditt arbete? Stress(40 personer) Stor press p.g.a. krav på ökad produktion Hög arbetsbelastning Stress i ultraljud Högt tempo Få personal Arbetställningar/ergonomi(18 personer) Risk för skador Undersökningarna sliter på kroppen Mycket statiskt arbete med ultraljud Kan du säga vilka arbetsmoment som är mest belastande för din kropp i ditt arbete? Ultraljud(35personer) Ergonomi: Skärm och tangentbord gårej att anpassa Britsen är för låg Statiskt arbete med proben Patienter(29 personer) Kraftigare, sjukare och mera svår mobiliserade patienter En del patienter kommer i rullstol och ska flyttas till britsen Bedside(21 personer) Lutar sig mer över patienten vid bedside Står vid patienten och har svårt att komma till Ekokardiografi(21 personer) Apikal projektion Arbetsställning: Vänsterarm på tangentbordet och lutar sig samtidigt över patienten med höger arm 16

Mycket statiskt arbete Kärlundersökning(12 personer) Jobbar kors och tvärs med armarna vid undersökning av venös insufficiens Undersökning av djupt liggande kärl (iliaca och bukaorta) Venundersökning med patient på tippbräda ger dålig arbetsställning Vad bör man göra för att förbättra arbetsmiljön? Ergonomi(82 personer) Översyn och byte av arbetsstolar Underlätta att flytta utrustningen Anpassa skärmhöjd och tangentbord Arbeta stående Variera arbetsteknik Medveten om arbetsställning och ta sig tid att ställa in utrustning Utprovning av arbetsglas, progressiva Höj- och sänkbara arbetsbord Två bildskärmar Schemaläggning(18 personer) Färre patienter Kortare pass med ultraljud Arbetsrotation Mer tid för varje patient Halvdagar med ultraljud Effektivisera probtiden Ledningen(13 personer) Lyhörd ledning Delaktig ledning vid upphandling och val av ny utrustning Mer flexibel ledning Buller/klimat (10 personer) Översyn av ventilation Bättre och ny belysning Möjlighet till dagsljus Buller från utrustningenåtgärdas DISKUSSION Fysisk arbetsbelastning Det framgick av svaren i Mekaniskt index (påfrestande arbetsställningar och ensidiga rörelser) och av de öppna svaren att statiska arbetsställningar förekom ofta och att möjligheten att individanpassa utrustningen var begränsad. Resultaten av våramätningarvisade att BMA gruppen arbetade med 31 graders framåt- eller utåtförd överarm i genomsnitt under arbetsdagen. Tidigare forskning visar att riskfaktorer för uppkomst av skuldersmärta inkluderar bland annat mer än 30 grader av sådan framåt- eller utåtföring och statisk skulderbelastning (19). BMA gruppen hade en förhållandevis hög andel vila i skuldermuskulaturen (kappmuskeln), i jämförelse med andra yrkesgrupper, vilket visar att det fanns möjlighet till återhämtning. Omvänt hade gruppen en låg genomsnittlig vila i underarmens extensorer vilket visar en statisk belastning i muskulaturen (16). De öppna svaren i enkäten visade också att det 17

förekom statiskt arbete i ultraljudsarbetet. I de öppna svaren framkom ytterligare arbetsmoment som var fysiskt belastande, t. ex bedside undersökningar som utförs med patienten liggande i sin sjuksäng och arbetsprov då undersökaren står böjd över patienten. Hälsotillstånd i muskler och leder Andelen BMA som rapporterade besvär i nacke-axelregionen var förhållandevis högoch större delen av gruppen ansåg att besvären var relaterade till arbetsmiljön. BMA gruppen hade också en medelhög frekvens av diagnoser i nacke/axlar. Vi tolkar detta som att många av de biomedicinska analytikerna hade smärta från nacke/axlar, men inte av så allvarlig karaktär att det blev någon diagnos vid den kliniska undersökningen. Drygt en fjärdedel (28 %) av BMA gruppen rapporterade besvär i armbågar/händer och knappt 10 % uppfyllde kriterierna för diagnos. Smärta var associerad till ökad ålder. Även i denna region hade gruppen mer besvär än personer i rörligt och varierat arbete. En hög överarmsvinkel och statisk belastning i underarmen tror vi är den största anledningen till besvär i skuldror och underarmar. Psykosocial arbetsmiljö Arbetet innehöll många positiva faktorer. Ett stort antal angav samarbetet med kolleger som positivt. Arbetet upplevdes utvecklande, stimulerande och innebar nya utmaningar. Genom patientarbetet var man en del i vårdkedjan vilket upplevdes positivt. BMA gruppen upplevde lägre krav och kontroll i arbetet jämfört med referentpopulationen.på svaren upplevda emotionella krav i arbetet, krav på att dölja känslor samt sensoriska kravlåg BMA gruppen emellertid högre jämfört med referentpopulationen. En förklaring till detta kan vara att emotionella och känslomässiga krav associeras till kraven i patientkontakten, medan krav och kontroll frågorna i JCQ (9) snarare har koppling till arbetets struktur.höga sensoriska krav beskrivs som krav på precision, koncentration och uppmärksamhet, vilka är krav som ställs i ultraljudsarbetet. Enkätsvaren visade låg risk för utmattning. BMA gruppen upplevde också att de gör ett bra arbete och har betydelsefulla arbetsuppgifter. Förslag till åtgärder Personalens förslag till förbättringar av arbetsmiljön berörde framförallt åtgärder för att förbättra ergonomin i undersökningssituationen t.ex. genom mer användarvänlig teknisk utrustning som underlättar för brukaren att variera arbetsställning. Genom schematekniska åtgärder, som t.ex. begränsat antal ultraljudsundersökningar per dag, längre tid för varje undersökning och större variation i schemat, kunde både den psykiska och den psykosociala arbetsmiljön förbättras.vi instämmer i samtliga dessa förslag. 18

REFERENSER 1. Östergren P-O, Hansson BS, Balogh I, Ektor-Andersen J, Isacsson A, Örbaek P, Winkel J, Isacsson S-O, for the Malmö Neck Study Group. Incidence of shoulder and neck pain in a working population: effect modification between mechanical and psychosocial exposures at work? Results from a one year follow up of the Malmö shoulder and neck study cohort. Journal ofepidemiological Community Health 2005;59:721-8. 2. Nordander C, Ohlsson K, Åkesson I, Arvidsson I, Balogh I, Hansson G-Å, Strömberg U, Rittner R, Skerfving S. Risk ofmusculoskeletal disorders amongfemales and males in repetitive/constrainedwork. Ergonomics2009;52(10):1226-1239. 3. ViikariJuntura E, Martikainen R, Luukonen R, Mutanen P, Takala EP, Riihimaki H. Longitudinal study on work related and individual risk factors affecting radiating neck pain Occupational and environmental medicine, 2001;52 (10): 1226 1239. 4. Wartenberg C, Dukic T, Beckman Suurkula M. Ultraljudsanvändare ofta drabbade av muskuloskeletala besvär. Läkartidningen 2002;12 (99): 1331-1336. 5. Kuorinka i, Jonsson B, Vinterberg H, Biering-Sörensen F, Andersson G, Jörgensen K. Standardised Nordic questionnaires for the analyses ofmusculoskeletal symptoms. ApplErgon 1987; 18, 233-237. 6. Karasek R, Brisson C, Kawakami N, Houtman I, Bongers P, Amick B. The Job Content Questionnaire (JCQ): an instrument for internationally comparative assessments of psychosocial job characteristics. J Occup Health Psychol 1998;3:322-55. 7. Carlsson F., Karlson B., Ørbæk P., Österberg K., Östergren P-O. Prevalence of annoyance attributed to electrical equipment and smells in a Swedish population, and relationship with subjective health and daily functioning. Public Health 2005; 119, 568-577. 8. Kristensen TS, Hannerz H, Hogh A, Borg V. The Copenhagen Psychosocial Questionnaire--a tool for the assessment and improvement of the psychosocial work environment. Scand J Work Environ Health 2005;31:438-49. 9. Arvidsson I, Arvidsson M, Axmon A, Hansson G-Å, Skerfving S. Musculoskeletal disorders among female and male air traffic controllers performing identical and demanding computer work. Ergonomics 2006. Vol 49:11:1052-67. 10. Maslach C, Jackson S. MBI Maslach Burnout Inventory ("Human Services Survey"). Research Edition. Manual. Palo Alto CA: Consulting Psychologists Press; 1981. 11. Karlson B, Jönsson P, Pålsson B, Åbjörnsson G, Malmberg B, Larsson B, Österberg K. Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout a prospective controlled study. BMC Public Health 2010; 10:301. 12. RichardsenA. Factorial Validity and Consistency of the MBI-GS Across Occupational Groups in Norway. Int J of Stress Management 2005; 3: 289-297. 13. Ahola K, Honkonen T, Isometsä E, Kalimo R, Nykyri E, Koskinen S, Aromaa A, Lönnqvist J. Burnout in the general population. Results from the Finnishhealth 2000 Study. SocPsychiatrEpidemiol2006; 41:11-17. 14. Balogh I, Ǿrbaek P, Winkel J, Nordander C, Ohlsson K, Andersen J-E, Malmö Shoulder Neck Study Group. Questionnaire-based mechanical exposure indices for large population studies reliability, internal consistency and predictive validity. Scand J WorkEnviron Health 2001;27:41-48. 15. Ohlsson K, Attewell RG, Johnsson B, Ahlm A. An assessment of neck and upper extremity disorders by questionnaire and clinical examination. Ergonomics 1994; 37:891-897. 16. Hansson G-Å, Balogh I, Ohlsson K, Skerfving S. Measurements of wrist and forearm positions and movements: effect of, and compensation for, goniometer crosstalk. J ElectromyogrKinesiol 2004;14:355-67. 17. Hansson G-Å, Arvidsson I, Ohlsson K, Nordander C, Mathiassen SE, Skerfving S. Precision of measurements of physical workload during standardised manual handling. Part II: Inclinometry of head, upper back, neck and upper arms. J ElectromyogrKinesiol 2006;16:125-36. 18. Åkesson I, Hansson G-Å, Balogh I, Moritz U, Skerfving S. Quantifying work load in neck, shoulders and wrists in female dentists. Int Arch Occup Environ Health 1997:69:461-474. 19. Hansson T, Westerholm P. Arbete och besvär i rörelseorganen. En vetenskapligvärdering av frågor om samband. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Arbete och hälsa, 2001;12:131. 20. Arvidsson I, Axmon A, Skerfving S. A follow-up study of musculoskeletal disorders 20 months after introduction of a mouse-based computer system. Scand J Work Environ Health 2008;34(5):374-380. 19

Arbetsmiljö och hälsa hos biomedicinska analytiker inom ultraljudsdiagnostik SAMMANFATTNING Som ett led i forskning om riskfaktorer för arbetsrelaterad smärta i muskler och leder har arbetsmiljön och hälsan undersökts hos biomedicinska analytiker (BMA) på 45 kliniker i Sverige. Denna rapport omfattar resultat från baslinjeundersökningen. Vi kommer senare att göra en uppföljning med ny enkät till alla deltagare med frågor om hälsotillstånd och arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa kunskaper som kan användas för förebyggande åtgärder. Undersökningen omfattar kvinnliga BMA som utförde ultraljudsundersökningar. Totalt deltog 290 personer, varav 102 (98 % svarsfrekvens) i den fördjupade undersökningen som innefattade intervjuer om positiva respektive negativa faktorer i arbetet, vilka arbetsmoment som de ansåg vara mest belastande för kroppen, samt om de hade förslag till förbättrande åtgärder. De deltog också i kliniska undersökningar av nacke, axlar, armar och händer enligt en standardiserad metod, där diagnoser kunde ställas. De resterande 188 (81 % svarsfrekvens) besvarade en postenkät, som innehöll frågor om den fysiska arbetsbelastningen, psykosociala arbetsmiljön och besvär från rörelseorganen, som också ingick i den fördjupade undersökningen. Resultaten visade att andelen BMA som upplevde smärta/besvär från nacke/axlar respektive armbågar/händer låg på en förhållandevis hög nivå, jämfört med personer i ett 30-tal olika yrken som har besvarat samma frågor. Andelen BMA som fick någon diagnos i nacke/axlar respektive armbågar/händer var på en medelhög nivå. Den fysiska arbetsbelastningen registrerades hos 22 BMA med tekniska mätningar av arbetsställningar, rörelser och muskelaktivitet. Resultaten visade att belastningen befann sig på enmedelhög nivå jämfört med andra yrkesgrupper som registrerats med samma mätmetoder. Andelen muskulär vila i skuldermuskulaturen var hög. Däremot var andelen vila i underarmsmuskulaturen lägre vilket tyder på arbetsmoment som krävde ihållande aktivitet i muskulaturen och därmed mindre vila. Enkätsvaren visade också att BMA gruppen upplevde lägre krav och kontroll i arbetet jämfört med referentpopulationen medan gruppen upplevde högre emotionella krav i arbetet, krav på att dölja känslor samt höga sensoriska krav jämfört med referentpopulationen. Detta kan bero på att emotionella och känslomässiga krav associeras till kraven i patientkontakten, medan krav och kontroll frågorna snarare har koppling till arbetets struktur. Sensoriska krav beskrivs som krav på precision, koncentration och uppmärksamhet, vilka är krav som ställs i ultraljudsarbetet. Den professionella effektiviteten var hög dvs. arbetsuppgifterna upplevdes betydelsefulla och arbetsinsatsen som god. De öppna svaren visade att en stor andel av personalen ansåg att kontakten med arbetskamrater och patienter var positiva faktorer i arbetet. Många ansåg att arbetet var omväxlande och utvecklande. Vid intervjun framkom att arbetsbelastningen var hög. Arbetsrotation t.ex. halvdagar med ultraljud var förslag på förbättringsåtgärder som framkom. Ergonomiska förändringar som underlättar möjligheten att individanpassa utrustningen och variera arbetsställning var ytterligare exempel på förbättringsförslag. Arbets- och miljömedicin 221 85 LUND Tel 046-17 31 85 Fax 046-17 31 80 E-post amm@skane.se Internet: www.ammlund.se 20