Nikkilän sydämen laajennus - Nickby hjärtas utvidgning

Relevanta dokument
Nikkilän Sydän - Nickby hjärta

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

ALT 3: Nickby Hjärta finskspråkig enhetsskola, Kungsvägens skola och Sibbo gymnasium. enhetsskola för båda språkgrupperna - en finskspråkig

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Förslag till servicenätplan för bildningsväsendet Sibbo kommun

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

ANDT-undersökningen 2017 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

VANDAUNGDOMARNA OCH DERAS FRITID EN UNDERSÖKNING OM HOBBYER, VÄNNER OCH TVÅSPRÅKIGHET I VANDA

Om mig. Länsrapport

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Stockholmsenkäten 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

LYKEION LUKIOKAMPUS VAASA - GYMNASIECAMPUS VASA VAASAN LYSEON LUKIO VASA GYMNASIUM

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

TYCK TILL OM KIMITOÖN! MIELIPITEESI KEMIÖNSAARESTA!

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

BIO FIX UNDERSÖKNING. 1. Allmänt

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012

Cannabis och unga i Göteborg Tidsserier mellan 2007 och 2016

VAD HAR DU PÅ DIG? Klädesplagg Kläder i olika kulturer

Ungdomsutvecklarna och folkhälsan

Ehkäisevää päihde- ja pelikasvatusta kouluille ja oppilaitoksille. Förebyggande rusmedels- och spelfostran för skolor och läroanstalter

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Ruotsin kielen asema Svenskans ställning

Trafiksäkerhet i Lovisa Resultat från trafiksäkerhetsenkäten, 2015

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

PRONOMINIT 1. KÄYTETÄÄN SUBST. TILALLA 2. MÄÄRITTÄVÄT SUBSTANTIIVEJA 3. VOIVAT OLLA SUBSTANTIIVIN EDESSÄ TAI ITSENÄISESTI

RUOTSI, KESKIPITKÄ OPPIMÄÄRÄ

BUN 8 mars 2016 Trygghet - och Trivselenkät 2015

Skolelevers drogvanor 2007

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

Ung livsstil i Täby - Några första resultat Trygg i Täby-rådet februari 2014

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet

Ung Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden

Ungdomars drogvanor 2011

Plan för skolnätet i Sibbo kommun

S P Kie P O T P A Kim vill inte spela gitarr ensam i garaget i kväll. Kim ei halua soittaa kitaraa yksin autotallissa tänä iltana

RUOTSI, PITKÄ OPPIMÄÄRÄ

Utveckling och lärande

Drogvaneundersökning 2016

2013. Arbetsmiljöronden yngre elever. Fagerviks skola

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Ungdomsenkät Om mig 1

Perspektivinsamling - frågeställningar

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

NORDICAS ÖVERGÅNGSREGLER [ ] SVENSK ÖVERSÄTTNING IRU SVENSK ÖVERSÄTTNING OCH TOLKNING NPK SVENSK ÖVERSÄTTNING

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

NCU:s utvärderingsverksamhet på svenska. Lärresultaten i de svenskspråkiga skolorna hur ser det ut?

Stockholmsenkäten 2018

Tillsammans förstod vi varandra om samarbetet i kursen i det andra inhemska språket mellan Vasa universitet och Åbo Akademi i Vasa

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Samlokalisering, tvåspråkighet, språkbad nya möjligheter för svenskan i Finland Fritjof Sahlström

Drogvaneundersökning 2014

Fysisk och psykosocial miljö

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Bättre folkhälsa genom skolframgång

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Stockholmsenkäten 2016

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat Norrsätraskolan åk 5 våren 2015

RADIOPROGRAMMET TEXTAT. RADIOPROGRAMMET FINNS PÅ

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Om mig Snabbrapport år 8

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Vad svarade eleverna?

Stockholmsenkäten 2014

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Att vara ung i Hylte kommun

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Publiceringsår Skolenkäten. Resultat våren 2018

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

FOKUS PÅ. PISA 2015: Så mår svenska 15-åringar i skolan

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Förhandspresentation. Folkhälsoenkät Ung Årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet Jönköpings län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Transkript:

Nikkilän sydämen laajennus - Nickby hjärtas utvidgning Koulujen oppilaskuntien kannanotot vaihtoehtoihin. Skolornas elevkårers ställningstaganden till de olika alternativen. Vaihtoehto 1/Alternativ 1 - Kaksikielisyys on hyvä asia. Natiiviopettajat ovat mahdollisia yhtenäiskoulussa. Voi saada ruotsinkielisen ystävän. - Kyrkoby saa olla omillaan. Jos sinulla on kavereita toisesta koulusta, näet heitä useammin - Ei tarvitse niin paljon opettajia ja tilaa. - Isommat pitävät huolta pienimmistä. Avoin oppimisympäristö. Yläkoululaiset voisivat ottaa mallia pienimpien päihteettömyydestä. Yhtenäiskoulu edistää yhteisoloa. - Haukkuminen ja kiusaaminen vieraalla kielellä mahdollista. - Eri määrä oppilaita kouluissa. - Pienemmät saattaa pelätä isompia. Enemmän porukkaa, enemmän riitoja. - Eksyminen, kiusaaminen, pienempien pelko vanhempia kohtaan. Pienemmät ottaisivat mallia isompien huonosta käytöksestä. Päihteet. Vaikea keskittyä avoimessa oppimisympäristössä De svenskaspråkiga elevkårerna - Kyrkoby skola behöver inte flytta; de har en nyrenoverad skola. - Kyrkoby får stanna kvar i sina utrymmen. Mer plats för finska 0-6 elever. - Alla får vara tillsammans. - Vi får ha kvar våra små svenska byskolor. Båda språkgrupperna lär sig varandras språk. - Svenskspråkiga lär sig finska. Större skola och mera utrymme. - Kyrkoby får behålla sitt skolhus. De finskspråkiga får större utrymmen.

Svagheter och hot: - Svenskan i minoritet. Svenskan försvinner. Hur ergonomiskt rätt är öppna utrymmen? - Svenska språket blir minoritet. Lågstadieelever får dåliga influenser från de äldre. - De som lätt blir irriterade får det svårt. Mobbning. - Svenskan glöms bort. Rädsla för att bli mobbad p.g.a språksvårigheter. Borde vara balans mellan språken. - De finskspråkiga får mera "makt" - De finskspråkiga i majoritet, hot mot svenskan? Vaihtoehto 2/Alternativ 2 Suomenkieliset oppilaskunnat - Tasapuolisesti suomen ja ruotsinkielisiä. Avoin oppimisympäristö. Helpompi oppia vierasta kieltä kun syntyy uusia kavereita. - Jos jollain suomenkielisellä on ruotsinkielinen ystävä niin ne voisivat olla kahdestaan. - Suunnilleen saman verran oppilaita molemmissa kouluissa. Paljon kavereita. Ensisijaisena yhtenäiskouluihin liitoksessa koulut joissa on jo valmiiksi sisäilmaongelmia, esimerkiksi Talma. - Samat vahvuudet kuin vaihtoehdossa 1. - Toteutuuko riittävä erityisen tuen tarpeessa olevien tukeminen? Kiusaaminen. Pienet ottaisivat mallia isompien huonosta käytöksestä. - Koulu ei vaihdu, vaihda vaihtelu virkistäisi. - Tilanpuute etenkin yläasteella, kun alakoululaisia tulee lisää. Liialliset oppilasmäärät aiheuttavat ongelmia ruokailussa. - Kiusaaminen.

- Balanserat mellan finska och svenska. - Man lär känna nya vänner. De äldre kan ta exempel av de yngre. - Lika stora språkgrupper. Balans. Mindre fördomar. - Man får nya vänner och lär sig finska. - Jämn språkfördelning. Man lär sig båda språken. Språkbad. - Språkligt jämnt. Finskspråkiga lär sig svenska och vice versa. Tolerans. Svagheter och hot: - Kyrkoby skola skulle försvinna. Lågstadieelever kommer i kontakt med rökning, snus, droger, alkohol, skolk. Alla klasser får inte egna klassrum. Skolgården är för liten. Inget bibliotek. Eleverna trivs i Kyrkoby eftersom skolan känns trygg. - Lärarna glömmer bort enskilda elevers problem i mängden. Mobbning, grupptryck i stor skola. - För stor skola överlag. Orättvist att en skola har försprång med språket när högstadiet börjar. Båda språkgrupperna skulle ändå umgås skilt för sig, eftersom man får sina kompisar redan i lågstadiet. - Det blir lättare bråk. - Trångt med många människor. Yngre är rädda för äldre. Lågstadieelever får dåliga influenser från högstadieelever. - Stor skola ökar risk för mobbning. Otryggt för svenskspråkiga som inte kan finska. Vaihtoehto 3/Alternativ 3. - Pienemmät saa mallia isommilta. - Opittaisiin toimimaan enemmän ruotsinkielisten kanssa. Avoin oppimisympäristö. - Voi saada ruotsinkielisen ystävän. - Suuret ikäerot, pienet pelkäävät isompia. Lukiolaiset ei välttämättä halua jäädä tänne lukioon. - Lukiolaiset eivät tykkää ja eskarit pitäisi erottaa.

- Sibbo Gymnasium ei halua palata takaisin peruskouluun. Erityisen tuen tarpeessa olevien tukeminen? Lukiolaiset voivat pomotella. - Välitunti saattaa mennä paikasta toiseen kulkemiseen. Liikaa ikäeroja. - Kyrkoby får bli kvar. - Finskspråkiga långstadiet får mer plats. - Svenskspråkiga lågstadierna får vara i fred i sina mysiga skolhus. Man får träffa nya människor. - Man lär sig att umgås med yngre. - Balans mellan finska och svenska. Svagheter och hot: - Gymnasiet behöver lugn och ro eftersom skolan är mycket mer krävande. Gymnasiet hör inte till grundskolanl Sämre flexibilitet, hur göra med provveckor och studentskrivningar? Lättare att köpa/sälja alkohol och tobak och mycket svårare att övervaka det. Risk att känna sig otrygg. Stor risk att ännu färre söker till Gymnasiet i framtiden eftersom man inte vill gå i samma hus i tre år till. - Gymnasiet passar inte ihop med grundskolan. Rusmedel blir vanligare. On tom parkeringsplatser. - Trafik. - Mobbning. Olika ålders- och språkgrupper gör att samvaro saknas. Sämsta alternativet. - Gymnasieelever får inte arbetsro. Yngre elever kommer i kontakt med t.ex. rökning. - Gymnasiet har det bra i sina nuvarande utrymmen. Vaihtoehto 4/Alternativ 4 - Ikäero ei ole niin suuri. Natiiviopettajat. - Suomenkieliset oppisivat enemmän ruotsia.

- Kieliepätasapaino. - Ei tasapuolista. Suomenkielisiä on enemmistö, joten ei ole reilua että meitä olisi vähemmän. - Kielet eivät ole tasapainossa. Lukiolaiset eivät halua olla peruskolussa. Suomenkieliset eivät pääse enää pelaamaan biljardia. - Majoriteten är svenskspråkig. Finskspråkiga lär sig svenska. - Mer svenska. - Skolan skulle vara mer koncentrerad. - Högstadiet visar gott exempel. Risker och hot: - Dåligt att blanda åldersgrupperna. Ojämlikt. - Samma som alternativ 3. Huset är i bra skick, behöver inte rivas. Alla trivs i Sibbo Gymnasium. - Gymnasiet går inte ihop med grundskolan. 7 och 19-åringar i samma skola. Parkeringsplatserna redan fulla. - Kyrkoby vill inte flytta. Tröskeln för rusmedel lägre. - Högstadiet visar dåligt exempel. Suomenkielisten oppilaskuntien kannanotot Vaihtoehto 1. - 0 Vaihtoehto 2. - 4 Vaihtoehto 3. - 0 Vaihtoehto 4. - 0 De svenskspråkiga elev/studentkårerna ställingstaganden Alternativ 1. - 4 Alternativ 2. - 1 Alternativ 3. - 1 Alternativ 4. - 0