Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare

Medicinska kontroller i arbetslivet av vibrationsexponerade arbetare Handhållna vibrerande verktyg Rev A, 2012-09-19

Innehåll Introduktion 3 Läkarundersökning 4 Frågeformulär inför läkarundersökning 5 Screeningformulär 14 Vita fingrar (Raynaud s syndrom), typexempel 15 Gradering av Raynauds syndrom för hand enligt Stockholm Workshop Scale 15 Mätning av tvåpunktsdiskrimination (2PD) 16 Instruktion för användande av monofilament Touch-Test Sensory Evaluator 17 Monofilament Tabell 18 Instruktion för JAMAR handdynamometer 19 Graderingar enligt Stockholm Workshop Scale (neurologi) 20 Utvidgad undersökning 21 Instruktion för Purdue Pegboard 22 Spurling s test 23 Halsryggs-Lasegue 23 Rapportmall för patient 24 Rapportmall för grupp 25 Bedömning 26 Kontaktuppgifter till Arbets- och miljömedicinska kliniker 27

Introduktion Arbetsgivaren skall erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som exponeras för vibrationer som överstiger insatsvärdena i Arbetsmiljöverkets föreskrift om Vibrationer (AFS 2005:15). Även om insatsvärdena inte överskrids skall arbetsgivaren erbjuda medicinsk kontroll i de fall exponering sker på ett sådant sätt att det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå. I AFS2005:6 Medicinska kontroller i arbetslivet finns utförlig information om vad som gäller för personer som utsätts för handhållna vibrerande verktyg i arbetslivet. http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_06.pdf. Medicinsk kontroll ska göras före anställning och därefter vart tredje år. Varannan undersökning (dock ej före anställning och ej den efter 3 år) kan ersättas med en enklare undersökning tex screeningformuläret på sida 14. Nedan följer ett förslag till hur detta kan genomföras. Kontaktinformation Har du frågor och funderingar om formulären kan du kontakta Lars Gerhardsson vid Arbets- och miljömedicin i Göteborg eller Catarina Nordander vid Arbets- och miljömedicin i Lund. Lars Gerhardsson 031 786 6280 lars.gerhardsson@amm.gu.se Catarina Nordander 046 173 168 catarina.nordander@skane.se 3

Läkarundersökning Frågeformulär inför läkarundersökning Fylls i hemma samt kompletteras med hjälp av företagssköterska före läkarbesök. Be arbetstagaren komma i god tid till mottagningen för att slutföra formuläret. Därigenom försäkrar man sig om att händerna hinner värmas upp. Den person som ska testas ska inte haft någon vibrationsexponering samma dag som undersökningen. Detta har stor betydelse vid undersökning av känsel. Om patienten har muskel- eller ledsymtom får patienten komma tillbaka vid ett senare tillfälle för undersökning av detta. I AFS 2005:6 finns utförligare information om vad som gäller för personer som utsätts för vibrationer i arbetslivet. http://www.av.se/dokument/afs/afs2005_06.pdf. Undersökning av företagssköterska Sensibilitet 2-PD (se instruktion på sida 14) Monofilament - tryck och beröring (se instruktioner på sida 16) Kraft Handkraft mäts med mar (se instruktion på sida 18) Undersökning av företagsläkaren Läkarens viktigaste uppgift är att träffa patienten för att informera om sin bedömning och ge råd inför fortsatt arbete. Gå igenom frågeformuläret Vita fingrar Det bästa sättet att diagnostisera vita fingrar är medicinsk intervju. Se sida 13 för exempel på hur vita fingrar kan se ut. Visa även bilden för patienten för att försäkra er om att ni talar om samma sak. Gör en gradering enligt Stockholm Workshop Scale för kärl, se lista på sida 13. Neurosensoriska besvär Bedöm test av sensibilitet och kraft utförda av företagssköterskan Stämgaffel (vibrationssinne), jämför händer och fötter Nål (vasst/smärta), jämför händer och fötter Gör en gradering enligt Stockholm Workshop Scale för nerver (se lista på sida 16). Om allt är normalt, eller ingen förändring skett sedan föregående besök ingen ytterligare ågärd. Om patienten har muskel- eller ledsymtom får patienten komma tillbaka vid ett senare tillfälle för undersökning av detta. Om misstanke om Raynaudfenomen eller neurosensorisk sjukdom, gå vidare med differentialdiagnostik enligt sida 21 utvidgad undersökning. 4

Frågeformulär inför läkarundersökning Används vid första undersökningen samt utifall personen svarar avvikande på screeningformuläret. Namn: Arbetsgivare: Yrkestitel: Beskriv dina arbetsuppgifter: När började du arbeta inom ditt nuvarande arbete? (ex. 2001). Yrken/arbetsuppgifter 1. Vilka arbeten har du haft? (ex. 1999-2002, Bil & plåt AB, plåtslagare). Från år Till år Företag Befattning Arbetsuppgifter 2. Använder Du vibrerande handmaskiner i Ditt nuvarande arbete? (ex. slipmaskin) 3. Om, när började Du använda vibrerande maskiner? (Ex. 2001) 5

4. Om, vilka vibrerande handmaskiner använder Du? Ange användningstiden för varje maskin som Du använder i Ditt nuvarande arbete A Ange tiden som maskinen är igång och överför vibrationer till händerna Använd maskin Minuter per dag Dagar per vecka Veckor per år Antal år B C D E 5. Ange användningstiden för varje maskin som Du använt i Dina tidigare arbeten. Yrke Företag Använd maskin Ange tiden som maskinen är igång och överför vibrationer till händerna Minuter per dag Dagar per vecka Veckor per år Kalenderår (2009-2011) Tidigare sjukdomar 6. Har du varit sjukhusvårdad tidigare? Ange orsak och år: 7. Kontrolleras du regelbundet hos läkare för någon sjukdom eller har du haft allvarlig sjukdom? Vilken sjukdom: 6

Läkemedelsanvändning 8. Tar du mediciner regelbundet? Vilka? Styrka? Dosering? Nikotinanvändning 9. Är Du rökare? 10. Är Du snusare? Vibrationsrelaterade besvär 11. Har Du något av följande? Obetydligt Litegrann Ganska mycket a) Domningar i fingrar / hand på natten? b) Dålig känsel för beröring, i fingrar/hand? c) Dålig känsel för kyla, i fingrar/hand? d) Dålig känsel för värme, i fingrar/hand? e) Lätt för att tappa föremål? f) Svårt för att knäppa knappar? g) Dålig kraft i fingrar / hand? h) Skakningar eller darrningar i fingrar / hand? i) Krampkänsla i arm / hand? j) Värk/smärta i nacke/skuldra? k) Värk / smärta i arm? l) Värk / smärta i handled / hand? m) Värk / smärta i finger? o) Obehag / smärta vid kyla i fingrar / hand? p) Handsvett? q) Svullnad i fingrar / hand? r) Vita fingrar (se bild) vid fukt eller kyla? 7

Färgförändringar 12. Har Du någonsin upplevt att Dina fingrar ändrat färg? Om, gå till fråga 26 13. Om, vilka färger? Blå Vit Röd 14. Om vit, var då vitheten tydligt avgränsad? 15. Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2001) 16. Om, när hade Du senast vita fingrar? För: dagar sedan, eller 17. Hur ofta har Du vita fingrar? Flera gånger om året Flera gånger i månaden Flera gånger i veckan Flera gånger om dagen Sommarhalvåret 18. Är det något som utlöser vita fingrar? Kyla Hantering av kalla föremål Vid exponering för vibrerande handmaskiner Annan Vinterhalvåret För: månader sedan, eller För: år sedan 19. Vilka fingrar blir vita? Markera genom att skugga de områden som blir vita i nedanstående figur. 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 2 2 2 3 3 3 2 23 3 3 3 4 3 4 5 5 Vänster hand Höger hand 20. Inverkar Dina vita fingrar på någon av Dina fritidsaktiviteter? 21. Inverkar Dina vita fingrar på någon av Dina arbetsuppgifter? 22. Har någon annan i Din släkt vita fingrar? 23. Om, arbetar de med vibrerande handmaskiner? 8

Besvara följande 2 frågor om Du har haft vita fingrar under de senaste 2 åren. Om inte, gå vidare till fråga 26. 24. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina vita fingrar kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 25. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina vita fingrar drabbar: ett mindre område, ett större område, mer eller mindre lika stort område, eller kan Du inte svara på detta? Stickningar/pirrningar 26. Har Du någonsin upplevt stickningar/pirrningar i fingrarna? Om, gå till fråga 34 27. Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2000) 28. Om, när? Vid arbete med vibrerande handmaskiner Efter arbete med vibrerande handmaskiner Efter exponering för kyla Under period med vita fingrar Efter period med vita fingrar På natten Ständigt Vid någon annan tid När? 29. I vilka fingrar upplever Du stickningar/pirrningar? Markera genom att skugga de områden som Du upplever stickningar i nedanstående figur. 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 2 2 2 3 3 3 2 23 3 3 3 4 3 4 5 5 Vänster hand Höger hand 30. Inverkar Dina stickningar/pirrningar på någon av Dina fritidsaktiviteter? 31.Inverkar Dina stickningar/pirrningar på någon av Dina arbetsuppgifter? 9

Besvara följande 2 frågor om Du har haft stickningar/pirrningar under de senaste 2 åren. Om inte, gå vidare till fråga 34 32. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina stickningar/pirrningar kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 33. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina stickningar/pirrningar drabbar: ett mindre område, ett större område, mer eller mindre lika stort område, eller kan Du inte svara på detta? Nedsatt känsel för beröring 34. Har Du någonsin upplevt nedsatt känsel för beröring i Dina fingrar? Om, gå till fråga 42 35. Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2002) 36. Om, när? Vid arbete med vibrerande handmaskiner Efter arbete med vibrerande handmaskiner Efter exponering för kyla Under period med vita fingrar Efter period med vita fingrar På natten Ständigt Vid någon annan tid 37. I vilka fingrar upplever Du domningar/nedsatt känsel? Markera genom att skugga de områden som Du upplever domningar i nedanstående figur. 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 2 2 2 3 3 3 2 23 3 3 3 4 3 4 5 5 När? Vänster hand Höger hand 38. Inverkar Din nedsatta känsel för beröring på någon av Dina fritidsaktiviteter? 39. Inverkar Din nedsatta känsel för beröring på någon av Dina arbetsuppgifter? 10

Besvara följande 2 frågor om Du har haft nedsatt känsel för beröring under de senaste två åren. Om inte, gå vidare till fråga 42 40. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för beröring kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 41. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Dina domningar/nedsatt känsel drabbar: ett mindre område, ett större område, mer eller mindre lika stort område, eller kan Du inte svara på detta? Nedsatt känsel för kyla (upplever du att du fryser lättare om dina fingrar än tidigare?) 42. Har Du någonsin upplevt nedsatt känsel för kyla i Dina fingrar? Om, gå till fråga 50 43. Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2002) 44. Om, när? Vid arbete med vibrerande handmaskiner Efter arbete med vibrerande handmaskiner Efter exponering för kyla Under period med vita fingrar Efter period med vita fingrar På natten Ständigt Vid någon annan tid 45. I vilka fingrar upplever Du domningar/nedsatt känsel? Markera genom att skugga de områden som Du upplever domningar i nedanstående figur. 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 2 2 2 3 3 3 2 23 3 3 3 4 3 4 5 5 När? Vänster hand Höger hand 46. Inverkar Din nedsatta känsel för kyla på någon av Dina fritidsaktiviteter? 47. Inverkar Din nedsatta känsel för kyla på någon av Dina arbetsuppgifter? 11

Besvara följande 2 frågor om Du har haft nedsatt känsel för kyla under de senaste två åren. Om inte, gå vidare till fråga 50. 48. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för kyla kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 49. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för kyla drabbar: ett mindre område, ett större område, mer eller mindre lika stort område, eller kan Du inte svara på detta? Nedsatt känsel för värme 50. Har Du någonsin upplevt nedsatt känsel för värme i Dina fingrar? 51. Om, när märkte Du detta för första gången? (Ex. 2002) 52. Om, när? Vid arbete med vibrerande handmaskiner Efter arbete med vibrerande handmaskiner Efter exponering för kyla Under period med vita fingrar Efter period med vita fingrar På natten Ständigt Vid någon annan tid När? 53. I vilka fingrar upplever Du domningar/nedsatt känsel? Markera genom att skugga de områden som Du upplever domningar i nedanstående figur. 1 1 1 1 1 1 2 2 2 1 1 2 2 2 3 3 3 2 23 3 3 3 4 3 4 5 5 Vänster hand Höger hand 54. Inverkar Din nedsatta känsel för värme på någon av Dina fritidsaktiviteter? 55. Inverkar Din nedsatta känsel för värme på någon av Dina arbetsuppgifter? 12

Besvara följande 2 frågor om Du har haft nedsatt känsel för värme under de senaste två åren. 56. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för värme kommer: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 57. Om Du ser tillbaka över de 2 senaste åren, vill Du då säga att Din nedsatta känsel för värme drabbar: mindre ofta, oftare, ungefär lika ofta, eller kan Du inte svara på detta? 13

Screeningformulär Detta formulär används med fördel vid den första 6års uppföljningen samt vart 6e år därefter. Vid avvikande svar ska en riktig bedömning göras. Förnamn: Efternamn: Personnummer: Har du något av nedanstående? Domningar i fingrar/hand på natten? Dålig känsel för beröring, värme, kyla i fingrar/hand? Lätt för att tappa föremål? Svårt för att knäppa knappar? Dålig kraft i fingrar/hand? Skakningar eller darrningar i arm/hand? Krampkänsla i arm/hand? Värk/smärta i nacke/skuldra? Värk / smärta i arm? Värk / smärta i handled / hand? Värk / smärta i fingrar? Obehag / smärta vid kyla i fingrar / hand? Vita fingrar (se bild) vid fukt eller kyla? Obetydlig Litegrann Ganska mycket 14

Vita fingrar (Raynaud s syndrom) Nedan hittar du typexempel på hur vita fingrar ser ut samt hur gradering görs efter Stockholm Workshop Scale. Gradering av Raynauds syndrom för hand enligt Stockholm Workshop Scale (tabell 1) Stadium 0 1 2 3 4 Symtom - Mild Moderat Svår Mycket svår Testkänsel Inga attacker Enstaka attacker, distala falangen, på ett eller flera fingrar. Enstaka attacker, distala & mellanfalanger (sällan proximala) på ett eller flera fingrar. Många attacker, alla falanger på de flesta fingrarna (minst 3 fingrar) Som stadie 3 + trofiska hudförändringar Litteratur Gemne, G., I. Pyykko, et al. (1987). The Stockholm Workshop scale for the classification of cold-induced Raynaud s phenomenon in the hand-arm vibration syndrome (revision of the Taylor-Pelmear scale). Scandinavian journal of work, environment & health 13(4): 275-278. 15

Diskriminativ känsel Mätning av tvåpunktsdiskrimination (2PD) Material: The Dellon-Mackinnon Dicriminator Testet bör ske i ett tyst och lugnt rum utan distraktioner. Patienten informeras om att det är förmågan att särskilja två punkter som ska testas, och att vid testet ange hur många punkter han/hon känner. Patienten informeras också om att pekfinger och lillfinger kommer att testas på båda händerna. Patientens hand bör under testet placeras väl avlastad på en stor kudde, och i ett avslappnat ej för extenderat läge. Patienten ska helst använda ögonbindel eller en skärm, i annat fall kan personen blunda. Demonstrera först hur en respektive två punkter känns, var särskilt noga med att applicera båda punkterna samtidigt. Punkterna appliceras longitudinellt på fingertopparna. Tryck så hårt att huden precis vitnar under ca 2 sekunder. Patienten får ej ta hjälp av att rulla med fingret. Man börjar testa med 5 mm. Slumpa mellan en eller två piggar; sju av tio rätta svar krävs för att få godkänt. Om patienten klarar 5mm är det normalt och vi undersöker inte vidare. Om patienten inte klarar 5 mm går man vidare uppåt. Om avståndet överskrider 10 mm lämnas rutan blank och kommentar skrivs. 10 kodas som 0 då endast en siffra kan registreras i datorprogrammet. Normalvärde 6 mm. Litteratur American Society for Hand Therapists. Clinical recommendations, 1992. Lundborg G, Rosen B. The two-point discrimination test time for a re-appraisal? Journal of Hand Surgery. [Br]. 2004;29 (5): 418-22. 16

Instruktion för användande av monofilament Touch-Test Sensory Evaluator Monofilament-undersökning avseende känselsinne är en valid metod för att detektera påverkan på känselsinnet enligt flera vetenskapliga utvärderingar. Användande av bomull för undersökande av känselsinnet är mycket beroende på hur undersökaren utför detta test och det är svårt att standardisera mellan undersökare, t ex om man håller bomullstussen stilla, om man rör på den, om man tvinnar en spets etc. När det gäller undersökning med monofilament skall detta ske på följande sätt: 1. Patientens arm skall vila på en stabil och vadderad yta. Testningen skall utföras i ett tyst rum för att hjälpa patienten att kunna koncentrera sig under testproceduren. Patienten skall inte se själva testoperationen, utan be patienten titta åt ett annat håll eller sätt något för patientens ögon. 2. Förklara testproceduren för patienten och instruera patienten att svara omedelbart när han eller hon känner stimulit genom att säga ja. 3. I hälsoundersökningen för vibrationsexponerade patienter rekommenderar vi testning av pekfingerblomma, lillfingerblomma och handrygg. Dessa testar ju också de tre nervernas medianus, ulnaris och radialis utbredning. Vid test på pek- och lillfingerblommor bör man testa mitt emellan virveln i fingeravtrycket och nagelkanten. Detta är det område där man har högst täthet av receptorer. När det gäller handryggen testar vi på mitten av utrymmet mellan metakarpale 2 och 3. 4. Tryck filamentet med 90 graders vinkel mot huden tills den böjer sig under 1-1,5 s. Håll filamentet böjt i 1-1,5 sekunder och ta sedan bort det under 1-1,5 s. För monofilament från grön (2,83), blå (3,61) och violett (4,31) utför testet med tryck av monofilamentet upp till 3 gånger för att få ett svar. Ett enskilt svar indikerar ett positivt svar. För monofilament röd (4,56) och (6,65) testa med monofilamenten mot huden endast en gång. 5. Om patienten känner grönt är den ytliga känseln och beröringssinnet helt normalt. Även blå betraktas som normalt om man inte vid tidigare tillfälle känt grönt. Om man inte känner blå (3,61) har man nedsatt ytligt beröringssinne. Om man inte känner violett (4,31) har man nedsatt skyddande beröringssinne. Känner man intet röd (4,56) har man avsaknad av skyddande beröringssinne. Känner man inte röd (6,65) har man endast djupt tryckkänselsinne kvar (se tabell). 17

Instruktion för användande av monofilament Touch-Test Sensory Evaluator Tabell Storlek Kraft (N) Färg Tolkning när personen ej känner filamentet 1,65 2,36 2,44 2,83 0,008 0,02 0,04 0,07 Grön Normal 3,22 3,61 0,16 0,4 Blå Nedsatt ytligt beröringssinnne 3,84 4,08 4,17 4,31 0,6 1 1,4 2 Violett Nedsatt skyddande beröringssinnne 4,56 4,74 4,93 5,07 5,18 5,46 5,88 6,10 6,45 4 6 8 10 15 26 60 100 180 Röd Avsaknad av skyddande beröringssinne 6,65 300 Röd Avsaknad av djupt tryckkänselsinne Litteratur 1. Bell-Krotoski, J., Sensibility testing: current concepts, in Rehabilitation of the hand: surgery and therapy, J. Hunter, E. Mackin, and A. Callahan, Editors. 1995, Mosby St Louis p. 109-152. 2. Kets, C.M., Van Leerdam, M.E., Van Brakel, W.H., Deville, W.,Bertelsmann, F.W., Reference values for touch sensibility thresholds in healthy Nepalese volunteers. Lepr Rev, 1996. 67(1): p. 28-38. 18

Instruktion för JAMAR greppstyrka Hydraulisk handdynamometer JAMAR 5030J1 Erkänd industristandard för mätning av styrka i handgreppet Till rutinundersökningar och utvärdering av sjukdomstillstånd och skador i händer Greppstyrka i pund och kilo "Peak-hold"nål låser fast det högst uppmätta värdet Exakt och reproduktiv Justerbara handtag Försökspersonen/patienten ska sitta bekvämt på en höj- och sänkbar kontorsstol vid ett normalhögt (ca 760 mm) bord med instrumentet framför sig. Dynamometern används med handtaget i position 2 (5 cm). Före testet genomförs ges en muntlig instruktion. Vid mätningen skall armbågsvinkeln vara 90 och handleden i neutral position samt underarmen stödd mot bordet och handen utanför bordskanten. Försökspersonen/ patienten instrueras att krama handtaget tre gånger med varje hand med ett tidsintervall av ca 1O s mellan försöken. Instruktion - Syftet med detta test är att mäta din maximala greppstyrka. - Du ska göra tre test med först höger sedan vänster hand, om höger är din dominanta hand. - Krama någon sekund med maximal styrka. Efter notering av mätvärdet upprepas testet tills tre mätningar utförts. Därefter ändrar försökspersonen sittställning för undersökning av den andra handen (icke dominanta) och hela testproceduren upprepas. 19

Gradering av neurologi för hand enligt Stockholm Workshop Scale (tabell 2) Stadium 0 SN 1 SN 2 SN 3 SN Symtom - Periodvis återkommande domningar och/eller parestesier Tätt återkommande eller konstanta domningar. Försämrad känselförmåga Konstant domningskänsla. Betydande känselnedsättning. Fumlighet, nedsatt precision Testkänsel Normalt Normalt Patologiskt monofilament, temperatur eller vibrationssinne. Gravt patologiskt monofilament, temperatursinne, vibrationssinne, 2PD eller Purdue Pegboard test 20

Utvidgad undersökning Se http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=3393 för en utförlig beskrivning av en utvidgad undersökning. Vid besvär med vita fingrar Utvidgad undersökning vid förekomst av vita fingrar för Differentialdiagnostik. Utvidgad anamnes inklusive hereditet, besvär från fötterna, rökning, medicinering. Status: cor-pulm, blodtryck samt perifera pulsar (a radialis, a dorsalis pedis, Allens test) Lab-provtagning (SR/S-CRP, anti-ccp, ANA) Vid neurosensoriska besvär Status Reflexer i armar och ben, Sensibilitet i fötter, test med nål, stämgaffel, bomullstuss Tinells test, Phalens test Purdue pegboard Nackstatus rotationsprovokation (halsryggs-lasegue, Spurlings test) se sida 21 för instruktioner. Lab-prover: P-glukos, S-B12, S-Folsyra, Thyreoideaprover, ev CDT, blodstatus, S-kreatinin. Bedömning Vibrationsskada ja eller nej. Om ja, vilken grad? Åtgärder på arbetsplatsen? Åtgärder på individ- eller gruppnivå? Behov av tätare kontroller hos företagshälsovården? Remiss till Arbets- och miljömedicinsk klinik eller till annan specialitet om det är ett komplicerat ärende som kräver ytterligare utredning. 21

Instruktion för Purdue Pegboard Se till att försökspersonen sitter bekvämt vid ett normalhögt (ca 760 mm) bord med Pegboard framför sig. Om försökspersonen är vänsterhänt testas den vänstra handen först. Instruktion Detta är ett test för att se hur snabb och med vilken precision/noggrannhet du kan arbeta med dina händer. Före varje test kommer du att informeras om vad du ska göra och du kommer att ges möjlighet att träna. Försäkra dig om att du (exakt) verkligenförstått vad du ska göra. Plocka upp en pinne åt gången med din högra hand från den högra koppen. Börja med höger hand att placera varje pinne i översta hålet. (Lämna den placerade pinnen i hålet). Nu får du prova sätta i några pinnar. Om du under träningen tappar någon pinne, plocka inte upp den. Fortsätt helt enkelt att plocka en annanfrån koppen. Rätta eventuella fel av placeringen av pinnarna och besvara eventuella frågor. När försökspersonen placerat tre eller fyra pinnar och verkar förstå undersökningen, säg: "Stopp." Ta nu och lägg tillbaka pinnarna i den högra koppen. Säg sedan: När jag säger "börja" placera så många pinnar som du kan i den högra raden med början längst upp. Arbeta så snabbt som möjligt tills jag säger "stopp". "Är du redo? Börja" Börja tidtagning när du säger Börja. Efter exakt 30 sekunder. Säg: "Stopp" Räkna antalet isatta pinnar och skriv ner resultatet för höger hand. Detta är de totala antal pinnar som försökspersonen placerat med höger handen. Samma information gäller för undersökning av den vänstra handen och båda händerna. Rapport om Purdue pegboards reliabilitet I rapport 140 på AMM Göteborgs hemsida kan du läsa om reliabiliteten hos purdue pegboard. http://www.sahlgrenska.se/sv/su/omraden/6/arbetsochmiljomedicin/rapporter/ Officiell hemsida http://purduepegboard.com/ 22

Spurling s test Utförs i sittande rotation av huvudet åt höger och vänster och samtidigt lateralflexion åt höger och vänster samt lätt axialt tryck. Testet minskar foramina. Höger Vänster Negativ Positiv Negativ Positiv [ ] [ ] [ ] [ ] Halsryggs-Lasegue Utförs i sittande tryck ner skuldergördeln genom tryck på acromion samtidigt som en lateralflexion av halsryggen görs åt motsatt håll (sträcker plexus) man kan istället för trycka på acromion ta tag i handleden och dra nedåt. Höger Vänster Negativ Positiv Negativ Positiv [ ] [ ] [ ] [ ] OBS test positiva endast om radierande smärta till underarm/hand/fingrar. Spurlingstest viktigt att göra vid alla smärtor /domningar/ känselstörningar i arm/hand/fingrar. 23

Rapportmall för patient Grad av skada enligt Stockholm Workshop Scale Vänster hand Höger hand Åtgärder Underskrift 24

Rapportmall för grupp Hur många anställda: Hur många procent av de vibrationsexponerade har en vibrationsskada: Hur många har fått en progress av besvären sedan föregående undersökning: Åtgärder Underskrift 25

Bedömning Om arbetstagaren visar tecken på mer uttalad vibrationsskada, Raynaudsymtom enligt Stadium 2 i tabell 1 eller vibrationsneuropati Stadium 2SN enligt tabell 2, bör denne normalt inte fortsätta i vibrationsexponerat arbete. En individuell bedömning behöver dock alltid göras. Arbetsgivaren skall ta del av läkares bedömning vad gäller tecken på vibrationsskador hos de undersökta, så långt det inte hindras av sekretess eller tystnadsplikt. I första hand bör detta ske på gruppnivå, men efter överenskommelse med respektive arbetstagare kan det även vara lämpligt på individnivå för att åstadkomma förändring i arbetssituationen. Om det framkommer tecken på vibrationsskada hos en undersökt arbetstagare skall arbetsgivaren: revidera befintlig riskbedömning, revidera åtgärder som vidtagits för att eliminera eller minska riskerna och i samband med detta vid behov anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp utifrån, samt erbjuda medicinsk kontroll till övriga arbetstagare som exponerats på liknande sätt 26

Kontaktuppgifter till Arbets- och miljömedicinska kliniker Telefon: 019-602 24 69 Hemsida: http://www.orebroll.se/amm Telefon: 0611-800 00 Hemsida: http://www.lvn.se/amm Telefon: 010-103 14 41 Hemsida: http://www.lio.se/amm Telefon: 046-17 31 85 Hemsida: http://ammlund.se/ Telefon: 018-611 36 42 Hemsida: http://www.ammuppsala.se/ Telefon: 031-786 6300 Hemsida: http://www.amm.se Telefon: 08-524 800 00 Hemsida: http://ki.se/ki/jsp/polopoly. jsp?d=27109&a=71913&l=sv Telefon: 090-785 24 50 Hemsida: http://www.vll.se/default.aspx?id=20579&refid=20145 Telefon: 035-13 42 42 Hemsida: http://www.regionhalland.se/sv/ vard-halsa/hitta-din-vard/medicinklinikenhalmstad/mottagningar/arbets-och-miljomedicin/ 27