SWEPOMM 2 014-11- 20 MINNESANTECKNINGAR F RÅN W ORKSHOP INTRESSENTER I BYGGSKEDET 1
1. VILKEN KVALITET VILL VI UPPNÅ I BYGGSKEDET? Upprätthåll samma framkomlighet som före byggstart. Öka upplevelsen om restiden ökar (ex komma upp och få utsikt över byggplatsen) Minimera störningarna. Tryggt Säkert Får inte ta längre tid Omlastningscentraler Leverans nattetid Prioritet för färdtjänst Samordning så långt som möjligt Samma kvalitet som när uppnått Näringsidkarna ska inte påverkas av byggnationen 5. Arbetsplatser och boende: Inte lika marknadsföringsskyltat som till boende Bra skyltad omledning av väg Viktigt med bra belysning för cyklister och gående Information! Varför gör v i denna ombyggnad Hur länge ska det pågå Var kan jag läsa mer Vem kontaktar jag för frågor Lyft folkhälsoaspekten Tillgängligheten ska vara bra Hur tänker vi på barnen. Bra avgränsningar. Ska inte gå att komma fel. Språk och symboler 2
2. HUR NÅR VI DIT? Ställ krav tidigt och kontinuerligt Kompetenshöjande insatser Avsätt pengar Uppföljning Synliggöra kvalitetskraven Få in i upphandlingen genom t ex referenser Specificera ovanstående för just cyklister Checklista för cyklister Riktad information till cyklister både före och under byggskedet (t ex cykelkartan) Tydlig och logiskt placerad utformning och information Morötter och piskor för att uppnå mål, ex avtal som gynnar och driver på för att entreprenören ska ta sitt ansvar Viktigt med uppföljning Incitament i avtalen för att se till att en arbetsplats inte styr om trafiken även när den är tom (exempelvis på helgen). Det kostar att avetablera vilket kan uppmuntra entreprenören att jobba 7 dagar per vecka istället för 5 dagar per vecka och bli färdig snabbare. Förståelsen ökar hos fotgängarna om de ser att avspärrningarna är borttagna när inget arbete pågår Via samordning så långt som möjligt Informationsinsatser Tydlig skyltning för färdtjänst Se över hela distributionskedjan Utbilda färdtjänstpersonal så att de får mer förståelse Näringsidkare informerar sina kunder i god tid. Staden hjälper till Rabatt som skickas ut till hushåll under byggtiden God dialog med näringsidkaren Bygger bort kaoset med snygga installationer, skyltar, plank etc. Viktigt att tänka på att platsen ska kännas trygg. Bland andra kvinnor känner sig otrygga. Kreativa lösningar. Synskadade! Funktionshinder. Kontakt med organisationer med kunskap kring dessa frågor 3
Förstärk kollektivtrafik, expressbussar etc. 5. Arbetsplatser och boende: Ta in reserådgivare till entreprenören (MM- person) Checklistor för vad som ska göras - > leder till enhetlighet och igenkänning Direktinformation till alla berörda. Lapp vid dörren Informera arbetsgivare som kan informera på arbetsplatsen Välskyltat ifall bussen får nya hållplatser Se till att skyltning stämmer överens med målning på marken 4
3. VILKA INTRESSENTER ÄR VIKTIGA? Cyklister Utförarna Beställaren Kritikerna Media Politiker Allmänheten Olika intressenter prioriteras olika beroende på tid på dygnet Hitta säkra lösningar för genaste vägen, exempelvis containertunnlar. Separata för fotgängare respektive cyklister. Tänk på hur bilister behandlas Om en bilväg byggs upp så leds den om till en annan väg medan fotgängare inte behandlas på samma sätt ( Välj den andra gångbanan ) Färdtjänstkunder och deras målplatser Personer som jobbar med information och kommunikation Fastighetsägare som berörs Färdtjänshandläggare behöver vara med i ett tidigt skede Kunder Varuleveranser Renhållning Räddningstjänst Varje näringsidkare behöver en enskild bedömning beroende på vad det är. 5. Arbetsplatser och boende: Fokusgrupper (Vad krävs för att alla ska bli nöjda?) Ta in experter så som tillgänglighetspersoner m fl. Fastghetsägarna 5
4. HUR FINANSIERAR VI? Tydlig pott i budgeten, ordinarie del, allt eller inget Cyklister likställs med bilister när det gäller framkomlighet. Lika mycket värde i pengar. Rättmätig andel. Alla kan vinna! Exempel reklamfinansierade containertunnlar och skyltar till företag. Ta diskussioner med näringsidkare i ett tidigt skede annars tycker de att kommunen är skyldig att finansiera exempelvis skyltar. Holland självlysande asfalt. Trafikverket, Energimyndighet Tänk i ett tidigt skede att detta är en möjlighet att flytta över till kollektivtrafik, gång och cykel Samfinansiering, samarbetet från båda sidor Arbetsgivare kan subventionera kollektivtrafiken under perioden. Grön resplan med berörda företag. 5. Arbetsplatser och boende: - 6
5. HUR HANTERAR VI BEGRÄNSNINGAR, HUR PRIORITERAR VI? Rättmätighet Andel utifrån den som drabbas hårdast eller utifrån färdmedelsfördelning. Ur trafiksäkerhetsperspektiv Hitta en minsta acceptabla standard Se fråga 3 Fotgängare. Färdtjänst prio ett Varudistribution prio ett Se till att jobba med bra information och kommunikation Övrig verksamhet kan man planera efter i andra hand Se fråga 2 Näringsidkare Räddningstjänst Tillgänglighet (synskadade, jämställdhet) Prioritera hållbara resval. 5. Arbetsplatser och boende - 7
6. GODA EXEMPEL: - Gamification Nudging Samordnad varudistribution i Nacka Tidsstyrning Ombyggnation av Stortorget i Gävle, en kommunikatör som jobbade med information Genomtänkt information London under OS Obamas besök i Stockholm Bro i Stockholm. Skrämseltaktik om kaos. 5. Arbetsplatser och boende - 8