Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011

Fullmäktige 13.6.2012 BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Godkänd av srytelsen 26.3.2012

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den 3 kommande utvecklingen 2.1. Nyckeltal för sjukvårdsdistriktet 3 2.2. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden 4 2.3. Framtidsutsikter 11 3. Samkommunens uppgift och organisation 13 3.1. Uppgifter 13 3.2. Organ 14 3.3. Organ som tillsattas av styrelsen 16 3.4. Intern organisation 19 3.5. Sjukvårdsdistriktets medlemskommuner 21 4. Strategiska huvudmål 22 5. HNS hälso- och sjukvårdsverksamhet 52 5.1. Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner 52 5.2. Vårdtjänsterna och antal vårdade individer 56 5.3. Vårdtillgång och väntetider 69 5.4. Utjämning av dyr vård 73 5.5. Fördröjd förflyttning 73 5.6. Vårdarbete 76 6. Personalen 78 6.1. Personalresurserna 78 6.2. Lönekostnader och hyrd arbetskraft 78 6.3. Personalens kompetens och utbildning 79 6.4. Arbetshälsa 79 6.5. Jämställdhet och språkprogram 80 7. Undervisning och forskning 81 7.1. Undervisning och forskning, allmänt 81 7.2. Undervisning 81 7.3. Vetenskaplig forskning 85 8. Utvecklingsverksamhet 90 8.1. Strategiska utvecklingsprojekt på samkommunnivå 90 8.2. Andra projekt för utveckling av verksamheten 91 9. De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna 92 9.1. Allmänt 92 9.2. Risker i omvärlden 92 9.3. Risker i anslutning till patientvård och läkemedelsbehandling 93 9.4. Risker inom finansieringsfunktionen 93 9.5. Egendomsrisker och investeringar 94 9.6. Risker i anslutning till avbrott i verksamheten 95 9.7. Risker i anslutning till IT-säkerhet och IT-system 95 9.8. Risker i anslutning till personalen 96 10. Redogörelse för ordnandet av intern kontroll och koncernkontroll 98 10.1. Redogörelse för ordnandet av intern kontroll 98 10.2. Redogörelse över koncernkontrollen 102 11. Miljöfaktorer och hållbar utveckling 104 12. Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 106 12.1. Räkenskapsperiodens resultat 108 12.2. Finansiering av verksamheten och förändringar i den finansiella ställningen 109 12.3. Inkomster och utgifter totalt 115 I

Innehållsförteckning Sida 13. Koncernens verksamhet och ekonomi 116 13.1. Sammanställning av de företag som ingår i koncernbokslutet 116 13.2. Styrningen av koncernens verksamhet 116 13.3. Väsentliga händelser som gäller koncernen 117 13.4. Koncernbokslut och nyckeltal 118 14. Räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att nå balans i ekonomin 122 14.1. Behandling av räkenskapsperiodens resultat 122 14.2. Åtgärder för balansering av ekonomin 123 15. Budgetutfall 125 15.1. Reglering av uppföljningen 125 15.2. Utfall för anslag och beräknade inkomster 125 15.2.1. Utfallet av driftsekonomin 134 Sjukvårdsområdena 15.2.1.1. HUCS sjukvårdsområde 137 15.2.1.2. Västra Nylands sjukvårdsområde 158 15.2.1.3. Lojo sjukvårdsområde 169 15.2.1.4. Hyvinge sjukvårdsområde 180 15.2.1.5. Borgå sjukvårdsområde 192 Resultatområdena 15.2.1.6. Resultatområdet HNS-Lokalcentralen 205 15.2.1.7. Resultatområdet Koncernförvaltningen 214 15.2.2. Utfallet av resultatbudgeten 220 15.2.3. Utfallet av investeringsbudgeten 226 15.3. Utfallet av finansieringsdelen 229 15.4. Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster 231 16. Bokslutskalkyler 233 17. Noter till bokslutet 241 17.1. Noter angående tillämpade redovisningsprinciper 242 17.2. Noter till resultaträkningen 244 18. Särredovisade bokslut 259 Affärsverken 18.1. Affärsverket HNS-Apotek 259 18.2. Affärsverket HNS-Röntgen 278 18.3. HUSLAB 304 18.4. Affärsverket Ravioli 322 18.5. Affärsverket HNS-Desiko 339 18.6. Affärsverket HNS-Logistik 358 18.7. Affärsverket HNS-IT-Tjänster 374 18.8. Affärsverket HNS-Medicinteknik 390 18.9. Affärsverket HNS-Servis 405 18.10. Affärsverkens inverkan på samkommunens ekonomi 421 19. Underskrifter och anteckningar 422 19.1. Underskrift av bokslutet 422 19.2. Bokslutsanteckning 423 II

Innehållsförteckning Sida Bilagor till bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2011 Bilaga 1A: Fullmäktiges sammansättning under mandatperioden 2009 2012 424 Bilaga 1B: Styrelseledamöter år 2011 426 Bilaga 1C: Nämndernas sammansättning år 2011 427 Bilaga 1D: Revisionsnämnden 2011 430 Bilaga 1E: De kommunala affärsverkens direktioner år 2011 431 Bilaga 1F: Styrelsemedlemmar i dotterbolag som helägs av HNS 434 år 2011 Bilaga 2A: Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner 2011 435 Bilaga 2B: Medlemskommunernas betalningsandelar 2007 2011 436 odeflaterade siffror Bilaga 2C: Antal NordDRG-produkter 2011 437 Bilaga 2D: Antal vårddagar 2011 438 Bilaga 2E: Antal besöksprodukter 2011 439 exkl. besök genom köptjänster Bilaga 3: HNS medlemskommuners deflaterade betalningsandelar, 440 euro/invånare 2007 2011 Bilaga 4: Utjämning av dyr vård per medlemskommun 1.1 31 441 (tusen euro) Bilaga 5A: Antal anställda år 2011 442 Bilaga 5B: Antal årsverken år 2011 444 Bilaga 6: Samkommunen HNS resultaträkning 2011 446 Bilaga 7: Tabeller med siffror per medlemskommun 447 III

1 Verkställande direktörens översikt Livligt år, ny strategi Verkställande direktörens översikt År 2011 var det när det gäller verksamheten det hittills livligaste i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts historia. Sjukvårdsdistriktet vårdade fler patienter än någonsin tidigare. Antalet vårdade enskilda patienter var 466 665 (456 591 år 2010). Som ny verksamhet producerades dessutom jourbesök på hälsocentral för över 50 000 olika personer (17 227 år 2010). Samtliga indikatorer för vårdvolymen visade på en ökning. Antalet producerade öppenvårdsbesök var 1 567 593 (1 526 574 år 2010). Antalet DRG-vårdperioder var 593 301 (578 737 år 2010). Däremot minskade antalet vårddagar till och med mer än planerat; minskningen var 11 procent jämfört med 2010. Det berodde på en strukturell förändring inom den psykiatriska vården med en tyngdpunktsförskjutning från institutionsvård till öppen vård. Antalet DRG-poäng ökade med 5,6 procent från föregående år, vilket visar att verksamheten ökat och blivit mer krävande. Under hösten 2010 fick sjukvårdsdistriktet bättre kontroll över antalet köande, och den gynnsamma utvecklingen fortsatte under 2011. Antalet som väntat på behandling över sex månader var få; den sista dagen på året var de 128. Målet var givetvis noll väntande, vilket dock inte nåddes. Antalet köande totalt (14 452) minskade med 23 procent. Även antalet som väntat på poliklinikbesök för undersökning minskade avsevärt och var vid årets slut 1 132 (2 803 i slutet av föregående år). Antalet magnet- och ultraljudsundersökningar ökade kraftigt, vilket samtidigt förkortade kötiderna. Verksamhetens produktivitet (prestationer/insatser) förbättrades; antalet DRG-poäng och den viktade sammanlagda volymen för serviceprodukterna ökade mer än kostnaderna deflaterade enligt sjukhuskostnadsindex. De totala kostnaderna ökade med 6,6 procent, varav 0,6 procentenheter berodde på ny bokföringspraxis för den s.k. semesterlöneskulden, som kommunerna och samkommunerna fick uppgift om först i slutet av januari. Den fullt jämförbara kostnadsökningen, exklusive bl.a. funktioner som överförts från kommunerna till HNS, var 4,8 procent från 2010 till 2011. Faktureringen av medlemskommunerna ökade med 4,7 procent, vilket överskred budgeten med 2,6 procent. Faktureringen av andra än medlemskommunerna ökade med 8,0 procent, vilket var positivt även om målet inte nåddes fullt ut. Underskottet för räkenskapsperioden uppgick till 16 miljoner euro efter återbäring till medlemskommunerna och den redan nämnda bokföringen av semesterlöneskulden. Den ökande faktureringen av kommunerna berodde på att såväl verksamhetsvolymen som den genomsnittliga svårighetsgraden för vården ökade. Under året gjordes bl.a. betydligt fler organtransplantationer än föregående år. Antalet remisser till sjukhus ökade med 3 procent. Den brådskande vården utföll planenligt utan allvarliga störningar ens under sommaren, då HNS-sjukhusens ansvar ökar. En stor förändring i verksamheten 2011 var att den psykiatriska institutionsvården vid Ekåsens sjukhus reducerades under kontrollerade former. Öppenvården byggdes ut och institutionsvården koncentrerades till Jorvs och Mariefors sjukhus, närmare patienternas hemort. Renoveringen av tornsjukhuset vid HUCS Mejlans förbereddes genom att hela byggnaden tömdes på patienter. Denna temporära operation pågår i tre år och är ytterst krävande. Trots god planering medför den problem för patienter och personal. Personalsituationen var fortsatt tämligen god under 2011. Problem förekom i rekryteringen av psykiatriker, radiologer och vissa andra läkargrupper samt tidvis även i tillgången på vissa vårdpersonalgrupper, däribland operationssalspersonal. De centrala resultaten i 1

Verkställande direktörens översikt arbetsmiljöbarometern, den omfattande personalenkäten, utvecklades i positiv riktning för andra året i följd. Dock noterades även en del kritiska resultat. De har behandlats och leder till utvecklingsåtgärder. En stor fråga under 2011 var uppdateringen av sjukvårdsdistriktets strategi. Utgångspunkterna för den föregående strategin godkändes i slutet av 2008, men konkretiseringen och verkställandet av strategin hade inte fullföljts. Uppdateringen av strategin inleddes genom ett beslut av HNS styrelse och genomfördes av distriktets egna tjänstemän. För utformningen av strategin bildades en bred beredningsgrupp som gjorde ett flertal analyser inom olika ämnesområden. Med hjälp av analyserna utreddes HNS utvecklingsbehov åren 2012 2016. Fullmäktige, styrelsen och representanter för sjukvårdsområdenas nämnder deltog i mars i ett tvådagars seminarium som ett led i beredningen av strategin. Efter att det första utkastet till strategi tagits fram remitterades frågan till berörda parter, samtidigt som grundliga diskussioner fördes med personalrepresentanterna, direkt med personalen (med hjälp av intranätet, e-post och möten), förmännen, ledningen och beslutsfattarna. Under denna process behandlas flera hundra ändrings- och utvecklingsförslag. Strategin godkändes vid fullmäktiges extra möte den 19 oktober 2011. Den nya strategin betonar principerna i den nya hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft den 1 maj 2011: patientorientering, vårdens kvalitet och tillgången till vård, högklassig vetenskaplig forskning och undervisning, partnerskap med primärvården, effektivitet och konkurrenskraft. De centrala förutsättningarna för att uppnå målen är en kompetent och motiverad personal, en ekonomi i balans, fungerande lokaler och utrustning, nyskapande ledarskap och ägarnas förtroende. Strategin omfattar 97 olika mål som ska uppnås åren 2012 2016 med hjälp av åtgärder som genomförs under olika år och på olika organisationsnivåer. Massmedia har liksom tidigare aktivt följt HNS verksamhet under 2011. Tonen i nyheterna om HNS har allmänt sett varit positiv, men självfallet har media i enlighet med sin roll även kritiskt granskat HNS verksamhet och olika händelser inom organisationen. Bildandet av bolaget HYKSin kliiniset palvelut Oy ( HUCS kliniska tjänster ), som fullmäktige beslutade om den 19 oktober 2011, behandlades särskilt flitigt i media. HNS kommer med sina 70 procent att inneha aktiemajoriteten i bolaget, vars syfte är att verka aktivt på den s.k. privata marknaden, där vården betalas av andra än medlemskommunerna, till exempel av försäkringsbolag och patienterna själva. Under 2011 samlades fullmäktige tre gånger och styrelsen 21 gånger. Vid sina möten behandlade styrelsen bl.a. viktiga investeringsprojekt, däribland utbyggnaden av Lojo sjukhus, ombyggnaden av HUCS kvinnoklinik och utbyggnaden av Jorvs sjukhus. Dessa projekt genomförs under perioden 2012 2016. Under 2011 fördes även en aktiv debatt om ett nytt barnsjukhus och ett nytt sjukhus för olycksfallskirurgi. Den preliminära planeringen av dessa projekt har inletts och de torde genomföras åren 2017 2020. 2

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2.1 Nyckeltal för sjukvårdsdistriktet Diff.-% Diff.-% BS 2011/ BS 2011/ Produktion av sjukvårdstjänster BS 2010 BU 2011 BS 2011 BU 2011 BS 2010 - Volymförändring vägd enligt faktureringsandelen 3,1 % 2,5 % - Vårddagsprodukter (1 000 euro) 115 305 115 914 108 322-6,5 % -6,1 % - NordDRG-produkter (1 000 euro) 891 285 897 918 941 683 4,9 % 5,7 % - Besöksprodukter (1 000 euro) 301 633 307 128 316 895 3,2 % 5,1 % - Hc-jourbesök (1 000 euro) 3 825 9 104 9 756 7,2 % 155,0 % - Fördröjningsvårddagar (1 000 euro) 0 0 980 - Antal remisser (elektiva) 248 803 256 089 2,9 % - Jourbesök 214 783 213 839-0,4 % - Vårdade individer (exkl. hc-jour) 456 591 466 665 2,2 % - Vårdade individer, hc-jour 17 227 50 031 190,4 % - Handläggningstid remisser > 21 dygn, antal 8 205 7 208-12,2 % - Antal köande till avdelningsvård 1) > 6 mån. 14 128 814,3 % alla 18 760 14 452-23,0 % - Antal köande till poliklinisk vård 1) > 3 mån. 2 803 1 132-59,6 % alla 27 625 25 720-6,9 % - Somatisk serviceproduktion - DRG-poäng 1 715 445 1 810 746 5,6 % - Arbetets produktivitet DRG-poäng/årsverke 2) 187,9 192,9 2,7 % - Kostnad euro per DRG-poäng 3) 696,0 684,3-1,7 % - Psykiatri - Totalkostnader (euro) / Antal vårdade individer 4) 6 703 6 659-0,7 % - Medlemskommunernas deflaterade betalningsa 857 861 0,4 % 1) Omfattas av vårdgarantin, 31.12. 2) Högre värde = bättre resultat 3) Deflaterat enligt sjukhuskostnadsindex (koefficient 1,032), Statistikcentralens förhandsuppgift för 2011(28.10.2011) Diff. % BU2011 Diff. % BS2010 Nyckeltal för ekonomin och personalen BS 2010 BU 2011 Justerad BU 2011 BS 2011 - Medlemskommunernas serviceplaner 1 256,9 1 284,0 1 282,0 1 315,9 2,6 % 4,7 % - Övrig försäljning totalt 327,5 335,5 335,3 359,0 7,1 % 9,6 % - Verksamhetsintäkter totalt 1 584,4 1 619,6 1 617,3 1 674,9 3,6 % 5,7 % - Verksamhetskostnader totalt 1 485,9 1 521,3 1 521,0 1 584,7 4,2 % 6,6 % - Jämförbara verksamhetskostnader 1 557,2 4,8 % 2011 vs. 2010 - Nettofinansieringskostnader 13,6 15,3 15,3 12,8-16,2 % -5,9 % - Årsbidrag 84,9 83,0 81,1 77,5-4,4 % -8,8 % - Avskrivningar 85,7 97,7 97,7 93,6-4,2 % 9,2 % - Räkenskapsperiodens resultat -0,8-14,7-16,6-16,1-3,1 % 1911,9 % - Verksamhetsint./Verksamhetskost., % 106,6 106,5 106,3 105,7-0,6 % -0,9 % - Årsbidrag/Avskrivningar, % 99,1 84,9 83,0 82,8-0,2 % -16,4 % - Investeringar 113,1 121,7 105,8 94,7-10,5 % -16,3 % - Lånebestånd 177,1 252,4 194,7 194,7 0,0 % 9,9 % - Soliditet, % 47,8 min. 40 % min. 40 % 44,7-6,5 % - Relativ skuldsättning, % 27,3 28,2 3,2 % - Ackumulerat överskott 31.12 41,8 27,1 25,2 25,7 2,0 % -38,5 % - Årsverken 16 694 16 612 16 612 16 909 1,8 % 1,3 % - Antal anställda 31.12 21 171 21 189 21 189 21 322 0,6 % 0,7 % 3

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2.2 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Uppdatering av HNS förvaltningsstadga de viktigaste förändringarna Den nya hälso- och sjukvårdslagen samt ändringarna av organisationsstrukturen och ansvarsfördelningen föranledde vissa justeringar i HNS förvaltningsstadga. De mest centrala ändringarna i den nya förvaltningsstadgan, som godkändes 15 december 2011 och trädde i kraft 1 januari 2012, anknyter till organisationsstrukturen: Revisionsnämndens enhet för extern revision ombildades till ett eget resultatområde, vilket understryker dess oberoende. Resultatområdets budget och mål för verksamheten presenteras således i budgeten och verksamhetsplanen som föreläggs fullmäktige; revisionsnämnden lyder direkt under fullmäktige. Affärsverket HNS-IT-tjänster lades ned och i stället inrättades balansenheten ITförvaltning. Även affärsverkets HNS-Medicinteknik lades ned och anslöts till affärsverkets HNS-Röntgen. Balansenheten Hjälpmedelscentralen inrättades för att betjäna den specialiserade sjukvårdens, primärvårdens och socialväsendets hjälpmedelsverksamhet inom hela HNSdistriktet. Företagshälsovården för HNS anställda har utgjort en del av koncernförvaltningen. För ordnandet av företagshälsovård har samkommunen en företagshälsovårdsenhet som omfattar ett flertal företagshälsovårdsstationer (HNS enhet för företagshälsovård). Enheten leds av ledande företagshälsovårdsläkaren. Eftersom det är fråga om en enhet som producerar sjukvårdstjänster ombildades den till resultatområdet företagshälsovård. Bestämmelserna om forskningsverksamhet i hälso- och sjukvårdslagen trädde i enlighet med övergångsbestämmelsen i kraft den 1 januari 2012. För den hälsovetenskapliga forskningen på universitetsnivå beviljas statlig finansiering till specialupptagningsområdenas forskningskommittéer, som beslutar hur forskningsmedlen ska fördelas på olika forskningsprojekt. Finansieringen betalas ut till forskningskommittéerna enligt social- och hälsovårdsministeriets beslut för fyra år i taget. Enligt 61 i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommuner för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde inom sitt område inrätta en forskningskommitté för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå. Kommittén ska bestå av representanter för de olika vetenskapsområdena från verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården i specialupptagningsområdet. Forskningskommittén beslutar på ansökan om beviljande av forskningsfinansiering. En kommun som är huvudman för en verksamhetsenhet inom hälsooch sjukvården, en samkommun, ett statligt sinnessjukhus eller en serviceproducent som bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan ansöka om finansiering för hälsovetenskaplig forskning. I början av 2012 inrättade HNS därför en sådan forskningskommitté för hälsovetenskaplig forskning på universitetsnivå som avses i hälso- och sjukvårdslagen. HNS styrelse utser 12 medlemmar i forskningskommittén för sin mandatperiod. HNS forskningsdirektör är ordförande i kommittén, medan kommittén väljer vice ordförande inom sig. HNS och Helsingfors universitets medicinska fakultet utser vardera fyra medlemmar i forskningskommittén. Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt och samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen utser vardera en medlem i kommittén. Dessutom har kommittén en medlem från specialupptagningsområdets primärvård och en medlem som representerar de serviceproducenter i specialupptagningsområdet som genom särskild förordning är berättigade till forskningsfinansiering. Styrelsen utser separat kommitténs föredragande (34 ). 4

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Start för ombyggnad av tornsjukhuset vid HUCS Mejlans samt temporära arrangemang Tömningen av Mejlans sjukhus till följd av ombyggnaden 2011 2014 har varit en omfattande operation även i ett europeiskt perspektiv. Starten för byggprojektet och de temporära arrangemangen har påverkat den operativa och den medicinska resultatenhetens verksamhet. Stängningen av det stora sjukhuset medförde omfattande temporära lösningar. Först ut var Mejlans sjukhus urologiska enhet. Urologin flyttade till Pejas sjukhus, som under ombyggnaden sköter alla urologisk verksamhet med undantag av Mejlans urologiska poliklinik. I början av 2011 flyttade transplantations- och leverkirurgin i två steg till Triangelsjukhuset, och senare flyttade två av Mejlans sjukhus gastroenterologiska kliniks avdelningar till Kirurgiska sjukhuset. I april sammanslogs Jorvs bröstkörtelkirurgi med enheten vid Kvinnokliniken och den frigjorda kapaciteten vid Jorv överläts till endokrinisk kirurgi som överfördes från Mejlans. På senvåren färdigställdes ett temporärt sjukhus med 120 platser söder om Mejlans sjukhus operationssalsflygel. Sjukhuset inhyser de kirurgiska avdelningar vid Mejlans sjukhus som inte kunde flyttas utanför Mejlansområdet, dvs. gastroenterologiska klinikens jouravdelning, kärlkirurgiska klinikens avdelning och hjärt-thoraxklinikens vårdavdelningar. Sommaren 2011 uppstod problem på det temporära sjukhuset. Lokalerna konstaterades vara trånga, det fanns inte tillräckligt med kanslilokaler och ventilationen var bristfällig. Även misstanken att vårdplatserna inte räcker till bekräftades. Personalsituationen på operationsavdelningen var god under hösten 2011, men den elektiva kirurgin måste begränsas till följd av bristen på vårdplatser. Platsfördelningen mellan enheterna har justerats, men antalet vårdplatser är fortfarande för litet. Varje månad flyttas över hundra patienter från jourenheten till Kirurgiska sjukhuset för konvalescens och fortsatta undersökningar. Patienter från jouravdelningen och kärlavdelningen flyttas till Jorvs sjukhus. Vid årets slut söktes fortfarande en lösning på HUCS-nivå för att begränsa problemen. Vårdpersonalen och läkarna har varit ytterst förstående till de olägenheter som de temporära arrangemangen innebär. Många anställda fick under året en ny adress till sina arbetsplatser. I praktiken har ingen bytt arbetsgivare på grund av detta. Rekordår för transplantationer HNS har utfört transplantationer på barn i 25 år I internationella jämförelser håller resultaten från de finska transplantationerna toppklass. Över 80 procent av patienterna är vid liv ännu fem år efter transplantationen. År 2011 genomfördes 275 organtransplantationer inom HNS. De tidigare rekorden slogs inom levertransplantationer (56 transplantationer) och lungtransplantationer (23 transplantationer). Antalet lungtransplantationer har ökat stadigt de senaste åren. De utmärkta vårdresultaten har sporrat sjukvårdsdistrikten att mer aktivt än tidigare skicka patienter för bedömning av möjligheterna till transplantation. Dessutom gjordes 177 njurtransplantationer, 18 hjärttransplantationer och en bukspottkörteltransplantation. Antalet barn som fick ett transplantat var 21 (7,6 %). Förra året genomfördes den fyrahundrade transplantationen på barn. Det var 25 år sedan Barnkliniken inledde organtransplantation på barn. Kön till organtransplantationer är ständigt 350 370 patienter lång, och av alla som väntar på hjärttransplantation hinner 10 15 dö innan ett lämpligt transplantat hittas. Donatorsjukhusens aktivitet har en avgörande betydelse för tillgången på lämpliga transplantat. Identifieringen av organdonatorer förutsätter ständig utbildning vid alla sjukhus. Organtransplantationer räddar inte bara liv, utan kan även förbättra patienternas livskvalitet och höja kostnadseffektiviteten. Den högsta kostnadseffektiviteten står njurtransplantationerna för. Aktivt samarbete mellan medlemskommunerna inom jourverksamheten Sjukvårdsområdena har redan eller planerar ett flertal samjoursprojekt. Det största samjoursprojektet 2011 genomfördes i samarbete med Esbo stad. Jorvs sjukhus jour ombildades den 1 januari 2011 till en genuin samjour. Det var frågan om en administrativ förändring där HNS specialsjukvårdsjour och Esbo hälsocentraljour sammanslogs under HNS ledning. Vårdpersonalen var sedan tidigare HNS-anställda och allmänläkarna hyrda av en 5

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen privat serviceleverantör. Syftet med sammanslagningen är att kunna erbjuda patienterna en tydlig jourprocess som kan planeras utifrån patienternas vårdbehov och graden av brådska utan uppdelning i olika organisationer. Utvecklingen av vården av jourpatienter under Jorvs samjours första år var framgångsrik. Den viktigaste och mest brådskande reformen var att utarbeta nya, skriftliga anvisningar för arbetsfördelningen och för hur brådskande vården är (triage). Anvisningarna utgör grund för sjukskötarnas triage-utbildning, som konkurrensutsattes i samråd med Haartmansjukhusets jour. Jorv har utvecklat nya metoder för kvalitetsbedömningen av triageförfarandet; enligt dessa har avsevärda framsteg redan gjorts inom triageverksamheten. Överföringen av hela jouren till ett enda datasystem har medfört nya möjligheter att följa upp jourverksamheten. Å andra sidan har de nuvarande datasystemens olämplighet för den praktiska jourverksamheten inneburit stora utmaningar. HaiPro-samarbetet med enheterna i Esbo stad är ett även på nationell nivå sett nytt slags samarbete över organisationsgränserna. HaiPro är ett IT-verktyg för rapportering av händelser som äventyrar patientsäkerheten. Den specialiserade sjukvården ansvarar för den prehospitala akutsjukvården Enligt 39 i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt kan organisera den prehospitala akutsjukvården inom hela sitt område eller en del av det genom att sköta verksamheten själv, genom att ordna vården i samarbete med räddningsväsendet i området eller med en annan samkommun för ett sjukvårdsdistrikt eller genom att anskaffa servicen från någon annan serviceproducent. Sjukvårdsområdena inom HNS är med avseende på befolkning, samhällsstruktur och strukturen för serviceproduktionen mycket olika, så därför är det inte ändamålsenligt att ordna den prehospitala akutsjukvården på samma sätt överallt. Styrelsen för HNS beslutade den 24 januari 2011 att HNS egen prehospitala akutsjukvård ordnas som sju funktionella helheter i de olika sjukvårdsområdena. HUCS sjukvårdsområde delas upp i tre områden (Helsingfors; Esbo, Kyrkslätt och Grankulla; Vanda och Kervo). Principerna för hur servicenivån inom den prehospitala akutsjukvården fastställs ska vara enhetliga i hela specialupptagningsområdet, men arrangemangen för tjänsterna kan variera utifrån de lokala förhållandena. Beslut om hur tjänsterna ordnas och när det nya systemet införs (dock senast den 1 januari 2013) fattas av områdena i samma ordning som vid ordnandet av annan medicinsk verksamhet. Den medicinska ledningen för den prehospitala akutsjukvården måste vara anställd av sjukvårdsdistriktet även om själva serviceverksamheten är utlagd på entreprenad. Hyvinge sjukvårdsområde har sedan 2006 berett ett regionalt system för den prehospitala akutsjukvården. I detta system är den prehospitala akutsjukvården en integrerad del av det regionala akutvårds- och joursystemet. Styrelsen beslutade den 24 januari 2011 att Hyvinge sjukvårdsområde ska utgöra pilotenhet på det sätt som nämnden för sjukvårdsområdet föreslog den 16 december 2010. Den prehospitala akutsjukvården ordnas delvis genom samarbete med områdets räddningsväsende och delvis som egen verksamhet. Nämnden för Borgå sjukvårdsområde beslutade den 16 juni 2011 att teckna ett intentionsavtal med Räddningsverket i Östra Nyland om att verket från och med den 1 januari 2012 svarar för den prehospitala akutsjukvården och förstaresponsverksamheten i området. Utvecklingen av servicesystemet för psykiatriska funktioner på HNS-nivå Handlingsplanen för HNS psykiatri 2010 2015 och dess genomförandeprojekt lägger tonvikten på utveckling av öppenvården. Projektet reducerades psykiatrins fokus på institutionsvård genom att minska antalet vårdplatser (totalt 117) och överföra resurser till öppenvården (46 tjänster och befattningar). Sedan 1 januari 2011 är Mariefors HNS enda psykiatriska rehabiliteringssjukhus, medan det tidigare fanns två. På grund av denna förändring reducerades antalet vårdplatser och anställda avsevärt (83 vårdplatser och 94 tjänster) vid Ekåsens sjukhus i Västra Nylands sjukvårdsområde. I HUCS Jorvs område (Esbo, Grankulla, 6

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Kyrkslätt) vårdas de akutpsykiatriska patienterna i fortsättningen i Jorvs område, medan patienterna inom krävande rehabiliteringspsykiatri styrs till Mariefors sjukhus. För att möjliggöra reformen byggdes öppenvårdens handlingsmodeller ut och breddades från normalt mottagningsarbete till en mer konsulterande och rörlig praxis. Samtidigt utvecklades innovativa verksamhetsenheter (t.ex. arbetsgrupper för intensifierad hemvård) som placerar sig i terrängen mellan öppenvård och institutionsvård. För att möjliggöra de nya funktionerna flyttades tolv tjänster från Ekåsens sjukhus till det egna sjukvårdsområdets öppenvård och 34 tjänster till HUCS och Hyvinge sjukvårdsområden. Många enheter fick en ny profilering. Det medför utmaningar med tanke på utbildningen och ökar pressen på förmännen. Struktureringen av och handlingsmodellerna för olika patientgrupper samt det breddade utbudet av tjänster har gjort det möjligt att beakta patienternas individuella behov bättre än tidigare. Den psykiatriska sjukhusvårdens vårdperioder har blivit kortare. Samtidigt har dock den långvariga användningen av boendeservice av institutionskaraktär ökat. Projektet och ändringarna genomfördes i nära samarbete mellan kommunernas och organisationernas anställda. Tack vare personalens flexibla, aktiva och kreativa insatser kunde reformen och förändringsprocessen genomföras snabbt. Samarbetet, projektet i dess helhet och placeringen av personalen förlöpte väl. Även de ekonomiska målen för projektet uppnåddes. Västra Nylands sjukvårdsområde uppvisade dock ett negativt resultat för räkenskapsperioden. Det bör påpekas att större delen av de nya öppenvårdsfunktionerna startade först den 1 september 2011. En ny, öppenvårdsinriktad handlingsmodell ger inte alltid omedelbara inbesparingar; det tar tid att arbeta in den nya praxisen och bygga upp de bästa samarbetsformerna. Servicesedel för flexiblare verksamhetsformer I mars 2011 startade produktionsfasen för projektet med servicesedlar inom starrkirurgin. Beredningen hade pågått i över ett år inom ramen för ett pilotprojekt. Ett halvt år efter att pilotprojektet startats hade inga serviceleverantörer anmält sig, så verksamheten kunde inte inledas. Styrelsen för HNS höjde i november 2010 sedelns värde med 50 euro, varefter sju privata enheter för starroperationer meddelade sitt intresse. Efter november 2011 delades i genomsnitt 300 sedlar ut per månad. Vid utgången av 2011 hade 3 407 sedlar delats ut. Vid samma tid hade nästan 3 000 operationer gjorts via servicesedelsystemet. Efter ett halvt års verksamhet visade en kundnöjdhetsenkät att patienterna var ytterst nöjda med servicesedeln. Över 95 procent av svararna var nöjda med servicens kvalitet. Pilotprojektet för starrkirurgin fortsätter till utgången av 2014. Hjälpmedelscentralen effektivitet i hjälpmedelsförsörjningen Styrelsen för HNS beslutade i december 2010 att bilda Hjälpmedelscentralen. År 2011 låg fokus på att utifrån den uppgjorda affärsplanen förbereda verksamhetsstarten. Hjälpmedelscentralen startar som en egen balansenhet inom HNS den 1 januari 2012. Med hjälp av Hjälpmedelscentralen skapas en egen organisation för hjälpmedlen och för en kostnadseffektiv produktion av tjänster som anknyter till hjälpmedel. Denna organisation ska styra, övervaka och utveckla hjälpmedelstjänsterna och därigenom följa med och kontrollera de direkta och indirekta kostnader och effekter som anknyter till hjälpmedel och serviceprocesser inom hela HNS. Kunden får de grundläggande hjälpmedelstjänsterna i form av närservice, medan tjänster som kräver specialkompetens samt behövliga stödtjänster tillhandahålls av Hjälpmedelscentralen. Ökad effektivitet uppnås genom att eliminera konkurrerande verksamhet och överlappningar, centralisera funktioner och upphandling samt utnyttja hjälpmedlen flexibelt över de nuvarande kommungränserna. Målsättningen är att Hjälpmedelscentralens centraliserade service och upphandling ska täcka all specialiserad sjukvård inom HNS vid ingången av 2013. I samband med förberedelserna beaktades även att primärvården ska ha möjlighet att utnyttja Hjälpmedelscentralens tjänster. 7

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Patientsäkerhet Social- och hälsovårdsministeriet godkände i januari 2009 en nationell patientsäkerhetsstrategi för 2009 2013. För att strategin skulle lyckas måste verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården sörja för att de tillämpar den praxis som strategin rekommenderar: främjandet av patientsäkerheten utgör en del av kvalitetsledningen och är dess centrala mål, säkerhetsrisker analyseras och elimineras, förekomsten av negativa händelser följs upp så att man kan rikta utvecklingen mot de problematiska områdena, enhetlig praxis för patienternas och de anhörigas deltagande, enheterna har en praxis för rapportering av negativa händelser, enheterna tillämpar en klassificering som bildar grund för rapporteringen av allvarliga fall till nationella system, det finns en gemensamt avtalad metod för analys av negativa händelser; den verkställs på minst vårdteamsnivå och i allvarligare och oftare förekommande situationer även på enhetsnivå och organisationsnivå, Enligt 8 i hälso- och sjukvårdslagen, som trädde i kraft 1.5.2011 ska hälso- och sjukvårdsverksamheten vara högkvalitativ och säker och bedrivas på behörigt sätt; en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården ska göra upp en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses, verksamhetsenheterna kan göra upp en separat plan för patientsäkerheten och en separat för kvalitetsledningen. I social- och hälsovårdsministeriets förordning om uppgörande av en plan för kvalitetsledningen och för hur patientsäkerheten tillgodoses, utfärdad med stöd av hälsooch sjukvårdslagen, förutsätts att man i planen/planerna överenskommer om följande: de ansvariga personerna och aktörerna i fråga om kvalitetsledning och tillgodoseende av patientsäkerheten samt på vilket sätt ledningen svarar för förutsättningarna och resurserna att bedriva verksamhet som är högkvalitativ och säker för patienterna, sådana principer och praxis för personalledningen som stöder en högkvalitativ och säker verksamhet samt värderingar och förfaranden som stöder en öppen säkerhetskultur, förfaranden för att patienter och deras anhöriga ska kunna delta i utvecklandet av kvaliteten och patientsäkerheten, ge respons på brister i kvalitetsledningen och patientsäkerheten och få respons om bristerna samt förfaranden för att informera och stödja patienter och deras anhöriga efter det att en patient drabbats av en negativ händelse, de kvalitetsledningsdokument som används i verksamheten, t.ex. instruktioner som styr vården och processerna, dokument över riskhanteringen, kvalitetsuppföljningen och rapporteringen, kartläggning av säkerhets- och kvalitetsproblem, t.ex. tillämpningen av verksamma metoder och praxis samt identifiering och hantering av säkerhetsrisker, ett system för rapportering av negativa händelser, som omfattar identifiering och hantering av negativa händelser samt anslutande korrigerande åtgärder, utredning av händelsen och respons samt genom dessa funktioner ny kunskap; systemet täcker rapportering av avvikelser och negativa händelser, anmälandet av negativa händelser till vårdanmälningssystemet samt rapportering som krävs enligt andra författningar, förfaranden genom vilka personalen får respons med tanke på kvaliteten i sin egen verksamhet, 8

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen sådan inskolning av personalen som är ett villkor för högkvalitativ och säker verksamhet samt utvärdering, upprätthållande och utveckling av kompetensen och utbildning av studerande, förfaranden genom vilka personalen uppmuntras att aktivt delta i utvecklandet av kvalitetsledningen och patientsäkerheten, det samarbete som behövs vid kvalitetsledning och tillgodoseende av patientsäkerheten inom området för en samkommun för ett sjukvårdsdistrikt samt det samarbete som behövs med andra verksamhetsenheter inom social- och hälsovården för att utveckla kvaliteten och patientsäkerheten. För att skapa en enhetlig praxis i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt inrättades i februari 2010 en tvärprofessionell styrgrupp för patientsäkerheten. Gruppen bereder de handlingsmodeller som sjukvårdsdistriktet behöver för verkställandet av den nationella patientsäkerhetsstrategin. Styrgruppen har bl.a. i uppgift att bereda sjukvårdsdistriktets patientsäkerhetsplan. Chefsöverläkaren utsåg representanter från samtliga resultatenheter inom HUCS samt alla sjukvårdsområden. Styrelsen för HNS godkände patientsäkerhetsplanen i maj 2011. De frågor som enligt förordningen ska behandlas har inkluderats i HNS patientsäkerhetsplan, som i fortsättningen uppdateras en gång om året som ett led i den normala planeringen av verksamheten. Patientsäkerheten ska främjas genom konkreta åtgärder som vidtas stegvis under de kommande åren. HNS första patientsäkerhetsplan innehåller bland annat följande åtgärder för förbättring av patientsäkerheten: Patientsäkerhetsarbetet tilldelas behövliga resurser; vid sjukvårdsområdena samt HUCS resultatenheter utses kvalitetschefer och vid koncernförvaltningen en patientsäkerhetschef och dessutom inrättas en tjänst som klinisk farmakolog på HNSnivå. Patienternas medverkan i patientsäkerhetsarbetet stärks. I samtliga ansvarsenheter utses HaiPro-ansvarspar, som utan dröjsmål behandlar anmälningar om negativa händelser. Riskanalys inkluderas i de generiska processbeskrivningarna och i processbeskrivningarna för kärnprocesserna. HaiPro-utbildning ordnas i alla resultatenheter. Samtliga enheter följer upp sjukhusdödligheten hos de patienter de vårdat. IT-tekniska förutsättningar skapas för uppföljning av de indikatorer för patientsäkerhet som OECD rekommenderar. HILMO-registreringen av negativa omständigheter i anslutning till vården förbättras. Negativa händelser, övervakningsfrågor och patientskador rapporteras till avdelningarnas och klinikernas ledning, som ser till att korrigerande åtgärder vidtas. Negativa händelser, övervakningsfrågor och patientskador samt vidtagna korrigerande åtgärder behandlas i resultatenheterna (två gånger per år) och på HNS-nivå (en gång per år). Åtgärderna i patientsäkerhetsplanen verkställs om möjligt inom ett år från godkännandet av planen. Bolaget HYKSin kliiniset palvelut Oy Det finska hälso- och sjukvårdssystemet befinner sig i kraftig omvandling. En ny hälso- och sjukvårdslag trädde i kraft den 1 maj 2011. På uppdrag av SHM offentliggjorde Institutet för hälsa och välfärd hösten 2010 en utredning gällande reformering av finansieringen av hälsooch sjukvården. Den 1 augusti 2009 trädde lagen om servicesedlar inom social- och 9

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen hälsovården i kraft. En lag om regionalt försök inom social- och hälsovården har trätt i kraft. Kommunerna i huvudstadsregionen och social- och hälsovårdsministeriet har undertecknat ett intentionsavtal om ett projekt som bl.a. syftar till att ta fram nya modeller för ägarstyrningen inom social- och hälsovården. Den röda tråden i lagstiftningsreformerna har varit att öka patientens valfrihet och förbättra tillgången på service samt att möjliggöra alternativa sätt att ordna hälso- och sjukvårdstjänster. Den privata sektorn har varit en tämligen synlig part i diskussionerna om ordnandet och finansieringen av hälso- och sjukvården. Den privata sektorn har likaså mer aktivt än tidigare strävat efter att öka sin andel av den service som produceras med kommunala medel. När man till detta även lägger det på statligt och kommunalt håll framförda yrkandet på att höja driftsgraden för dyra investeringar samt tryggandet av tillgången till engagerad personal står det klart att HNS raskt måste svara på utmaningarna med alla till buds stående medel. En bidragande lösning är att skapa ett dotterbolag till HNS som producerar den typ av specialsjukvårdstjänster som på ett naturligt sätt lämpar sig för verksamhet i aktiebolagsform. HNS verkställande direktör tillsatte den 14 oktober 2010 en arbetsgrupp med uppgift att bereda bildandet av ett aktiebolag för produktion av kliniska specialsjukvårdstjänster som dotterbolag till HNS. Grundtanken var att bolaget HYKSin kliiniset palvelut Oy skulle kunna producera tjänster bl.a. till patienter som omfattas av fullkostnadsavgiften för rehabilitering och annan behandling (kirurgiska korrigeringar i andra stadiet) efter brådskande vård; för närvarande köper försäkringsbolagen denna behandling av privata serviceleverantörer, inte av t.ex. HNS, servicesedelpatienter från kommunerna eller andra sjukvårdsdistrikt, och om styrelsen för HNS så önskar även för HNS servicesedelpatienter, patienter som betalar själva, i de fall där HNS inte ansvarar för ordnandet av vården; patienterna utgörs t.ex. av utlänningar som är stadigvarande bosatta någon annanstans än i Finland, och det är frågan om planerad vård eller patienten kommer från länder utanför EU. Beredningen av HYKSin kliiniset palvelut Oy utgick från att det är nödvändigt att patienterna får sjukförsäkringsersättning för de tjänster som bolaget producerar. För att sjukförsäkringsersättning ska beviljas måste minst 25 procent av bolaget vara i privat ägo. HYKSin kliiniset palvelut Oy hyr behövliga lokaler och apparatur samt annan utrustning av HNS. Även de tjänster som behövs i verksamheten hyrs i huvudsak av HNS. HNS fullmäktige beslutade den 19 oktober 2011 att i enlighet med förslaget och i samarbete med en privat part bilda ett dotterbolag som producerar kliniska tjänster. Dessutom beslutade fullmäktige att för den vidare beredningen av HYKSin kliiniset palvelut Oy ställa upp följande randvillkor för att säkerställa transparensen i verksamheten och kostnadsbildningen: Verksamheten vid HYKSin kliiniset palvelut Oy får inte äventyra skötseln av HNS lagstadgade uppgift att vårda medlemskommunernas patienter och inte heller skötseln av de uppgifter som centraliserats nationellt och inom specialupptagningsområdet. Verksamheten vid HYKSin kliiniset palvelut Oy får inte inriktas på HNS nuvarande grundverksamhet, med undantag av skötseln av servicesedelpatienter. Samkommunen ska vid varje tidpunkt ha minst 51 procent av aktierna i bolaget. Fullmäktiges godkännande krävs för en sänkning av HNS ägarandel under 60 procent. Medlemskommunerna är representerade i styrelsen för HYKSin kliiniset palvelut Oy. Personalen får inte äga aktier i bolaget. Personalens anställningsvillkor och arbetstidskontroll i HYKSin kliiniset palvelut Oy och HNS ska vara tydliga och följas upp noga. Kostnadsberäkningar och definitioner ska vara rättvisa och transparenta och kunna revideras av externa revisorer. Verksamheten vid HYKSin kliiniset palvelut Oy ska sänka kostnadsnivån inom HNS. 10

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Dessutom beslutade fullmäktige att HNS tecknar och betalar högst 750 000 euro av aktiekapitalet i bolaget. Övriga aktieägare i bolaget blir Invalidstiftelsen (20 %) och Ömsesidiga arbetspensionsbolaget Varma (10 %). HYKSin kliiniset palvelut Oy:s stiftande möte hölls den 13 december 2011. Avsikten är att den kliniska serviceverksamheten ska inledas under 2012. Start för upphandling av patientdatasystem År 2007 sålde HNS och de andra universitetssjukhusen sina aktier i Medici Data Oy och immaterialrättigheterna till patientdatasystemet Uranus till WM-data Oy (nuvarande Logica Oy). Samtidigt tecknades ett ramavtal om underhåll av patientdatasystemet Uranus. Ramavtalet gäller till slutet av november 2012. Syftet med ramavtalet för Uranus var bl.a. att vårdpersonalen skulle få tillgång till driftsäkra, lättanvända och säkra datasystem. Under den tid ramavtalet varit i kraft har HNS genomfört ett flertal omfattande projekt för utveckling och implementering av patientdatasystemet. De har bl.a. lett till att HNS patient- och journalsystem har förenhetligats och sjukvårdsområdena i HNS har ett gemensamt, synkroniserat elektroniskt patientregister. De pågående projekt som omfattas av ramavtalet har fram till hösten 2012 resulterat i en funktion i det elektroniska patientdatasystemet som erbjuder användarna bl.a. elektronisk registrering av medicinering samt den elektroniska funktion som enligt lagen förutsätts för det nationella e-receptet. Dessutom har HNS berett projekt som tillåter att det andra steget i det nationella earkivprojektet genomförs som en investering inom ramen för det nuvarande ramavtalet. Styrelsen för HNS beslutade i maj 2011 att inte utnyttja möjligheten att förlänga ramavtalet i dess nuvarande form och att i stället starta ett upphandlingsförfarande för att säkerställa underhållet och utvecklingen av patientdatasystemet efter avtalstidens utgång. Från och med sommaren 2011 har HNS och kommunerna i HUCS sjukvårdsområde berett ett avtal om en upphandlingscirkel för primärvården, den specialiserade sjukvården och socialväsendet i syfte att skaffa ett gemensamt datasystem. Ett gemensamt datasystem skulle tillåta ett betydligt närmare samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården, vilket är ett centralt mål i HNS nya strategi. Medan upphandlingsförfarandet pågår måste man dock sörja för temporärt underhåll och vidareutveckling av det nuvarande Uranus-systemet. I slutet av 2011 bereddes därför ett tidsbegränsat avtal om underhåll av patientdatasystemet med Logica Oyj. Avtalets underhålls- och utvecklingsmodell fokuserar särskilt på samarbetet med kommunerna i HNS-distriktet såväl i fråga om utvecklingsmodellen för patientdatasystemen som för de resurser som anvisats för samarbetet. De tjänster som skaffas genom det tidsbundna samarbetsavtalet utgör en helhet där Logica svarar för det operativa genomförandet, det tekniska stödet, underhållet och för mindre utvecklingsarbeten i anslutning till HNS nuvarande patientdatasystem, som har utvecklats och levererats av Logica. 2.3 Framtidsutsikter Förändringar i den offentliga ekonomin, befolkningen och sjukligheten Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts verksamhet är beroende av den finansiering som distriktet får av medlemskommunerna. Det så kallade hållbarhetsgapet i de offentliga finanserna leder till att man utan en tämligen snabb ekonomisk tillväxt eller en märkbar höjning av skattesatsen blir tvungen att skära ner i de offentliga utgifterna för att bryta den ökande skuldsättningen. Internationella ekonomiska osäkerhetsfaktorer återspeglar sig i Finland och orsakar osäkerhet när det gäller möjligheterna att finansiera de offentliga tjänsterna. Trots den likabehandlingsprincip som ingår i den nuvarande lagstiftningen blir man under de närmaste åren sannolikt tvungen att prioritera de offentliga tjänsterna och investeringarna mer strikt än tidigare. 11

Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Inom social- och hälsovården kräver särskilt åldringsservicen ökad finansiering. Man kan därför anta att den specialiserade sjukvården relativt sett kommer att få mindre kommunal finansiering än tidigare. Efterfrågan på specialiserade sjukvårdstjänster ökar dock. Befolkningen i HNS väntas fortsätta att växa med cirka 1,0 procent per år under de kommande åren. Tillväxten är snabbast i gruppen över 65-åringar. De stora årskullarna åldras och deras behov av hälso- och sjukvård ökar. I den här åldersgruppen belastas den specialiserade sjukvården avsevärt i synnerhet av cancersjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar (inkl. blodcirkulationsstörningar i hjärnan), bristande syn och hörsel samt sjukdomar i rörelseorganen som kräver kirurgisk behandling. I takt med att allt fler pensioneras blir antalet personer som inte omfattas av företagshälsovård större. Det höjer trycket på de offentliga hälso- och sjukvårdstjänsterna. Den stigande efterfrågan medför tryck på ökad produktivitet. Det finns även ett tryck på att utöka medborgarnas eller deras arbetsgivares andel av finansieringen av hälso- och sjukvården. En faktor som påverkar den ökande efterfrågan på service är den s.k. konsumismen (enligt vilken marknaden ska forma sig efter konsumenternas önskningar). Den specialiserade sjukvårdens patienter har blivit mer medvetna om de olika behandlingsalternativen. Den valfrihet hälso- och sjukvårdslagen erbjuder gör det möjligt för patienten att välja den vårdgivare som bäst motsvarar patientens önskemål. En betydande del av den offentliga specialsjukvårdens resurser läggs på mycket krävande och dyr vård. Skyldigheterna i vårdgarantin reglerar tämligen noggrant den specialiserade sjukvårdens omfattning. Minskningarna i den nuvarande servicevolymen skulle förutsätta revolutionerande genombrott i förebyggande insatser, nya innovativa behandlingsformer som ersätter sjukhusvården eller uppluckringar i de krav som ställs i lagstiftningen. Förändringar i den ekonomiska ställningen Sjukvårdsdistriktets underskott för räkenskapsperioden är 16,1 miljoner euro. I sjukvårdsdistriktets balansräkning per 31 december 2011 ingår ett överskott på 25,7 miljoner euro från tidigare räkenskapsperioder. Samkommunen upptog under året långfristiga lån till ett belopp av 30 miljoner euro. På grund av det omfattande investeringsprogrammet kommer lånebehovet att öka under de närmaste åren. I slutet av 2011 uppgick HNS lån till 194,7 miljoner euro. Fram till 2021 väntas lånestocken öka till 497,0 miljoner euro. På lång sikt påverkas balansräkningens struktur av samkommunens förmåga att uppfylla sina förpliktelser. Bland nyckeltalen i balansräkningen följs särskilt soliditeten upp noggrant. Under de kommande åren kommer samkommunen att tvingas kämpa för att hålla ekonomin i balans och upprätthålla en tillräckligt stark balansräkning. 12

Samkommunens uppgift och organisation 3 Samkommunens uppgift och organisation 3.1 Uppgifter Samkommunen HNS uppgift HNS huvuduppgift är att ordna och producera specialiserade sjukvårdstjänster för befolkningen i sina medlemskommuner och enligt bestämmelser eller avtal även för den övriga befolkningen samt att sörja för de övriga uppgifter som i lag fastställts för universitetssjukhus. Därutöver har samkommunen HNS i uppgift att inom sitt område ordna lagstadgad specialomsorg om utvecklingsstörda till den del medlemskommunerna överfört denna vård på samkommunen. Den kvantitativa befolkningstillväxten och den åldrande befolkningen beaktas proaktivt för att säkerställa en tillräcklig servicevolym. Samkommunen HNS producerar även lagstadgade primärvårdstjänster (bl.a. samjour) efter särskilt avtal med medlemskommunerna. Om sjukhusens och resultatområdenas verksamhet bestäms närmare i instruktionen. Samkommunen HNS hade under räkenskapsperioden dessutom nio affärsverk, vars verksamhet bestäms närmare i instruktionerna för affärsverken. Samkommunen är även delägare i intresse- och samföretag samt i dotterbolag, i vilka ägarandelen varierar. Samkommunen HNS ansvarsområde Finland har tjugo sjukvårdsdistrikt, som i sin tur bildar fem universitetssjukvårdsdistrikt. Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt, mätt enligt invånarantalet i upptagningsområdet (figur 1). Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde även Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt. Riksomfattande ansvar och HNS specialupptagningsområden 13

Samkommunens uppgift och organisation 3.2 Organ HNS organ presenteras i nedanstående schema: Fullmäktige Fullmäktige innehar den högsta beslutande makten i samkommunen HNS och har representanter från sjukvårdsdistriktets 26 medlemskommuner och Helsingfors universitet. Antalet fullmäktigeledamöter är 59, varav 57 representerar medlemskommunerna och 2 universitetet. Medlemskommunernas fullmäktige väljer enligt samkommunens grundavtal två till fem ledamöter till fullmäktige samt en personlig ersättare för var och en av dem för den tid som sammanfaller med kommunfullmäktiges mandattid. Antalet ledamöter i fullmäktige bestäms i relation till medlemskommunernas andelar i grundkapitalet. En kommun vars andel i grundkapitalet är minst åtta procent av grundkapitalet har rätt att utse högst tre ledamöter i fullmäktige. Om en kommuns andel i grundkapitalet är minst 25 procent, har kommunen rätt att utse högst fem ledamöter i fullmäktige. Dessutom har Helsingfors universitet rätt att utse två ledamöter och personliga ersättare för dem. Fullmäktiges ordförande var Ulla-Mari Karhu, första vice ordförande Kalle Könkkölä och andra vice ordförande Antti Rantalainen. Förvaltningsjurist Jaana Vento var sekreterare i fullmäktige. Under räkenskapsåret samlades fullmäktige för de stadgeenliga vår- och höstmötena samt för ett extra möte på hösten. Den 15 juni 2011 godkände fullmäktige HNS bokslut och verksamhetsberättelse samt beviljade organens ledamöter och de redovisningsskyldiga tjänsteinnehavarna ansvarsfrihet för räkenskapsperioden 1.1 31.12.2010. Vid mötet i juni beslutade fullmäktige justera budgeten och medlemskommunernas serviceplaner till följd av verkställandet av helhetsplanen för psykiatrin. Den 19 oktober 2011 godkände fullmäktige HNS strategi för 2012 2016, bildandet av HYKSin kliiniset palvelut Oy, en justering av kostnadskalkylen för ombyggnaden av Mejlans tornsjukhus från 103 miljoner euro till 90 miljoner euro samt ett finansieringsavtal på 200 miljoner euro mellan Europeiska investeringsbanken och samkommunen för genomförande av investeringsprogrammet 2010 2013. 14