Idéer till skolgårdsförnyelse



Relevanta dokument
Naturkontakt på skolgårdar

Tankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Gröna Skolgårdar Malmö 2013/2014

arn och unga Vuxenansvaret och stadsplanerarens Har förutsättningarna Vikten av fysisk aktivitet någonsin varit bättre?

Ansökan till Gröna Skolgårdar Malmö 2012/2013 Serviceförvaltningen, Utvecklingsavdelningen

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

a. Hur ofta har miljörådet träffats? Miljörådet träffas ca 1 ggr/månad.

Studiebesök på Elias Fries skola, Hyltebruk 23/2-12

Konferens Restvärme. En resurs för städer och matproduktion

MOVIUM FAKTA #

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Framtidens hållbara skolgårdar

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Arbetsmiljöenkät vt 2010 genomförd med elever i åk 2, 5 och 8

Häckebergaskolans skolgårdsprojekt 2016

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka

Utveckling Nordost Relationskultur Medskapande Sambrukande Grön affärsutveckling Social Ekonomi Kreativa & kulturella Näringar

Hållbart stadsbyggande om barns platser i staden Nätverksträff Skånes planerare, November 2018 Landskapsarkitekt, Dr. Maria Kylin Institutionen för

Från kaos till struktur

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan

Lär genom lek och lust utomhuspedagogik på skolträdgårdskonferens

Visioner för nya typer av grönska i förtätad stad Carola Wingren Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp

Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Betydelsen av ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt Höstkonferens FAH i Sundsvall, 4 oktober, 2017

Hos oss förverkligar barn och unga sina drömmar. S:t Jörgens skolområde

Vad är planen med det Gröna? Dialog rörande grönytor i Uppsala

Jungmark landskapsarkitekt

Scener från ett fritidshem. MoMiA programmet, GU Utvecklingsarbete och forskningsmetod

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Från kaos till struktur

Projekt sinneslabyrinten. Rapport Gröna skolgårdar Äppellunden hösten 2018

21 dec Hej! God jul och Gott Nytt År till er alla. Yvonne Haldrup Förskolechef

STUDENTTÄVLING OYSTER 2009 EXPO-LANDSKAP

Elevintervjuer, resultat

Karlshögs Fritidshem

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Innovationspriset. Tävlingen är ett sätt att inspirera och skapa dialog om kvalitetsarbetet. Innovationspriset

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Resultatuppföljning 2014

Kvalitativa utemiljöer vid förskolor vilka regler gäller och hur kan det se ut?

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen

Attraktiva skolgårdar

Barns lek- och utemiljö

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

Pedagogisk Verksamhetsidé

BiodiverCity Dagvattenhantering

ETT TILLÅTANDE UTERUM JÄRNMALMSGATAN, RINGÖN Förslag av Stella Svanberg, Fastighetskontoret 2014

Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017

Vår utemiljö är också ett viktigt pedagogiskt rum. Skolan ligger i lantlig miljö och vi använder den som pedagogiskt rum i arbetet med barnen.

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

Konstgräs möjlighet eller miljöhot Av Bengt Persson, SLU Alnarp, och Rasmus Fredriksson, Malmö stad

Framtidens urbana trädbestånd

Rapport Gröna skolgårdar: Vattentunnor, spiltor, hästar, meterplankor mm. Projektnr: ÖSS

Rapport. Annegårdens förskolas utvecklingssatsning genom Gröna skolgårdar

Vår första lärare i filosofi är våra fötter, våra händer och våra ögon

Gastronomisk pedagogik

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Barnvänlig bebyggd miljö - vad är det?

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Hopprepets förskola

Plan för fritidsverksamheten

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Barns perspektiv på lek och lekmiljöer

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

O G EN IDÉTÄVLING FÖR STUDENTER I SAMARBETE MED OYSTER

C Wingren landskapsarkitekt/professor, Området för Landskapsarkitektur, SLU

Ett pedagogiskt uterum

avfallshantering i den täta hållbara staden

Projekt gröna skolgårdar på Tvärflöjtensförskola

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich

FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Policy barn- och ungdomsverksamhet. Musikverkets uppdrag

NACKA SKOL- OCH HÄLSOTRÄDGÅRD

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Lärande för hållbar utveckling - höstmingel

FRAMTIDENS SKOL- OCH FÖRSKOLELOKALER

Björn Embrén, Trafikkontoret Stockholms stad Trädspecialist

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Skolgårdens design för lust, lek och lärande

Transkript:

Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU, Alnarp 2015-06-04

Barns perspektiv på utemiljö

Grå skolgård Grön skolgård

Grå skolgård Förändringen Omfattande deltagande från eleverna i planeringen: 6/8: ladder of children s participation: adult-initiated, shared decisions with children (Hart, 1992). Grön skolgård Begränsat deltagande från eleverna i planeringen: 3/8: ladder of children s participation: tokenism (Hart, 1992).

Grå skolgård Uppföljningen Det är synd att de klippt ängen för nu kan man inte gömma sig. (pojke, år 5) Det är tråkigt att man inte får vara där det är planterat. Vi lekte stenålder med tigrar där och nu får vi inte göra det längre Staketen går sönder om man klättrar eller hoppar på dem. (grupp pojkar, år 4) Vi vill ha gungor Det finns bara ogräs och ofta är det lerigt på kullen. (grupp flickor, år 6) Grön skolgård Det är inte så roligt att vara i labyrinten nu, men kanske när den växt upp (flicka, år 4) Ibland kastar vi bollar i myshörnan (grupp flickor, år 4) Ibland hjälper vi till (pojke, år 3) Det är roligast att plantera (flicka, år 4)

Pedagogik och förvaltning Kontinuerligt deltagande, integrerat i förvaltning och pedagogiska aktiviteter Förvaltningen ett bra hanterbart sätt i skolan inte bara planeringen Skolpersonalens inställning och möjligheter Mer deltagande i planeringen kan minska konflikter och skapa bättre utnyttjande av skolgården

Malmö stad SLU Naturvårdsverket Öresundsklassrummet Finansierat av Vinnova Höga krav och många bedömningskriterier Jury: Idé och innovationstävling: Framtidens hållbara skolgårdar Anders Rubin (S), Skolkommunalråd i Malmö stad (juryns ordförande) Anna Lenninger, Movium Sophie Nordström, Naturskyddsföreningen Märit Jansson, SLU Alnarp (jurysekreterare) Representanter från Malmö stad: Kerstin Åkerwall (Miljöförvaltningen), Torsten Persson (Stadsfastigheter) och Bo Lindvall (Grundskoleförvaltningen) Sakkunniga som stöd i bedömningen: Annika Kruuse (Miljöförvaltningen), Annika Arvidsson (Stadsbyggnadskontoret), Petra Bengtsson (Serviceförvaltningen)

Förslagen och inspirationen En delad grön stad (yrkesverksam) The Apple Core (yrkesverksam) Kollaborativa landskap Tjugofyrasju (yrkesverksam) Klart oklar (studentlag) Adaptable (yrkesverksam) Den flexibla skolgården (yrkesverksam) Berätta mer (studentlag) Från asfalt till skolträdgård (studentlag) På flera plan (yrkesverksam) Mellan ute och inne (studentlag) kan berika både skolgården och parkytor lösningar för att främja mångkultur och vinterträdgårdar för ökad användbarhet genom bland annat samutnyttjande innovativt i tanken om en flexibel skolgård i flera plan mångfunktionell dagvattenhantering och friväxande vegetation användning av dagvatten, biotoper och teknik på skolgården Sandgropen, entréplatsen och betoningen av takets roll som komplement till skolgården är särskilt innovativa och positiva inslag en hög förståelse för ekologiska aspekter samt för mångfunktionella lösningar intressanta idéer såsom vinterträdgård, stråk och utställningsträdgård

Första pris yrkesverksamma The Apple Core för hälsa och lärande av Emma Crawley, Torsten Kellander, Helene Båtshake, Katarina Blåberg, Anette Blåberg och Magdalena Rehnberg Förslaget visar ett tydligt process- och aktivitetstänkande, med innovativa helhetslösningar för pedagogik, förvaltning och samutnyttjande som beror på mer än den fysiska utformningen. Det innehåller särskilt goda idéer för den sociala miljön såsom många rum för lek och aktivitet, pedagogik och smarta lösningar för exempelvis odling, klättring och användning under hela året. Bygglek är ett mycket positivt inslag i sammanhanget även om det är en utmaning att organisera på så begränsad yta. Förslaget har hög potential för genomförande, lyfter behovet av personalresurser, ger stort utrymme för eleverna och har även tagit hänsyn till ekologiska värden i det fysiska innehållet.

Första pris studentlag Klart oklar en levande skolgård för alla av Anna Sikorska, Rebecka Lindström, Kaisa Rajamäe, Josefin Wernestad Ett förslag som skapar variation och som utgår mycket ifrån eleverna och deras möjligheter, lek och lärande. Förslaget har hög realiseringspotential men kräver särskild förståelse hos pedagoger, föräldrar och förvaltare. Innovationen ligger i hanteringen av den tydligt beskrivna föränderligheten som är en intressant idé att ta fasta på. Genom att bryta mot traditionen kring utveckling och skötsel av skolgårdar skapas såväl pedagogiska som sociala miljöer där barnen är medskapare och det ges samtidigt stor potential för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Skolgården är också vad vi gör den till

Läsa/veta mer? Framtidens hållbara skolgårdar Linnea Uppsäll, Miljöförvaltningen marit.jansson@slu.se