En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson
Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar eleven inte sitt eget arbete Fysikundervisningen saknar dragningskraft Otillräckligt arbete med elevers läsutveckling Lärarna i matematik känner inte till målen för undervisningen
Hemsida B Lägre slutbetyg i årskurs 9 Ökat behov av studie- och yrkesvägledning Elever och lärare nöjda med spetsutbildning Allt färre elever är behöriga till gymnasiet Gymnasieskolan måste bli bättre på att stötta elever Skärpt konkurrens om gymnasieelever ställer krav Många elever ger skolan gott betyg
Hemsida C Rektorerna måste få chans att vara pedagogiska ledare Lärarutbildning är en ren förlustaffär Kommunerna måste bli medvetna beslutsfattare Ny läroplan kräver bättre styrda resurser Satsningar behövs för att bryta negativ skoltrend Lärarna undervisar inte på tillräckligt hög nivå
Hemsida D Lägre slutbetyg i årskurs 9 både varningssignal och vändpunkt Stärk läraryrkets vetenskapliga bas Allvarligt läge för matematikundervisningen i gymnasieskolan Brådskande åtgärder behövs för att få fler elever behöriga till gymnasieskolan Elever oroas av bristande likvärdighet
Hemsida E Svensk skola behöver mindre klasser och fler lärare För in barnperspektivet i beslut rörande skolan Ge barn undervisning utifrån barnens behov Föräldrar ta plats i skolan
Hemsidor F Läraren, en resurs för elevens lärande Fortsatt goda resultat, men matematik en utmaning
Nationella utvärderingen Årskurs 5 Eleverna trivs lika bra både med skolan och kamraterna Grupparbete har blivit ovanligare Självförtroendet har ökat Samtliga ämnen är viktigare 2003 än 1995 Matematik är fortfarande viktigast Idrott och hälsa är viktigare än svenska
Årskurs 5 Drygt 70 % når alla mål Knappt 5 % når inget mål Eleverna är sämre på flerstegsuppgifter, division och tal i decimalform
Elevers attityder till matematik, åk 9 Rang 1 Det ämne som jag lär mig mest i Det ämne som jag tror jag skulle kunna vara bättre i om jag ville Det ämne där jag arbetar mest ensam Det ämne där vi har flest prov Det ämne där jag skulle behöva mer tid Det ämne som jag tycker är svårast
Undervisningens utgångspunkter Vilken betydelse har följande i din undervisning? Mycket stor Liten Mål att uppnå (kursplanens) 39 % 7 % Läroplanens mål 28 % 13 % Mål att sträva mot (kursplanens) 26 % 16 % Nationella betygskriterier 23 % 21 % Nationella ämnesprov 11 % 37 %
Undervisningens förändring Hur ofta förekommer detta i din klass? I stort sett varje lektion eller någon gång varje vecka Någon gång i månaden eller sällan eller aldrig Gemensam genomgång under din ledning Eleverna redovisar lösningar inför klassen Klassen diskuterar olika problem och lösningar åk 5 åk 9 åk 5 åk 9 åk 5 åk 9 1989 92 % 7 % 2003 84 % 16 % 1992 95 % 5 % 2003 78 % 22 % 1989 56 % 44 % 2003 50 % 50 % 1992 40 % 60 % 2003 34 % 66 % 1989 62 % 38 % 2003 56 % 44 % 1992 54 % 46 % 2003 46 % 54 %
Läsförståelse IEA 1970; Svenska tioåringar hade den bästa läsförståelsen av alla de 14 länder som deltog Fjortonåringarna placerade sig i mitten av 15 länder. 1991; Svenska tioåringar och fjortonåringar på tredje plats. 2001; I år 4 det bästa resultatet av de 35 länder som deltog. I år 3 ett genomsnittligt resultat. År 3 sämre läsförståelse 2001 än 1991. 2006; Svenska elever är goda läsare i ett internationellt perspektiv. Dock sämre 2006 än 2001. Andelen starka läsare har minskat
Läsförståelse PISA 2000; Svenska femtonåringar på fjärde plats efter Finland, Kanada och Nya Zeeland. (32 länder) 2003; Svenska femtonåringar på femte plats. (41 länder) 2006; Svenska femtonåringar på sjätte plats. (57 länder) Spridningen av resultat mellan elever har ökat mellan 2000 och 2006. De lägst presterande eleverna har blivit sämre. NU 1989, 1992, 1995 och 2003 visar en nedåtgående trend för läsning av långa texter.
Matematik IEA 1964; Resultatet sämst för trettonåringar i Sverige och USA (13 länder) 1980; Sverige hade bland de lägsta resultaten (20 länder) 1995; Genomsnittligt resultat och klart bättre än 1980 (45 länder). 2003; En klar försämring (50 länder). 2007 årskurs 8, den negativa förändringen fortsätter. Svenska elever är relativt bättre på statistik, taluppfattning, aritmetik men relativt sämre på algebra och geometri.
Matematik PISA 2000; 8 länder signifikant bättre 2003; 9 länder signifikant bättre 2006; 10 länder signifikant bättre De högpresterande eleverna lyckas inte lika bra 2006 jämfört med 2003 10-12-09 / Lisa Björklund Boistrup, Astrid Pettersson
Naturvetenskap IEA 1970; svenska fjortonåringar sämre än genomsnittet (19 länder) 1983; Bättre än 1970 (24 länder) 1995; Liten förbättring 2003; Markant försämring, särskilt för de högpresterande eleverna
Naturvetenskap PISA 2000 Bättre än OECD-genomsnittet. 7 länder bättre. 2003; Bättre än OECD-genomsnittet, lågpresterande eleverna försämrat sina resultat. 8 länder bättre 2006; Genomsnittsresultat. 12 länder bättre. NU-resultaten visar att mellan 1992 och 2003 har kunskaperna i biologi inte förändrats, i fysik en svag försämring och i kemi en markant försämring.
Att göra det väsentligaste bedömbart och inte det enkelt mätbara till det väsentligaste 2010-09-08 / Astrid Pettersson
Feedback åt två håll Feed back Feed up Feed forward (Björklund Boistrup & Nordlund, 2009) 2010-09-08 / Astrid Pettersson
Fyra bedömningsdiskurser i matematikklassrum Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger Allt kan tas som utgångspunkt för en diskussion Resonemang tar tid 10-12-09 / Lisa Björklund Boistrup, Astrid Pettersson
2010-09-08 / Astrid Pettersson
www.prim-gruppen.se 2010-09-08 / Astrid Pettersson