Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av verksamheter med första linje-uppdrag... 7 Instrument... 7 Resultat från utvärderingen... 8 Översikt... 8 Resultat Resursenheten barn och unga... 10 Kontaktorsak... 12 Insats... 17 Mått på psykisk hälsa... 20 SDQ... 20 C-GAS... 22 Resultat BUSC... 25 Kontakt... 27 Insats... 32 Mått på psykisk hälsa... 34 SDQ... 34 C-GAS... 37 Resultat Ungdomsmottagning... 39 Översikt... 39 Kontakt... 41 Insats... 46 Mått på psykisk hälsa... 48 CORE-OM... 48 C-GAS... 50 Resultat Barn- och mödrahälso-vården... 51 Översikt... 51 Kontakt... 53 Insats... 57 Mått på psykisk hälsa... 59 2014 1

Nästa steg... 60 Når vi rätt målgrupp?... 60 Är vi tillgängliga?... 60 Hur ser samarbetet med övriga aktörer ut?... 60 Har vi rätt kompetens för att möta de barn och unga som söker hjälp?... 61 Tabeller Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.... 10 Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)... 11 Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 16 Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 18 Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)... 20 Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) 20 Tabell 7. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde)... 21 Tabell 8. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde).... 21 Tabell 9. C-GAS Medelvärde efter kön... 23 Tabell 10. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal)... 23 2014 2

Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.... 25 Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 26 Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 31 Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 33 Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)... 33 Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal)... 34 Tabell 17. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde)... 35 Tabell 18. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde).... 35 Tabell 19. C-GAS Medelvärde efter kön... 37 Tabell 20. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal)... 37 Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.... 39 Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 40 Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 45 Tabell 24. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 47 Tabell 25. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)... 48 Tabell 26. CORE-OM skattningar genomförd av barnet/ungdomen vid första besök (medelvärde).... 49 Tabell 27. C-GAS Medelvärde efter kön... 50 Tabell 28. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal)... 50 Tabell 29. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön.... 51 Tabell 30. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal).. 52 Tabell 31. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 56 Tabell 32. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 58 Tabell 33. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal)... 59 Figurer Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet... 8 Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön 9 Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)... 11 Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel)... 12 Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)... 13 Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)... 14 Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)... 14 2014 3

Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 15 Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 18 Figur 10. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom.... 22 Figur 11. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder.... 22 Figur 12. C-GAS Lådagram från resultatet vid första och senaste besök.... 24 Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)... 26 Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Ta bort?... 27 Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)... 28 Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)... 28 Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)... 29 Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 30 Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 32 Figur 20. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom.... 36 Figur 21. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder.... 36 Figur 22. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal)... 38 Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)... 40 Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel)... 41 Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)... 42 Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)... 42 Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)... 43 Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 44 Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 46 Figur 30. CORE Lådagram över delskalornas spridning uppdelat efter kön... 49 Figur 31. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal)... 52 Figur 32. Anledning till att kontakten avslutats (andel)... 53 Figur 33. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal)... 54 Figur 34. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal)... 54 Figur 35. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal)... 55 Figur 36. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig)... 55 Figur 37. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig)... 57 2014 4

Inledning Samhällets insatser till barn och unga som drabbas av lätt till medelsvår psykisk ohälsa är ofta bristfälliga, de får ofta vänta länge och tvingas ofta kämpa för att få den hjälp de behöver. Upplevelsen är att barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa faller mellan stolarna då det saknas strukturer för att möta dessa barn och unga på rätt nivå. Många kommuner och landsting har under de senaste åren arbetat med att utveckla en nivå av stöd mellan de generella insatserna och specialistnivån för barn och ungas psykiska hälsa, den så kallade första linjen. Tanken med att utveckla en första linje är att stöd och hjälp ska vara lätt att hitta och ges i rätt tid till de barn och unga som behöver det. Barn och ungas behov av stöd och vård vid psykisk ohälsa kräver att kommun och landsting samarbetar och gemensamt tar ansvar för att tillgängliggöra rätt insatser i rätt tid. Skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver därför samverka för att utveckla en fungerande första linje. Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga I juni 2011 träffade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen (Socialdepartementet) en överenskommelse om ett treårigt arbete med synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, psykisk ohälsa. Projektets övergripande mål är att barn och ungas psykiska hälsa ska mötas på ett sådant sätt att unga och deras närstående får den hjälp de behöver, när de behöver det. Ett femtiotal kommuner och landsting medverkar i projektet. Idag finns det stora lokala och regionala variationer i hur man organiserar och tillgängliggör insatser inom första linjen. Under åren 2009-2011 genomfördes Modellområdesprojektet psykisk hälsa barn och unga i fjorton geografiska områden tillsammans med SKL. Målsättningen med projektet var att skapa ett underlag för olika modeller för hur första linjen kan organiseras i områden med skilda geografiska och demografiska förutsättningar. Under Psynkprojektet psykisk hälsa barn och unga som pågår 2012-2014 är nästa steg att påbörja arbetet med att utvärdera första linjens verksamheter och insatser. Första linjen Första linjen är den eller de verksamheter eller funktioner som har till uppgift att vara de som först tar emot barn, unga eller familjer som söker hjälp för att ett barn eller en ungdom mår dåligt, oavsett om problemet har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen ska kunna identifiera olika former av problematik, göra grundläggande utredningar av lätt till medelsvår psykisk ohälsa och behandla lindrigare former av problematik och tillstånd av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan uppstå i olika stadier av ett barns liv. Barn och unga har under sin uppväxt kontakt med olika typer av offentliga verksamheter som har möjlighet att upptäcka och ge insatser vid psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att både kommunala och landstingsdrivna verksamheter aktivt deltar i arbetet med att utveckla första linjen. Parallellt med arbetet att 2014 5

bygga upp och utveckla första linjen inom landstinget och kommunen pågår även ett arbete med att öka samarbetet mellan de två huvudmännens verksamheter. Att upptäcka och ge insatser i tid kräver ofta ett samarbete mellan olika verksamheter. Ett tydligt exempel på ett sådant samarbete är skolans möjlighet att upptäcka barn som riskerar eller har indikerad psykisk ohälsa och hjälpa dessa vidare till verksamheter inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. Som en del av det utvecklingsarbete som bedrivs genom Psynkprojketet pågår ett arbete med att utveckla första linjen inom kommun och landsting. En del av det arbetet fokuserar på att ta fram gemensamma mått för att utvärdera effekten av de insatser som ges inom första linjen. 13 geografiska områden och 27 kommunala och landstingsdrivna verksamheter runt om i Sverige deltar i arbetet. Utvärderingen är ett led i att utveckla verksamheterna och att säkerställa att de insatser som erbjuds inom första linjen är effektiva i sitt mål att stödja barn och unga. Utvärderingen kan användas av respektive område för att utveckla och förbättra den egna verksamheten och som underlag för att förankra första linjen i respektive kommun och landsting. Syftet är också att genom att beskriva olika verksamheter sprida kunskap och erfarenhet för hur man kan bygga upp och utveckla en första linje i de områden i Sverige där insatser på första linjen ännu inte är utvecklade. 2014 6

Utvärdering av verksamheter med första linje-uppdrag Utvärderingen av första linje-verksamheter har skett i tre omgångar under 2013-2014, två förberedande under 2013 och en huvudomgång under mars till september 2014. I den här rapporten presenteras en sammanställning av data från BUSC som samlats in under huvudomgången, mars till september 2014. Under mätperioden genomfördes en utvärdering i 27 verksamheter med ett uppdrag att möta barn/ungdomar och föräldrar som söker hjälp inom första linjen. Under utvärderingen samlade verksamheterna in information genom att använda gemensamma formulär och instrument. Utvärderingen bygger på att man vid första och uppföljande besök använder sig av dessa formulär och instrument för att samla information om de insatser som ges i verksamheten. Nedan följer en beskrivning av vilken information som har samlats in och på vilket sätt. Instrument För att samla in information kring vem som kommer till verksamheten och vilken typ av insats barnet/ungdomen eller föräldern har fått används en enkät framtagen specifikt för utvärderingen. Enkäten vill fånga upp basinformation om barnet/ungdomen, information om hur kontakten hanterats och hur kontakten fortgått. Det gemensamma mått som valts för att mäta hur de barn/ungdomar som kommer till verksamheterna mår är de formulär som kallas för Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), Clinical Outcome in Routine Evaluation Outcome Measurement (CORE-OM) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS). SDQ och CORE-OM är liknande instrument men åldern som de kan användas på skiljer sig. För verksamheter som träffar ungdomar och unga vuxna över 18 år används skattningsformuläret CORE-OM och verksamheter som endast träffar barn under 18 år använder SDQ. Skattningar med hjälp av antingen SDQ eller CORE-OM gjordes vid både första och uppföljande besök. Även C-GAS skattades vid första och uppföljande besök av den som gav insatsen, det gjordes för samtliga åldersgrupper. Den information som samlats in med hjälp av SDQ/CORE-OM, C-GAS och enkäten sammanställdes efter mätperiodens slut den 30 september 2014. Därefter genomfördes en genomgång av all sammanställd data. Utfallet från denna genomgång finns under rubriken resultat. 2014 7

Resultat från utvärderingen Översikt Mellan mars och september 2014 har 194 barn, ungdomar eller föräldrar kommit i kontakt med första linjen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden. Det vill säga alla de barn, ungdomar och föräldrar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin insats under mellan mars till september. De verksamheter i Angered som in gått i utvärderingen är Resursenheten barn och unga (Socialtjänsten), Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC), Ungdomsmottagningen och Psykologerna på Barn- och mödrahälsovården. Dessa fyra verksamheter skiljer sig i uppdrag och kommer därför att presenteras var för sig. Figur 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet Till Resursenheten barn och unga kom den under mars till september 50 barn, till BUSC 41, till Ungdomsmottagningen 49 och till Barn och mödrahälsovården 54. 2014 8

Figur 2. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter verksamhet och kön 2014 9

Resultat Resursenheten barn och unga De fyra verksamheterna kommer att presenteras var för sig och först presenteras resultatet från Resursenheten barn och unga. Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 42 procent flickor/kvinnor och 56 procent pojkar/män. Tabell 1. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 21 42,0 Pojke/man 28 56,0 Ej angivet 1 2,0 Total 50 100,0 De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 0 och 20 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 8,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 8,9 år jämfört med 7,8 år. I figur 3 och tabell 2 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt. Bland flickorna/kvinnorna är det flest som kontaktar verksamheten i åldersgruppen. 2014 10

Figur 3. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 2. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år 6 8 15 3-5 år 2 3 3 6-8 år 4 3 5 9-11 år 5 4 8 12-14 år 3 5 10 15-17 år 1 4 7 18-20 år 6 1 2 21-23 år - - - Total 21 28 49 På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På Resursenheten barn och unga har 5 antal upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september 2014. Denna uppföljning har skett med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar som fått en insats på verksamheten har följts upp i 10 procent av fallen. 2014 11

Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På Resursenheten barn och unga har de träffat socionom/kurator, psykolog, specialpedagog, och sjuksköterska. Flest besök skedde hos en socionom/kurator då 86 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan. Den som gav insatsen träffade i 10 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men behandlarna har också träffat föräldrarna, i 48 procent av fallen träffade behandlarna både barn/ungdom och föräldrar under insatsen. I 18 procent av fallen träffade behandlaren endast föräldern. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet uppnåtts, som 44 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 4 har 17 procent av barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket. En stor andel har också angivit annan orsak. Figur 4. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontaktorsak Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på 2014 12

barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För Resursenheten barn och unga är det vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet. Figur 5. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 6. På Resursenheten barn och unga är det vanligast med att kontakten kommit från MVC/BVC och Socialtjänstens myndighetsutövande gren. 2014 13

Figur 6. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Det är vanligast är att kontakten togs genom remiss från annan verksamhet men det är i stort sett lika vanligt med tidsbokning eller telefonintervju. Figur 7. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till Resursenheten barn och unga i Angered? I figur 8 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. 2014 14

Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för verksamheten är familjerelaterad problematik, det vill säga 36 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på Resursenheten barn och unga hade familjerelaterad problematik. Andra vanliga kontakorsaker än: relationsrelaterad problematik och skolrelaterad problematik. De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är familjerelaterad problematik vanligast med 48 procent och för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad problematik (39 procent) och skolrelaterad problematik (36 procent). Se tabell 3 för ytterligare information om skillnaden mellan könen. Figur 8. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) 2014 15

Tabell 3. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression 14 7 10 Koncentrationssvårigheter/överaktivitet 5 21 14 Relationsrelaterad problematik 24 39 33 Psykosomatisk problematik 5 4 4 Självdestruktivs beteende 10 0 4 Familjerelaterad problematik 48 25 35 Oro/ångest 14 21 18 Stressrelaterad problematik 10 4 6 Matrelaterad problematik 5 21 14 Aggressivitet 14 29 22 Dålig självkänsla 10 0 4 Skolrelaterad problematik 14 36 27 Kris 0 4 2 Sömnproblem 5 0 2 Rädsla 10 4 6 Missbruk 0 0 0 Annan 19 11 14 2014 16

Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande samtal till föräldrar som ges i 67 procent av fallen. 2014 17

Figur 9. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Tabell 4. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Insats Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Konsultation till annan aktör 0 0 0 Gruppverksamhet för föräldrar 24 19 21 Gruppverksamhet för barn/ungdom 10 7 8 Funktionell Familjeterapi (FFT) 0 0 0 2014 18

Barnorienterad Familjeterapi (BOF) 0 0 0 Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag 5 4 4 Samspelsbehandling föräldrar och barn 10 33 23 Strukturerad vård- och omsorgsplan 0 0 0 Samordnad individuell plan (SIP) 0 0 0 Medicinsk bedömning 5 0 2 Kostrådgivning/konstsamtal 0 0 0 Hälsosamtal 5 0 2 Insats från sjukgymnast 0 0 0 Stödjande samtal till barn/ungdom 33 22 27 Stödjande samtal till föräldrar 81 56 67 Stödjande samtal med familj 14 15 15 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk 0 4 2 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv 0 0 0 Kartläggning/utredning 0 0 0 Specialpedagogisk insats 0 0 0 Systematisk psykologisk behandling, annan 0 0 0 Annan 24 41 33 Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet och barnet eller ungdomens behov. På Resursenheten barn och unga är det genomsnittliga antalet besök 6,6 stycken. Av dessa har 9 procent besökt verksamheten en gång. Den som genomförde flest antal besök hade 28 träffar. 2014 19

Tabell 5. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Antal Medelvärde Antal besök 43 6,6 Mått på psykisk hälsa Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS) vid Resursenheten barn och unga i Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår. SDQ SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och 17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år. SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet, kamratproblem samt styrkor som benämns som prosocialt beteende, som till exempel omtänksamhet och generositet. Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman i en total där 40 är den högsta möjliga problematik. Det har totalt genomförts 26 SDQ-skattningar på Resursenheten barn och unga i Angered vid första besöket. Detta inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv. Totalt antal SDQ-skattningar genomfört av barnet själv är 10 och av förälder 16. Ingen lärare gjorde en skattning. Totalt genomfördes 12 uppföljande skattningar av SDQ, dvs. i 46 procent av fallen följdes den första skattningen upp. Av de 50 barn/ungdomar som kom till Resursenheten barn och unga i Angered mellan mars och september 2014 genomfördes minst en SDQ-skattning för 19 barn (38 procent). Av dessa barn/ungdomar fick 9 barn (47 procent) en uppföljande skattning av SDQ. Tabell 6. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Första besök Uppföljande besök Självskattning 10 5 Föräldraskattning 16 7 2014 20

Lärarskattning 0 0 Totalt 26 12 I tabell 7 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 7. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Totalt Emotionella symptom 4,90 Uppförandeproblem 3,10 Hyperaktivitet 4,40 Kamratproblem 3,80 Prosocialt beteende 8,20 Problem i vardagen 3,67 Total SDQ 16,20 Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 8. I det fallet skattar föräldrarna barnens problematik som lägre. Det betyder dock inte att barnen och föräldrarna har olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQ-versionerna har gör att det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i de olika versionerna. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 8. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde). Totalt Emotionella symptom 4,75 Uppförandeproblem 2,63 Hyperaktivitet 4,94 Kamratproblem 3,44 Prosocialt beteende 7,56 Problem i vardagen 3,46 Total SDQ 15,75 Lådagramen i figur 10 och 11 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av SDQ-skattningen. Lådagram Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln Första visar linjen var i 50 Angered procent av resultaten sammanställning hamnar. I av den verksamhetsstatistik horisontella linjen på från respektive mars sida till om september 2014 rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger 21 medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i lådagrammet.

Figur 10. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom. Figur 11. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder. C-GAS C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste 2014 22

månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex. 31-40, 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. C- GAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger. Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 22 barn eller ungdomar på Resursenheten barn och unga i Angered. Tabell 9. C-GAS Medelvärde efter kön Antal Medelvärde Flicka/kvinna 11 59,5 Pojke/man 11 57,0 Total 22 58,2 När man ser på fördelningen av skattningarna för C-GAS ser vi skillnaden mellan flickor/kvinnor och pojkar/män. Vanligast är ett C-GAS-resultat mellan 51-60. Tabell 10. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) 1-10 - 11-20 - 21-30 - 31-40 - 41-50 6 51-60 10 61-70 4 71-80 81-90 2 91-100 - Totalt 22 Totalt 2014 23

Figur 12. C-GAS Lådagram från resultatet vid första och senaste besök. Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På Resursenheten barn och unga i Angered har 10 barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket, det betyder att 45 procent av alla skattningar följts upp. 2014 24

Resultat BUSC Nedan presenteras resultatet för Barn och ungdomsspecialistcentrum (BUSC). Av de 41 barn och unga som sökt sig till verksamheten är 22 procent flickor/kvinnor och 78 procent pojkar/män. Tabell 11. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 9 22,0 Pojke/man 32 78,0 Total 41 100 De barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 4 och 16 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 10,3 år. Pojkarna/männen är något yngre än Flickorna/kvinnorna med en medelålder på 9,8 år jämfört med 12,3 år. I figur 13 och tabell 12 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi se att detta mönster inte tycks vara tydligt eftersom det är för få tjejer/kvinnor. 2014 25

Figur 13. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 12. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år - - - 3-5 år - 3 3 6-8 år 1 8 9 9-11 år 2 11 13 12-14 år 3 7 10 15-17 år 3 3 6 18-20 år - - - 21-23 år - - - Total 9 32 41 På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På BUSC har inga upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september 2014. Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På BUSC har de träffat psykolog, läkare och sjuksköterska. Flest besök skedde hos en sjuksköterska då 95 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan. 2014 26

Den som gav insatsen träffade i alla fall träffade behandlarna både barn/ungdom och föräldrar under insatsen. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet har uppfyllts, dock har endast anledning till avslut angivits 4 gånger. Figur 14. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontakt Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För BUSC är det vanligast är att kontakten kommer genom en annan verksamhet kontaktar verksamheten. I 8 fall har föräldrarna själv tagit initiativ till kontakt. 2014 27

Figur 15. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 16. På BUSC är det vanligast med att kontakten kommit från elevhälsan eller skolan. Figur 16. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) 2014 28

Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste kontaktvägen på BUSC är remiss från annan verksamhet. Tidsbokning har skett i 2 fall. Figur 17. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till BUSC? I figur 18 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för BUSC är koncentrationssvårigheter/överaktivitet, det vill säga 76 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på BUSC hade koncentrationssvårigheter/överaktivitet. En annan vanlig kontakorsak är skolrelaterad problematik. Se tabell 13 för ytterligare information om skillnaden mellan könen. 2014 29

Figur 18. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) 2014 30

Tabell 13. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression 11 3 5 Koncentrationssvårigheter/överaktivitet 67 78 76 Relationsrelaterad problematik 33 3 10 Psykosomatisk problematik 0 0 0 Självdestruktivs beteende 0 0 0 Familjerelaterad problematik 0 0 0 Oro/ångest 11 0 2 Stressrelaterad problematik 0 3 2 Matrelaterad problematik 0 0 0 Aggressivitet 11 6 7 Dålig självkänsla 0 0 0 Skolrelaterad problematik 33 16 20 Kris 0 0 0 Sömnproblem 11 0 2 Rädsla 0 0 0 Missbruk 0 0 0 Annan 0 0 0 2014 31

Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den vanligaste insatsen som ges på verksamheten är insats kartläggning/utredning (100 procent) och medicinsk bedömning (83 procent). Figur 19. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) 2014 32

Tabell 14. Genomförda insatser under insatsperioden efter kön (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) Insats Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Konsultation till annan aktör 0 0 0 Gruppverksamhet för föräldrar 0 0 0 Gruppverksamhet för barn/ungdom 0 0 0 Funktionell Familjeterapi (FFT) 0 0 0 Barnorienterad Familjeterapi (BOF) 0 0 0 Familjebehandling med miljöterapeutiska inslag 0 0 0 Samspelsbehandling föräldrar och barn 0 0 0 Strukturerad vård- och omsorgsplan 0 0 0 Samordnad individuell plan (SIP) 0 0 0 Medicinsk bedömning 78 84 83 Kostrådgivning/konstsamtal 11 0 2 Hälsosamtal 0 0 0 Insats från sjukgymnast 0 0 0 Stödjande samtal till barn/ungdom 0 0 0 Stödjande samtal till föräldrar 0 0 0 Stödjande samtal med familj 0 0 0 Systematisk psykologisk behandling, psykodynamisk 0 0 0 Systematisk psykologisk behandling, kognitiv 0 0 0 Kartläggning/utredning 100 100 100 Specialpedagogisk insats 0 0 0 Systematisk psykologisk behandling, annan 0 0 0 Annan 0 0 0 Antal besök som varje barn eller ungdom genomför på verksamheten kan variera beroende på vilken insats som ges. Det kan också variera mellan på grund av problematikens komplexitet och barnet eller ungdomens behov. På BUSC är det genomsnittliga antalet besök 2,8. Dock har endast 4 fyllt i antal besök. Tabell 15. Antal besök per barn eller ungdom som fått en insats (antal) Antal Medelvärde 2014 33

Antal besök 4 2,8 Mått på psykisk hälsa Under perioden 1 mars till 30 september användes Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) och Children s Global Assessment Scale (C-GAS) vid BUSC i Angered för att mäta hur de barn och ungdomar som söker sig till verksamheten mår. SDQ SDQ är ett formulär som används för att mäta psykiska hälsa hos barn och unga mellan 3 och 17 år. Formuläret finns i tre versioner: en där föräldrar skattar, en där barnet/ungdomen själv skattar och en där barnets lärare skattar barnet/ungdomens psykiska hälsa. Olika åldersintervall gäller för de olika versionerna, barnen får själva skatta när de är mellan 11 och 17 år samtidigt som föräldrar och lärare skattar barn mellan 3 och 16 år. SDQ-formuläret består av 25 frågor konstruerade för att fånga symptom inom fem olika områden (delskalor): emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet, kamratproblem samt styrkor som benämns som prosocialt beteende, som till exempel omtänksamhet och generositet. Formuläret innehåller också ytterligare frågor som handlar om problem i vardagen och vid uppföljande besök finns det även frågor om det skett en förbättring sedan första besöket. Varje delskala har ett poängintervall mellan 0 och 10 där högsta nivån av problematik är 10 (förutom för prosocialt beteende där 10 är något positivt, en hög nivå av socialt beteende). Delskalorna emotionella symptom, uppförandeproblem, hyperaktivitet och kamratproblem räknas samman i en total där 40 är den högsta möjliga problematik. Det har totalt genomförts 49 SDQ-skattningar på BUSC i Angered vid första besöket. Detta inkluderar både skattningar gjorda av barnets föräldrar och barnen själv. Totalt antal SDQskattningar genomfört av barnet själv är 16 och av förälder 33. Ingen lärare gjorde en skattning. Inga uppföljande skattningar av SDQ genomfördes. Av de 41 barn/ungdomar som kom till BUSC i Angered mellan mars och september 2014 genomfördes minst en SDQ-skattning för 39 barn (95 procent). Tabell 16. SDQ skattad av barn, förälder eller lärare vid första och uppföljande besök (antal) Första besök Uppföljande besök Självskattning 16 0 Föräldraskattning 33 0 Lärarskattning 0 0 Totalt 49 0 2014 34

I tabell 17 redovisas resultatet för skattningar genomförd av barnet/ungdomens själv vid första besöket. Med tanke på det låga antalet skattande bör siffrorna tolkas med försiktighet. Tabell 17. SDQ skattningar genomförd av barn/ungdom vid första besök (medelvärde) Totalt Emotionella symptom 3,00 Uppförandeproblem 2,75 Hyperaktivitet 6,13 Kamratproblem 2,31 Prosocialt beteende 7,75 Problem i vardagen 2,60 Total SDQ 14,19 Föräldrarnas skattningar av barnens psykiska hälsa redovisas i tabell 18. I det fallet skattar föräldrarna barnens totala problematik som större. Det betyder dock inte att barnen och föräldrarna har olika uppfattningar utan att de olika åldersintervallerna som de två SDQversionerna har gör att det blir en skillnad. Det kan också handla om olika barn som skattas i de olika versionerna. Tabell 18. SDQ skattningar genomförd av barnet/ungdomens förälder vid första besök (medelvärde). Totalt Emotionella symptom 2,76 Uppförandeproblem 3,12 Hyperaktivitet 7,03 Kamratproblem 3,21 Prosocialt beteende 7,12 Problem i vardagen 3,09 Total SDQ 16,12 Lådagramen i figur 20 och 21 visar grafiskt skillnaden mellan könen gällande spridningen av SDQ-skattningen. Lådagram Ett lådagram (engelska: box-plot) anger spridningen av ett resultat. Den blåfärgade rektangeln visar var 50 procent av resultaten hamnar. I den horisontella linjen på respektive sida om rektangeln befinner sig vardera 25 procent av resultaten. Den lodräta linjen i mitten av boxen anger 2014 medianen. Stjärnorna och ringarna är utstickande observationer som inte räknas med i 35 lådagrammet.

Figur 20. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av barn/ungdom. Figur 21. SDQ Lådagram över delskalornas spridning från skattning genomförd av förälder. 2014 36

C-GAS C-GAS är en funktionsskattningsskala där den som ger insatsen skattar barnet eller den ungas funktion på en skala från 1-100, där 100 anger en mycket god funktion på alla områden. Den som ger insatsen skattar personens mest nedsatta generella funktionsnivå under den senaste månaden med hjälp av tio nivåer (t.ex. 31-40, 51-60, 61-70). Inom nivåerna skattas sedan ett specifikt tal (t.ex. 35, 58, 62). C-GAS är avsett för barn och ungdomar i åldrarna 4-20 år. C- GAS mått på funktion ger ett bra komplement till symptommåttet som SDQ ger. Totalt har det genomförts C-GAS-skattningar på 41 barn eller ungdomar på BUSC i Angered med ett medelvärde på 68,3. Tabell 19. C-GAS Medelvärde efter kön Antal Medelvärde Flicka/kvinna 9 67,1 Pojke/man 32 68,6 Total 41 68,3 Vanligast bland barnen på BUSC i Angered är ett C-GAS-resultat mellan 61-70. Tabell 20. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Flicka/kvinna Pojke/man Totalt 1-10 - - - 11-20 - - - 21-30 - - - 31-40 - - - 41-50 - - - 51-60 2 8 10 61-70 5 15 20 71-80 2 6 8 81-90 - 3 3 91-100 - - - Totalt 9 32 41 2014 37

Figur 22. C-GAS Fördelning av resultat efter kön (antal) Skattningen av C-GAS görs av den som träffar barnet/ungdomen under insatsen. På BUSC i Angered har inga barn C-GAS-skattats vid det uppföljande besöket. 2014 38

Resultat Ungdomsmottagning Översikt Mellan mars och september 2014 har 49 antal barn eller ungdomar kommit i kontakt med ungdomsmottagningen i Angered. Dessa kontakter är nya besök som tillkommit under perioden. Det vill säga alla de barn och ungdomar som ingår i undersökningen har under påbörjat sin insats under mellan mars till september. Av de barn och unga som sökt sig till verksamheten är 87,8 procent flickor/kvinnor och 12,2 procent pojkar/män. Tabell 21. Antal och andel nya besök under mars till september 2014 efter kön. Antal Procent Flicka/kvinna 43 87,8 Pojke/man 6 12,2 Total 49 100,0 Av de barn och unga som besökt verksamheten mellan mars och september 2014 är mellan 14 och 25 år gamla. Tillsammans har de en medelålder på 19,6 år. Flickorna/kvinnorna är något yngre än pojkarna/männen med en medelålder på 19,4 år jämfört med 21,3 år. I figur 23 och tabell 22 går det att se skillnaden i hur tjejer/kvinnor och pojkar/män söker till verksamheten beroende på ålder. Vi har tidigare sett indikationer på att det är vanligare att yngre pojkar och att äldre flickor/kvinnor söker sig till första linjen. Som framgår av tabellen och figuren nedan kan vi inte se att detta mönster återupprepas eftersom det är så få antal pojkar. 2014 39

Figur 23. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Tabell 22. Könsfördelning efter åldersgrupp, besök under mars till september 2014 (antal) Flicka/Kvinna Pojke/man Totalt 0-2 år - - - 3-5 år - - - 6-8 år - - - 9-11 år - - - 12-14 år 1-1 15-17 år 11-11 18-20 år 14 3 17 21-23 år 15 2 17 Total 41 55 46 På vissa av verksamheterna som ingår i utvärderingen av första linjen använder man sig av olika typer av uppföljningar av brukarupplevelsen. På ungdomsmottagningen har 4 upplevelser från barn/ungdom/föräldrar följts upp under mars till september 2014. Denna uppföljning har skett med hjälp av det strukturerade formulär eller egen enkät. Brukarupplevelsen hos de barn och ungdomar som fått en insats på ungdomsmottagningen har följts upp i 8 procent av fallen. 2014 40

Första linjen är en benämning som kan användas på olika typer av verksamheter och därför kan barnet och ungdomen träffa olika typer av professioner. På ungdomsmottagningen har de träffat socionom/kurator och läkare. Flest besök skedde hos en socionom/kurator då 98 procent av alla barn/ungdomar/föräldrar under insatsen träffade en sådan. Den som gav insatsen träffade i 97 procent av fallen endast barnet eller ungdomen. Men behandlarna har också träffat föräldrarna, vid ett fall träffade behandlaren också föräldern. När vi på Psynkprojektet varit i kontakt med verksamheterna har en av de mest återkommande återkopplingarna varit att barnet/ungdomen/föräldern ofta uteblir från bokade möten och att kontakten därmed inte fortsätter. Vi kan nu visa hur stor andel av barnen/ungdomarna/föräldrarna som uteblivit under perioden mars till september 2014 men även hur många av insatserna som avslutats på grund av att målet uppnåtts samt hur många kontakter som remitterats vidare. Vanligaste anledningen till att kontakten avslutats är att målet uppnåtts, som 52,5 procent av behandlarna angivit som orsak. Som går att se i figur 24 har barnen/ungdomarna/föräldrarna uteblivit från besöket eller remitterats vidare i ungefär lika stor utsträckning. Figur 24. Anledning till att kontakten avslutats (andel) Kontakt Det finns flera sätt för ett barn eller en ungdom att komma i kontakt med verksamheten. Det kan ske genom att barnet själv kontaktar verksamheten direkt, vilket oftast är vanligare bland äldre barn eller ungdomar. Föräldrar eller närstående kan också kontakta verksamheten på barnets vägnar, vilket oftast är vanligast bland yngre barn. Men kontakten kan också komma genom en annan verksamhet, tex Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). För 2014 41

ungdomsmottagningen är det vanligast är att barnet eller ungdomen själv kontaktar verksamheten. Vid 12 fall togs kontakten genom en annan verksamhet. Figur 25. Vem tog kontakt med verksamheten? (antal) I de fall där kontakten gått genom en annan verksamhet presenteras fördelningen mellan dessa verksamheter i figur 26. På Ungdomsmottagningen är det ingen verksamhet är mycket vanligare än den andra när det gäller kontakt med verksamheten. Figur 26. Kontakt genom annan verksamhet eller verksamhetsgren (antal) 2014 42

Bland första linje-mottagningarna som ingår i utvärderingen skiljer det sig i hur kontakten sker. På vissa verksamheter sker kontakten genom drop-in och på andra genom tidsbokning eller telefonintervju. Det finns också verksamheter ger båda möjligheterna. Den vanligaste kontaktvägen på ungdomsmottagningen är tidsbokning eller telefonintervju. Möjliga kontaktvägar på ungdomsmottagningen är drop-in och remiss från annan verksamhet eller verksamhetsgren. Figur 27. Hur togs kontakten med verksamheten? (Antal) Av vilken anledning söker sig barn och ungdomar till ungdomsmottagningen? I figur 28 redovisas de kontaktorsaker som angivits i enkäten. Eftersom det i enkäten var möjligt att kryssa för fler än en problematik blir tolkningen av procenten lite annorlunda än vanligt. Alla procenttalen kommer inte summera till 100 procent som de normalt gör. Procenten ska istället ses som den andel som kryssat för ett alternativ. Den vanligaste kontaktorsaken för ungdomsmottagningen är nedstämdhet/depression, det vill säga 47 procent av barnen eller ungdomarna som fick en insats på ungdomsmottagningen hade nedstämdhet/depression. Andra vanliga kontakorsaker än: familjerelaterad problematik, oro/ångest och stressrelaterad problematik. De vanligaste kontaktorsakerna för flickor/kvinnor är nedstämdhet/depression och oro/ångest för pojkar/män är de vanligaste orsakerna till kontakt relationsrelaterad problematik, familjerelaterad problematik, stressrelaterad problematik och dålig självkänsla. Se tabell 23 för ytterligare information om skillnaden mellan könen. 2014 43

Figur 28. Orsak till kontakt med första linjen (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) 2014 44

Tabell 23. Orsak till kontakt med första linjen efter kön (procenten beskriver andel individer med angiven problematik, fler problematiker per individ är möjlig) Kontaktorsak Flicka/kvinna Pojke/man Totalt Nedstämdhet/depression 47 0 47 Koncentrationssvårigheter/överaktivitet 5 17 4 Relationsrelaterad problematik 9 0 10 Psykosomatisk problematik 0 0 0 Självdestruktivs beteende 7 17 6 Familjerelaterad problematik 16 0 16 Oro/ångest 19 17 16 Stressrelaterad problematik 16 0 16 Matrelaterad problematik 5 0 4 Aggressivitet 5 17 4 Dålig självkänsla 12 0 12 Skolrelaterad problematik 0 0 0 Kris 2 0 2 Sömnproblem 2 0 2 Rädsla 0 0 0 Missbruk 2 0 2 Annan 19 5 16 2014 45

Insats Inom ramen för en första linje-verksamhet kan ett antal olika insatser genomföras för att hantera problematiken som barnet eller ungdomen söker för. Beroende på problematik kan olika insatser vara aktuella. Den absolut vanligaste insatsen som ges på verksamheten är stödjande samtal till barn/ungdom. Figur 29. Genomförda insatser under insatsperioden (procenten beskriver andel individer som mottagit angiven insats, fler insatser per individ är möjlig) 2014 46