Föräldrastödsprojektet 16-25

Relevanta dokument
Föräldrastödsprojektet 16-25

Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

ENKÄT 2013 SAMVERKAN

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober Välkomna!

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Utgångspunkter LSS och FNs konvention

ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare

Föräldrastödsprojektet Lägesrapport år 1

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Frågar man inget får man inget veta. Jessika Arvik Lisa Dahlgren Oskarshamn

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Systematisk uppföljning av placerade barn

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Delaktighet - på barns villkor?

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

William. Linn. Sofie. Linus

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Familjeenkät. Familjeenkäten är utformad för att underlätta för er att beskriva er familj och på vilket sätt ni stödjer ert barns behov

Genomförandet av mätningen 2015

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan


Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Intervju Guide. Europeiska flyktingfonden

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

Möjlighet att leva som andra

Delredovisning av projektperioden 1 januari mars 2012

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Individuell plan LSS

INLEDNING. Olle är 77 år. Han har intellektuell funktionsnedsättning och har större delen av sitt liv bott på olika institutioner.

Parenting Young Children PYC

FUB:s boendeundersökning Hur bor du idag? Hur vill du bo i framtiden? Eva Borgström

Stöd till föräldrar med utvecklingsstörning - ett delprojekt inom Föräldrastödsprojektet de tre F:en

Individuell plan LSS

FoU Hera Nowak David Norlin Elisabeth Beijer. GU Malin Broberg (Psyk.) Mikaela Starke (Soc.arb)

Alternativ och Kompletterande Kommunikation på rätt språk - Förslag till förankring av ett flerspråkigt perspektiv

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Erfarenhet av att möta föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning i en föräldrautbildning om kommunikation

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Information om LSS LÄTTLÄST

Attentions Ekonomikoll. 1

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Barnperspektivet inom Beroendevården

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

Fyrhjulingar arbetsfordon med skadeproblematik - En studie om riskacceptans och attityder

Vägledning vid samtal

vad ska jag säga till mitt barn?

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna oktober 2015

Egen styrka-projektet

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra!

Om barns och ungas rättigheter

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

MINI-enkäter 2018 Sammanfattning Bakgrund Genomförande

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Sämre hälsa och levnadsvillkor

FG Frågor Utvärdering

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP)

Fader Vår om pappor med intellektuella funktionsnedsättningar Lättläst

Transkript:

Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade mot familjer med barn med funktionsnedsättning.

Övergripande syfte Att undersöka behov av och utforma stöd för föräldrar till ungdomar och unga vuxna med funktionsnedsättning i åldern 16-25 år. Mer specifikt avses att dessa föräldrar ska klara ungdomens övergång till vuxenlivet utifrån den unges behov och på basis av samma rättigheter som andra.

Kort om RiFS Riktat Föräldrastöd Undersöker stödet till föräldrar till barn med funktionsnedsättning Telefonintervjuer med föräldrar till barn (0-18 år) med LSS-insatser. 144 intervjuer. Enkät till professionella. 177 svar.

Ett urval av RiFS resultat Både föräldrar och professionella anser att samverkan mellan olika aktörer är mycket bristfällig. 70% av föräldrarna svarade att de inte visste vem som hade ansvar för att samarbetet mellan olika aktörer fungerar. Föräldrar upplever att stödet från samhället minskar ju äldre barnet blir.

Projektet ska: Utveckla föräldrastöd i samarbete med föräldrarna, och implementera detta i hela staden. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring kommunikation. Ta fram bättre rutiner för föräldramedverkan i beslutsprocesser som påverkar målgruppen. Kartlägga vilket stöd som finns i övergången från gymnasium till arbete, och från att flytta från familj till eget boende, i syfte att identifiera samordningsbrister.

Vad har hänt hittills?... Kartläggningsfas Intensiv marknadsföring för att nå föräldrarna Fokusgrupper samt en rad intervjuer med föräldrar förankring av projektet i föräldrarnas berättelser. Cirka 40 föräldrars upplevelser och erfarenheter. Kommunikation Kartläggning av professionellas och intresseorganisationers kunskap och tankar kring den unges utvecklingsövergångar

Förälder 1; Så länge de går i skolan har man någon att slåss med, man kan ställa krav, man kan kräva saker av rektorn, nu finns det ju ingen att slåss mot. Förälder 2; Ja då vet man vem fienden är åtminstone.

Fokusgrupper, intervjuer och övriga kontakter Huvudsakliga slutsatser och arbetsområden; 1) Stora problem i övergångarna mellan olika aktörer, vilket kan handla om samverkanssvårigheter, minskat stöd och motivationssvårigheter. Detta gäller bland annat frågor kring kommunikation och hjälpmedel. 2) Myndighetsåldern och sekretessen är en stor påfrestning för föräldern 3) Föräldrar tvingas kämpa oavbrutet för den unge och måste själva veta vad de ska ansöka om. De saknar tillräcklig kunskap om sina och den unges rättigheter samt kring vad som händer vid den unges transition till vuxenlivet. 4) Föräldrarna upplever brister i bemötande och i kompetens hos professionella, både inom kommun och inom hälso- sjukvård.

1) Stora problem i övergångarna mellan olika aktörer Förälder 1: Min son har ADHD och autism, och där hamnar han för att han har autism, och där hamnar han för att han har ADHD, och kombinationen kan ingen rå på liksom. Förälder 2: Men till månen kan man åka, och till Mars. När man hör till habiliteringen har man det ganska bra till dess att de är 18 år, men sen stryper de alltihop nästan

2) Myndighetsåldern och sekretessen stänger ute föräldern, och innebär ibland ett större ansvar för den unge än denne är mogen för. Det är klart att de ska bli vuxna, men det här blir ju bara fjantigt. Man borde kunna fråga, vad tycker du, ska vi involvera morsan här eller. Ja säger han eller hon, och så gör vi det. Arbetsförmedlingen kommer, och det är en jättego tjej, men de lämnar så mycket information som han inte minns någonting av, och vem ska hjälpa honom då att komma på möten? Så vi fick ju tvinga oss in där och få honom att skriva på att vi skulle få information (...). Han skulle inte kommit iväg på någonting om vi inte hjälpt honom att hålla tiden.

3) Föräldrarna saknar tillräcklig kunskap om sina och den unges rättigheter samt kring vad som händer vid den unges transition till vuxenlivet. Hur ska vi klara detta ekonomiskt, jag menar, vad gäller egentligen med ersättningar och allt? Vad händer med fritiden och kontaktperson och läger? Det oroar mig mest. Skulle man inte kunna foga samman alla berättelser så det blir som en tratt, och så får ni i uppdrag att söka den information som vi uttrycker att vi behöver, så att det blir en presentation för andra föräldrar!

4) Föräldrarna upplever brister i bemötande och i kompetens hos professionella. Man måste ha ett funktionshindertänk om man är LSShandläggare! Det handlar om att skapa relation med ungdomarna och lära känna dem, varför säger han nej, förstår han vad han säger nej till. Det är ju så vi föräldrar känner våra barn. Jag vet ju att han säger nej alltid först för att det känns tryggast. Som ibland när man frågar på ett möte, för du anteckningar så att jag kan få och ta med mig till nästa gång? Jag har aldrig fått ett protokoll. (...) Du får ingen återkoppling, otroligt dålig återkoppling.

Ytterligare slutsatser Annan upplevelse vid grava intellektuella funktionsnedsättningar olika vägar in i vuxenlivet I stort sett bara mödrar som deltar; var finns papporna? Stor förändrings- och deltagarlust hos många föräldrar projektet som empowermentprocess!

Projektets fortsättning, några aktiviteter Utveckla en specifikt riktad föräldrautbildning tillsammans med andra samhällsaktörer och föräldrar; vad behöver just dessa föräldrar i form av stöd och kunskap? Kompetensutveckling hos professionella; pedagogisk metodik, kommunikation som mänsklig rättighet, synliggörande av föräldraperspektivet. Handläggningsfrågor inom socialtjänst; föra in ett föräldraperspektiv i introduktionsutbildningen inom projekt plattform Arbetsgrupp inom boende-personligt stöd; Hur ska vi arbeta med föräldrafrågorna i våra egna verksamheter? Fortsatta kartläggningar och fokusgrupper med professionella;. Övergångsprocesserna tydliggörs; ett underlag för förändring - samordning av insatserna.

Tack för att ni lyssnade! Kontaktuppgifter: Fredrik Holm, projektledare: 031-365 85 78 fredrik.holm@majornalinne.goteborg.se Kontaktperson på DART: 0707-850210 ulrika.ferm@vgregion.se