Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till text i årsredovisningen Måluppfyllelse Prioriterat mål: Klimat, miljö och hållbar utveckling Nämndens mål: Vi ska göra medvetna val vad det gäller resor, inköp, kost och sopsortering. Vi ska minska kostnaderna för milersättning, papper mm. Målet är inte uppfyllt. Kostnaderna för milersättningarna har ökat med 10%. Kostnaderna för pappersinköp har av redovisningsskäl inte gått att mäta. Prioriterat mål: Bemötande och medborgarfokus Nämndens mål: Eleverna anser att de bemöts med ett individuellt anpassat arbetssätt. Målet är delvis uppfyllt. Bergagymnasiet: Målet är delvis uppfyllt. Påståendet Jag får arbeta på ett sätt som passar mitt sätt att lära har ett medelvärde 4,0 på en sexgradig skala. Påståendet Utbildningen är anpassad efter mina förutsättningar får ett medelvärde på 4,1. Motsvarande värden 2009 var 4,5 respektive 4,1. Vuxenutbildningen: Arbetssätten inom Vuxenutbildningen bygger på individualisering av studietakten och studieuppgifterna och kan därför anses uppfyllt. Prioriterat mål: Mångfald Nämndens mål: Eleverna anser att personalen tar ställning för handlingar och åsikter som främjar jämställdhet. Målet är delvis uppfyllt. Bergagymnasiet: Målet är delvis uppfyllt. Medelvärdet på ovanstående påstående inom gymnasieskolan är 3,8. Målet har inte mätts tidigare. Vuxenutbildningen: Någon liknande undersökning har inte gjorts. Handlingsplaner finns utarbetade för hur arbetet ska bedrivas och särskilda insatser har riktats mot ungdomarna. Frågor om jämställdhet behandlas dessutom inom kursernas ram. Prioriterat mål: Jobben ska finnas i Eslöv också Nämndens mål: Lärlingsplatser ska skapas från och med läsåret 2009/2010 Målet är inte uppfyllt. Antalet lärlingsplatser har minskat under 2010. Tre lärlingar inom Barn- och fritidsprogrammet har slutat, sex lärlingar återstår i årskurs 3 inom Hantverksprogrammet som genomförs i samverkan med Folkhögskolan. Däremot har antalet APU-platser och samarbetspartners ökat. Prioriterat mål: God ekonomisk hushållning Nämndens mål: Genomsnittskostnaden inom gymnasieskolan i Eslöv ska minska under året. Målet är uppnått. Genomsnittskostnaden per elev på Bergagymnasiet har minskat med 2,8%. Prioriterat mål: God ekonomisk hushållning Nämndens mål: Fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år. Målet är inte uppfyllt. Andelen elever exklusive IV som klarade sina gymnasiestudier inom tre år uppgick till 81,9%, vilket är en minskning med 4,2 procentenheter sedan 2009. Andelen elever som avslutat sina gymnasiestudier inom fyra år har ökat med 4,2 procentenheter till 72,6% från 68,4% året innan, vilket är positivt.
Prioriterat mål: God ekonomisk hushållning Nämndens mål: Genomsnittskostnaden inom Bergagymnasiet ska motsvara den genomsnittliga kostnaden för Skåne 2012. Det går inte att jämföra genomsnittskostnaden på Bergagymnasiet med genomsnittskostnaden i Skåne eftersom den sistnämnda uppgiften inte finns tillgänglig. Vid en jämförelse mellan Eslövs interkommunala priser och Skånes genomsnittliga priser kan dock konstateras att Eslövs priser är högre än genomsnittspriset för Skåne för samtliga program utom för Industriprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet samt Teknikprogrammet. Målet bör omformuleras till att gälla de interkommunala priserna i stället för genomsnittskostnaden. Våra medarbetare Medarbetarsamtalen genomförs enligt Iip mall. Tydlig rollfördelning, ansvar och tillit präglar utvecklingsarbetet. Under året har belastningen på den psykosociala arbetsmiljön varit hög, i synnerhet på Bergagymnasiet. Previa har genomfört en arbetsmiljöundersökning för Bergagymnasiets räkning som ett led i att minimera risken för ohälsa på grund av psykosocial belastning. Samma arbetsmiljöundersökning kommer att genomföras vid kommande läsårs upptakt för att se att vidtagna åtgärder lett till förbättrat resultat. Den fysiska arbetsmiljön inom Vuxenutbildningen har genomgått en stor förändring i samband med samordningen. Arbetsmiljö och brandskydd är systematiserat. Nolltolerans mot våld råder och kränkande behandling tas på största allvar. Aktivt arbete kring våld och våldsspiral påbörjades under hösten. Antalet årsarbetare på GoV har minskat från 270 till 237, vilket är en följd av anpassningsarbetet. En-till-En satsningen, som är ett pedagogiskt projekt har kommit igång. En projektledare har anställts och en projektgrupp bestående av pedagoger från verksamheterna har bildats. För Bergagymnasiet har mycket av kompetensutvecklingsarbetet handlat om den nya gymnasiereformen Gy11. Andra pågående större fortbildningsinsatser är dels den forskarutbildning som genomförs tillsammans med Barn och Familj, där förvaltningarna tillsatt vars en deltidstjänst för licentiatstudier inom ämnesområdet specialpedagogik, dels de tre lärare som deltar i forskarutbildning inom Lärarlyftets ram. Den totala sjukfrånvaron har ökat något från 2,9% till 3,0%, medan tiden med långtidssjukfrånvaron minskat från 62,7% till 60,8%. Den totala sjukfrånvaron är 5,4% för kommunen som helhet. Under året har tre arbetsskador och sex tillbud inträffat. Arbetsskadorna har uppstått då personal försökt avstyra bråk mellan studeranden. Fem av tillbuden har uppstått genom att personal har mötts av hotfullt uppträdande av elever. Ökande konkurrens och förändrade krav kommer att kräva en kontinuerlig översyn av kompetenser och bemanning. Förhoppningen är att pensionsavgångar i allt högre grad ska matcha vikande elevunderlag och att personalminskningen kan ske genom naturliga avgångar i större omfattning än hittills. Rekryteringsläget kommer att vara gott gällande gymnasiegemensamma lärare (tidigare kärnämneslärare) både i ett kort såväl som i ett längre perspektiv. Karaktärsämneslärare, alla yrkesprogram, kommer att vara betydligt svårare att rekrytera, både på kort och lång sikt.
Ekonomi och verksamhet Verksamheterna redovisar ett underskott på - 0,3 miljoner kronor på en omsättning på 249 miljoner kronor. Nämnden anser att en ekonomi i balans har uppnåtts under året. Totalt redovisas ett överskott på 2,1 miljoner kronor. I detta resultat ingår ett oförbrukat anslag till IT-satsningen En-till-En på 2,4 miljoner kronor. Gymnasieskolan Resultatet i förhållande till budgeten är ett underskott på -0,1 miljoner kronor. Detta resultat består av ett överskott för Bergagymnasiet på 2,9 miljoner kronor, ett underskott på -0,5 miljoner kronor avseende resebidrag och ett underskott på -2,5 miljoner kronor gällande kostnaderna för Eslövselever i andra skolor. Den viktigaste anledningen till dessa avvikelser är att Eslövsungdomarna valt andra skolor i större omfattning än budgeterat. Här har beslutet att ingå avtal om fritt sök till samtliga kommunala skolor i Skåne haft stor betydelse. För Bergagymnasiets del har detta inneburit att anpassningsåtgärder måst vidtas för att möta såväl den demografiska förändringen som elevminskningen på grund av de utökade valmöjligheterna. Vid fastställandet av Bergagymnasiets organisation inför hösten tillämpades försiktighetsprincipen och program med sämre sökbild plockades bort som alternativ inför omvalsperioden. Även utbudet av valbara kurser anpassades till kommande elevtal. Anpassningsinsatserna har gett en effektivisering som medfört att genomsnittskostnaden för en elev minskat med 2,8 % sedan 2009. En jämförelse med föregående år när det gäller verksamhetsmåtten visar på att det genomsnittliga antalet elever på Bergagymnasiet minskat med 212 varav 89 är Eslövsungdomar. Den största minskningen står alltså eleverna från andra kommuner för. Antalet elever som under året gått i andra skolor är i genomsnitt 548 jämfört med 443 under 2009. Cirka 80 ungdomar i genomsnitt bedöms ha studerat vid andra kommunala skolor på grund av avtalet om fritt sök vilket har medfört en merkostnad på 3,5 4 miljoner kronor. Gymnasiesärskolan Även gymnasiesärskolan har arbetat med att anpassa verksamheten. Resultatet för året är ett överskott på 0,6 miljoner kronor varav 0,3 miljoner kan härledas till större interkommunala intäkter och 0,3 miljoner kronor beror på lägre interkommunala kostnader. Andelen elever på gymnasiesärskolans individuella program har ökat i förhållande till eleverna på de nationella programmen. Detta ställer stora krav på gymnasiesärskolan då eleverna på de individuella programmen är i behov av stora stödinsatser, hög personaltäthet och lokalanpassningar. Detta gör det angeläget att se över resursbehovet i samband med kommande budgetarbete. Kommunens uppföljningsansvar Ambitionen har varit att ha kännedom om samtliga ungdomars sysselsättning, något som kan möta hinder då det finns ungdomar, som varken vill ha kontakt med skolan eller någon annan myndighet. En ökad rörlighet bland våra ungdomar både på gymnasiemarknaden samt även genom ensamkommande flyktingbarn har gjort kartläggningen svårare. I december fanns 160 ungdomar i åldern 16 20 år utanför gymnasieskolan jämfört med december 2009 då motsvarande siffra var 125.
Vuxenutbildningen Åtgärder har vidtagits för att skapa en transparent ekonomi. Framför allt har fördelningen av personalkostnader för respektive studieform genomlysts och justerats. Kostnaderna för sammanslagningen av Yrkeshögskolan och Vuxenutbildningen har uppgått till 0,5 miljoner kronor. Ingen ersättning har utgått för detta utan kostnaderna har fördelats på samtliga verksamheter. Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Verksamheterna har genomförts enligt budget. Omfattningen av gymnasial vuxenutbildning tilltog under året beroende på ökande statliga anslag inom ramen för yrkesvuxenutbildning. Svenska för invandrare - Sfi Sfi visar på ett underskott på -0,2 miljoner kronor. Intäkterna har blivit lägre än budgeterat. Inför höstterminsstarten framfördes krav på att undervisningstiden skulle öka i Sfiungdomsklasserna (ensamkommande flyktingbarn), från planerade 15 timmar per dag till full skoldag. Merkostnaden för den pedagogiska personalen skulle täckas enligt löfte från kommunledningskontoret, vilket inte har skett. Särvux En förstärkning om ca 0,4 tjänst gjordes inför höstterminen för att följa gällande förordning, vilket medfört ett underskott på 0,1 miljoner kronor Yrkeshögskolan Den största ekonomiska händelsen var omorganisation och flytt av verksamheten till Östergatan 15 vilket har renderat i kostnadsökningar under året. En högre hyreskostnad och IT-investeringar är tydliga merkostnader. Resultatet för året är i balans men effekterna av merkostnaderna 2010 ser vi framförallt i budgeten för 2011. Externt finansierat utvecklingsarbete Sedan hösten 2009 bedriver Vuxenutbildningen två projekt, Hushållsnära tjänster och Ungdomsvägvisaren, i samverkan med ESF-rådet. Totala kostnader för projektet har under året uppgått till 3,5 miljoner kronor och erhållet bidrag från ESF-rådet beräknas uppgå till 3 miljoner kronor. Skillnaden mellan kostnader och bidrag, -0,5 miljoner kronor, utgör kommunens del av kostnaderna. Inom Bergagymnasiet har eleverna på det specialutformade samhällsvetenskapsprogrammet med global inriktning deltagit i projektet Internationell förståelse med utgångspunkt från Rwanda. De externa bidragen har uppgått till 0,2 miljoner kronor och har erhållits från Olof Palmes minnesfond, Folke Bernadottes minnesfond, Internationella programkontoret och Herbert Felixinstitutet. Bidragen har använts för att finansiera en studieresa till Rwanda. Bergagymnasiets kostnader för projektet utgörs av personalkostnaderna. Framtiden Den stora utmaningen framöver är att höja attraktiviteten på Bergagymnasiet. Det är elevers och föräldrars uppfattning om detta som kommer att avgöra om vi lyckas eller inte. Det är inte vår egen uppfattning om attraktivitet, kvalitet och utbud som avgör, utan vad elever och föräldrar tycker och tänker. Det kommer att krävas hårt internt arbete och kloka politiska beslut för att uppnå ett höjt attraktionsvärde framöver. Svaret på frågan om vi lyckas ligger i antalet elever som söker till Bergagymnasiet. Vårt pedagogiska En till En-projekt är en del av arbetet mot stimulerande och flexibla lärmiljöer. Renoveringar, ombyggnader och nybyggnation är andra delar som väldigt mycket påverkar attraktiviteten och imagevärdet.
Flexibiliteten hos organisationen måste fortsätta att utvecklas och i det ingår också arbetsformer, resursfördelningssystem och upphandlingar av tjänster. Framöver ser det ut som om gymnasiesärskolan kommer att minska. Dock kommer andelen gravt handikappade med multifunktionshinder att öka. Vidare finns det en osäkerhetsfaktor i framtiden då det tionde året på grundsärskolan blir frivilligt. Detta i kombination med ett eventuellt fritt sök gör det extremt osäkert att sia kring hur stor en framtida gymnasiesärskola blir i Eslöv. Fortsatt översyn av lokaler måste göras, framförallt för att öka ändamålsenligheten då framtiden ger oss en större andel elever med större behov av anpassning. Fotbollsinriktningen lockar många elever och intresse finns även från andra kommuner Den utåtriktade verksamheten är av stor vikt för eleverna och det är viktigt att delta i olika arrangemang. Under 2011 kommer det att hållas SM i fotboll för funktionshindrade i Eslöv, vid vilket gymnasiesärskolan kommer att ha en central roll. Även gymnasiesärskolan kommer att genomgå förändringar på samma sätt som gymnasieskolan. En kommitté är utsedd av regeringen och det arbetet följs noga. Kommittén kommer att lämna sitt betänkande under början på 2011. Gymnasiesärskolans arbete kommer framgent, att likt ungdomsgymnasiet handla om framtida utbud och innevarande kompetens. Kravet på flexibilitet kommer även det att vara centralt för gymnasiesärskolan, allt för att kunna möta elevfluktuationer och utbildningsförändringar, utan kvalitetsförluster. För vuxenutbildningen gäller utöver de politiskt formulerade målen att befästa processer och rutiner i den nya organisationen. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet fortsätter i syfte att säkerställa en fortsatt hög ansökningsvolym samt en kvalitativt god pedagogik och metodik.