2008-01-21 Hur kan innovationsprocessen i sjukvården förbättras genom regional samverkan? erfarenheter från DS Innovation

2008-01-21 Hur kan innovationsprocessen i sjukvården förbättras genom regional samverkan? erfarenheter från DS Innovation Stockholm DS Innovation vid Danderyds Sjukhus AB Institutet för studier av utbildning och forskning (SISTER) 1

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Hur skapas innovationer?... 4 3 Exemplet DS Innovation... 7 4 Några röster om behovet av innovationer i vården... 10 5 Från idé till marknad exempel på innovationer från sjukvården... 12 6 Sammanfattande analys och förslag på en regional samverkansmodell... 17 Bilaga 2

1 Inledning DS Innovation (DSI) vid Danderyds sjukhus har under en treårs period arbetat med produktutveckling av medicinsk teknik inom vården. En innovationsprocess har byggts upp som genererat flera nya och innovativa produkter. En önskan finns nu inom bl.a. Näringsdepartementet att utvärdera om den produktutvecklingsmodell som är framtagen av DSI går att lyfta till regional nivå för att främja utveckling av goda idéer och innovationer inom vården i hela Storstockholm. I förlängningen skulle liknande modeller eventuellt även kunna utvecklas nationellt. Innovationsbron i Stockholm har med anledning av detta bett DS Innovation och SISTER att sammanställa en rapport som beskriver innovationsverksamheten inom sjukvården i allmänhet och vid DSI i synnerhet. Närmare bestämt är syftet med förstudien att utvärdera förutsättningar och möjligheter att utveckla och implementera en regional samverkansmodell för att proaktivt söka idéer inom den sjukhusnära forskningen med inriktning mot behovsdriven produktutveckling inom medicinsk teknik. Huvudfrågan som behandlas i rapporten är därför vilka motiv och vilka förutsättningar som finns för att främja innovationsprocesser i sjukvården. Hur kan processerna organiseras? Vilka är förutsättningarna för en framgångsrik innovationsverksamhet? Hur stora är de ekonomiska vinsterna? Vilka hinder föreligger idag för regional innovationssamverkan bland länets tre storsjukhus (Karolinska, Södersjukhuset och Danderyd)? För att ge perspektiv på frågorna har rapporten lagts upp på följande sätt. I kapitel två ges en kort litteraturöversikt om vad vi vet om sambandet mellan forskning och innovationer i allmänhet och de problem och möjligheter som finns med att bygga ett innovationssystem. Här ges exempel både från näringsliv och sjukvård. I kapitel tre beskrivs hur DS Innovation är uppbyggt och vilka problem/möjligheter som finns med innovationsverksamhet inom ramen för ett stort akutsjukhus. I kapitel fyra sammanfattas några röster och åsikter från nyckelpersoner inom teknik, utveckling och forskning i vården. Är det är en god affär att satsa på innovationer inom vården? Skall huvudsyftet vara lönsamhet för landstinget eller skatteintäkter för landet? I kapitel fem presenteras genom korta exempel några framgångsrika innovationsprojekt vid DSI samt några beräkningar på de hälsoekonomiska effekterna för patienter och användare. I det avslutande kapitlet föreslår mot bakgrund analyserna av i de tidigare avsnitten hur en regional samverkansmodell kan organiseras. 3

2 Hur skapas innovationer? Kunskap och kompetens driver alltmer den ekonomiska tillväxten. Cirka en tredjedel av produktivitetstillväxten i OECD länder utgörs av kunskapsmässiga framsteg (OECD 2006). Dessa kunskapsmässiga förbättringar visar sig i helt nya produkter och tjänster eller väsentligt förbättrade pris och prestandarelationer i existerande produkter, tjänster och organisatoriska lösningar eller med ett samlat begrepp i innovationer av olika slag. På senare år har innovationsmöjligheterna i de privata och offentliga tjänstenäringarna diskuterats allt flitigare. Man har observerat att dessa båda tjänstesektorer tar fram och utvecklar innovationer på liknande sätt som i den privata tillverkningsindustrin. Samtidigt finns betydande skillnader. Utgifterna för FoU är exempelvis i allmänhet lägre eller redovisas på andra sätt i tjänstesektorn. Men de privata och offentliga tjänstenäringarna, som traditionellt beskrivits som low-tech, uppvisar sofistikerade former för att bygga kunskap och exploatera kunskap för att ta fram nya produkter, tjänster och lösningar på samhälleliga problem (Hirsch-Kreinsen mfl 2007). Det framstår därför som om uppdelningen i high-tech och low-tech är en otidsenlig uppdelning. Båda sektorerna använder betydande resurser för att ta fram innovationer men på olika sätt. I högteknologiska tillverkningsföretag spelar egen FoU och nära samarbete med universitet och högskolor en betydande roll medan organisationer i tjänsteproducerande sektorer utnyttjar inköp av ny teknik på ett kreativt sätt kombinerat med en sofistikerad användning av design och mycket nära utvecklingssamarbete med kunder och leverantörer. Innovationer kan både vara radikala och inkrementella och genererar en hög privat och samhällsekonomisk avkastning. Olika beräkningar visar att den privata avkastningen på innovationer beräknas till att ligga på mellan 20-30 procent. Och den samhällsekonomiska avkastningen ligger så högt som 50 procent. Satsningar på forskning och utveckling är således räntabla både för den enskilda organisationen och för samhället som helhet (OECD 2006). Det är däremot svårt att avgöra den relativa ekonomiska betydelsen mellan radikala och inkrementella innovationer. Den medicinska forskningen har tagit fram kunskap som i sin tur banat vägen för radikala innovationer i form av nya läkemedel, nya medicinska instrument och nya behandlingsmetoder. Vissa av dessa innovationer har haft en stor betydelse för läkemedelsindustrins och den medicintekniska industrins tillväxt. Nya radikala rön inom det biotekniska området kan sannolikt ha en stor potential för att ta fram nya läkemedel och för 4

framväxten av nya produkter och företag, även om det bioteknikbaserade företagandet ännu inte tagit fart på allvar. De inkrementella innovationerna är minst lika viktiga om än inte alltid lika uppmärksammade som stora vetenskapliga upptäckter. Det står emellertid klart att de kontinuerliga och inkrementella förbättringar som görs på existerande produkter och tjänster har mycket stora ekonomiska effekter. I en stor genomgång av sambandet mellan innovationer och tillväxt skriver ett antal ledande forskare: It is a widely held view that the cumulative impact of incremental innovation is just as great (if not greater), and to ignore this leads to a biased view of long-run economic and social change arguably the bulk of economic benefits come from incremental innovations and improvements (Lundvall, 1992). Det torde inte komma som någon nyhet att inkrementella innovationer inom hälso- och sjukvård har en stor ekonomisk betydelse, och att radikala medicinska innovationer i sin tur antingen bygger på många små inkrementella förbättringar eller förutsätter dessa för att få ett större ekonomiskt genomslag (Deiaco & Melin 2006). Exempelvis visar en rad studier och beprövad erfarenhet hur inkrementella förbättringar i existerande läkemedel och behandlingsmetoder kan öka produktiviteten och drastiskt sänka sjukvårdskostnaderna (Wertheimer, Levy, O Connor 2001). Vad vet vi om hur innovationer (både radikala och inkrementella) bäst kan främjas i allmänhet och inom sjukvårdssektorn i synnerhet? Det råder numera stor enighet bland forskare att innovationer bäst utvecklas i nära samverkan med olika aktörer som kan vara kunder, leverantörer, andra företag, riskkapitalister och universitet och högskolor. Den enskilde uppfinnaren är viktig men en lyckad uppfinning kräver att en innovation måste tas fram och att innovationen kan exploateras. Det kräver både en entreprenör (som förvisso kan vara uppfinnaren) men ofta ett företag, litet eller stort, som har kompetensen och resurserna att vidareutveckla, marknadsföra och distribuera de nya produkterna och tjänsterna. Forskning har visat att dessa innovationer dessutom kräver betydande interaktion med olika aktörer och en rad studier har visat på just betydelsen av nationella innovationssystem, kluster eller samverkan för att innovationsverksamheten skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Detta s k systemperspektiv har visat sig vara en användbar metod för att analysera hur innovationer kommer till i olika branscher och hur den bäst kan främjas. Man brukar därvidlag tala om att det finns olika systemproblem (Chaminade & Edqvist 2006) som kan förhindra eller begränsa innovationstakten. Exempel på sådana systemproblem är: 5

Infrastrukturella problem: Avser hinder och problem med olika former av fysisk eller kunskapsmässig infrastruktur. Övergångsrelaterade teknologiska problem: Radikala innovationer kan mycket snabbt förändra förutsättningarna i en bransch. Sådana radikala förändringar skapar stora omställningsproblem för företag och organisationer. Lock in : Det finns alltid risk att ett företag eller organisation på ett alltför tidigt stadium låser fast sig i en ny teknik där en allmän standard ännu inte etablerats och därmed missar tåget när nya eller förbättrade tekniska lösningar utvecklats. Nätverksrelaterade problem: Nätverk kan vara både för starka och för svaga för att stimulera innovationsverksamhet. Kompetensrelaterade problem: En vanlig orsak till att företag eller branscher inte tar fram nya produkter och tjänster kan helt enkelt bero på låg eller felaktig kunskap och kompetens. Detta kan bero på en svag FoU eller dålig omvärldsbevakning. Selektionsrelaterade problem: Även om det finns samverkansnätverk behöver inte dessa ha en balans mellan att ta fram kunskap och exploatera kunskap. Sådana obalanserade selektionsrelaterade problem kan leda till att det behövs nya former för interaktion mellan olika aktörer. Kompletteringsrelaterade problem: Även om innovationer kommer fram behövs en rad kompletterande investeringar för att innovationerna skall lyckas på marknaden. Att ta fram prototyper, instrument, immateriella rättigheter, maskiner, marknadsföring och ny utbildning av personal är exempel på behovet av kompletterande investeringar för att innovationerna skall ha framgång på marknaden. Sammanfattningsvis visar forskning att innovationer uppkommer på en rad olika sätt och innovationerna tas fram och utvecklas i ett intrikat samspel och samverkan med olika aktörer. Detta samspel kan fungera mer eller mindre bra och en viktig uppgift för såväl den enskilda företaget eller organisationen är att förstå vilka problem som finns och hur man bäst med egna åtgärder eller med offentliga instrument kan få systemet att fungera bättre. I nästföljande avsnitt identifieras några sådana problem inom sjukvården och med utgångspunkt i DS Innovationssystem diskuteras några av de systemproblem som tycks föreligga. 6

3 Exemplet DS Innovation Som tidigare nämnts har sjukvårdens möjligheter för sysselsättning och ekonomisk tillväxt kommit att debatteras allt flitigare i den svenska näringspolitiska diskussionen. Men dess roll som innovatör eller hur innovationer kan spridas mellan sjukhus har däremot inte diskuteras lika mycket, åtminstone inte jämfört den uppmärksamhet som exempelvis ägarfrågorna fått. Som bekant är produktivitetsutvecklingen genuint svår att mäta när produkter och tjänster inte omsätts på en marknad. Och vissa bedömningar tyder på att hälso- och sjukvårdsektorn haft en svag produktivitetsutveckling under senare år (SKL 2006). Andra beräkningar visar emellertid att olika produktionsenheter har varierande kostnader vilket tycks peka på att det finns väsentliga förbättringsmöjligheter, där såväl ny medicinsk teknik som nya organisatoriska lösningar kan bidra till effektivitetsförbättringar. Inte minst den medicintekniska utvecklingen, särskilt inom den specialiserade hälso- och sjukvården, har medfört mindre omfattande ingrepp, kortare vårdtider och bättre resultat (NUTEK 2007). DS Innovation i korthet Att ta steget från idé till färdig produkt är oftast en lång och tidsödande process inom de flesta branscher. Arbetar man dessutom inom vården, som normalt inte har någon inarbetad process för produktutveckling, kan problemen ibland verka monumentala. Det är mycket att tänka på; vad har man som innovatör för rättigheter, hur ansöker man om patent, hur skyddar man sin uppfinning, vad krävs för att ta fram en prototyp och så vidare. Den som har stött på någon form av problem i verksamheten, har kanske ofta en lösning men kan inte själv verkställa den. För att bemöta dessa problem och skapa förutsättningar för att kunna hjälpa till att ta en idé till färdig produkt har en innovationsprocess tagit form under en treårsperiod inom DS Innovation. Processen är utvecklad ur de olika steg som tas vid den speciella typ av produktutveckling som är direkt relaterad till vården. Olika typer av strategier är framtagna och omfattar avtalsstrategi, patentstrategi, prototypframtagning/konstruktion, strategi vid egentillverkningsprocessen (2001:12) och affärsstrategi vid avyttring av patent/rättigheter. Dessa strategier är successivt framtagna i samarbete med jurister, experter, kliniker och andra sakkunniga, men även med den praktiska erfarenhet det ger att arbeta inom verksamheten. Arbetsgången är att vårdpersonalen först visar sina idéer för DSI under sekretess. Om idén bedöms ha bärighet tas produktidén vidare via prototyp, patent och egentillverkning för att slutligen presenteras för nya eller befintliga svenska medicintekniska företag. Produkterna som sålts är hittills av low tech karaktär vilket innebär att det går snabbt att ta fram dem. Ett 7

exempel är en objektglashållare som sålts i 10 000 exemplar. Ett avtalssystem är uppbyggt där samtliga rättigheter går över till DSI/Danderyds sjukhus och där innovatören får en skälig royalty för varje produkt som säljs. Ersättningen/royaltyn till innovatören är en procentuell del av den bruttointäkt DSI får vid försäljning av produktidén till ett externt bolag eller vid försäljning på licens. Storleken av ersättningen baseras på det engagemang och delaktighet innovatören har i projektet. Bruttointäkten baseras på den downpayment, royalty eller licensintäkter DSI får vid en försäljning av produktidén vilket innebär att innovatörens ersättning kan komma att utbetalas som en engångsersättning eller årsvis. I vissa fall presenterar innovatören endast ett behov av en teknisk lösning varvid ingenjörer på DSI och/eller den medicintekniska avdelningen (MTA) får utveckla den tekniska lösningen hela vägen. I andra fall är en lösning nästan färdigutvecklad vid presentationen för DSI och innovatören är då ofta delaktig genom hela projektet. I det senare fallet är innovatören berättigad till en större procentuell andel vid en försäljning. Lagen (1949:345) om arbetsgivarens rätt till arbetstagarens uppfinningar reglerar till viss del upphovsrätten över en innovation tillkommen inom arbetsområdet, men en öppen dialog och en valfrihet för Danderyds sjukhus medarbetare att samarbeta med DSI är en förutsättning för att innovationssystemet skall fungera. De innovatörer som kommer till DSI är vanligtvis inte forskare eller professorer utan läkare, sjuksköterskor eller annan vårdpersonal som genom sitt dagliga arbete med den utrustning de hanterar kommer på nya, ofta fiffiga, lösningar som bättre motsvarar deras behov vid det dagliga arbetet med patienter. Utvecklingsavdelningen fyller ytterligare en viktig funktion då den öppnar upp sjukhuset för de företag eller entreprenörer som har en ny produkt som de vill testa och genom DSI får tillgång till den vårdmiljö där utrustningen skall användas. DSI är därför en länk mellan företagen och den medicinska kompetens och idérikedom som finns där den praktiska sjukvården bedrivs. Den medicintekniska avdelning där DS Innovation ingår är dessutom certifierad enligt ISO 13485:2003 och ISO 9001:2000. Certifieringen är unik och innebär att DS Innovation arbetar under ett kvalitetssystem som motsvarar det som krävs av en utvecklingsavdelning för att den skall kunna utveckla CE-märkta medicintekniska produkter. 8

Systemrelaterade problem med DS innovationssystem För att identifiera problem med hur DSI fungerar idag har en enkel s.k. SWOT analys genomförts där den nuvarande innovationsprocessens styrkor, svagheter, möjligheter och hot värderats. En av DS Innovations viktigaste styrkefaktorer är närheten till sjukhusets olika kliniker och avdelningar. DS Innovations medicintekniska ingenjörer kan snabbt möta vårdpersonalen i den aktuella kliniska miljön. På så sätt kan de på plats undersöka vilka behoven är och vilka möjligheter som finns att utveckla idéer till medicintekniska produkter eller hitta innovativa lösningar med fokus på ergonomi och användarvänlighet. Genom närheten till den kliniska vardagen kan den kompetens, erfarenhet och innovationsrikedom som finns hos vårdpersonalen på Danderyds sjukhus tillvaratas. Den innovationsprocess som utvecklats under tre år är nu välkänd på sjukhuset och fungerar vilket medfört att en spontan innovationskultur uppstått. Även egentillverkningen och prototypframtagning har bedömts som styrkefaktorer. Egentillverkningen gör att nya produkter snabbt kan tas fram och modifieras för att anpassas till den specifika situation som exempelvis råder på sjukhuset. Även om en innovationsprocess utvecklats missgynnas verksamheten i dess nuvarande form av olika problem och hinder. DSI saknar i idag en kritisk massa, med för få resurser i förhållande till efterfrågan vilket medfört kapacitetsbrist. Det finns sällan tid för strategisk utveckling eller marknadsutveckling. Verksamheten är kortsiktig, målen oklara och DSI:s roll i sjukhuset otydlig, även om den förbättrats under de tre år som verksamheten funnits. Den ovan nämnda kapacitetsbristen har också medfört att den regionala samverkan med andra aktörer och andra sjukhus prioriterats ned. Samtidigt bedöms möjligheterna med verksamheten som stora. Marknaden både inom och utanför sjukhuset är växande. Den egna erfarenheten visar att nya produkter kan ge stora rationaliseringsvinster och kostnadsbesparingar. Bara det faktum att personalen ges möjlighet till att kunna utveckla ny teknik är kompetenshöjande och arbetsplatsbefrämjande. Det produkter som tagits fram har blivit en tillgång för vården, och de användare som varit med i processen kan göra ett bättre arbete med en för dem optimerad utrustning. I kapitel fem beskrivs dessa förbättringar mera i detalj. DSI och den typ av innovationsprocess som utvecklats är en tämligen ny företeelse inom sjukvården. En rad svåra och pregnanta frågor har kommit upp som på sikt kan hota verksamheten. Är verksamheten förenlig med kommunallagen? Ingår produktutveckling i den 9

form som sker vid DSI i vårduppdraget? Skapar verksamheten illojal konkurrens till den existerande medicintekniska industrin? Dessa och andra hot kan på sikt äventyra verksamheten. SWOT-analysen visar att det föreligger såväl möjligheter som hot med innovationsprocessen vid DSI. Om vi översätter SWOT-analysens resultat till de systemproblem som diskuterats tidigare är de i första hand resurs-, selektions- och nätverksrelaterade. I förhållande till efterfrågan måste kortsiktiga operativa frågor prioriteras. De selektionsrelaterade problemen består i bristande resurser för att kunna exploatera alla de idéer som kommer fram i den innovationsprocess som utvecklats vid DSI. Outvecklade nätverk till andra sjukhus och i viss mån till andra innovationsaktörer förstärker systemproblemen. Därmed uppkommer frågan om en regional samverkan kan överbrygga dessa systemrelaterade problem. För att få perspektiv på frågan har intervjuer genomförts med några representanter för olika samverkansaktörer i regionen. 4 Några röster om behovet av innovationer i vården Samtliga intervjuade, som representerar olika intressenter inom med tek utvecklingen, menar att det är självklart att man inom Storstockholm måste samverka för att utnyttja den kompetens och idérikedom som finns inom sjukvården. Kjell Asplund, GD på Socialstyrelsen, menar att sjukvården är en kunskapsorganisation och i sådana skall utvecklingsarbete och innovationer vara en stor del. Han tillägger att skall sjukvården utvecklas så måste det innebära en satsning på nya idéer. Thorbjörn Ekström som är FoU direktör för SLL ser inget generellt hinder i att kommersialisera de idéer som finns inom vårdsektorn, tvärtom menar han att det antagligen finns en enorm potential i outnyttjad kompetens och idérikedom bland landstingets anställda inom vården. Men han understryker vikten av att göra detta på rätt sätt utifrån ett etiskt/konkurrensmässigt perspektiv. Skall vi ta fram produkter inom svensk sjukvård måste det ske i en genomlyst process, menar han. Ingen risk får finnas att svensk medicinteknisk industri känner sig utanför utan tvärtom delges möjligheter att tillverka produkter som har sitt ursprung ur verksamhetsdriven forskning och utveckling. Torbjörn Ekström menar också att en viktig aspekt av att införa ett system för att ta till vara innovationer är att se personalen och dess behov. Han tror att det är viktigt att synliggöra personalen i sin verksamhet och 10

understryker att några produktidéer verkligen kan vara guldkorn som även kan komma landstinget till del. Bertil Guve är chef för CTMH på Karolinska i Huddinge. Där arbetar man utifrån en forskargrupp där lärarundantaget råder vilket innebär att forskaren själv äger rättigheterna till sin idé. DS Innovation utgår från att rättigheterna till produktidén tas över av sjukhuset/landstinget och Bertil ställer frågan hur de juridiska aspekterna skall beaktas i en regional samverkansmodell. Detta är en av de fundamentala delarna inom innovationsprocessen och viktigt att reda ut inför en utökad regional samverkan. Måns Edlund är överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och delaktig i ett av DS Innovations utvecklingsprojekt. Han tycker att det är självklart och bra med en samordnade funktion för att ta hand om goda idéer inom sjukvården. Han menar att om han inte hade hört talas om DS Innovation mest av en slump hade projektet inte blivit av. Måns nämner en kollega som arbetar med bukkirurgi och som har flera idéer som han försökt realisera men ett forum för utveckling har saknats och idéerna har runnit ut i sanden. Att en utvecklingsavdelning som DSI finns inom huset med en närhet till övriga avdelningar är en förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna genomföra utvecklingsprojekten. De medicintekniska cheferna på de tre sjukhusen, Karolinska universitetssjukhuset, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset är positiva till att starta en samverkansgrupp och kan tänka sig att delfinansiera en avsatt tjänst för detta. Jorge Rodrigues Inácio som är medicinsk teknisk chef på Karolinska, och själv uppfinnare, menar att det är svårt för många av de innovatörer/forskare som har en idé som de vill utveckla på sjukhuset därför att det saknas ett forum dit de kan vända sig för att få hjälp. Spridningen av innovationer mellan sjukhus kan förbättras betydligt. Jorge nämner exempelvis en produkt för förbättrad effekt vid prostatacancerbehandling som utvecklats vid KS. Det potentiella kommersiella värdet måste bedömas som stort men eftersom produkten redan är officiell har ingen affärsorganisation kunnat ta tag i en försäljning och lansering. Han menar att en stark samverkansgrupp på ett bättre sätt och med bättre rutiner kan ta hand om, skydda och kommersialisera kommande produkter. Anna Lefevre Skjöldebrand som är vd för Swedish Medtech hävdar att många medlemmar inom Swedish medtech, både större företag och entreprenörer, uttrycker ett stort behov av att 11

både få del av vårdmiljön och användarnas erfarenheter och idéer. En samverkansorganisation inom vården som tar emot industrin på ett professionellt sätt och erbjuder vårdmiljö och bra produktidéer har en stor roll att fylla. Hon betonar vikten av att marknadsföra en samverkansorganisation. Det blir viktigt att vårdanställda vet var de skall vända sig med sina produktidéer så att inte goda idéer rinner ut i sanden. Sammanfattningsvis antyder intervjuerna att det förekommer olika former av systemrelaterade problem som missgynnar utveckling, spridning och kommersialisering av innovationer mellan regionens tre storsjukhus och med andra innovationsaktörer i regionen. En effektivare samverkan mellan aktörerna i form av en regional plattform kan vara ett sätt att främja sjukvårdens innovationsprocesser. Men innan ett sådant förslag presenteras i det avslutande kapitlet visas i nästföljande kapitel hur förbättrade innovationsprocesser kan innebära stora ekonomiska effekter för sjukvården. 5 Från idé till marknad exempel på innovationer från sjukvården Det som utmärker produkter som tas fram inom vården är att de löser ett stort behov hos personalen och ofta har en enkel teknisk lösning. Nedan presenteras några exempel på produkter som kommit in till DS Innovation som idéer och via prototyper och utvärderingar tagits till marknaden. QuickFill minskar belastningsskador Personalen på Danderyds sjukhus behöver inte längre slita ut händerna och är mindre stressad när de ska mäta blodtryck tack vare QuickFill, den första produkten som tagits fram på DS Innovation. Utvecklingen började när personalen på Kliniskfysiologisk avdelningen vände sig till DS Innovation för att få hjälp med problemet att genomföra blodtrycksmätning under arbetsprovsundersökningar. Vid denna typ av undersökningar stressas patientens hjärta vilket 12

kräver att blodtrycket tas med korta regelbundna intervall och med hög säkerhet. Blodtrycket måste också mätas manuellt eftersom automatiska blodtrycksmätare inte ger tillräckligt stor noggrannhet. Personalen fick ont i händerna av att snabbt pumpa upp trycket som ibland kräver över 50 hårda pumpningar i snabb följd. Lösningen, som diskuterades fram i samarbete med personalen, blev en enkel tryckknapp mellan manschett och pump som gör att befintlig tryckluft inne på salarna kan användas för att enkelt fylla manschetten. En första prototyp konstruerades och utvärderades med gott resultat. QuickFill används nu på Danderyds sjukhus och undersökningarna går smidigare och personalen slipper värk i händer och får mer tid till vård av patienten. Patentet för produkten såldes 2005 och produkten är på väg mot marknadsintroduktion. Smeara förbättrade arbetsprocesser Det blev tidigare smetigt och kletigt när de gynekologiska proverna skulle strykas ut på provglasen. En smart idé från en gynekolog resulterade i att DS Innovation tog fram en hållare för glasen som gjorde att handgreppen blev enklare och utstryken tydligare. Konceptet licensierades ut till ett större läkemedelsföretag som tillverkat 10 000 exemplar och hållaren finns nu på gynekologiska mottagningar över hela Norden. Multiverktyg för dialys lösning av ergonomiska problem Ett nytt smart verktyg för dialysarbete används numera på dialysavdelningar runt om i Sverige tack vare ett samarbete mellan en innovativ sjuksköterska och DS Innovation. Verktyget löser både ergonomiska problem vid montering av dialysslangar och praktiska problem som kartongöppning och hårda slangklämmor. Produkten har patentskydd och tillverkning sker på licens åt ett större svenskt dialysföretag. Projektet startade med att DSI kontaktades av innovatören och ett samarbete ledde fram till en grov prototyp. Designen utvecklades av DS Innovation i 3D-CAD och ett antal färdiga prototyper skapades med hjälp av Z-printer som skriver ut tredimensionella modeller. Patentkostnaden hölls mycket låg tack vare att DSI har en väl genomarbetad patentstrategi att utgå ifrån. Ekonomiska vinster 13

Nedan följer två exempel på beräkningar som baseras på tidsvinster och minskade sjukskrivningar för några av de produkter som har tagits fram av DS Innovation och som används vid Danderyds sjukhus. Beräkningarna är gjorda enligt samma modell som använts i PUMA-projektet (se bilaga) för att ge en grov uppskattning av projektens ekonomiska vinster. QuickFill Besparing minskad arbetstid Besparing Kliniskfysiologiavdelningar 2 160 000 Vårdavdelningar 5 500 000 Besparing minskad sjukskrivning Kliniskfysiologiavdelningar 310 000 Vårdavdelningar 540 000 Summa besparingar, kr 8 510 000 Till detta tillkommer andra positiva effekter som ökad arbetsglädje och mindre stress för personalen. Beräkningar Beräkningar är lågt räknat och baseras på Antal stora sjukhus i Sverige 75 st Antal mindre sjukhus i Sverige 30 st Besparingar i form av tidsvinst vid arbetsprov Antagande att 1 Klinisk fysiologisk avdelning på varje stort sjukhus använder sig av produkten för arbetsprov, dvs 75 st. QuickFill används vid ca 8 patienter/rum/dag vid kliniskfysiologisk avdelning. Antal rum = 3st, Antal patienter/dag = 24st, på varje patient tas blodtryck ca 8 ggr under en arbetsprovsundersökning, vilket ger 8 x 24 = 192 blodtrycksmätning/patient/dag. Vid användning av QuickFill beräknas en tidsvinst på 10 sek/blodtrycksmätning. Vilket ger 10sek x 192st/dag = 1920 sek/dag, 1920sek/60sek/min = 32 min/dag. Verksamhetsdagar per/år är 250 dagar (2007). Lönekostnad Biomedicinsk analytiker (BMA) 216 kr/tim (medellön inkl PO 46,27%) = 3,6kr/min, 32min/dag/avd ger; 32 x 3,6 x 250 = 28 800 kr/år på Danderyds sjukhus vilket ger 28 800kr x 75 = 2 160 000 kr/år i Sverige Besparingar i form av tid på vårdavdelningar Antagande att 10 avdelning på varje stort sjukhus och 4 avdelningar på varje mindre sjukhus använder sig av produkten för normal blodtrycksmätning, Besparingar räknas på 80 % av dessa (10 x 75 + 4 x 30) x 0.8 = 696 st avdelningar. Antaget att QuickFill används vid ca 40 blodtrycksmätningar/avdelning/dygn. Vid användning av QuickFill beräknas en tidsvinst på 10 sek/blodtrycksmätning vilket ger tidsvinsten 10sek x 40st/dag = 400 sek/dag, 400sek/60sek/min = 6,6 min/dag/avdelning. Antal verksamhetsdygn per år: 365 st. Lönekostnad sjuksköterska 199 kr/tim (medellön inkl PO 46,27%) = 3,3kr/min Besparingen blir 6,6 x 3,3 x 365 x 696 = 5 500 000kr/år i Sverige Besparing i form av minskad sjukfrånvaro för BMA Avdelningen på DSAB har i medel 10,6 sjukdagar/anställd per år. Antal anställda BMA: 25 st Genomsnittlig månadslön BMA 24 388 kr/mån = 1 220 kr/dag. (exkl. PO) Sjuklön beräknas som 64% av inkomst. Sjuklön totalt: 10,6 x 25x 1 220 x 0,64 = 207 000 kr/år. 14

Antagande att 1 Kliniskfysiologi-avdelning på varje stort sjukhus använder sig av produkten och erhåller 2% minskad sjukfrånvaro genom färre belastningsskador. Besparingen i minskad sjukfrånvaro blir då 0,02x 207 000 x 75 = 310 000 kr/år i Sverige Besparing i form av minskad sjukfrånvaro för sjuksköterskor Medellön för sjuksköterska 24 500 kr/mån (exkl. PO) = 1 220 kr/dag. Sjuklön beräknas som 64% av inkomst, vilket ger en sjukersättning från Försäkringskassan på 780kr/dag. Antagande att 10 avdelningar på varje stort sjukhus och 4 avdelningar på varje litet sjukhus använder sig av produkten och sparar 1 sjukdag i minskade belastningsskador per avdelning tack vara QuickFill. Besparingar räknas på 80% av dessa avdelningar dvs endast 696 avdelningar. 1 x 780 x 696 = 540 000 kr/år i Sverige Källor Tidsbesparing: Intervju med BMA-chef, Klinisk fysiologisk avdelning DSAB Sjukskrivningsstatistik, personalavdelningen Danderyds Sjukhus AB Lönestatistik: Löner i Landstingen november 2006, SKL Sjuklöneersättning: Försäkringskassan. Benlyft Besparing minskad arbetstid Besparing Operation 5 940 000 Besparing minskad sjukskrivning Operationsavdelningar 940 000 Summa besparingar, kr 6 880 000kr Till detta tillkommer andra positiva effekter som ökad arbetsglädje och mindre stress för personalen. Beräkningar Beräkningarna är lågt räknat och baseras på Antal stora sjukhus i Sverige 75 st Antal mindre sjukhus i Sverige 30 st Besparingar i form av tidsvinst vid användning av benlyft. Antagande att centraloperation endast på stora sjukhus använder sig av produkten. Besparingar räknas på 80 % av dessa = (1 x 75 ) x 0.8 = 60 st Benlyft används vid ca 2 operationer/sal/dag vid centraloperation, Antal salar är 12 st, vilket ger 24 användningar/dag. Vid användning av benlyft beräknas en tidsvinst på 5 min/operation, vilket ger (5 min x 24) = 120 min/dag sparad arbetstid. Timlön operationssköterska 199 kr/tim medellön inkl PO 46,27%) = ca 3,3 kr/min, Antal arbetsdagar 250 per år. Besparingen blir då 120 x 3,3 x 250 = 99 000 kr/år på Danderyds Sjukhus AB. Vilket ger 99 000kr/år x 60 sjukhus = 5 940 000 kr/år i Sverige 15

Besparing i form av minskad sjukfrånvaro för sjuksköterskor Medellön för sjuksköterska 24 500 kr/mån (exkl. PO) = 1 220 kr/dag. Sjuklön beräknas som 64% av inkomst, vilket ger en sjukersättning från Försäkringskassan på 780kr/dag. Antagande att benlyften minskar sjukfrånvaron med 20 sjukdagar per avdelning och år genom minskade belastningsskador och att produkten används vid 80% av operationsavdelningar på stora sjukhus, dvs. 60 avdelningar. Detta ger minskade sjukkostnader för samhället med 20 x 780 x 60 = 940 000 kr/ år i Sverige Källor Tidsbesparing: Intervju med Elisabeth Ericsson, centraloperation DS AB Sjukskrivningsstatistik, personalavdelningen Danderyds Sjukhus AB Lönestatistik: Löner i Landstingen november 2006, SKL Sjuklöneersättning: Försäkringskassan. 16

6 Sammanfattande analys och förslag på en regional samverkansmodell Innovationer i sjukvården Ett stort antal produkter som säljs världen över har sitt ursprung i vården och har utvecklats ur goda idéer. Merparter av de mest framgångsrika produkterna är ett resultat av ett nära samarbete mellan sjuksköterskor, läkare, kliniska forskare, leverantörer och andra aktörer. Sjukvården är en kunskapsorganisation och då bör utvecklingsarbete och innovationer vara en naturlig del av verksamhetsutvecklingen. Om sjukvården ska kunna utvecklas så måste satsningar på nya idéer vara en prioriterad del i verksamheten. Ett sätt att nå resultat vid utnyttjande av sjukvården som källa för innovationer och goda idéer kan vara att blanda kompetens för att höja kreativiteten. På DS Innovation som ingår i sjukhusets Medicintekniska avdelning (MTA) arbetar ingenjörer tillsammans med läkare och sjuksköterskor i olika utvecklingsprojekt. En stor del av idéerna kommer dessutom från kvinnor vilka generellt är underrepresenterade inom produktutveckling. Här utnyttjats den ingenjörskompetens som finns inom MTA inte bara till service och upphandling utan även till utveckling av ny teknik. Vi menar att detta för närvarande är en resurs som utnyttjas i för liten utsträckning inom sjukvården. Både forskning och utveckling ingår i huvudmännens uppdrag. Men det finns en tendens inom sjukvården, hos finansiärer och bland myndigheter att stirra sig blind på och vurma för den mest högteknologiska utvecklingen. Såväl forskning som beprövad erfarenhet visar emellertid att inkrementella innovationer av low tech karaktär fyller ett direkt behov inom vården, de kan ha betydande ekonomiska effekter och produkterna har en stor potential att kommersialiseras i nya eller existerande företag. Oklara förutsättningar Förutsättningarna för att bedriva innovationsverksamhet vid akutsjukhus upplevs ofta som oklara. Verksamheterna är underkritiska och lever med oklara mål och roller i sjukhusets övergripande verksamhet. Samverkan med andra regionala aktörer hinns inte med när den operativa verksamheten måste prioriteras. Dessutom finns en rad andra systemövergripande frågor som måste hanteras. Skall innovationsverksamheten ske på enskilda sjukhus eller skall det finnas ett samlat system inom vården för att hantera det hela? Vad säger kommunallagen? Finns det plats, tid och resurser samt kan en innovationsavdelning riskera att störa den 17

ordinarie verksamheten? Eller är detta en verksamhet som måste utvecklas för att svensk medicinteknisk industri skall kunna konkurrera internationellt. Är det i själva verket så att vi för att behålla en högkvalitativ sjukvård byggd på skatteintäkter måste utveckla oss i linje med många övriga länder där sjukhusen ägs av de stora företagen och därigenom interagerar med varandra för att ständigt förbättras? En rad aktörer och intresseföreningar inom medicinteknisk industri har uttalat sig om att det är onödigt svårt att få ett professionellt samarbete med sjukvården i Sverige. Företagen flyttar hellre utomlands för att skapa kontakter där det råder ett gynnsammare samverkansklimat. Ett problem har också varit att utvecklingsföretag som har en egen kontakt inom sjukvården ibland har utsatts för bestickningsfrågor som blivit föremål för utredningar. Detta är naturligtvis ogynnsamt för samverkan mellan industri och vården. Kan DSI -modellen användas för andra former av sjukhusnära forskning? Vi har tidigare diskuterat hur innovationsprocesser för medicinsk teknik bedrivits vid Danderyd. Den sjukhusnära forskningen omfattar även klinisk forskning och vi frågar om den modell som utvecklats vid DSI även kan användas för att proaktivt söka idéer för klinisk forskning. Man kan först konstatera att begreppet mellan olika former av medicinsk forskning blivit alltmer komplext. Medan det tidigare fanns ett nära förhållande mellan den prekliniska och kliniska forskningen har avståndet mellan dessa grenar vuxit under en rad decennier. Detta beror på att det molekylärbiologiska paradigmet lett till att en större del av den medicinska forskningen idag bedrivs på den prekliniska sidan jämfört med ett par, tre decennier sedan. Man kan säga att den prekliniska forskningen distanserat sig från sjukvården och den kunskapsutveckling som sker där, även om det nu återigen börjar ske en konvergens. Överförandet av vetenskapliga rön, nya metoder och terapier från grundläggande forskning via klinisk forskning och utveckling till klinisk rutinanvändning, går nuförtiden dessutom till stor del via näringslivet och mera sällan direkt mellan preklinisk och klinisk forskning inom ramen för en medicinsk fakultet. Inte sällan är det industrin som tar initiativ till samarbete med de medicinska forskarna. Utvecklingen har lett till allt mer integrerad verksamhet mellan industrin och sjukvården. Lika lite som i näringslivet finns det ett linjärt samband mellan forskning, klinisk forskning och implementering av ny medicinsk teknik. Exempelvis kan oväntade innovationer uppstå utifrån rutinförbättringar. En stor spridning av ny teknik är ofta en förutsättning för utveckling av nya 18

terapeutiska behandlingar. Den tekniska utvecklingen har således en stor betydelse för resursfördelningen i hälso- och sjukvården och för kraven på hälso- och sjukvårdens organisation. Innovationer inom exempelvis diagnostik och behandling kräver omställning av resurser samt ofta ny kompetens, ny teknik och ny organisation. Ofta sker detta med stor vånda och med eftersläpningar i förhållande till de teknologiska möjligheterna. Slutsatsen är kunskapsöverföringen från forskning och via ett antal steg till vårdpraktik är mycket komplicerad och involverar en mängd aktörer i ett intrikat samspel, mer eller mindre beroende av varandra och med en eller flera roller i det sammantagna medicinska FoU-komplexet. En konsekvens av denna komplexitet är att behovet ökar av arenor där olika typer av forskning och utveckling av medicinsk teknik kan mötas för att befrämja innovationer, inte minst inom klinisk forskning. Nedan beskrivs med ett konkret exempel på denna komplexitet vid Danderyds sjukhus. En professor vid medicinkliniken nämner ett forskningsprojekt han deltog i på slutet av 90- talet. Det handlade om att ta fram en ny mätprocess för glukos vid diabetes. En ny teknik skulle tas fram där en skillnad mellan vävnadsglukos och blodglukos skulle mätas bland annat med hjälp av termistorer. Läkare från Danderyds sjukhus och en tekniker kunnig inom medicinsk teknik från annat hål deltog. Effektmålet med projektet var att ta fram en produkt som skulle hjälpa diabetessjuka med sin medicinering. Projektet rann så småningom ut i sanden, en hel del andra system/metoder utvecklades parallellt värden över och till slut lanserades som vanligt ett utländskt företag en produkt inom området. Läkemedelsförmånsnämnden som bestämmer om ett läkemedel eller en ny metod skall subventioneras vid användning inom svensk sjukvård hade tittat på produktidén men inte gått vidare med den. Om en funktion inom svensk sjukvård hade funnits till hands vid tillfället som proaktivt söker upp forskningsprojekt likt detta och bistår med exempelvis, kontaktskapande, en effektiv produktutvecklingsprocess, IPR kunskaper, kunskaper inom regelverk etc., hade sannolikt processen kunnat effektiviseras och en svensk produkt hade kunnat tas fram. Pacemaker och dialysteknik har ju tagits fram av svenska forskare för ett par decennier sedan men det är relativt tunnsått med nya svenska innovationer inom området nuförtiden. Ett svenskt forskarteam inom medicinsk teknik som har anknytning till svensk sjukvård och som dessutom samarbetar med en medicinteknisk stödfunktion inom sjukhusen utgör en större 19

kompetensbank och kan innebära att exempelvis läkemedelsförmånsnämnden får ett större underlag (med ett högt evidens) till att subventionera en produkt som är framtagen inom svensk sjukvård vilket förstås är till fördel för svenska tillverkare och patienter. Vid samtal med företrädare för KI Innovation som är en tech -transfer/knowledge transfer organisation vid KI framkommer att de ibland har svårt att nå de forskare/forskningsprojekt som pågår inom KI. KI Innovations ambition är att överföra universitets kunskap och resultat till det omgivande samhället. Kunskap som därigenom kan omsättas till nya produkter för att skapa bättre hälsa eller bota sjukdomar. KI Innovation försöker via olika aktiviteter att locka forskare till kommersialisering av deras resultat men detta är ibland svårt, delvis för att den process för produktframtagning som finns kanske inte är tillräckligt tydlig. Ett samarbete mellan KI Innovation och motsvarande och en samorganisation som PUSH vid utveckling av ny medicinsk teknik på forskningsnivå bör kunna vara ett fördelaktigt sätt att förverkliga idéer i nära anknytning till sjukvården. Här finns då en bredare bas för produktutveckling i alla steg och det blir då lättare att visa sig för deltagare i forskningsprojekt. Dessa projekt kan ju i initialskeden vara i form av bänkstudier likt exemplet ovan och behöver då ha tillgång till en sjukhusnära funktion för att i ett tidigt skede utvecklas i rätt riktning och i rätt miljö. Förslag på en regional samverkansmodell Som visats i utredningen finns det goda skäl för att utveckla innovationer och innovationsprocesser vid ett enskilt sjukhus. DS Innovation har under 3 års tid öppnat en professionell dörr mot en spelplan där innovatörer och entreprenörer kan samverka för att på bästa sätt utnyttja sjukhusets dolda kompetens och resurser. Kan modellen även lyftas till en regional samverkansnivå? Det står helt klart fast att innovationer i näringslivet uppkommer i nära samverkan mellan olika aktörer, den offentliga sjukvården utgör inget undantag. Mycket tyder på att samverkan mellan olika aktörer för närvarande inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, dels mellan olika sjukhus för spridning och användning av innovationer, dels mellan sjukhus, leverantörer och det medicintekniska näringslivet. Våra intervjuer visar tydligt att det finns en stark efterfrågan på bättre regionala samarbetskanaler mellan de tre sjukhusen i Storstockholm. 20

En innovationsmodell som bygger på samverkan mellan de större sjukhusen i Stockholm måste vara väl förankrad såväl politiskt som inom sjukhusledningarna. Att bygga en modell med inriktning mot behovsdriven produktutveckling inom sjukvården och inte enligt de gängse formerna genom kommersialisering av forskning via exempelvis KI-modeller kommer att ställa modellens form och dess ledning inför olika vägval. Det optimala bör vara att kanalisera en väg in för de företag som vill ha kontakt med vården. Detta både för att presentera nya produkter framtagna av vården och för att erbjuda vården som en experimentell och dynamisk utvecklings- och testmiljö för ny medicinsk teknik. Figuren 6.1 nedan illustrerar de olika funktionerna i en tänkt samverkansmodell mellan de stora landstingsägda sjukhusen i Stockholm. Modellen innefattar två nya samverkansstrukturer som för närvarande inte finns i det regionala samarbetet och består dels av en operativ samverkansgrupp mellan de tre sjukhusen, dels i ett nyinrättat affärsråd eller eventuellt ett landstingsägt företag med syfte att lyfta fram produkter med stor kommersiell potential. Modellen är således tänkt att lösa de resurs-, selektions- och nätverksrelaterade systemproblem som identifierades i intervjuer och samtal med olika aktörer. De operativa grupperna träffas regelbundet och har löpande kontakt kring utveckling av produkter. Gruppen blir ett sjukhusöverskridande samarbetsorgan som kan möjliggöra ett mera effektivt regionalt utvecklingsarbete och utnyttja de specialiserade områden som finns på respektive sjukhus. Karolinska har exempelvis en bred neurokirurgisk verksamhet, Danderyds sjukhus är specialister på tracheostomi och Södersjukhuset är specialister på bland annat akutsjukvård och urologi. Operativa aktiviteter utförs av liknande grupper som utvecklats vid DS Innovation och där utvecklingsarbetet med fördel ligger under den medicintekniska avdelningen. Det är här uppsökandet och emottagandet av idéer från sjukhusets personal utförs av en tjänst placerad direkt under medicinteknisk chef. Uppsökande aktiviteter och marknadsföring men också konstruktion av prototyper i de verkstäder som finns på sjukhusen och egentillverkningen kommer att utgöra huvudsakliga aktiviteter. Vid behov utnyttjas den expertis som redan finns på avdelningen. Detta blir då också en möjlig ingång för de företag som behöver komma närmare sjukvården. De har ofta redan en naturlig kontakt med den medicintekniska avdelningen och det blir därför en logisk vidareutveckling av existerande eller nya samarbeten. Affärsrådet eller det landstingsägda företaget skall erbjuda industrin riskanalyser och användbarhetsutvärderingar samtidigt som man erbjuder en portfölj med produkter till 21

salu och som tagits fram inom de olika sjukhusen och slussats vidare till affärsrådet. För en bedömning av marknadspotential, bärighet inom vården etc. för de produktifierade idéer som framkommit i processen presenteras olika produkter inför ett affärsråd och/eller ett för ändamålet skapat landstingsägt företag. Detta råd/företag bör innefatta olika kompetenser från industrin, klinisk expertis, investerare, innovationsutvecklare och finansiärer. Rådet/företaget bidrar till att utvärdera de framtagna produkternas möjligheter och föra en löpande kommunikation med externa kompetenser/experter. En styrelse eller alternativt en styrgrupp bör utses där representanter för finansiering av organisationen och politiska mandat skall vara representerade. Styrelsen bör sannolikt ha en koppling till landstinget samt eventuellt till något av berörda departement. Figur 6.1 Exempel på samverkansmodell Samarbete med övriga utvecklingsaktörer En öppen fråga kring den föreslagna samverkansmodellen är vilken bredd denna bör ha. Vårt förslag är att hålla många dörrar öppna för olika samarbeten (se bilaga för olika potentiella samarbetsaktörer). Det ter sig naturligt och angeläget att utvecklingsaktörerna inom medicinsk teknik i Stockholm samarbetar i vissa gränsöverskridande projekt. Ett fungerande samarbete finns exempelvis redan i dag mellan Almi Stockholm och DSI där de innovatörer som kommer utanför sjukhuset med en vårdanknuten uppfinning kontaktar DSI och i första hand får en behovsutvärderingen utförd. Vissa av dessa går även vidare med sin idé i samarbete med DSI. Detta har visat sig vara ett fungerande sätt att effektivisera utvecklingsformen för idéer i ett tidigt skede för de innovatörer som kommer till Almi. Tidigare har dessa inte haft tillgång till någon naturlig samarbetspartner inom vården och 22

projekten har haft svårt att komma igång. Nu kontaktas DSI direkt av Almi och en utvärdering om produktens marknads- och användarpotential kan startas omedelbart. Ett samarbete mellan CTMH vid Karolinska Huddinge i Stockholm och STING som har en utvecklad inkubatormodell för forskningsbaserade projekt skall på längre sikt resultera i nya produkter och tjänster. I vissa utvecklingsprojekt där det handlar om att ta fram prototyper, egentillverka och utvärdera användarperspektiv etc. bör den föreslagna regionala organisationen underlätta ett systematiskt samarbete med CTMH och andra tech - transfer/knowledge transfer organisationer i regionen, exempelvis KTH Innovation, SU Innovation och Transit. Ett nära samarbete med dessa organisationer har fördelen att på ett tidigt stadium möjliggöra en vårdanknytning i olika forskningsprojekt och vara en effektiv väg in till vården som testmiljö för nya idéer och produkter. Figur 6.2 23

Avslutningsvis En systematisk samverkan av det slag som skisserats ovan har fördelen att effektivisera utvecklingen av medicinsk teknik inom vården. Samarbetet blir också ett sätt att främja en mera dynamisk utvecklings- och innovationskultur i sjukvården. Ett systematiskt arbete med att ta fram och kommersialisera produkter har, som visats i rapporten, stora ekonomiska effekter vilket borde på ett bättre sätt än hittills komma hela landstinget till del. En förbättrad regional samverkan har även fördelen att bli ett tydligt gränssnitt för svensk medicinteknisk industri att komma i kontakt och nå vården vid framtagning av ny medicinsk teknik. 24

Referenser Chaminade, C.; Edquist, C., 2006, Rationales for Public Policy Intervention from a Systems of Innovation Approach: the case of VINNOVA: CIRCLE Elecronic Working Paper Series. WP 2006/04. Deiaco, E & Melin, G, 2006, Hur mår klinisk forskning en studie av FoU-verksamheten i Landstinget i Östergötland. Arbetsrapport 2006:50. SISTER. Hirsch-Kreinsen, H, Jacobsson, D, Laestadius, S, Smith, K, 2003, Low-Tech Industries and the Knowledge Economy. State of the Art and Research Challenges. PILOT. Policy and Innovation in Low-Tech. European Commission. NUTEK 2007, Framtidens Näringsliv. Vård och omsorg en framtidsbransch. Lundvall, B-Å., 1992, National Systems of Innovation: Toward a Theory of Innovation and Interactive Learning. Pinter Publishers. OECD, 2007, OECD Science, Technology and Industry Scoreboard 2007. OECD. SKL, 2006, Produktivitet och effektivitet i hälso- och sjukvården, Sveriges Kommuner och Landsting. Wertheimer, A, Levy, R & O Connor, T, 2001, Too Many Drugs? The Clinical and Economic Value of Incremental Innovations. Investing in Health: The Social and Cconomic Benefits of healthcare innovation, Volume 14 pp77-118. Elsevier. Intervjuer/samtal Kjell Asplund, GD Socialstyrelsen 2007-11-19 Måns Edlund, Överläkare vid KS 2007-11-20 Jorge Rodrigues Inácio, medicinsk teknisk chef vid KS 2007-11-20 Torbjörn Ekstöm, FoU direktör Stockholms läns landsting 2007-11-21 Björn Erik Erlandsson, Medicintekniska strateg SLL 2007-11-20 Bertil Guve, chef för CTMH 2007-11-26 Anna Lefevre Skjöldebrand Vd för Swedish Medtech 2007-12-13 25