Informationsblad för Kumla kommun Årgång 35 Nr 3/2003 En spröd järnskulptur sid 24 Loviselund ett lantligt villaområde sid 6-8 Kumlabor i OS sid 22-23
Gasa och bromsa Det händer allt som oftast att vi politiker blir beskyllda för att sitta på två stolar samtidigt eller rättare sagt att vi företräder flera olika och delvis motstående intressen samtidigt. Text: Kommunalrådet Dan-Åke Moberg Foto: Christer Pöhner TIDEN GÅR OCH VI HAR snart lagt ytterligare en skön och behaglig sommar bakom oss. Vårens och försommarens strejker är glömda och hjulen i arbetslivet snurrar i huvudsak som vanligt. Om det är lågkonjunktur hos företagen som man kan läsa i dagstidningarna eller bara vanlig konjunktur är svårt att bedöma. Ser vi till Kumla så har näringslivet snurrat på rätt så bra trots sviterna av Ericsson AB: s tillbakagång och Multek AB:s beslut att upphöra med verksam heten i Kumla. Flera företag expanderar och andra bibehåller sina positioner och utvecklas med den normala konkurrensen på marknaden. NÄR DETTA SKRIVS så står Kumla kommuns och Kumla Promotions företagsmässa för dörren. Avsikten med företagsmässan är dels att företagen får visa upp sig för övriga kumlabor visa vem man är och vad man står för, dels att företagen får möjlighet att sinsemellan skapa kontakter och kanske hitta konkreta affärsutbyten. Företagen har givetvis också möjlighet att bjuda in sina kunder och kontakter till dessa dagar för att också delta i de begivenheter som bjuds i direkt anslutning till mässan. Allt detta är i år förlagt till Kumla torg och vi får hoppas att det slår väl ut. När denna skrift når postlådorna har företagsmässan redan ägt rum och vi vet då resultatet av mässan. Vi får hoppas att det blir lyckat mycket talar för det om vi ser till intresset i anmälningar och det är ju vi själva som avgör resultatet i vårt deltagande och engagemang. TILL FÖRETAGSMÄSSAN hör traditionsenligt en föreningsmässa veckan efter också den i år på Kumla torg. Som alltid engagerar föreningsmässan många, många föreningsaktiva kumlabor. Det i sig garanterar ett gott resultat. Med andra ord eftersommaren känns förrädiskt behaglig och det är lätt att invaggas i en tro om att allt bara är gott. Så är det nu inte, vardagens bekymmer finns där. Inte minst i de kommunala verksamheterna vi har att ansvara för. Det ekonomiska utrymmet är begränsat och vi vet att vi måste hålla igen kraftfullt under kommande år i de många krav de kommunala verksamheterna önskar få tillgodosedda. REDAN NU börjar vi förbereda för år 2004 och vi försöker samtidigt skaffa oss en översiktlig bild för 2005 och 2006. Önskemålen och kraven är stora och kanske många gånger rättmätiga. Det ekonomiska utrymmet är däremot begränsat och vi måste prioritera hårt. En orsak till statens och kommunernas begränsade ekonomiska utrymme är en allt för hög arbetslöshet i riket och framförallt att antalet sjukskrivna och kostnaderna för dessa är alldeles för höga för staten och kommunerna. Det är väldigt mycket pengar som skulle kunna användas till annat. I detta nummer: 2-3 Gasa och bromsa 4-5 Gör din röst hörd 6-7 Loviselund 8 Välkommen till Kumla 9 Byggklara tomter 10 Alla skall få komma fram 11 Julmarknad, Teaterhösten 12-13 Kumla bryter rökvanor 14 Höstfest 15 Sockerfrukost 16-17 Bob Gerry 18 Bokbussen 19 Kumlahallen 20 Ny organisation 21 Nytt från vårdcentralen 22-23 Kumlabor i OS 24 Konstsidan KUMLAN, informationsblad för Kum la kommun. Kumla kommun 019-58 80 00 Ansvarig utgivare: Kommunalrådet Dan-Åke Mo berg Stadshuset, Kumla torg www.kumla.se Redaktion: 2 Ann-Kristin Aronsson, Thage Arvidsson 692 80 KUMLA Kumlan kommun@kumla.se 3 2003
I ARBETET MED den kommunala budgeten för år 2004 kommer också svaret på rubriken för denna artikel. Även om Kumla utvecklas väldigt positivt på många områden så kan vi inte bara gasa på. Vi har ett bra näringsliv, som ovan sagts. Vi har en positiv befolkningsutveckling. Många väljer att flytta till Kumla inte minst barnfamiljer som får möjlighet att förverkliga drömmen om den egna villan och också få tillgång till Kumlas många goda och bra skolmiljöer, en bra förskoleverksamhet, ett rikt kultur och fritidsutbud m m. Allt detta ställer krav om ytterligare resurser. Då tillgångarna totalt sett är begränsade måste vi på andra områden kanske bromsa eller kräva att man omprövar i befintliga verksamheter. PÅ SITT SÄTT KAN MAN jämföra den samlade kommunala verksamheten och dess ekonomiska behov med en normal barnfamilj och dess ekonomiska utrymme. I familjen har man krav och önskemål om mat, kläder och andra basnyttigheter. Man måste betala på hyran, amortera lån, betala el och andra mer fasta kostnader knuta till boendet. Barnen vill ha pengar till sina föreningsintressen, nöjen och annat. Bilen och allmänna fritidsintressen hos familjens medlemmar liksom planerna för semester och ledighet kräver sitt. Allt skall bäras av de pengar som hushållet har att disponera, d v s barnbidrag, familjens löner och eventuellt sparande. Allt kan man inte göra. Vissa saker får man avsätta pengar och spara till som semesterresan. Andra saker måste man prioritera och genomföra och ytterligare andra måste man avstå även om det skulle vara bra om man haft möjlighet att genomföra dem. Med andra ord man avsätter pengar på vissa områden och annat får då stå tillbaka. Visst kan man låna men då bara för långsiktiga investeringar och helst inte för konsumtion. SÅ ÄR DET I FAMILJEN och så är det i kommunen. Man kan och måste avsätta pengar på vissa områden och man får bromsa in på andra. I familjen tas besluten ofta vid köksbordet och i kommunen genom de politiska nämnderna via kommunstyrelsen och slutligen i kommunfullmäktige. DET LÅTER ENKELT ATT GASA och bromsa; men det kan vara nog så knepigt att ha koll på familjeekonomin och att ha koll på kommunens ekonomi. Ibland kan man få höra att ni kan ju höja skatten så kan vi få pengar till angelägna satsningar. Ja kanske men man skall betänka att det blir än mindre pengar för den enskilde familjen i dess planering för den egna ekonomin. Så en hälsosam balans med oförändrade skatter i Kumla är nog ändå bäst. Dan-Åke Moberg Kumlan 3 2003 3
Gör din röst hörd Snart ställs vi inför valet att säga ja eller nej till EMU. Ett val som kommer att påverka vår framtid vare sig vi behåller kronan eller får euron. Gör din röst hörd den 14 september. Text: Torild Hilmersson Rösträtt Rösträtt vid folkomröstningen har 1. svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i landet eller någon gång har varit folkbokförda här. 2. medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) samt medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i Sverige. 3. andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Röstkort Var och en som har rösträtt och har en känd adress skall ha fått sitt röstkort med posten. Av röstkortet framgår väljarens namn och nummer i röstlängden samt valdistrikt, vallokal och öppethållande. Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de begär det. Duplettröstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen eller kommunen. För att beställa duplettröstkort ring kommunkansliet tel 58 81 22 måndag-fredag kl 8-12, 13-16, lördag den 13 och söndag den 14 september kl 9-12. Den som vill förtidsrösta på posten måste ha med sig röstkortet. Den som röstar i vallokal bör ha med sig röstkortet. Den som inte har något röstkort får vara beredd att legitimera sig. Röstning med bud Den som är sjuk, funktionshindrar eller gammal och inte själv kan ta sig till vallokalen får rösta med bud. Information lämnas av valnämndens kansli före valdagen och i vallokalen under valdagen. Förtidsröstning på posten Poströster tas emot på posten, Magasinsgatan 4, Kumla, på följande tider: Postcenter måndag fredag kl 07.00-19.00 Kassaservice måndag fredag kl 10.00-17.30. Kassaservice har även öppet för poströstning lördag den 13 september kl 10-12 samt valdagen kl 10-11 och 14-16. För att få rösta på posten måste väljaren ha med sig sitt röstkort. Den som har förlorat sitt röstkort kan beställa duplettröstkort. (Se ovan) Den som har lantbrevbäring kan förtidsrösta genom lantbrevbäraren. För detta behövs förutom valsedlar och valkuvert även ytterkuvert för budröstning. Valskjutsar Den som bor i kommunens ytterområden och har långt till vallokal kan beställa valskjuts genom kommunens växel 019-58 80 00 måndag till fredag f o m den 1 september eller på valdagen till telefon 019-58 81 22. 4 Kumlan 3 2003
Valdistrikt och vallokaler Vilket valdistrikt väljaren tillhör och i vilken vallokal denne skall rösta står på röstkortet som skickats till väljaren med posten. Den som förlorat röstkortet kan beställa ett duplettröstkort. (Se vänster sida) Mottagning av röster sker i vallokalen kl 08.00-20.00 söndagen den 14 september. Rösträkning Preliminär rösträkning i vallokalen Preliminär rösträkning sker i varje vallokal omedelbart efter det att röstmottagningen avslutats kl 20.00 den 14 september. Där räknas alla röster som avlämnats i vallokalen samt alla poströster som levererats från valnämnden till valdistriktet, vilket utgör den allra största delen av poströsterna. Rösträkningen i vallokalen är offentlig och vallokalen är öppen för den som vill följa förrättningen. Slutlig rösträkning Den slutliga rösträkningen sker hos länsstyrelsen med början den 15 september. Rösträkningen är offentlig. Preliminär rösträkning hos valnämnden i Kumla kommun sker onsdagen den 17 september kl. 09.00 i Stadshuset, Kumlarummet. Förrättningen är offentlig. Preliminär rösträkning hos valnämnden Onsdagen efter valdagen sker preliminär rösträkning hos valnämnden. Där räknas de poströster som avgivits så sent att de inte hunnit levereras till valdistrikten under valdagen (normalt c:a 1-2% av samtliga poströster). Där räknas också brevröster från utlandet och granskas förtidsröster som underkänts i valdistrikten. Valdistrikt Hällabrottet Åbytorp-Hardemo Haga Malmen Fylsta Stadshuset Åsen Idrottsparken Kumlaby Ekeby-Kvarntorp Vallokal Tallängens skola, Carléns väg 3, Hällabrottet Stene skola, Fjugestavägen 20, Åbytorp Hagaskolan, Hagagatan 8, Kumla Malmens skola, Andréns väg 19, Kumla Fylsta skola, matsalen, Villagatan, Kumla Stadshuset, Torget, Kumla Kumla skofabrik, Södra Kungsvägen 1, Kumla Hästens barnstuga, Hagagatan 16, Kumla Kumlaby skola, Korstagatan, Kumla Bygdegården, Ekebygatan 14, Ekeby Kumlan 3 2003 5
Loviselund - ett lantligt villaområde i norra Kumla Text och foto: Jenni Müller, miljöutvecklare I NORRA KUMLA växer ett nytt villaområde upp runt Hallblommagatan mellan Täbyvägen och Pokerskogen. Redan förra året i maj startade första etappen med 10 villatomter utmed Hallblommagatan i anslutning till den befintliga äldre bebyggelsen. Många av de nya tomterna har bebyggts under året och skapat stort intresse hos köparna. Nu är detaljplanen för den andra etappen på utställning och blir förmodligen antagen till hösten. Den nya planen (Loviselund, etapp 2) innebär att 18 villatomter skapas utmed två nya parallella gator som ansluter till Täbyvägen. Tomterna utmed Loviselundsgatan kommer att säljas direkt efter antagning av planen. Däremot blir de resterande tomterna utmed Gelinelundsgatan tillgängliga först våren 2004, när gatan är byggd. BOSTADSOMRÅDE LOVISELUND är anpassat i sin struktur till det befintliga jordbrukslandskapet. Tomternas storlek varierar, men det är i huvudsak stora tomter med stora trädgårdar. Genom området leder ett grönstråk med cykelväg som ansluter till planerade cykelvägar längs Täbyvägen och Mossbanan. Den lantliga karaktären av området kan förstärkas genom husutformning och färgsättning. LOVISELUND ÄR ETT framtidsområde med närhet till den kommande Skogstorpsskolan och en matbutik som är under byggnad med bara 2,5 km till centrum. Tomter i Loviselund. 6 Kumlan 3 2003
Kumlan 3 2003 7
Välkommen till Kumla Alltfler företag nyetableras i Kumla. Det hoppas i alla fall kommunledningen blir resultatet av en kommande massiv annonskampanj. Text: Thage Arvidsson, kommundirektör KUMLA ÄR EN OFFENSIV KOMMUN där vi önskar en fortsatt expansion och tillväxt. Vi är jordnära och vill genom snabb och enkel hantering bidra till en lyckad etablering av företag. UNDER HÖSTEN KOMMER VI för att ytterligare öka intresset genomföra en annonskampanj riktad mot näringsidkare av alla slag. Annonser kommer att införas i NA på börssidan under perioden sept dec. I Kumla har vi en god beredskap för att ta hand om de människor som vill flytta hit. Vi har gott om byggklara tomter och inflyttningsklara lägenheter i olika boendeformer. För att locka ännu fler att flytta till Kumla kommer vi att genomföra en massiv annonsering i NA. Inte mindre än 300 annonser kommer totalt att införas under hösten och våren 04. 8 Kumlan 3 2003
Byggklara småhustomter KUMLA KOMMUN HAR ett 40-tal byggklara tomter som är klara för försäljning. Tomterna finns i Smedstorp, Kumla och Loviselund, Kumla samt i Åbytorp, Sannahed, Hällabrottet och Ekeby. UNDER HÖSTEN KOMMER ytterligare sju tomter vid Loviselundsgatan bli klara för försäljning. Vid intresse Kontakta Tekniska kontoret, Annika Kensén tfn 019-58 81 38 eller titta på Kumla kommuns hemsida www.kumla.se Bygga och bo. Kumlan 3 2003 9
Alla skall få komma fram Kumla kommun vill att alla skall kunna vara delaktiga i samhällslivet oavsett ålder och funktionsnedsättningar. Nu granskar vi tillgängligheten i Kumla centrum. Text och foto: Jenni Müller, miljöutvecklare ALLA MÄNNISKOR oavsett ålder och funktionsnedsättningar ska vara fullt delaktiga i samhällslivet. Det är ett nationellt mål som ska omsättas. Kumla kommun har för det antagit en handikappolitisk plan och stadsarkitektavdelningen har fått uppdraget att inventera tillgängligheten vad avser utemiljön. KUMLA ANVÄNDER NU KONCEPTET som Vägverket och Kommunförbundet har utarbetat i samarbete med Nyköpings kommun. För att pröva metoden valdes ett begränsat område i Kumla Alla människor oavsett ålder och funktionsnedsättningar ska vara fullt delaktiga i samhällslivet centrum som ansågs mycket angeläget att göra tillgängligt för alla, där många människor och framför allt äldre rör sig. Arbetet görs i nära samarbete med Sociala rådet, för att ta tillvara den kunskap som finns samlad där. INVENTERINGEN GÖRS MED hjälp av en liten handdator, som ger möjlighet att notera utformningen av utemiljön både med markering på karta och som beskrivning på en blankett. Denna är redan uppdelad i kategorier som t ex sittplatser, hinder, yta. Alla kategorier har vissa mätvärden som för yta är t ex beläggning, storlek, begränsningar. Genom den förformulerade blanketten blir bedömningen likartad och gör det enklare att efteråt jämföra olika situationer. NÄR INVENTERINGEN UTE ÄR GJORD återstår analysarbetet. Det innebär att de inventerade sträckorna bedöms utifrån de svårigheter de innebär för olika funktionsnedsättningar. Samtidigt med bedömningen diskuteras möjliga åtgärder för att förbättra situationen. Slutligen återstår att prioritera de nödvändiga åtgärderna eftersom allt inte kan genomföras samtidigt. Åtgärderna uppdelas i de som bedöms lätt åtgärdade och därför kan göras i en nära framtid och de åtgärder som kräver stora ombyggnader och därför behöver inkluderas i en långsiktig planering. NU HAR VI TAGIT FÖRSTA STEGET och börjat med tillgänglighetsinventeringen. Ännu återstår dock många steg som vi får ta gemensamt tills vi har ett samhälle som är tillgängligt för alla. Stina Wester, praktikant på Stadsarkitektkontoret, kontrollerar framkomligheten i Kumla centrum 10 Kumlan 3 2003
Julmarknad på Råbergaplatsen Första advent 30 november 13-18 Torget mellan Biblioteket och Rimi, samt inne på Biblioteket. Kulturavdelningen, Folkets Hus, affärer och kyrkor kring Råbergaplatsen, föreningar, Kvarngården och Kumla Promotion kommer tillsammans att arrangera en julmarknad på första advent. På julmarknaden kommer det att finnas försäljning av hantverk, möjlighet till julpyssel, filmvisning, barnaktiviteter, sång, musik och kaffeservering. Du som håller på med genuint kvalitetshantverk av något slag och vill finnas med för att sälja dina produkter, kontakta Kulturavdelningen senast 31 oktober. Tfn: 019-58 81 96 Gertrud Åstrand Tfn: 019-58 81 97 Mats Runering Teaterhösten2003 Mitt dubbla liv Ett verklighetsbaserat drama av John Murell Tisdag 7 okt kl.19.00 Kumla Teater Folkan Arr: Kumla Riksteaterförening Medverkande: Anita Wall och Lars Lind Regi Björn Gustafsson En kväll med Marcus Birro En inspirerande poesiuppläsning Onsdag 29 okt kl.19.00 Kumla Bibliotek Arr: Kumla Riksteaterförening/Kumla Kultur och Fritid En dubbelföreställning med Svennes teater en varm komedi om fördomar och Clownen brinner igen en varietéföreställning med en blandning av jonglering, fakirkonster, trolleri, improvisation och kottar. Fredag 14 nov kl. 19.00 Kumla Teater Folkan och Husaren Folkets Hus Arr: Kumla Riksteaterförening I onda ärenden Och andra berättelser av Anton Tjechov och Selma Lagerlöf. Tisdag 2 dec kl.19.00 Kumla Teater Folkan Arr: Kumla Riksteaterförening Medverkande: Jörgen Bodner, Jacob Hultcrantz- Hansson, Anna Jankert Musik: Daniel Pettersson Regi: Leif Stinnerbom Medlemserbjudande 13-dagsafton Shakespeares komedi Lördag 25 okt kl.18.00 Örebro Teater Länsteatern i regi av Finn Poulsen Buss från Kumla FH kl.17.15 Biljetter köpes på Bokia i Kumla Kumlan 3 2003 11 11
Kumla bryter rökvanor Folkhälsoinstitutet (FHI) har beslutat stödja en satsning i Kumla kommun för att minska tobaksrökning, skador av aktiv och passiv rökning samt motverka att ungdomar blir fast i tobaksberoende. Tobakspreventiva enheten vid Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro kommer att svara för utbildningsinsatser och extra stöd till rökavvänjning. Text: Birgitta Munksten, hälsoplanerare Foto: Göran Ekborg BAKGRUNDEN TILL SATSNINGEN är att Kumla kommun under våren 2003 antagit ett Tobakspolitiskt handlingsprogram. Programmet har en bred politisk förankring. Det tobakspolitiska programmet omfattar både utmaningar, åtgärder och insatser som förhindrar att människor börjar röka/snusa samt samhällsinsatser för att minska tobaksbruket. FOLKHÄLSOINSTITUTET TYCKER ATT en kommun som skapat en policy kring hur tobaksproblem kan åtgärdas på kommunal nivå är så intres- 12 Kumlan 3 2003
sant att de beslutat stödja det fortsatta arbetet. Detta kommer bl.a. att ske i samverkan med Tobakspreventiva enheten (TPE) som ska bistå med utbildningsinsatser och extra stöd till rökavvänjningsinsatser. TPE är organisatoriskt knutet till Lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och är en länsresurs i fråga om tobaksförebyggande information, utbildning och rökavvänjning. RÖKSLUTARSTÖD ÄR bland det mest kostnadseffektiva samhället kan ägna sig åt. Det lönar sig för alla. Framför allt är det viktigt gentemot yngre människor. Slutar man före 35 års ålder vinner man sju år av förväntad livslängd statistiskt sett. Men det är inte bara yngre som vinner på att sluta röka. Oavsett ålder så ökar livskvaliteten, man får bättre ork och, inte minst, ekonomin förbättras, framhåller Matz Larsson, överläkare vid Lungkliniken och verksamhetsansvarig för Tobakspreventiva enheten. TOBAKSPREVENTIVA ENHETEN kommer att genomföra en studie inom ramen för detta projekt. Med start i höst vill man göra en utvärdering av rökslutarstöd till ungdomar. Man kommer att studera rökslutarstöd i form av enklare rådgivning kontra läkemedelsbehandling och beteendestöd. Den studien kommer även ungdomar i andra kommuner i länet än Kumla att kunna anmäla sig till. Rekrytering till studien börjar i höst. Studien ska redovisas i maj 2005. Hälsans dag på Hälsans Stig Lördagen den 27 september Under dagen kommer information om det Tobakspolitiska programmet att finnas tillgängligt. Möjligheter för ung som gammal att anmäla intresse för rökavvänjning i grupp eller individuellt erbjuds under dagen. Välkommen till Hälsans Stig, en härlig slinga i omväxlande miljö med varje kilometer markerad. Börja din promenad var du vill och räkna själv ihop hur många kilometer du tillryggalagt. Slingan är 9 kilometer. Ytterligare upplysningar Matz Larsson, överläkare, verksamhetsansvarig, Tobakspreventiva enheten, Lungkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, 019-602 55 90 Sölve Persson, ordförande, Hälsorådet, Kumla kommun, 070-515 74 03 Birgitta Munksten, hälsoplanerare, Kumla kommun, 019-58 81 30 Information om tobakspolitiska handlingsprogrammet finns även på Kumla kommuns hemsida www.kumla.se Kumlan 3 2003 13
Höstfest med odlingsfinal Råbergaplatsen lördagen 13 september 10-14 En samling kring växter och frukter! Artbestämning Tag med dina äpplen och växter så hjälper vi dig artbesämma mot en mindre kostnad. Baka baka liten kaka Baka din frukt eller grönsakskaka, gärna med recept, och lämna in för bedömning. Odlingstävling Bidrag lämnas in senast klockan 11.30. Prisutdelning under dagen. Försäljning av växter och tillbehör Tipspromenad för stor och liten Ett arrangemang i samarbete mellan Kumla kommun, Kultur och fritidsförvaltningen, Kumla promotion, Vuxenskolan, Sällskapet Kumla trädgårdsamatörer Gertrud Åstrand, Avdelningschef Kulturavdelningen, 019-58 81 96 14 Kumlan 3 2003
Sockerfrukost Ett urdrag ur: Råd & Rön 5/03 FRUKOSTFLINGORNA INNEHÅLLER alldeles för mycket socker. Det visar Råd & Röns test av nitton olika sorters flingor. Tretton av de testade innehöll för mycket socker, och då inte bara vanligt socker utan flera olika sorters socker. ÅTTA AV DE FLINGOR, som hade för mycket socker, är tänkta för barn. Ungefär 50 procent av barnens dagliga sockerbehov tillgodoses med en tallrik Honungspuffar. Åsa Brugård Konde, på Livsmedelsverket, menar att barn har mindre utrymme för socker i sin kost än vuxna och därför bör barn ha produkter med lägre sockerhalt. - Äter barn för mycket socker får de inte plats med näringsriktig mat. Man kan säga att socker konkurrerar ut den nyttiga maten, säger hon. Dessutom mättar inte de här söta flingorna speciellt länge. Visserligen stiger blodsockret snabbt och barnen känner sig pigga, men det sjunker också lika snabbt igen. MEN ÄVEN DE FLINGOR som lanseras till vuxna som nyttiga och som ska hjälpa oss att hålla vikten, innehåller mycket socker. Både Special K och Fitness får till exempel dåligt betyg när det gäller socker. Men det är inte bara sockret som drar ner betygen för frukostflingorna. Många har problem med för mycket salt. I till exempel Havrefras finns det högre halter av natrium än det finns i chips. Andra flingor innehåller för lite fibrer, Frosties är ett exempel. TESTETS VINNARE ÄR Weetabix. Den ger nyttig frukost med låg socker- och natriumhalt. Weetabix har också mycket kostfibrer och inga tillsatser alls. De testade frukostflingorna: Kellog s: All bran fruit, All bran regular, Cocopops, Cornflakes, Frosties, Multigrain loops och Special K Urtekram: Branflakes, Cornflakes Nestlé: Cheerios, Fitness, Fitness fruit, Nesquik puffar COOP: Cornflakes, Signums Honungspuffar Quaker: Havrefras, Kalaspuffar Weetabix: Weetabix, Weetos. Kumlan 3 2003 15
Bob Gerry en kumlabo som siktade högt I Nerikes Allehanda kunde man 1949 läsa om världssensationer vid Kumlasjön. Hisnande höglinegång i världsklass utfördes medan publiken höll andan. Text: Mats Runering Foto: Bengt Andersson VET DU ATT EN AV DE FRÄMSTA höglinegångarna bodde i Kumla under sin mest aktiva tid? Det vet kommuninvånaren Per-Olov Pettersson som flera gånger tittade på hans trupp när den tränade och framträdde. Per-Olov har berätta vad han vet om gruppen och även lånat ut sina bilder på truppen. Bilderna togs vid föreställning söndag 8 maj 1949 av Bengt Andersson, som bodde i det numera rivna huset vid foten av gamla vattentornet. NEDANSTÅENDE UPPGIFTER har erhållits ur Nerikes Allehanda och två böcker av Myggan Ericson - Myggans nöjeslexikon del 7 (Höganäs 1991) respektive Historier från cirkus (Göteborg 1996). Uno Myggan Ericson är en stor beundrare av cirkuskonstarten med höglinegångarna som favoritartister bland alla cirkusgenrer. Genren höglinegång är en klassiker. Många medeltida bilder visar höglinegångare på väg mellan befästnings- och kyrktorn med andäktigt betraktande åskådare under dem. Under tiden höglinegångarna var på linan gick deras medarbetare runt och samlade in pengar. Ericson konstaterar att Sverige märkligt nog haft några höglinegångare av hög internationell klass. Främst uppehåller sig därvid Uno Myggan Ericson vid Bob Gerry-truppen, som han första gången såg uppträda på Nässjö Idrottsplats. Till beskrivningen av numret från Nässjö hörde att Bob Gerry snurrade runt mitt på linan med sin motorcykel, som hade en motvikt en meter under linnivån. BOB GERRY HETTE EGENTLIGEN Alois Geryk och föddes 1914 i Tjeckoslovakien. Han lämnade familjens skofabrik och anslöt sig till en höglinetrupp, Camilla Meyer-truppen. 1944 bildade han en egen trupp, Bob Gerry-truppen, där hans dotter Danuska Gerykowa, född 1938, ingick. Deras mest uppmärksammade nummer var en sjumannapyramid med den sexåriga Danuska längst upp. 1946 kom Bob Gerry till Furuvik. Han stannade kvar i Sverige och bosatte sig i Kumla där han tidvis arbetade som skomakare. Per-Olov Pettersson berättar att Bob Gerry-truppen övade i Hagaskolans gymnastiksal. 1948 samlade han sin trupp och gav sig ut på svensk turné med en kumlabo som turnéledare. Efter en olyckshändelse 1952 övergick Bob Gerry till att uppträda inomhus och var bland annat hos Cirkus Scott 1965. 1965 upplöste Bob Gerry sin trupp och var sedan verksam som restauratör hos Cirkus Togni i Italien. Han avled 1981. Dottern Danuska, som dubblerade för Christine Kaufmann i filmen Saltomortale, gifte sig 1958 med björndressören Raul Ruppert. 16 Kumlan 3 2003
I NERIKES ALLEHANDA 5 maj 1949 kan man på Kumlasidan läsa följande annonsrubrik: Urpremiär för de största världssensationer vid Kumlasjön lördagen den 7 maj kl 10 samt söndagen den 8 maj kl 16. I en artikel i tidningen samma dag får man också veta att anledningen till att premiären förläggs till Kumla beror på att flera av de tio som ingår i den internationella artisttruppen vistats i Kumla under vintern. SÅ KOM DÅ PREMIÄRDAGARNA i Kumla den 7 och 8 maj 1949. Master och linor var monterade sedan några dagar. En fototävling från evenemanget var utlyst av Sundberg & Olsons Fotografiska. De av Kumlans läsare som har bilder eller egna hågkomster från uppträdandena är välkomna att höra av sig till Kumlan. Annars får vi nöja oss med den recension signaturen Gack publicerade i Nerikes Allehanda måndagen den 9 maj 1949. Gack är medveten om att artistiska ensembler i sin reklam tar till de stora orden och talar om största världssensationer och liknande. När det gäller Bob Gerry-truppen konstaterar Gack att även om inte alla förhandslöften stod sig lika bra vid en hård granskning åtskilligt verkligen hade snudd på sensation eller sensationella effekter när det gäller att utmana ödet eller vad man nu vill kalla det. Det var dåligt väder under de båda dagarna på lördagen blåste det och på söndagen snöade och regnade det. Det mest nervpirrande numret tycker signaturen Gack att artisten Miss Camillas gymnastik på toppen av den 51,27 meter höga svajmasten var. En del av hennes nummer kom det att svettas i händerna på åskådaren eller pirra till i hans nervsträngar. Enligt reklamen var svajmasten världens högsta. Gack : Bob Gerry, truppens lilla muskelknippe till ledare, står dock inte denna sin kvinnliga partner långt efter i effektfullt framträdande. Hans s.k. dödslopp på en 150 meter lång lina upp till det 35 meter höga vattentornet (spänd från Djupadalscaféet) var en balansgång som inte minst på lördagkvällen kom publiken att undra om den mannen har något slags dubbelkommando på balanssinnet. Det blåste hårt och ett obehagligt, fint regn lade sig som såpa över linan. Därtill var lutningen upp mot tornet så pass kraftig att enbart gången måste kräva stor muskelanspänning. Alla motigheter tog också överhanden, och ett gott stycke från tornet måste Bob Gerry ge upp och ta sig ned utmed en av staglinorna. Reprisen på söndagen gick dock under gynnsammare betingelser, även om de ingalunda var idealiska, och allt gick som det skulle även med den sista biten. ETT ANNAT AV BOB GERRYS NUMMER var att åka motorcykel uppför en 400 meter lång lina som var uppspänd mellan golfbanan och vattentornet för att sedan även åka nedför linan. Miss Camilla använder sig också av 400 meterslinan för sin nackfärd, där hon hänger i en trissa som i god fart för ned henne till golfbanan. VIDARE FRAMTRÄDER hela truppen, inklusive Bob Gerry som clown och hans då tioåriga dotter Danuska, på en lina 16 meter över marken spänd mellan två master. Här blir det danser och människopyramider och trampcykelåkning och andra nummer med balansstänger som enda hjälpmedel. NU VET VI NÅGOT om hur kumlaborna roade sig året 1949. Kanske blev det också som det stod i annonsen två timmars andbedövande sensationer. Enligt Nerikes Allehandas uppskattning var det totalt 4000 personer som i dåligt väder såg de båda premiärföreställningarna. Entrékostnaden uppgick till 2:50 för vuxna och 1:25 för barn. Den som löste förköpsbiljett i Dohlwitz bokhandel fick rabatt med 50 respektive 25 öre. Frågan är hur man kunde hindra kumlaborna från att titta utan biljett på något som försiggår 16-51 meter upp i luften? Kumlan 3 2003 17
Passa på att låna en god bok från bokbussen. Den kommer till en plats nära dig. Bokbussen turer hösten 2003 Ekeby/Kvarntorp Ekeby (Macken) 16.45-18.15, Skiffervägen 18.30-20.00 18 september, 2 och 16 och 30 oktober, 13 och 27 november, 11 december Hällabrottet Vid affären 17.00-19.30 11 och 25 september, 9 och 23 oktober, 6 och 20 november, 4 och 18 december Kumlaby /Sannahed Kumlaby skola 16.45 18.15, Tvärgatan, Sannahed 18.30 20.00 10 och 24 september, 8 och 22 oktober, 5 och 19 november, 3 och 17 december Åbytorp Stene skola 17.00 19.30 3 och 17 september, 1 och 15 och 29 oktober, 12 och 26 november, 10 december Landsbygdsturer Nynäs 29/9, 27/10, 24/11, 22/12 Östra* 15/9, 13/10, 10/11, 1/12 Brånsta 6/10, 3/11, 1/12 Byrsta 15/9, 13/10, 10/11, 8/12 Eneby 22/9, 20/10, 17/11, 15/12 Hjortsberga 30/9, 4/11, 9/12 Vallersta 7/10, 11/11, 16/12 Rala 9/9, 14/10, 18/11 Berga 16/9, 21/10, 25/11 Öja 23/9, 28/10, 2/12 Brändåsen* 17/9, 22/10, 26/11 Frommesta 11/9, 9/10, 6/11, 4/12 Ekeby by 18/9, 16/10, 13/11, 11/12 Björka 28/8 25/9, 23/10, 20/11, 18/12 *förmiddagstur Prästgårdsskogen, von Rosensteins väg, 10.00 11.00 24/9, 29/10, 3/12 Öppettider Biblioteket och utställningshallen Gäller 1/9-31/5 Måndag - torsdag 10-20 Fredag 10-18 Lördag 11-14 Söndag 16-18 Fredagen 31/10 10-17 Alla helgons dag Stängt Söndag 3/11 Stängt 18 Kumlan 3 2003
Kultur och fritid, Kumlahallen Simhallen Tfn: 019-58 86 75 30/8 2002-18/5 2003 Öppettider: Måndag och torsdag 09.00-20.30 tisdag, onsdag och fredag 07.00-20.30 lördag och söndag 09.00-15.30 Kassan stänger 30 minuter före badtidens slut. Skolbad förekommer vardagar 08.00-15.30 För besked om möjligheten att bada med icke simkunniga barn i lilla bassängen, ring oss. Tisdagar, lördagar och söndagar är lilla bassängen uppvärmd till 35 grader och lämpar sig väl för barnbad. Av tradition används tisdagseftermiddagarna till spädbarnsbad. Simundervisning för barn och vuxna ordnas regelbundet. Vid lov och studiedagar är bassängerna disponibla i mycket större utsträckning under dagtid, då inga skolbad förekommer. OBS! Alltid utrymme för motionssimmning. Vuxenkvällar, onsdagar 17.30-20.30 Du är välkommen att bada i lugn och ro. Avspänd miljö, Soft music undervattensbelysning. Åldersgräns minimum 17 år. Barn- och familjekvällar. Fredagar kl.17.30-20.30. Fredagar står badets bassänger och lokaler öppna för barnfamiljer. Alla lekredskap är tillgängliga. Hopptorn och sviktar är öppna. Ta med simringen, luftmadrassen eller annan vattenleksak. Packa picknickkorgen och gör en helkväll. Givetvis är är alla andra badgäster också välkomna. I samband med Kumlahallens öppnande fredagen den 30 augusti kl. 07.00, har under vecka 34 delats ut ett gruppkorsband till alla Kumlas hushåll. Lägg märke till alla generösa erbjudanden. Exempelvis gäller vissa av Djupadalsbadets entrèpriser under en begränsade tidsperiod. Annonsen i lokalpressen avseende sim- och vattenlekskolor utgår, istället kan anmälan ske redan från den 30 augusti kl.09.00 Ovanstående och övriga öppningserbjudande kan du ta del av i det utdelade gruppkorsbandet. Kumlahallens övriga lokaler är i mån av lediga tider bokningsbara för kommunens invånare på telefon 58 86 71, 58 86 75 eller 58 86 01. Upplysningar om anläggningen erhålles i receptionen. Begär foldern om öppettider och priser för bästa information. Kumlan 3 2003 19
Ny organisation för Socialtjänsten Från och med 1 september 2003. För mer information ring socialtjänstens reception 019-58 83 42 Socialchef, Yvonne Nilsson Bitr Socialchef, Birgitta Johannesson Område 1 Kvarngårdens servicehus Sannahed (HEA och Bataljonen, Klockargården), Hemtjänstgrupperna Nordvästra Kumla, Prästgårdsskogen Kumlaby samt Kvarnparksgruppen Fotvården Område 2 Solbacka vård och serviceboende, Hemtjänstgrupperna Centrumgruppen, Kvantumgruppen, Vattugatsgruppen samt Hällabrottsgruppen, Närståendestöd och Uppsökande verksamhet Område 3 Kungsgårdens vårdboendeenheter, Storstugan korttidsboende, Paviljongens korttidsboende samt dagvård för dementa Område 4 Omsorgen Samtliga gruppboende för funktionshindrade och daglig verksamhet LSS-verksamheten Personliga assistenter, ledsagare, avlösare, kontaktpersoner mm Socialpsykiatrin Stödboende och daglig verksamhet Område 5 Individ och familjeomsorg Barn-ungdomsfrågor, Försörjningsstöd, Missbruksfrågor Biståndshandläggare för Äldreomsorgen Kvarngårdsområdet, Nordvästra Kumla Solbacka, Hemtjänstgrupper i Centrum och Hällabrottet Sannahed, Hemtjänst för Solbacka Service, Kumlaby - Prästgårdskogen Lss-handläggare Vuxna över 21 år Vuxna över 21 år Barn och ungdom 0-21 år Ansvarig Verksamhetschef, Immi Eklind Bitr.chef, Lisbeth Larsson Verksamhetschef, Marie- Louise Gustavsson Bitr.chef, Maj-Louise Thalbäck Verksamhetschef, Rita Sthålbert Bitr. chef, Anna-Karin Fahlander Verksamhetschef, Elvy Esplund Enhetschef, Victoria Martinez Inger Larsson Björn Byström Verksamhetschef/ bitr. socialchef, Birgitta Johannesson 1.e socialsekreterare, Kerstin Karlsson Biståndshandläggare Kristina Olsson Biståndshandläggare Eva Andersson Biståndshandläggare Lise Bach Fredriksson Margareta Edvinsson Sofia Karlsson Therese Strömberg 20 Kumlan 3 2003
Höstnytt från Kumla Vårdcentral Ombyggnationer och flyttlass. Sommaren har varit allt annat än lugn på Kumla vårdcentral. Text: Ruth Wistrand, distriktsläkare TACK TILL ALLA SOM BESÖKT Kungsvägsmottagningen under sommaren och stått ut med ombyggnationerna. I mitten av augusti flyttade sjukgymnasterna in i sina nya lokaler. Barnmorskorna och barnhälsovården(bvc) har flyttat till andra våningen på Kungsvägsmottagningen. När ni besöker laboratoriet kommer ni att märka att väntrummet är i entrén och laboratoriet delas med akut-rummet. SJUKGYMNASTERNA OCH KURATORERNA utgör vår rehabiliteringsenhet. Sjukgymnasterna gör förutom bedömningar åt läkarna också behandlingar av olika muskel- och ledbesvär samt neurologiska åkommor. De har även kurser i basal kroppskännedom. Sjukgymnasterna ingår i temaarbetet i Kumla rehab med bedömningar av funktionshinder. Kuratorerna har behandlings- och utredningssamtal och tillsammans kompletterar de varandra. En sjukgymnast deltar i rehabiliteringsarbetet på Storstugan (Avd 4) och då är det mest äldre patienter med höftfrakturer och andra benbrott som behandlas. Till sjukgymnastiken behövs inte remiss men i dagsläget är det en väntelista till att få behandling. Marianne Botvalde som är enhetschef hoppas att man på sikt kan slippa väntelistorna och erbjuda tid när det behövs. Många patienter kommer också för egenträning efter bedömning av sjukgymnast. TILL KUMLA REHAB kommer patienter på remiss då det behövs en samlad bild av patientens problem. Sjukgymnasten bedömer vad patienten orkar och klarar av. Kuratorn går igenom den psykiskosociala funktionen, kommunens arbetsterapeut gör hembesök hos patienten för att få en uppfattning hur det fungerar i den egna miljön och företagshälsovården hjälper till med utredning av arbetsplatsen och hur det fungerar där. Alla parterna träffas sedan och den behandlande läkaren får hjälp att utarbeta ett rehabiliteringsförslag och/eller ett underlag till försäkringskassan. Aktuellt under hösten KOL(Kronisk obstruktiv lugnsjukdom emfysem) Under november månad kommer allmänheten att inbjudas till undersökning för lungsjukdomen KOL. Besvär med slemmig hosta eller tilltagande andfåddhet hos rökare kan vara tecken på KOL. Diagnosen får man genom en spirometriundersökning som skall genomföras med hjälp av astmasköterskor. Annonser i press och på stan kommer att ge mera klarhet om aktuella datum. KOL är ingen ny sjukdom men idag kan den behandlas mera effektivt. Tidig upptäckt med efterföljande rökstopp och nyare behandling hjälper patienter till bättre livskvalitet. I år satsar Örebro Läns Landsting och Kumla kommun på rökavvänjning. Influensavaccin Förra årets vaccinationer mot influensa gav mycket positiva resultat. Under hösten meddelas vilken sorts influensavirus som blir aktuell och vilka riskpatienter som bör vaccineras i första hand t. ex. patienter med lugnsjukdomar och hjärtsjukdomar samt äldre patienter. Mera information om detta kommer i pressen och radio när det blir mera aktuellt. Studiedagar Endast Kungsvägsmottagningen är öppen för akuta patienter andra torsdags eftermiddagen i varje månad (11 sept, 9 okt, 13 nov och 11 dec). Övrig personal deltar i utbildningar. Studiedagar planeras också 2 och 3 oktober då endast Kungsvägsmottagningen är öppen för akutfall. Kumlan 3 2003 21
Kumlabor i OS 1948 Arne Sjödin och tre andra kumlabor representerade Sverige i Londonolympiaden 1948. Text: Mats Runering DE STORA IDROTTSFESTERNA blir allt större och allt fler. Nyss har det varit OS, nu är det VM snart blir det EM sedan blir det Media hårdbevakar. TV-kanaler köper sändningsrätter. En och annan entusiast tar semester eller ledigt från jobbet för att frossa i de rikhaltiga TV-sändningarna. Ofta direktsändning och ofta sändning på natten. HELT ANNORLUNDA VAR DET vid Londonolympiaden 1948 den första olympiaden efter krigsslutet. En stor del av Europa hade ännu inte repat sig från krigets bomber och andra fasor. Sverige deltog med en stor trupp och nådde stora framgångar. Tävlingarna refererades i Sveriges Inmarch på Wembley Stadium i London. Sveriges gymnastiktrupp för uppvisningar bestod av 200 manliga och 200 kvinnliga gymnaster. Radios enda radiokanal och på dagstidningarnas sportsidor. FYRA KUMLABOR MEDVERKADE i gymnastikuppvisningar under Londonolympiaden en av dem var Arne Sjödin. Det är stort att kunna berätta om eget deltagande i en olympiad för 55 år sedan: Arne Sjödin föddes 1925 i samma hus som han fortfarande bor i på Malmgatan. Fadern hade stenhuggeri vid Kumla kyrka. Arne övertog tillsammans med sin bror stenhuggeriet och utökade detta med ett stenhuggeri i Örebro. Arne började sin skolgång i Kyrkskolan, där det då inte förekom vare sig gymnastik eller slöjd. Senare gick han med i Frisksportarklubben, vars medlemmar ägnade sig åt gymnastik och tyngdlyftning i en lagerlokal på Gartzvägen. När ledaren Einar Mossberg gick över till Kumla Gymnastikför- 22 Kumlan 3 2003
Fr v: Olle Pettersson, Göte Larsson, Adolfsson, Kurt Jemsby, Arne Sjödin, Sven Olov Johansson. truppen hade skett i Örebro. Fyra av deltagarna kom från Kumla förutom Arne Sjödin även Sven-Olle Johansson och Olle Pettersson samt på damsidan Clary Pettersson. ening tog han med sig många av pojkarna till övningarna i Hagaskolans gymnastiksal. ARNE SJÖDIN BLEV år 1942, 17 år gammal, ledare för en pojktrupp inom gymnastikföreningen. 1948 blev han uttagen till att representera Sverige vid uppvisningar under Londonolympiaden. Arne ingick då i en trupp på 200 pojkar och 200 flickor i 20-årsåldern. Uttagningen till DET BLEV TVÅ UPPVISNINGAR under två dagar på Wembley Stadion. Deltagarna i den svenska gymnastiktruppen hade vita långbyxor och vita t-shirts. Under den ena dagen regnade det vilket medförde att när gymnasterna reste sig efter ett liggande moment så var de svarta på ryggen av det blöta och smutsiga gräset. VID OLYMPIADEN VAR Arne Sjödin åsyna vittne till diskningen av kumlabon Werner Hardmo i gång. Arne har fortfarande samma åsikt som många andra att diskningen skedde av taktiska skäl. Werner Hardmo hade inte sämre markkontakt än de övriga gångarna. För Werner Hardmo blev Londonolympiaden slutet på en strålande karriär vem annars kommer någonsin att vid ett årsskifte inneha 7 världsrekord av 13 möjliga inom en idrottsdisciplin eller att vid en och samma tävling på idrottsparken i Kumla sätta två världsrekord. ARNE SJÖDINS POJKGYMNASTIKTRUPP övade flitigt och visade upp sig vid Stene brunn, i folkparkerna i Pålsboda och Hjortkvarn, på olika ställen i Örebro, på Barnens Dag vid Kumlasjön o.s.v. ÅR 1963, efter 21 års ledarinsats, slutade Arne med pojktruppen och började istället med gubbarna. Även den gruppen deltog i många uppvisningar, bl.a. i gymnastikspelen 1983 som var förlagda till Örebro. 1987 fick Arne Sjödin Lingmedaljen av Svenska Gymnastikförbundet för lång och framgångsrik insats som ledare inom gymnastikområdet. Arne Sjödin i en artikel i Nerikes Allehanda 31 dec 1999. Kumlan 3 2003 23
Gruppförsändelse Konstsidan Text: Mats Runering Konstnär: Objekt: Titel: Kent Karlsson Skulptur Absit Omen ABSIT OMEN ÄR ETT AV DE KONSTVERK på Kvarntorpshögen som skapats direkt för den platsen. Formspråket är starkt ingen kan ta miste på att någonting som ser ut som en kyrka har vuxit upp på högens norra del. Kent Karlssons tanke är att om man tar en välbekant form (i detta fall något kyrkliknande) och ställer på en för formen oväntad plats (i detta fall industriminnet Kvarntorpshögen) så händer något. Kent Karlsson ville att skulpturen skulle vara genomsiktlig och ge ett skirt, ömtåligt och nästan försvinnande intryck. Han valde därför att använda sträckmetall. Skulpturens namn, Absit Omen, är latin och betyder, enligt konstnären själv, må det icke vare ett dåligt förebud. Det är upp till betraktaren att ge namnet en innebörd och att försöka tolka den symbolik som kan finnas i kyrkoformen. Teknik: Svetsad sträckmetall 6 mm från Häfvla Bruk, Rejmyre. Tillverkning: PK:s Mekaniska AB, Kumla (även montering) Placering: Kvarntorpshögen Ägare: Kumla kommun År: 2003 Storlek: Längd 4,9 meter Bredd 2,5 meter, höjd 8,0 meter ritning och skurit ut metallskivorna. Dessa har sedan i verkstadslokalen svetsats ihop till tre delar som sedan transporterats upp på högen och monterats på plats. MÅLAREN OCH SKULPTÖREN Kent Karlsson är född 1945 i Göteborg där han numera också bor. Utbildning vid Valand Göteborg och Konsthögskolan i Stockholm. Professor i måleri 1991-97. Kent Karlsson har gjort offentliga utsmyckningar i Skövde, Borås, Göteborg, Jönköping, Mölndal, Stockholm, Umeå, Vännäs m.fl SKULPTUREN HAR FÅTT en näst intill perfekt placering på högen och är synlig på långt håll. Den utgör ytterligare en siluett på Kvarntorpshögen och kommer så småningom att bli vackert roströd. Förmodligen blir Absit Omen särskilt vacker vintertid när den täcks av rimfrost. Besökaren konstaterar att skulpturens form förändras beroende på från vilket håll man ser den ju fler materiallager som man ser ju mindre genomsiktlig blir skulpturen. I vissa vinklar är det ingen svårighet att se landskapet bortom kyrkan. Skulpturens utformning med många vinklar och ett utgångsmaterial som är genombrutet ger en skuggverkan som inbjuder till förändring. Skulpturen vinner på att beses på avstånd. DET ÄR ETT KUMLAFÖRETAG, PK:s Mekaniska AB, som efter konstnärens modell gjort en skalenlig Absit Omen är skapad speciellt för Kvarntorpshögen av konstnär Kent Karlsson.