SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING

SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING Ansvarig utgivare: Agne Nihlson Utkommer 4 nummer/år Postgiro nr 101 15 19-4 Bankgiro 5811 6963 Prenumerationsavgift 250kr/år Lösnummer 75 kr ISSN 0348-001, Upplaga 600 ex. Tryckeri: Edita Västra Aros AB Omslags-layout: Alexandra Rånge och Ulrika Rånge Redaktionskommitté Cecilia Rånge (redaktör) Stora Wennerstorps Gård 614 92 Söderköping Arb.tel: 010-104 50 36 Mobil: 0702-39 04 29 e-post: cecilia.range@swipnet.se Bost tel: 0121-108 17 Bo Pettersson (kassör) Kristinagatan 15 602 26 Norrköping Arb tel: 010-104 50 36 Fax: 011-22 36 87 e-post: bo-pettersson@telia.com Christina Runow Stark (layout) Medicinsk Tandvård, Käkcentrum Södersjukhuset 118 83 Stockholm Arb.tel: 08-616 33 82 e-post: christina.runow_stark@telia.com christina.runow-stark@ftv.sll.se Sten Hellström (layout) Sjukhustandvården Kronparken Eva Lagerwalls väg 1 756 43 Uppsala Arb tel: 018-611 86 70 Fax: 018-611 86 76 e-post: sten.hellstrom@lul.se eller hellstrom.torgils@telia.com Bost tel: 018-54 57 35 Anders Levén (annonser, prenumerationer) Sjukhustandvården Vrinnevisjukhuset 601 82 Norrköping Arb tel: 010-104 50 36 Fax: 011-22 36 87 e-post: anders.leven@lio.se Bost tel: 0121-131 65 Omslagsbild. Agne Nihlson (Webmaster) Landstinget Gävleborg Lednings- och verksamhetsstöd 801 88 Gävle Tel: 026-15 56 26 (sekr) Mobil: 0768-35 30 11 e-post: agne.nihlson@lg.se Bostad: Halmvägen 23 691 48 Karlskoga Tel: 0586-543 92 Material till tidningen skickas till redaktören i Word-format. Använd Times 12p, enkelt radavstånd. 1 A4-sida motsvarar då lite drygt en sida i tidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och eventuellt korta insända texter. Bilder skickas separat i JPEG-format. Bilden ska vara högupplöst i minst 300dpi 1024x1280 bildpunkter. Tidningen trycks på miljövänligt papper

ÄMNESBESKRIVNING OCH UTBILDNING Ledare Inger v. Bültzingslöwen, Johan Blomgren...5 Ämnesområdet Orofacial medicin Inger v. Bültzingslöwen, Jan Andersson, Mats Jontell...9 Utbildning på specialistnivå inom ämnesområdet Orofacial medicin Jan Andersson, Inger v. Bültzingslöwen, Bengt Hasséus, Göran Stegersjö... 13 Certifiering i Oral medicin Wivi-Anne Sjöberg...18 ORGANISATION Sjukhustandvård/Oral medicin - organiserat inom specialist- eller allmäntandvård? Gunnel Håkansson, Agne Nihlson, Sten Hellström, Cecilia Rånge, Inger v. Bültzingslöwen...19 Mun-H-Center ett nationellt kompetenscenter för ovanliga diagnoser med orofaciala problem John Bratel...22 Sjukhustandvården i Region Skåne Fredrik Gränse...24 Prioritering och omhändertagandenivåer inom vårdområdet...26 Sjukhustandvården i Norrbottens läns landsting Angelica Lantto...28 En tandvård på patientens villkor Thomas P. Larsson...29 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 3

KLINIK OCH FORSKNING SOMNet ett nätverk för distanskonsultation och interdisciplinärt arbete i den kliniska vardagen Ulf Mattsson......30 GerioWeb ett konsultations- och diskussionsforum Madeleine Wertsén...32 Remissinflödet till en sjukhusanknuten Sjukhustandvård Bo Pettersson, Per-Olof Rödström...33 Beskrivning av ett antal patientfall inom vårdområdet Opererad för maxillariscancer - samarbete mellan sjukhustandläkare, logoped, foniater och käkkirurg Madeleine Wertsén... 35 Patient med resistens på alveolarutskottet Ulf Mattsson... 36 Snedtändning i tandvården- då tanden inte är huvudproblemet Inger Stenberg...38 Ett nytt kariesträsk? Inger Wårdh, Pia Gabre...39 Nekros av maxillan orsakad av nasalt NK/T-cellslymfom samt sekundär resistent Candida krusei infektion Karin Garming Legert...42 Orala problem som utreds inom sjukvården Johan Blomgren... 44 Intraorala sår relaterade till cytostatikabehandling Johan Blomgren, Lars Vilén...45 Autoreferat av avhandling, Oral Health in patients with Chronic Kidney Disease Royne Thorman...47 4 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

LEDARE Bästa läsare! Du håller i Din hand ett viktigt nummer av Svensk Sjukhustandläkartidning, ett temanummer! Tidpunkten för temanumret är inte tillkommen av en slump. Två stora ämnesföreningar inom svensk odontologi, Svensk Sjukhustandläkarförening (SSTF) grundad år 1976 - och Svenska Oralmedicinska Sällskapet (SOMS) grundat år 1990 - går 2010 samman till en förening, Svensk förening för Orofacial Medicin. Det vill vi manifestera. Vi vill i detta temanummer tydliggöra de organisatoriska satsningar och det omfattande arbete som bedrivs inom sjukhustandvård/oral medicin/ gerodonti i samverkan med sjukvården och som remissinstans för de fall allmäntandvården(offentlig och privat) inte bemästrar. Vi vill beskriva några av de odontologiska problemställningar som möter oss. Många av de vuxna patienter som får vård inom vårdområdet tillhör grupper vars problem inte alltid syns i de stora sammanhangen fast problemen ofta är överväldigande och svårbemästrade och i mycket hög grad påverkar livskvaliteten för den som drabbas, liksom för de närmaste. Ett antal patienter remitteras direkt från sjukvården. En del av dessa remisser föranleds av medicinska behandlingar eller livshotande tillstånd. Andra rör långsiktiga problem hos kroniskt svårt sjuka personer eller personer med omfattande funktionshinder. Vi vill också peka på behovet av fortsatt kunskaps- och vårdutveckling, utbildning och forskning för en god och patientsäker vård. Det förtjänar att nämnas att ett nära samarbete också sker med systerföreningen Nordisk Förening för funktionshinder och oral Hälsa (NFH). I den föreningen samverkar tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor. Också brukare och anhöriga har en naturlig plats i NFH. Utan den teamsamverkan som utmärker omhändertagandet inom vårdgrenen skulle de goda vårdresultaten för många av patienterna inte kunna uppnås. Vidare sker mycket vårdutvecklings-, utbildnings-, och forskningssamarbete i internationella organisationer och professionella nätverk. En framtida utveckling av nationella vårdriktlinjer för ett antal komplicerade tillstånd är av vikt. Av artiklarna i detta temanummer framgår att - vårdområdet är väl definierat - vårdpanoramat är komplext och kunskapskrävande - det för vårdområdet i samtliga landsting finns en tydlig organisation, oftast inom specialisttandvården - det finns en treårig vidareutbildning - några andra landstingsområden planerar en liknande strukturerad och genomarbetad utbildningsplan - det bedrivs omfattande utvecklings- och forskningsarbete. Ett antal avhandlingar, många under 2000-talet, och vetenskapliga artiklar har publicerats. Tandvård för människor med sjukdomar och funktionshinder som inte kan tas omhand inom allmäntandvården behandlas på remiss inom sjukhustandvård/oral medicin/gerodonti av tandläkare med omfattande utbildning och lång erfarenhet. Vi kan konstatera att vårdområdet utvecklats och vuxit samman till ett tydligt och väl definierat ämnesområde på specialiserad nivå. Vi konstaterar med glädje att ämnesområdet står på egna ben. Inger v. Bültzingslöwen Ordförande SSTF Johan Blomgren Ordförande SOMS Ordförande Vice ordförande Interimsstyrelse för Svensk förening för Orofacial Medicin SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 5

heart.se BEFRIA EN TORR MUN Kan muntorrhet vara orsaken till din patients problem? Muntorrhet är ett problem som drabbar var femte person. 1 Hos äldre och hos de som använder vissa eller många läkemedel är risken att drabbas ännu större, eftersom 300 preparat kan ge muntorrhet som biverkan. Som du vet kan tillståndet obehandlat leda till infektioner i munhåla, karies och kan till och med orsaka tandlossning. Som tandläkare kan du hjälpa dessa patienter genom att skriva ut eller rekommendera något som verkligen fungerar. Xerodent är unik i sin enkelhet. Ingen annan salivstimulerare erbjuder 3-dubbel effekt. Xerodent innehåller: Äppelsyra stimulerar salivproduktionen. Fluor skyddar tänderna mot karies. Xylitol hämmar bakterietillväxten i munhålan. Xerodent är en sockerfri sugtablett med frisk apelsinsmak. Skriv ut Xerodent nästa gång och gör en kännbar skillnad för din patient. Tel 08-13 63 70

TANKAR FRÅN REDAKTÖREN Välkommen till ett temanummer om ämnesområdet Orofacial Medicin I detta nummer av Svensk Sjukhustandläkartidning har vi velat beskriva ett vårdområde som växt fram under ett halvt sekel och numera utgör en tydlig vårdgren inom odontologin, såväl i Sverige som i ett antal andra länder. Medförfattare i detta nummer av Svensk Sjukhustandläkartidning har varit Jan Andersson Johan Blomgren John Bratel Inger von Bültzingslöwen Pia Gabre Karin Garming Legert Övertandläkare, Mun-H-Center, Göteborg, Västra Götalandsregionen Övertandläkare, klinikchef, Sjukhustandvården/Oral Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg, Västra Götalandsregionen Föredragande tandläkare vid Socialstyrelsen, Göteborg Övertandläkare, klinikchef, Mun-H-Center, Göteborg, Västra Götalandsregionen Övertandläkare, odont. dr., klinikchef, Tandhälsovården, Folktandvården Värmland Cheftandläkare, docent, Folktandvården Uppsala län och Cariologiavdelningen, Göteborgs universitet Bitr. övertandläkare, universitetsadjunkt, Oral Medicin vid Avdelningen för Käkkirurgi, Institutionen för Odontologi, Karolinska Institutet, Huddinge Fredrik Gränse Sjukhustandläkare, ämnesföreträdare, Centrum för Specialisttandvård, Sjukhustandvård, Skånes Universitetssjukhus, Malmö, Region Skåne Bengt Hasséus Övertandläkare, odont.dr., Kliniken för Sjukhustandvård/Oral Medicin, Odontologen Göteborg, Västra Götalandsregionen Sten Hellström Övertandläkare, Sjukhustandvården, Folktandvården, Landstinget i Uppsala Län Gunnel Håkansson Tandvårdsstrateg, Landstinget Kronoberg och Landstinget Halland Mats Jontell Professor, FDSRCSEd, Avdelningen för Oral medicin och Patologi, Institutionen för Odontologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, Göteborg Angelika Lantto Biträdande övertandläkare i sjukhustandvård, Folktandvården Porsudden, Luleå, Norrbottens läns landsting Thomas P. Larsson Administrativ chef, HSO Skåne Helena Löfhede Logoped, Avdelningen för logopedi och foniatri, ÖNH-kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg, Västra Götalandsregionen. Ulf Mattsson Övertandläkare, docent, Kliniken för Käkkirurgi och Sjukhustandvård, Centralsjukhuset, Karlstad, Landstinget i Värmland Agne Nihlson Övertandläkare, Beställare, Lednings- och Verksamhetsstöd, Landstinget Gävleborg Bo Pettersson Sjukhustandläkare, klinikchef, Sjukhustandvården Östergötland, Landstinget i Östergötland Cecilia Rånge Sjukhustandläkare, Sjukhustandvården Östergötland, Landstinget i Östegötland Per-Olof Rödström Klinikchef, Kliniken för Sjukhustandvård/Oral medicin,odontologen, SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 7

Göteborg, Västra Götalandsregionen Wivi-Anne Sjöberg Övertandläkare, Sjukhustandvården/Oral medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg, Västra Götalandsregionen Göran Stegersjö Specialisttandvårdschef, specialist i oral protetik, Folktandvården Västra Götalandsregionen Inger Stenberg Övertandläkare, Klinken för Sjukhustandvård/Oral medicin, Odontologen, Göteborg, Västra Götalandsregionen Bedömningstandläkare i Västra Götalandsregionen Royne Thorman Sjukhustandläkare, med dr., Medicinska Institutionen, Karolinska Institutet, Lars Vilén Huddinge Överläkare, Medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Göteborg, Västra Götalandsregionen Madeleine Wertsén Övertandläkare, klinikchef, Specialistkliniken för pedodonti och sjukhustandvård, Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal, Västra Götalandsregionen. Bedömningstandläkare i Västra Götalandsregionen Inger Wårdh Universitetslektor, docent, Gerodonti vid Institutionen för Odontologi, Karolinska Institutet, Huddinge Ett stort Tack till alla medförfattarna som bidragit till detta temanummer. Tidningsredaktionen önskar sina läsare en skön och trevlig sommar. Cecilia Rånge Redaktör KALENDARIUM 2010 2011 26-29 Januari, NFH Konsensus konferens, Stockholm 8 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

ÄMNESOMRÅDET OROFACIAL MEDICIN Prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och funktionshinder hos vuxna av Inger v. Bültzingslöwen, Jan Andersson, Mats Jontell Prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och funktionshinder hos vuxna på specialiserad nivå, sker inom sjukhustandvård/medicinsk tandvård, oral medicin och gerodonti. För att uppnå en enhetlighet används här den övergripande benämningen Orofacial Medicin. Grundandet 2010 av ämnesföreningen Svensk förening för Orofacial Medicin innebär att Svensk Sjukhustandläkarförening och Svenska Oralmedicinska Sällskapet går samman till en förening. Ämnesområdet Orofacial Medicin Ämnesområdet Orofacial Medicin omfattar vård och omhändertagande inom tandvården av vuxna patienter vars funktionshinder eller allmänsjukdomar negativt påverkar eller påverkas av den orala hälsan och funktionen och som inte kan tas omhand inom allmäntandvården. Funktionshinder och sjukdomar hos patienter som remitteras till sjukhustandvård/oral medicin/ gerodonti berör huvudsakligen något av följande medicinska områden: - habilitering och rehabilitering - psykiatri och psykologi - geriatrik - invärtesmedicinska, onkologiska och infektiösa tillstånd m.m. De odontologiska frågeställningarna(se faktarutan) rör framförallt: - omfattande och svårbedömt tandvårdsbehov som har samband med nedsatt allmäntillstånd, sjukdom eller funktionshinder - svårigheter i vård och behandling pga. beteendeproblematik - medicinska tillstånd och orala slemhinnesjukdomar. Ämnesområdet har av Svensk förening för Orofacial Medicin definierats som prevention, diagnostik och behandling av komplexa orala tillstånd relaterade till systemsjukdomar och funktionshinder hos vuxna på specialiserad nivå. En utveckling har skett under 40 år Oral vård till människor med sjukdomar och funktionshinder har utvecklats successivt under de senaste decennierna. Från det att enskilda tandläkare vid centraltandpolikliniker på sjukhus förr omhändertog patienter med komplicerade medicinska frågeställningar har en omfattande och strukturerad verksamhet vuxit fram för att kunna möta utvecklingen inom den medicinska vården och kraven från hälso- och sjukvården och för att tillgodose det stöd som patienter och allmäntandvården efterfrågar. SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 9

Vård, undervisning och forskning Inom verksamhetsområdet behandlas patienter på remiss från allmäntandvården, sjukvården och övriga specialisttandvården. För att utveckla vården ytterligare och ge en större kunskapsbas baserad på vetenskap och evidens bedrivs omfattande forskning. Vidare sker undervisning på grundnivå och specialiserad nivå för att ge framtidens tandvårdspersonal en bättre kunskap i omhändertagande och vård av patienter med sjukdomar och funktionshinder. Inom den medicinska vården kan idag allvarliga tillstånd tas omhand som för bara några decennier sedan inte gick att behandla. Den medicinska utvecklingen ställer krav på utökat samarbete mellan de medicinska disciplinerna och odontologin för att patienternas allmäntillstånd inte skall förvärras eller bli livshotande. Ett nära samarbete sker med företrädare för den medicinska vården och konsultationsverksamhet genomförs regelbundet på inneliggande patienter, t.ex. de som skall genomgå benmärgs/stamcellstransplantation och organtransplantation. Utvecklingsarbete sker i omhändertagande av bl.a. geriatriska patienter och patienter med psykiska och mentala funktionshinder, tandvårdsfobi och oralmotoriska störningar. Sjukhustandvård/oral medicin/gerodonti är en länsövergripande resurs som med fördel samordnas under en benämning orofacial medicin. En enhetlig utbildning på specialiserad nivå ger förutsättningar för en god och säker vård för framtiden när nya generationer tandläkare skall utveckla och föra kunskapen vidare. Faktaruta - Odontologiska frågeställningar De orala manifestationerna kan vara likartade för flera sjukdomar och funktionshinder men kräva helt olika behandlingsstrategier beroende på bakomliggande orsaksfaktorer. Orofacial Medicin kan utgöra konsultinstans gentemot allmäntandvården. Behandlingarna kräver ofta komplicerade odontologiska ställningstaganden och ett nära samarbete mellan odontologi och medicin. - Omfattande svårbedömt tandvårdsbehov pga. nedsatt allmäntillstånd, sjukdom eller funktionshinder Långvarig sjukdom eller bestående funktionshinder kan medföra ökad mottaglighet för munsjukdomar och sämre förutsättningar att bibehålla tandhälsan än för friska. Dessutom växer muntorrhetsproblematiken, orsakat av omfattande medicinering, framförallt pga. den ökande andelen äldre i befolkningen. Dålig tandhälsa kan i sin tur menligt påverka grundsjukdomen. Allmäntandvårdens tandläkare och tandhygienister behöver i svårare fall konsultera specialiserade kollegor för att få hjälp med terapiplanering, individanpassade speciallösningar och planering av förebyggande vård. Utan lång erfarenhet finns risk för såväl över- som underbehandling. För att klara dessa svåra ställningstaganden och bibehålla en god total vårdkvalitet, krävs stor klinisk mognad och lång erfarenhet. Specialisten i Orofacial Medicin har en viktig uppgift i utbildning och handledning av allmäntandvårdens tandläkare. - Svårigheter i vård och behandling på grund av beteendeproblematik Personer med allvarliga psykiska funktionshinder (psykisk sjukdom) har ofta en odontologisk multiproblematik med beteendestörningar, tandvårdsrädsla och behandlingssvårigheter orsakade av depression/ ångest/psykostillstånd tillsammans med grav muntorrhet på grund av medicinering. Tandvårdsrädsla kan vara ett delsymtom i ett psykiskt insufficienstillstånd eller en enskild fobi. Neurologiska skador eller sjukdomar kan medföra extrema svårigheter i behandlingssituationen, till exempel ofrivilliga rörelser och spasticitet. Såväl svårigheter med terapival som behandlingen kan föreligga. Extraordinära åtgärder kan behöva vidtas för att upprätthålla god munhygien. 10 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

Störd eller nedsatt funktion i ansikte, munhåla och/eller svalg kan medföra andnings-, nutritions- och talsvårigheter liksom dregling och ökat tandslitage. Orsaken kan vara nedsatt muskelkraft, spasticitet och sämre motorik men också utvecklingsskador och missbildningar i tänder och käkar. Habilitering och rehabilitering innefattar mungymnastik, extra- och intraoral sensorisk och motorisk stimulering, och artikulations-, tugg- och sväljningsträning. Ett multiprofessionellt samarbete i oralmotoriska team med habiliterings/rehabiliteringsläkare, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast är ofta en förutsättning för ett lyckat behandlingsresultat ihop med andra odontologiska specialiteter. - Medicinska tillstånd och orala slemhinnesjukdomar Diagnostik och icke-kirurgisk behandling av bakteriella, virala eller svampinducerade infektioner, blödningar, vesiculobullösa och ulcerösa förändringar, Graft-versus-Host-reaktioner m.m. Förhållandevis vanliga oralmedicinska tillstånd i behov av utredning, diagnostik och behandling är oral lichen planus, lichenoida reaktioner, phemphigoid, oral leukoplaki och HIV-relaterade förändringar. Mucosit, ulcerationer och blödningar som en följd av allvarlig blodsjukdom och behandling med cytostatika är andra krävande tillstånd. Störd salivutsöndring vid Sjögrens syndrom kräver spottkörtelbiopsier för en korrekt sjukdomsdiagnostik. Förebyggande åtgärder och behandling före, under och efter strålbehandling mot huvud-halsområdet inbegriper infektionssanering, förebyggande och behandling av slemhinneskador, åtgärder i samband med nedsatt salivsekretion och intensiv kariesprofylax. En del patienter kan efter tumörbehandlingen behandlas i allmäntandvården av personal med särskilda kunskaper inom området. Utredning av eventuell odontogen genes ingår som en del av den medicinska utredningen vid exempelvis endocardit. Inför organtransplantation, såsom hjärttransplantationer, och inför stamcellstransplantationer görs utredningar för att eliminera potentiella infektionsfoci. Patienter som behandlas med högdos cytostatika är i vissa skeden av behandlingen kombinerat infektions- och blödningskänsliga. Ett invasivt ingrepp under en period med lågt antal vita blodkroppar och/eller lågt antal trombocyter kan innebära livsfara för patienten om inte adekvata medicinska åtgärder vidtas. VÅRMÖTE 2011 Tema Blod - blodbildning - maligna blodsjukdomar - blodsmitta - tandvård vid koagulationsrubbningar VÄLKOMMNA TILL YSTAD SALTSJÖBAD 18-21 MAJ 2011 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 11

UTBILDNING PÅ SPECIALISTNIVÅ I INOM ÄMNESOMRÅ- DET OROFACIAL MEDICIN av Bengt Hasséus, Jan Andersson, Inger v. Bültzingslöwen, Göran Stegersjö En treårig utbildning inom ämnesområdet Orofacial medicin (samlingsnamn för sjukhustandvård och oral medicin) bedrivs i Västra Götalandsregionen inom ramen för den ordinarie ST-verksamheten. Under den treåriga utbildningen skall en bred kunskap förmedlas inom hela ämnesområdet Orofacial Medicin. Målbeskrivning Den som genomgått utbildningen skall ha kompetens inom hela ämnesområdet Orofacial Medicin och därvid kunna bedriva prevention, diagnostik och behandling av sjukdomar och tillstånd inom vårdområdet, vilka är av den svårighetsgraden att de kräver ett specialiserat omhändertagande koordinering av vården i samverkan med brukare, personal i allmäntandvården, andra specialiteter inom tandvården och med personal i sjukvården och kommunal omvårdnad konsultationsverksamhet och handledning utveckling och forskning undervisning till allmäntandvården, övrig specialisttandvård och hälso- och sjukvården med syfte att patienter skall kunna tas omhand enligt vetenskap och beprövad erfarenhet planering av oral vård till människor med sjukdomar och funktionshinder i ett landstingsområde Utbildningens omfattning Utbildningen skall ske på heltid under tre år och omfatta klinisk tjänstgöring, teoretisk utbildning, auskultationer, egna seminarier, fallpresentationer, multidiciplinär samverkan, tandvårdsplanering, profylaktik, hälsoekonomi, epidemiologi och etik, vetenskapliga studier och projektarbete samt pedagogisk utbildning och praktisk undervisningsträning. Rekrytering till tjänsterna sker med samma tillsättningsförfarande som vid tillsättning av ST-tandläkare i övrigt. Efter intern och externa annonsering sker en meritvärdering av inkomna ansökningar och de 3-5 mest meriterade kallas till intervju. SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 13

Klinisk och teoretisk utbildning Den kliniska tjänstgöringen sker enligt de principer som gäller för utbildning av övriga ST tandläkare i Västra Götalandsregionen, vilket innebär att man har en huvudklinik där man tjänstgör halvtid och en annexklinik där andra halvan av den kliniska tjänstgöringen bedrivs. En huvudhandledare och kliniska handledare är utsedda och tillser att nödvändig handledning alltid finns tillgänglig. Huvudhandledaren ansvarar för att en individuell studieplan är upprättad för de tre åren och att den kliniska tjänstgöringen består av patientbehandling som är i linje med utbildningsplanen. All patientbehandling dokumenteras i en loggbok. Detta möjliggör uppföljning av att tillräckligt antal patienter behandlas men även typer av patientfall. Den teoretiska delen av utbildningen består av kurser och seminarier. Utbildningen i orofacial medicin är integrerad i det kursutbud som tillhandahålles för ST tandläkare i Västra Götalandsregionen. Examination Efter de tre utbildningsåren sker en examination. Denna följer också förfarandet vid specialistexamination i Sverige. En extern examinator granskar dels den genomgångna teoretiska utbildningen och dels 20 utvalda patientfall av alla de fall som tandläkaren under utbildningen behandlat under sin ST tjänstgöring. Tidigare och nuvarande erfarenheter Vi är nu inne på femte året med försöksutbildning på ST nivå i orofacial medicin. Två tandläkare är examinerade och en tandläkare är under utbildning med examination planerad till september 2011. Naturligtvis har vi efterhand ändrat en del i utbildningsupplägget utifrån de synpunkter som tandläkarna under utbildning, handledare och övriga involverade personer lämnat. Detta kommer även att bli fallet framöver. Det är viktigt att utbildningsplaner anpassas efter tidigare erfarenheter men även framtida behov inom vårdgivarorganisationen, i vårt fall Västra Götalandsregionen. Erfarenheterna hittills har varit övervägande positiva. En utbildning på ST nivå kräver engagemang, inte bara av de i utbildningen närmast berörda utan all personal på kliniken. Tandläkare med specialkompetens inom orofacial medicin genom långvarig tjänstgöring och kompletterande akademiska poäng I Västra Götalandsregionen har, som en konsekvens av satsningen på en utbildning jämförbar med ST, inrättats motsvarande tjänstenivå, nämligen tandläkare med specialkompetens inom Orofacial medicin (sjukhustandvård/oral medicin). Utöver det finns en tjänstebeskrivning för sjukhustandläkare. Efter genomgången ST utbildning får man vid anställning en tjänst som tandläkare med specialkompetens inom sjukhustandvård/orofacial medicin. Utöver denna möjlighet har det också för tandläkare med lång dokumenterad erfarenhet blivit möjligt att få denna tjänstenivå. Det som krävs för detta är att man har 10 års tjänstgöring inom sjukhustandvården och 90 högskolepoäng (60 enligt gamla systemet) med relevant innehåll. En tredje möjlighet är att ha kombinationen 10 års sjukhustandvård och vara certifierad inom oral medicin. Lönesättningen motsvarar den för specialister. Skälet till den beskrivna tjänstekonstruktionen är att markera att verksamheten är en del av specialisttandvården och att det därmed ställs krav på utövarna och att det dessutom skall finnas en karriärväg inom disciplinen. En tjänstenivå sjukhustandläkare har också inrättats. För den krävs 2 års tjänstgöring inom allmäntandvården, 2 år inom sjukhustandvården och 30 högskolepoäng (20 enligt gamla systemet) med relevant innehåll. Lönesättningsmässigt markeras detta. Med dessa tjänstekonstruktioner har Folktandvården Västra Götaland markerat att man ser det naturligt att sjukhustandvård/orofacial medicin är en del av specialistverksamheten. 14 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

Faktaruta - Målbeskrivning Målbeskrivning för ämnesområdet Orofacial Medicin, uppställt enligt samma modell som för de av Socialstyrelsen angivna riktlinjerna för befintliga specialiteter (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd(sosfs 1993:4) om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring) I. Avgränsning och allmän målsättning Utbildning på specialistnivå i Orofacial medicin skall leda fram till särskilda kunskaper och färdigheter i prevention, diagnostik och behandling av sådana orala tillstånd som har samband med allmänsjukdom eller funktionshinder. Det inkluderar särskilt stora kunskaper och färdigheter i omhändertagande av personer med allvarlig sjukdom eller med grava fysiska eller psykiska funktionshinder, utvecklingsstörning, beteendestörning eller tandvårdsrädsla som påtagligt försämrar möjligheter till egenvård och god oral hälsa och försvårar omhändertagandet i tandvårdssituationen. Utbildningen skall också ge särskilda kunskaper och färdigheter i omhändertagande av patienter med svårdiagnostiserade eller svårbehandlade orala slemhinnesjukdomar, både lokala och sådana som har samband med allvarliga akuta och kroniska somatiska sjukdomar, samt oralmotorisk dysfunktion. Utbildningen skall leda fram till nödvändiga kunskaper i bl.a. invärtesmedicin, infektionslära, farmakologi, onkologi, öron-, näs- och halssjukdomar, habilitering och rehabilitering, geriatrik, hälsopsykologi, psykiatri och neuropsykiatri liksom god kännedom om behandling inom käkkirurgi, parodontologi, odontologisk radiologi, oral protetik, bettfysiologi, ortodonti och pedodonti. Liksom inom alla specialiteter finns det inom ämnesområdet Orofacial medicin specialinriktningar/ profilområden som representerar spetskompetens inom området och inom vilka forskning och utveckling bedrivs. Exempel på spetskompetensområden är orala slemhinnesjukdomar, odontologisk beteendevetenskap, gerodonti, orala problem hos små och mindre kända handikappgrupper (SMKH) och oralmotorisk dysfunktion. Tandläkare som genomgått den treåriga utbildningen i Orofacial medicin kan, om han eller hon så önskar, i sin fortsatta utveckling profilera sig mot något av dessa eller andra spetskompetensområden inom vårdområdet. II. Diagnostik och behandling i tandsjukvårdande verksamhet A. Självständigt och rutinerat kunna utföra: - diagnostik och behandling av omfattande och svårbedömt tandvårdsbehov på grund av nedsatt allmäntillstånd, sjukdom eller funktionshinder och därvid anpassa tandvården - diagnostik och behandling av förändringar i munhåla, käkar och omgivande vävnader som har samband med allmänsjukdom och deras behandling och kunna bedöma sambanden - adekvata åtgärder vid behandlingssvårigheter på grund av olika funktionshinder och beteendestörningar, liksom vid åldrande, förstå och rätt bemöta patienten - etiska ställningstagande och diskutera vårdproblematik - diagnostik och behandling av slemhinnesjukdomar i munhålan - differentialdiagnostik och behandling vid grav muntorrhet - diagnostik och behandling av tandvårdsrädsla/fobi - olika former av sedering och behandling under generell anestesi - diagnostik och behandling av ätstörningsinducerade orala förändringar - infektionsutredningar - diagnostik och behandling av cytostatika- och strålningsinducerade orala förändringar - utprovning av hjälpmedel för munvård och tandbehandling, för stimulering av oral motorik och för att äta och dricka i samarbete med logoped och arbetsterapeut - planering av förebyggande insatser till patienter med sjukdom och funktionshinder - kirurgiska ingrepp och de speciella hänsyn som måste tas vid ingrepp på försvagade, immunosupprimerade och blödningsbenägna patienter SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 15

B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av: - diagnostik och behandling av grav orofacial dysfunktion såsom sugsvårigheter, talsvårigheter, dregling och nutritionssvårigheter - diagnostik och behandling av sömnapnéproblem - omfattande ortodontisk och protetisk rehabilitering - behandling av smärtproblematik och bruxism, ihop med andra specialister - hur hälso- och sjukvården och omvårdnaden är organiserad i kommuner och landsting - nationella riktlinjer för olika sjukdomar och lokala vårdprogram inom ett landsting - vårdplanering för personer med LSS-insatser - övergripande planering av odontologiska vårdprogram inom ett landstingsområde - utveckling och forskning - multiprofessionellt samarbete C. Ha teoretisk kännedom om eller ha närvarit vid handläggning/utförande av: - generell anestesi - invärtesmedicinska sjukdomars vård - onkologiska och hematologiska sjukdomars vård - psykiatrisk vård - geriatrisk och psykogeriatrisk vård - infektionssjukdomars vård inklusive komplicerad smittriskproblematik - habilitering och rehabilitering - nutritionsproblematik III. Förebyggande verksamhet Den som genomgått utbildningen skall kunna ansvara för organisationen av förebyggande verksamhet och vård i ett landstingsområde till personer med sjukdomar och funktionshinder. Specialisten skall därvid kunna samverka med andra vårdaktörer inom landsting och kommuner och med allmäntandvården. Det gäller såväl övergripande planeringsansvar som att fungera som konsult och rådgivare åt allmäntandvården och planera individuellt utformad förebyggande vård till boende på sjukhem och i gruppboende och till personer i egen bostad. Det gäller också organisation och planering av undervisning och instruktion till patienter, anhöriga och vårdpersonal i landsting och kommunal verksamhet liksom kontakt med personliga assistenter och gode män. IV. Samverkan inom och utom tandvårdssystemet inklusive övrig hälso- och sjukvård m.m. Det är av stor vikt att specialisten i Orofacial medicin har kunskap och erfarenhet av samverkan med såväl olika medicinska specialiteter, de odontologiska fakulteterna, övrig specialisttandvård som allmäntandvården. Specialisten skall också kunna samverka med patientföreningar och vara lyhörd för och patienters, brukares och anhörigas behov. NAMNTÄVLINGEN FORTSÄTTER Vad ska tidningen för den nya föreningen, Svensk förening för Orofacial Medicin, heta? Redaktionen har fått en del namnförslag men fler önskas. Alla förslag belönas med en trisslott Skicka Ditt namnförslag till redaktören Cecilia Rånge, cecilia.range@swipnet.se 16 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

Ett saftigt äpple, vad är det värt om man inte kan ta en tugga? Om du är öron- näs- och halsläkare består ditt dagliga arbete till stor del av att optimera dina patienters förutsättningar att kunna höra, lukta och att tala, samt att kunna njuta av en måltid utan smärta. Patienter som lider av gapsvårigheter med smärta (trismus) eller begränsad rörlighet i käken har ofta svårigheter med att bita, tugga, prata och med munhygienen. En enkel måltid kan därför bli en svår uppgift. Att kunna äta utan smärta är ett stort steg mot bättre livskvalitet. Atos Medicals lösning är TheraBite Jaw Motion Rehabilitation System, ett bärbart rehabiliteringssystem speciellt framtaget för att behandla gapsvårigheter och begränsad rörlighet i käken. TheraBite är idag det enda träningsredskapet som ger en anatomisk korrekt rörelse av käken. Men för oss handlar det inte bara om att tillhandahålla produkter. Vi vill också vara en ledstjärna i ditt arbete, genom att utveckla nya och förbättrade metoder. Vi finns också till hands för att stödja dig med råd och hjälp. Dialogen med dig och dina kollegor är grundläggande för vårt arbete. Det är dessa möten som ökar vår kunskap och inspirerar oss till nya och innovativa produkter. Atos Medicals mål är lika givet som det är tydligt: Att leda utvecklingen inom såväl öron- näsa- och halsområdet som käkrehabilitering med TheraBite, och därmed bli det företag som är bäst på att ge patienten en förbättrad livskvalitet. Atos Medicals produkter och expertis har utvecklats i nära samarbete med ledande institutioner, läkare, forskare, logopeder och patienter från hela världen. Alla fakta och argument bygger på resultat från kliniska studier. 1987 började Atos Medical utveckla den första Provox- röstventilen. Vi har sedan dess arbetat intensivt för att utveckla Provox till att bli marknadens ledande system för röst- och lungrehabilitering. Vi fortsätter med att avsätta stora resurser på produktutveckling och utbildningsprogram inom öron- näs- och halsspecialiteten. Vi har ett tydligt mål: Atos Medical ska även i framtiden vara ledande inom hela detta specialistområde. www.atosmedical.com

CERTIFIERING I ORAL MEDICIN av Wivi-Anne Sjöberg Sedan 1998 har Svenska Oralmedicinska Sällskapet genomfört en certifieringsprocess inom ämnesområdet Oral medicin. Totalt 22 tandläkare har tom 2009 certifierats. Processen är en examination av såväl teoretisk kunskap som klinisk mognad, och syftar till att stimulera till kompetensutveckling inom området. Krav Den som vill genomgå certifieringsprocessen skall vara tandläkare och ha minst två års allmänpraktik och dessutom minst två års klinisk tjänstgöring vid klinik med oralmedicinsk verksamhet. En bedömning görs av den sökandes bakgrundskunskaper och av vilka kompletteringar som krävs, i form av kurser, auskultationer, etc. Speciell vikt läggs vid medicinska ämnen som internmedicin, ÖNH-sjukdomar, farmakologi, dermatologi, geriatrik, psykiatri, hematologi, immunologi, samt infektionssjukdomar. Vad gäller den odontologiska kunskapen är oral mikrobiologi och oral patologi av stor vikt. När den sökande anses vara mogen för certifieringsprocessen skapas en individuell plan och en handledare tilldelas den sökande. För att säkerställa att den sökanden har tillräcklig klinisk träning inom det oralmedicinska ämnesområdet ställs särskilda krav när det gäller redovisning av kliniska fall. De sökanden ska dokumentera 20 kliniska fall som ska representera patienter med olika oralmedicinska problem. Det förtjänas att poängtera att de kliniska fallen inte till övervägande del ska innehålla sällsynta sjukdomsdiagnoser utan representera fall som är en del av den oralmedicinska vardagen. Den sökanden skall kunna styrka att fallen är självständigt handlagda vilket betyder att den sökanden skall ha varit huvudansvarig för de aktuella patientfallen. De kliniska fallen ska presenteras med hjälp av text- och bildmaterial. Examination Examination genomförs årligen och är uppdelad i en skriftlig och en muntlig del. Det skriftliga provet består av 9-10 essäfrågor. Den muntliga delen genomförs som ett offentligt förhör där certifikanden inför en examinationsnämnd får redogöra för handläggningen av några av sina patientfall. För att bli certifierad skall betyget Godkänd erhållas, både på den skriftliga och muntliga delen. I samband med Riksstämman ska årets certifierade ge en 20 minuters presentation av valfritt oralmedicinskt ämne. Examinationsnämnden består av tre ledamöter. En ledamot skall ha internationell anknytning, en skall ha fakultetsanknytning och en ledamot skall ha landstingsanknytning. Oral medicin innebär såväl diagnostik och behandling av slemhinnor som omhändertagande av de riskpatienter som en sjukhustandläkare/ oralmedicinare möter i sin kliniska vardag. 18 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

SJUKHUSTANDVÅRD/ORAL MEDICIN ORGANISERAT INOM SPECIALIST- ELLER ALLMÄNTANDVÅRD? av Gunnel Håkansson, Agne Nihlson, Cecilia Rånge, Sten Hellström, Inger v. Bültzingslöwen Hösten 2009 träffade delar av Svensk Sjukhustandläkarförenings styrelse Ann-Christin Tauberman, Socialdepartementet, som fått regeringens uppdrag att leda Behörighetsutredningen. I denna utredning ska bl.a. en förnyad översyn göras av tandläkarnas specialistutbildning. Vi beskrev vid mötet med behörighetsutredaren en positiv utveckling av vårdgrenen sjukhustandvård. Vi tog upp det som Socialstyrelsen berörde i sin översyn 2006 om att göra sjukhustandvård/oral medicin till en specialitet. Vi poängterade att det är av stor vikt att trygga patientsäkerheten framgent, för att vuxna patienter med svåra sjukdomar och funktionsnedsättningar i behov av vård, som allmäntandvården inte kan ge, även i framtiden ska ges högkvalitativ vård. Medelåldern hos dagens sjukhustandläkare/ oralmedicinare är relativt hög och unga tandläkare med stor kompetens kommer att behövas i framtiden. Många behandlingsrekommendationer för munsjukdomar är skapade utan speciell hänsyn till behandling av patienter med svåra sjukdomar och funktionshinder. Mer kunskap och forskning behövs på området. Även den utvecklingen torde gynnas av om ämnesområdet inrättas som en specialitet. Special Care Dentistry och Oral Medicine finns som specialiteter i bland annat England, Nya Zeeland, Canada och Australien. Organisationen Hur ser organisationen av sjukhustandvård och oral medicin ut inom landstingen? Är området organiserat inom specialisttandvården eller skulle stora organisatoriska förändringar krävas om ämnesområdet blev en specialitet? För att kartlägga organisationsstrukturen har någon företrädare för verksamhetsområdet sjukhustandvård och oral medicin i samtliga landsting ombetts svara på ett antal frågor. Syftet med kartläggningen var att få en bild av organisationstillhörighet och hur många tandläkare som arbetar inom vårdområdet. Vi ville dessutom ta reda på om det finns speciella lokala utbildningsinsatser eller utbildningsprogram riktade specifikt till tandläkare inom vårdområdet. Enkät Samtliga landsting besvarade enkäten antingen SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 19

via telefon eller skriftligen. Svaren gällande organisationstillhörighet av sjukhustandvård och oral medicin, dvs. om vårdområdet är organiserat inom allmäntandvård, specialisttandvård, sjukvården eller helt separerat från dessa, visade följande. I nio landsting är vårdgrenen sjukhustandvård och oral medicin helt och hållet organiserad inom specialisttandvården. I ytterligare fyra landsting är en del av verksamheten, den sjukhusbundna, organiserad inom specialisttandvården. Den del av verksamheten som bedrivs av särskilda sjukhustandvårdsteam stationerade på allmäntandvårdskliniker, är i dessa landsting organiserad inom allmäntandvården. I fyra landsting är käkkirurgi och sjukhustandvård/oral medicin organiserat inom sjukvården och tillhör inte tandvårdens organisation. I dessa landsting finns det dessutom en del av allmäntandvårdens resurser avsatt till särskilda sjukhustandläkarteam som arbetar hel- eller deltid med särskilt svårbehandlade patienter och/eller sjukhustandvård också inom Folktandvården. I fyra landsting är sjukhustandvården en helt separat del, skild från specialisttandvård och allmäntandvård. Sammanfattningsvis finns således hela eller delar av sjukhustandvården inom specialisttandvården, eller i sjukvården ihop med käkkirurgi, i 17 landsting. I fyra landsting är det en separat egen enhet inom folktandvården. Tjänster Frågan om antal anställda visade att det totalt i landet finns ca 175 sjukhustandläkare. Omräknat till antalet heltidstjänster motsvarar det c:a 130 heltidstjänster. Det innebär genomsnittligt för riket c:a 1,5 heltidstjänster per 100 000 invånare. Detta är i paritet med etablerade specialiteter. Det finns 9,2 specialisttandläkare, genomsnittligt c:a 1,2 per specialitet, sysselsatta inom tandvården per 100 000 invånare i Sverige enligt Socialstyrelsens Årsrapport NPS 2010. Antalet varierar från 0,4 till 2,9 specialisttandläkare per specialitet per 100 000 invånare beroende på vilken specialitet det gäller. Det genomsnittliga antalet på 1,5 heltidstids sjukhustandläkare 2010 i den nu genomförda undersökningen stämmer väl överens med resultaten av en liknande enkätundersökning till tandvårdscheferna år 2008 som visade på genomsnittligt ca 1,6 tjänster inom per 100 000 invånare. Flera landsting uppger att den eller de tandläkare som arbetar inom området oral medicin också ofta arbetar som sjukhustandläkare eller käkkirurg, på något ställe parodontolog, och att därför antalet tjänster inom området är svårt att uppskatta. Utbildning Västra Götaland utmärker sig med en strukturerad plan för utbildning inom det kombinerade området sjukhustandvård/oral medicin (Orofacial Medicin). Ett väl utbyggt ST-program i orofacial medicin finns. Två tandläkare har gått ST-utbildningen och för närvarande genomgår ytterligare en tandläkare utbildningen. I Västra Götalandsregionen och i några andra landsting har man även skapat en plan för att en tandläkare efter lång tjänstgöringstid som sjukhustandläkare och ett stort antal akademiska poäng skall kunna likställas med specialisttandläkare (övertandläkare). En liknande möjlighet till infasning skedde i Storbritannien då Special Care Dentistry blev en etablerad specialitet för några år sedan. I flertalet landsting finns möjlighet att bygga på sin kunskap som sjukhustandläkare genom att gå olika utbildningar individuellt. Några landsting har planer på en mer utbyggd strukturerad treårig utbildning. Sammanfattning Sammanfattningsvis visar kartläggningen att sjukhustandvård/oral medicin som finns på sjukhus, eller i nära anslutning till sjukhus, redan idag organisatoriskt oftast tillhör specialisttandvården. De delar av vården som bedrivs utanför sjukhus, t.ex. på sjukhem eller vid allmäntandvårdsklinik, är på en hel del ställen organiserade inom specialisttandvården, på andra ställen inom allmäntandvården. Västra Götalandsregionen har en väl utbyggd sjukhustandvårdsorganisation, uppsatta kompetenskrav och utbildning för såväl nya som befintliga sjukhustandläkare. Flera andra landsting har insett behovet av strukturerad utbildning och planering pågår för att införa detta. 20 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

Caring for Dry Mouth LINDRAR ÅTERFUKTAR SKYDDAR - Saliversättande spray (1767) - Saliversättande gel (1765) - Munskölj (1762) - Mild tandkräm (1760) Så många som var fjärde person lider av muntorrhet. Det kan vara pga. kroniska sjukdomar, men också som biverkning av de 1300 vanligaste medicinerna. GUM bioxtra Dry Mouth ger en omedelbar och långvarig känsla av naturligt saliv samtidigt som den bevarar munnens naturliga skydd för att motverka de negativa effekterna av muntorrhet. Naturligt aktivt enzymkomplex för att återskapa salivens naturliga antibakteriella system Kolostrumextrakt ger ökat immunförsvar En avancerad fuktighetsbevarande teknik för omedelbar och långvarig komfort Order: 031-87 16 10 Sunstar 031-87 16 10 www.sunstargum.com

MUN-H-CENTER ETT NATIONELLT KOMPETENSCENTER FÖR OVANLIGA DIAGNOSER MED OROFACIALA PROBLEM av John Bratel År 1995 beslutade Socialstyrelsen att anslå projektpengar för bildandet av en försöksverksamhet med uppdrag att samla och sprida kunskap kring ovanliga diagnoser med koppling till orofaciala tillstånd. Centret kom att förläggas till verksamheten för Sjukhustandvård vid dåvarande Stretered utanför Göteborg. Detta tedde sig naturligt då initiativtagaren till verksamheten, sjukhustandläkare Jan Andersson-Norinder, var verksam där. Ovanliga diagnoser definieras som skador som leder till omfattande funktionshinder och som finns hos högst 100 personer per miljon invånare. Verksamheten permanentades 1999 och då hade också Västra Götalandsregionen gått in och medfinansierat projektet. I samma veva flyttade den kliniska verksamheten till nya lokaler på Odontologen i Göteborg och kompetenscenterverksamheten flyttade ut till Ågrenska Stiftelsen på lilla Amundön utanför Göteborg. Mun-H-Centers (MHC:s) huvudsakliga uppdrag är att bedriva: - information kring ovanliga diagnoser och orofaciala hjälpmedel - utbildningsaktiviteter till såväl yrkesutövare som brukare - konsultationsverksamhet - orofacial/odontologisk verksamhet på specialistnivå till patienter med funktionsnedsättning som har ett komplext behandlingsbehov - forskning och metodutveckling. En viktig del i MHC:s stödjande och kunskapsbildande verksamhet är den s k familjeverksamheten på Ågrenska, där barn med en särskilda diagnoser samlas under en hel vecka. Under denna vecka ges barnen och deras anhöriga möjlighet att dela upplevelser och diskutera sin situation och sina speciella svårigheter med andra familjer och med ett stort antal olika specialister. Ett team av specialisttandläkare och logopeder från MHC erbjuder också möjlighet till undersökning och konsultation av dessa barn med avseende på orala funktioner och oral hälsa. Föräldrar och barn kan få diskutera igenom orala problem som kan finnas hos barnen med specialister på området. Den 22 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35

Patient med omfattande funktionshinder och grav bettstavvikelse. Patienten har ett öppet bett med endast tuggkontakter på de bakre kindtänderna. innebär att patienter vid behov kan få stöd med hjälpmedelsutprovning av ett multiprofesionellt team där också arbetsterapeut och sjukgymnast medverkar. MHC har arbetat fram en lång lista på användbara orofaciala hjälpmedel, där många av dessa försäljs via den egna webbsidan. insamlade informationen läggs också in i den s k MHC-databasen, vilken utgör en unik kunskapsdatabas för dessa diagnoser. Det multiprofessionella samarbetet mellan tandläkare och logoped kring oralmotoriska frågeställningar gör MHC till en viktig resurs för såväl vård som undervisning. Undervisnings- och konsultationsverksamheten är omfattande. Såväl vårdpersonal som patienter från olika delar av landet vänder sig till MHC för att få hjälp. På MHC finns även ett nationellt resurscentrum för orofaciala hjälpmedel. Det Forskning prioriteras in i ramen för MHC:s verksamhet. Några av de större forskningsområdena rör oral funktion och neuromuskulära sjukdomar samt forskning kring såväl 22Q11 som Ehlers-Danlos sjukdom. Inom de två senare forskningsområdena har man studerat hur funktionsnedsättning påverkar munhälsan och hur barriärer gör att personer med funktionshinder inte får tillgång till tandvård på samma villkor som övriga befolkningen. I dagarna presenterades också en doktorsavhandling, Orofacial dysfunctions in children and adolescents with myotonic dystrophy type 1 evaluation and intervention. Faktaruta Socialstyrelsen har sedan 1999 anslagit medel till tre nationella kompetenscenter. - Mun-H-Center i Göteborg, som ett nationellt kompetenscenter för ovanliga diagnoser med orofaciala problem - Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd i Jönköping, som är ett nationellt center för patienter med ovanliga diagnoser som behöver omfattande oral habilitering eller rehabilitering - Odontologiskt kompetenscentrum i norr, i Västerbotten, är i huvudsak ett kompetenscentrum för personer med sällsynta diagnoser för norra Sverige. SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35 23

SJUKHUSTANDVÅRDEN I REGION SKÅNE av Fredrik Gränse Sjukhustandvård är specialiserad tandvård åt särskilda patientgrupper Sjukhustandvården stödjer och kompletterar allmäntandvården genom att vara remissinstans för patienter som på grund av medicinska skäl, funktionshinder eller tandvårdsrädsla behöver ett särskilt omhändertagande. Remisserna kommer huvudsakligen från sjukvården men även allmäntandvården, såväl Folktandvården som privat, och specialisttandvården kan remittera patienter till Sjukhustandvården. Varje klinik kan erbjuda kunskap, erfarenhet, anpassad utrustning och anpassade behandlingsmetoder för att ge människor med sjukdom eller funktionsnedsättning optimal tandvård. Inom Folktandvården Skåne finns fyra sjukhustandvårdskliniker som är kopplade till specialisttandvården. De är belägna i Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad och Malmö. Sjukhustandvård finns även på orterna Eslöv, Lund och Ystad, kopplade till allmäntandvården. En av sjukhustandläkarna i Lund är anställd av käkkirurgiska kliniken, vilken tillhör sjukvårdsorganisationen. Samtliga sjukhustandvårdsklinker, utom Eslöv, tar emot remisser för tandvård under narkos. Hjälp för tandvårdsrädda För tandvårdsrädda patienter kan Sjukhustandvården erbjuda behandling med lustgas, lugnande medicin, hypnos eller narkos. Söker patienten 24 SVENSK SJUKHUSTANDLÄKARTIDNING NR 2 2010 ÅRGÅNG 35