Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet Reviderad 2014-11-14 Instruktionerna i planen är en slags "lathund" för olika situationer. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 1
Innehåll Larmrutiner... 3 Första hjälpen... 3 Förteckning över områdets krisledningsgrupp... 4 Telefonlista över myndigheter och resurspersoner... 5 Myndigheter 5 Kontaktperson/ 5 Skyddsombud 5 Telefonhantering... 6 Samtal till huvudnumret 6 Samtal till övriga tjänstetelefoner 6 Om något allvarligt händer - informera också: 6 Elev dör... 7 Checklista 7 Att tänka på 7 Personal dör... 9 Checklista 9 Att tänka på 9 Allvarlig olycka... 11 Checklista 11 Att tänka på 12 Brand... 13 Checklista 13 Att tänka på 13 Bombhot mot skolan... 14 Checklista 14 Att tänka på 14 Annan allvarlig händelse kring elev/personal... 15 Checklista (elev) 15 Checklista (personal) 15 Att tänka på 15 Blanketter 15 Kriser och deras förlopp... 16 Arbetsolyckor och allvarliga tillbud 16 Arbetskamraters död eller svårare sjukdom 16 Våld och hot om våld 16 Olyckor och katastrofer 16 Yrkesspecifika plötsliga och/eller extrema påfrestningar 16 Andra förhållande med stark psykisk påfrestning 16 Krisreaktioner... 17 Krisens fyra faser... 17 Chockfasen 17 Reaktionsfasen 17 Bearbetningsfasen 18 Nyorienteringsfasen 18 Sorgereaktioner... 18 Att vara medmänniska i krisen - allmänna råd... 19 Debriefing... 20 Informell debriefing 20 Enkel debriefing 20 Planerad debriefing 20 Att tänka på som ledare: 21 Att tänka på för gruppdeltagarna: 21 Avslutning 22 Minnesstund i klassen.23 Fördjupningslitteratur.24 Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 2
Larmrutiner 1. Lämna aldrig den skadade ensam. 2. Larma 112, sänd ut vägvisare. 3. Larma skolsköterskan och expeditionen. 4. Töm lokalen/olycksplatsen på åskådare. Undervisande lärare tar hand om sin klass. 5. Se till att någon följer med till sjukhus. 6. Om det är möjligt: låt ingen gå hem utan anhörigkontakt först. Första hjälpen 1. Överblicka. Skilj ut dem som behöver livräddande första hjälp. Undersök genom att: a. Tala med b. Ta på c. Se på d. Lyssna 2. Fria luftvägar 3. Stabilt sidoläge 4. Vid andningsstopp: omedelbar inblåsning 5. Vid andnings- och hjärtstopp: starta omedelbart hjärt-/lungräddning 6. Cirkulationssvikt: a. stoppa blödning b. stabilt sidoläge eller annan placering av skadad 7. Fortsätt hjälpen Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 3
Förteckning över Wendesgymnasiets krisledningsgrupp Namn arbetet 044-/0733- bostad 044- Christer Carlquist 13 69 48 35 44 10 rektor Sammankallar Krisgruppen, leder och organiserar arbetet. Peter Nilsson 13 69 40 0706-03 02 17 rektor Ställföreträdande krisgruppsledare. Joakim Sahlin 13 49 07 0414-714 17 Rektor Ansvarar för kontakter med polis och media samt den information som vi lämnar ut. Nils-Erik Bengtsson 13 68 91 24 54 75 Huvudskyddsombud Resurs- och stödperson Titti Axelsson 13 69 49 0768-646135 Skolsköterska Resurs- och stödperson, ansvarar för minneslådan Sarah Åslundh 13 69 45 0451-183 39 kurator Resurs- och stödperson, informerar övriga gymnasieskolor Anette Persson 13 69 39 21 35 30 Assistent Tar emot och sorterar alla inkommande telefonsamtal Per Svensson 13 69 52 24 91 09 vaktmästare Resurs- och stödperson Mattias Olsson 13 25 90 12 21 91 skolchef Jonas Fykman 780 64 55 präst Resurs- och stödperson. Professionell själasörjare Plånboksinlägg - Kopiera, klipp ut, vik och spara: Namn Arbete 044-/0733- Hem 044- Christer Carlquist 136948 354410 Peter Nilsson 136940 0706-030217 Joakim Sahlin 134907 0414-71417 Nils-Erik Bengtsson 136891 245475 Titti Axelsson 136949 0768-646135 Sarah Åslundh 136945 0451-18339 Anette Persson 136939 213530 Per Svensson 136952 249109 Mattias Olsson 132590 122191 Jonas Fykman 7806443/0766-365443 Larmrutiner 1. Lämna aldrig den skadade ensam. 2. Larma 112, sänd ut vägvisare. 3. Larma skolsköterskan. 4. Töm lokalen/olycksplatsen på åskådare. Undervisande lärare tar hand om sin klass. 5. Se till att någon följer med till sjukhus. 6. Låt ingen gå hem utan anhörigkontakt först. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 4
Telefonlista över myndigheter och resurspersoner Myndigheter telefon Hemsida SOS Alarm 112 sosalarm.se Polisen 28 44 00 polisen.se Räddningstjänsten (larmcentral) 200 400 kristianstad.se Centralsjukhuset 309 10 00 skane.se/csk Barn- och Ungdomspsyk (omyndig elev) 309 23 00 skane.se/csk Psykiatriska kliniken (myndig elev) 309 20 00 skane.se/csk Socialförvaltningen 13 50 00 kristianstad.se Fältgruppen 13 60 78 kristianstad.se N Åsums pastorsexp 780 64 40 svenskakyrkan.se Kristianstadsbladet 18 55 00 kristianstadsbladet.se Radio Kristianstad 28 15 00 sr.se/kristianstad Barn- & utbildningsförvaltningen 13 50 00 buf.kristianstad.se Kommunens POSOM-grupp (Soc chef) 13 54 24 eller 13 61 53 Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 nationellahjalplinjen.se Riksföreningen för suicidprevention 08-34 58 73 spesriks.com och efterlevandestöd (jour 19-23) Tolkcentralen 0451-26 88 30, 38 Kontaktperson/ Byggnad arbete 044-/0733- bostad 044- Skyddsombud Per Svensson 1,8 13 69 52 24 91 09 Annica Augustsson 12 13 69 83* 0702-35 63 30 Nils-Erik Bengtsson 14 13 68 91 24 54 75 Matsalen drivs av ISS 15 21 60 61 21 60 61 Bonde Månsson 23 13 68 84* 733 35 Jan-Erik Fältman 19,44 13 69 90 24 39 80 Hans-Åke Clarberg 99 13 69 86 21 60 51 Stefan Månsson 7,9,105 13 49 05* 0415-136 19 Håkan Jönsson 106 13 69 91 0414-730 28 Dan Wallin 100 13 69 82 0709-46 55 59 * saknar mobil Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 5
Telefonhantering Vid en krissituation kan skolan översköljas av inkommande telefonsamtal. Detta gäller dels till skolans "huvudnummer" (044-13 69 39), dels till alla övriga fasta och mobila tjänstetelefoner. Här gäller följande: Samtal till huvudnumret Meddela det inträffade till kommunens växel samt barn- och utbildningsförvaltningen. Begär information från övriga i krisgruppen, så att du hela tiden är uppdaterad. Svara så lugnt som möjligt. Spekulera inte - redogör endast för vad vi faktiskt vet. Registrera inkommande samtal i liggare. Anteckna namn, klockslag och ev övrigt som kan vara relevant. Hänvisa massmedia till medieansvarig rektor, Joakim Sahlin Samtal till övriga tjänstetelefoner Svara så lugnt som möjligt. Spekulera inte - redogör endast för vad vi faktiskt vet. Hänvisa ev till skolans huvudtelefon. Hänvisa massmedia till medieansvarig rektor, Joakim Sahlin Om något allvarligt händer - informera också: ROFAB 21 49 50 Wendesinfo på First Class ("Buffen"). Litauenhjälpen by11 10 08 55 Omsorgen by 2 (Kasernvillan) 13 69 95 SFI by6, by25 13 66 51 Samhällsinformation by17 13 69 55 Arbete och Välfärd (vån 2) 13 62 09, 13 69 11, 13 66 59 Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 6
Elev dör Checklista Ansvarig Medhjälpare 1. Följ larmrutiner (sid 3) Alla 2. Krisledningsgruppen och berört ansvarig rektor skyddsombud sammankallas rektor 3. Kontrollera att anhöriga rektor präst, polis blivit underättade 4. Meddela mentor rektor 5. Meddela all personal rektor rektor 6. Meddela eleverna mentor rektor/elevvårdspers 7. Skolans övriga klasser mentorerna underrättas 8. Flaggning rektor vaktmästare 9. Beroende på dödsfallets art: kurator präst öppna samtalsrum 10. Kontakt med föräldrarna mentor kurator (OBS: ej före polisen) 11. Samtliga föräldrar i den drabbade rektor kurator klassen underrättas 12. Kuratorer på andra gy-skolor meddelas kurator skolsköterska 13. Minnesstund i skolan rektor präst (dagen efter) 14. Dödsannons sätts in resp chef assistent 15. Närvara vid begravning rektor mentor 16. Flaggning begravningsdagen rektor vaktmästare Att tänka på Vid dödsfall ska polis meddela de anhöriga (eventuellt tillsammans med präst och/eller personal från skolan). Rektor tar kontakt med de anhöriga och inhämtar deras tillstånd att berätta om dödsorsaken för elevens mentor och för klasskamraterna. Om de anhöriga ger sitt medgivande till detta beslutas vem som skall meddela klassen. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 7
Om de anhöriga inte ger sitt tillstånd till att man får meddela klasskamraterna och lärare orsaken till dödsfallet skall detta respekteras. Mentorn samlar då klassen och berättar för dem att en av deras klasskamrater avlidit. Läraren säger då att kamratens föräldrar inte vill att man talar så mycket om detta i skolan, men det är viktigt att kamraterna får tillfäller att berätta hur man minns sin vän. Det är vid detta tillfälle lämpligt att ha en kort minnesstund i klassen (se utdrag ur Bearbetande samtal på sid 23). Tänk på att dessa händelser väcker djupa existentiella frågor om liv och död, om livets mening, om skuld och skam. Det är viktigt att tänka igenom hur budskapet om dödsorsaken skall framföras. Krisledningsgruppens präst kan vid detta tillfälle vara en viktig person att ta med i klassen. Om samtalsrum inrättas skall detta alltid vara bemannat. Enklare förtäring och dryck ställs fram i rummet. Mentorn är den som skall ha den fortlöpande kontakten med hemmet. Om dödsfallet kan ha intresse för massmedia har rektor kontakt med pressen. Vid samtalet med klassen, tänk på följande: - tala öppet om det som har hänt. - låt eleverna tala om sina tankar och känslor. - sorgelåda innehållande ljus, dikter och musik finns hos skolsköterska. - Se även sid 23 Efter att samtliga föräldrar i den drabbade klassen underrättats är det lämpligt att ordna ett föräldramöte för klassen. Minnesstund i elevens klass/skola sker vid tidpunkt som krisledningsgruppen bestämmer. Vid behov, kontakta prästen. Tala med de anhöriga om hur minnesstunden skall utformas och vad den skall innehålla. Minnesstunden kan t ex innehålla: - minnesord från rektor och/eller präst - några ord från mentorn - någon läser en dikt - sång - musik Sorgelåda innehållande ljus, dikter, minnesbok och musik finns hos skolsköterska. Rektor frågar de anhöriga om de önskar låta elevens kamrater delta i begravningen. Rektor beslutar om blommor till begravningen. På begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Det kan vara betydelsefullt för klassen att elevens plats får stå tom en tid. Det kan finnas andra konkreta ting som påminner om eleven som kan tas till vara. Personerna i skolans krisledningsgrupp kan vara viktiga vid uppföljningsarbetet. Det är viktigt att mentorn får mycket kollegialt stöd och hjälp. I uppföljningsarbetet ingår att krisledningsgruppen träffas flera gånger efter det inträffade och vid behov tillkallar hjälp utifrån. Skolans elevvårdspersonal är en viktig resurs kring stöd, råd och hjälp. Vid behov tillkallas en psykolog via kurator. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 8
Personal dör Checklista Ansvarig Medhjälpare 1. Följ larmrutiner (sid 3) Alla 2. Krisledningsgruppen och berört ansvarig rektor skyddsombud sammankallas rektor 3. Personalen informeras resp. chef rektor 4. Eleverna informeras mentor rektor/elevvårdspers 5. Flaggning rektor vaktmästare 6. Minnesstund hålles resp. chef präst 7. Minnesrum iordningställs* resp. chef kurator 8. Dödsannons sätts in resp. chef assistent 9. Närvara vid begravning resp. chef arbetskamrater 10. Flaggning begravningsdagen rektor vaktmästare * avgörs av krisledningsgruppen Att tänka på Vid dödsfall ska polis meddela de anhöriga (eventuellt tillsammans med präst och/eller personal från skolan). Resp chef tar kontakt med de anhöriga och inhämtar deras tillstånd att berätta på skolan om orsaken till dödsfallet. Om de anhöriga inte ger sitt tillstånd skall detta respekteras. Chef samlar då personalen och berättar för dem om det inträffade samt meddelar om minnestund och annat som kommer att följa. Om dödsfallen kan ha intresse för massmedia har resp chef kontakt med pressen. När lärare avlidit: Klassen informeras. Om det är mentorn som avlidit skall klassen meddelas av den andra mentorn eller av en lärare som är känd av eleverna i klassen. Vid samtalet med klassen, tänk på följande: - samtala öppet och konkret om det som hänt - låt eleverna tala om sina tankar och känslor. - Se även sid 23 Elever får med sig en kortfattad skriftlig information hem. Rektor ansvarar. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 9
Om döden orsakades av självmord eller olycka: tänk på att dessa händelser väcker djupa existentiella frågor om liv och död, om livets mening, om skuld och skam. Det är viktigt att tänka igenom hur budskapet om dödsorsaken skall framföras. Krisledningsgruppens präst kan vid detta tillfälle vara en viktig person att ta med. Sorgelåda innehållande ljus, dikter, minnesbok och musik finns hos skolsköterska. Minnesstund sker vid tidpunkt som krisledningsgruppen bestämmer. Vid behov, kontakta prästen. Tala med de anhöriga om hur minnesstunden skall utformas och vad den skall innehålla. Minnesstunden kan t ex innehålla: - minnesord från chef - minnesord av präst - några ord från nära kollega - någon läser en dikt - sång - musik Resp chef frågar de anhöriga om de önskar att arbetskamraterna och närmast berörda elever skall delta i begravningen. Mentorn eller en lärare som är känd för eleverna, informerar om begravningen och förmedlar en skriftlig inbjudan. Resp chef beslutar om blommor till begravningen. Det är viktigt med kollegialt stöd och hjälp. Skolans elevvårdspersonal är en viktig resurs kring stöd, råd och hjälp. Vid behov tillkallas en psykolog via Arbetsmiljöenheten (tel 5505) eller rektor. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 10
Allvarlig olycka Checklista Ansvarig Medhjälpare 1. Larma Räddningstjänsten Den/de som kommer först till (tel 112) olycksplatsen 2. Ge första hjälpen (se sid 3) --- " --- 3. Håll nyfikna borta skolledare personal Trösta och lugna 4. Utanför grinden: gå utrycknings- vaktmästare personal fordonen till mötes samt hänvisa övriga fordon till stora parkeringen 5. Vid personskada: följ med den Mentor (till elev) alt arbetskamrat skadade till sjukhuset. och/eller chef (till personal) 6. Skolledningen meddelas personal 7. Krisledningsgruppen och berört ansvarig rektor skyddsombud sammankallas rektor 8. Mentorn kontrollerar närvaron rektor och elevernas tillstånd 9. Inrätta Caféet by 15 för kontakter rektor med anhöriga och andra 10. Handha kontakt med anhöriga medieansvarig rektor och myndigheter rektor 11. Personalen informeras rektor rektor 12. Då elev vistas på sjukhus: rektor tillse att undervisning sker Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 11
Att tänka på Föräldrarna som kommer till skolan hänvisas till lämpligt rum. Krisledningsgruppen utser personer som finns i detta rum. Samtalsrummet skall alltid vara bemannat. Enklare förtäring och dryck ställs fram i rummet. Det kan vara bra med ett föräldramöte någon av de närmaste dagarna efter olyckan för att informera och besvara frågor. Se även sid 23. Vid olyckor som kan ha intresse för massmedia har mediaansvarig rektor kontakt med massmedia. Var noga med att alltid skydda eleverna så att massmedia inte får tillfälle att kontakta elever i skolan. Var noga med att kontrollera anledningen till elevernas frånvaro de närmaste dagarna efter olyckan. Mentorn diskuterar igenom olyckan med klassen. Eleverna måste få ärliga upplysningar om vad som hänt. Ibland kan det vara bra att bjuda in polisen eller andra personer som kan ge eleverna direkt information. Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre tids frånvaro från skolan håller mentorn eller annan utsedd kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset. Om en elev blir sjukskriven en längre tid, är det skolans skyldighet att se till att eleven får undervisning på sjukhuset och i hemmet. Om någon elev får bestående men efter olyckan följs detta upp av mentorn eller annan utsedd kontaktperson. Resp chef/rektor beslutar om besök/blommor till den drabbade. Skolans elevvårdspersonal är en viktig resurs kring stöd, råd och hjälp. Vid behov tillkallas en psykolog. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 12
Brand Som ej kan släckas av egen personal Checklista Ansvarig Medhjälpare 1. Larma Räddningstjänsten Den/de som kommer först till (tel 112) olycksplatsen 2. Utrymma kontrollera att alla Undervisande lärare kommit ut 3. Ge första hjälpen (se sid 3) --- " --- 4. Håll nyfikna borta skolledare personal Trösta och lugna 5. Gå utryckningsfordonen till mötes; personal visa vägen 6. Vid personskada: följ med den Mentor (till elev) alt arbetskamrat skadade till sjukhuset. och/eller chef (till personal) 7. Hela skolledningen informeras och personal från rektor avgör om krisledningsgruppen skall den drabbade samlas byggnaden 8. Personalen informeras rektor rektor Att tänka på När en skola drabbats av brand kan man jämföra det med en krissituation. Rektor aktualiserar en kort tid efter händelsen följande: - utrymningsplan - uppsamlingsplatser - undervisande lärare samlar sina respektive klasser, kontrollerar närvaron - föräldrar/vårdnadshavare underrättas. Skolans krisorganisation bör ta hand om de sociala och psykiska efterverkningarna på samma sätt som när en allvarlig olycka inträffat i skolan. Därför rekommenderar vi att man handlar så som vid allvarliga olyckor i skolan. Se sidan 11. Skolans elevvårdspersonal är en viktig resurs kring stöd, råd och hjälp. Vid behov tillkallas en psykolog. Vid falsklarm skall detta omedelbart informeras om på Wendesinfo. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 13
Bombhot mot skolan Checklista Ansvarig Medhjälpare 1. Utrym byggnaden så lugnt som möjligt - Den/de som först får kännedom kontrollera att alla kommit ut om hotet + undervisande lärare 2. Larma Polisen Den/de som först får (tel 112) kännedom om hotet 3. Håll nyfikna borta rektor personal 4. Gå utryckningsfordonen till mötes; personal visa vägen 5. Hela skolledningen informeras och den personal som rektor avgör om krisledningsgruppen skall fått kännedom samlas. om hotet 6. Personalen informeras rektor rektor Att tänka på Ibland inträffar det att en skola blir bombhotad. Det är viktigt att ta hotet på allvar. Det är inte skolans tjänstemän som skall avgöra äktheten i hotet. Det skall polisen göra. Därför bör genast polisen kontaktas. Därmed har man överlämnat ärendet till polisen. Det är polisen som avgör vad som skall göras men skolans personal bör förbereda sig på samma sätt som vid en brandövning och följande aktualiseras: Rektor aktualiserar följande: - utrymningsplan - mentorerna samlar sina respektive klasser, kontrollerar närvaron - föräldrar/vårdnadshavare underrättas. Skolans elevvårdspersonal är en viktig resurs kring stöd, råd och hjälp. Vid behov tillkallas en psykolog. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 14
Annan allvarlig händelse kring elev/personal Checklista (elev) Ansvarig Medhjälpare 1. Följ larmrutiner (sid 3) Alla 2. Krisledningsgruppen och berört ansvarig rektor skyddsombud sammankallas rektor 3. Mentorn informeras rektor 4. Handha kontakt med anhöriga ansvarig rektor och myndigheter rektor 5. Personalen informeras rektor rektor Checklista (personal) Ansvarig Medhjälpare 1. Följ larmrutiner (sid 3) Alla 2. Krisledningsgruppen och berört ansvarig rektor skyddsombud sammankallas rektor 3. Resp chef informeras rektor rektor 4. Handha kontakt med anhöriga ansvarig rektor och myndigheter rektor 5. All personal informeras resp chef rektor Att tänka på Sekretessen: Ta reda på vilken information man har laglig rätt att ge. Information i skolan kan bara ges efter de anhörigas medgivande. Försök att undvika ryktesspridning och spekulationer genom att lämna adekvat och konkret information till såväl personal som elever. Om samtalsrum inrättas skall detta alltid vara bemannat. Enklare förtäring och dryck ställs fram i rummet. Om händelse kan ha intresse för massmedia har rektor/resp chef kontakt med pressen. Hänvisa alltid till den person som har ansvar för massmediakontakterna. Skolans elevvårdspersonal är en viktig resurs kring stöd, råd och hjälp. Vid behov tillkallas en psykolog. Blanketter som skall användas (finns på vår interna hemsida): Arbetsskadeanmälan (Försäkringskassan) Tillbudsanmälan Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 15
Kriser och deras förlopp Exempel på situationer: Arbetsolyckor och allvarliga tillbud Vid arbetsolyckor är det inte endast den som drabbas direkt som kan vara i behov av krishjälp. Det är betydelsefullt att arbetskamraterna i den direkta omgivningen och även andra arbetstagare som har en relation till den drabbade ges möjlighet till stöd och hjälp. Arbetskamraters död eller svårare sjukdom Att förlora en arbetskamrat genom olycksfall eller sjukdom kan innebära en stark psykisk påfrestning för övriga arbetskamrater och leda till krisreaktioner. Våld och hot om våld Att bli utsatt för fysiskt våld och skada mot kroppen innebär i de flesta fall en traumatisk upplevelse. Lika traumatiskt kan ett hot vara, särskilt om hotet innebär hot till livet. Olyckor och katastrofer Här bör rutiner upprättas med insatser på arbetsplatsen för omhändertagande av arbetstagare som drabbats. Yrkesspecifika plötsliga och/eller extrema påfrestningar Det finns yrken där arbetet i sig innebär en stark psykisk påfrestning, då arbetstagaren har till uppgift att vårda och ta hand om svårt sjuka människor, samt människor som skadats eller omkommit. Att hjälpa människor i nöd och ta hand om anhöriga till skadade eller drabbade är arbetsförhållande som är psykiskt belastande. Andra förhållande med stark psykisk påfrestning Utan att kunna hänföras till en akut situation eller en specifik händelse kan reaktionerna hos den som allvarligt kränks ha samma karaktär som de reaktioner som kan följa efter en akut krissituation. Detta kan gälla även svåra konflikter i arbetet. Förändringar i arbetet och arbetsförhållanden innebär ofta en påfrestning. Ständigt återkommande förändringar och förändringar som uppfattas som avgörande ingrepp i livssituationen kan utlösa kristillstånd. Att förlora arbetet innebär stora omvälvningar i en människas liv och det är inte ovanligt att varsel eller uppsägning utlöser krisreaktioner. Studier ger vid handen att en del människor kan reagera lika allvarligt på att bli friställd som på en nära anhörigs död. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 16
Krisreaktioner Vanliga krisreaktioner hos enskilda är: Ångest och rädsla Återupplevande av påträngande minnen Sömnstörningar Kroppsliga besvär Skuld- och självförebråelser Sorgsenhet och depression Irritabilitet och ilska Störningar i relationer till andra Krisens fyra faser När man skall beskriva kriser och deras förlopp anses det vara fyra faser som är de mest vanliga. Här beskriver vi dessa faser mycket kortfattat. Chockfasen Denna fas vara från några korta ögonblick upp till några dygn. Kännetecken: svårt att ta in och förstå vad som hänt förvirring och hysteriska reaktioner förtvivlan olika kroppsliga symtom t ex hjärtklappning, darrningar, yrsel, illamående. Reaktionsfasen Denna fas kan pågå upp till ett par månader. Kännetecken: sårbarhet ångest sömnsvårigheter sorg och depression ilska och aggressivitet koncentrationssvårigheter isolering skuld, skam och självförebråelser. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 17
Bearbetningsfasen Denna fas kan pågå från någon till några månader efter det inträffade till ca ett år. Kännetecken: isoleringen bryts personen vågar blicka framåt Nyorienteringsfasen Reparationsfasen övergår utan någon skarp gräns i denna fas. Nyorienteringsfasen pågår livet ut. Krisen finns som ett ärr efter blindtarmsoperation eller om man så vill - som en möjlighet eller resurs för framtiden. Den genomgångna krisen är en plattform eller erfarenhet som har ökat individens förståelse för sig själv och sin omgivning om hanteringen har varit riktig. Flera upplever också efteråt att händelsen får nya betydelser under kommande livsperioder. Sorgereaktioner Kortfattad sammanställning Kännetecken: ångest sömnsvårigheter trots skolsvårigheter, koncentrationssvårigheter ledsnad skuldkänslor ilska, vrede olika kroppsliga symtom t ex magont minnen fantasier Det är naturligtvis alltid viktigt att ha en öppen och ärlig kommunikation med den som är drabbad av något svårt. Tänk därför på att: ge klara och tydliga besked ge åldersadekvata förklaringar undvika omskrivningar Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 18
Att vara medmänniska i krisen - allmänna råd Utdrag ur "Bearbetande samtal" av C-O Hammarlund: Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 19
Debriefing Debriefing är en akut åtgärd utan långsiktigt ansvar. Det är ett själsligt omhändertagande för att återföra dem som arbetar med människor i kris till reaktionerna och känslorna. Den engelska termen debriefing betyder ordagrant utfråga, rapportera, avlägga rapport. Metoden syftar till att eliminera och lindra chockupplevelse och psykiska stressreaktioner efter omskakande uppdrag eller upplevelser där människor utsatts för eller deltagit i psykiskt påfrestande situationer. Informell debriefing Är ett avlastningssamtal i den egna gruppen och i en öppen diskussionsform. Den här typen av genomgångar använder man ofta då man samlas runt kaffebordet. Man pratar om det inträffade och vädrar känslorna. För många betyder en sittning med den egna gruppen mycket och är oftast fullt tillräckligt. Enkel debriefing Arbetsledaren/chefen för gruppen tar initiativ och är ledare. Detta är också en enklare form av möte, informellt och av kortvarig karaktär. Man diskuterar det som har inträffat och summerar tillsammans intrycken. Planerad debriefing (48-72 tim efter händelsen) Som arbetsledare/chef eller handledare bör man samla alla som varit inblandade i händelsen. Se till så att lokalen som används är lämplig och avskild. Det som sägs i gruppen skall stannar där. Det är viktigt att ingen pratar för någon annan än sig själv. Om de inblandade är många bör man se till att varje grupp inte innehåller mer än 8-10 personer. Någon tidspress ska inte finnas, det kan göra att alla inte hinner få möjlighet att säga sitt. Som ledare bör du informera om målsättningen och syftet med samtalet. Exempel på frågor att gå igenom: Vad hände egentligen? Här går man igenom det som faktiskt har hänt. Man sätter ord på de fantasier och rykten som lätt uppstår vid svåra händelsen. Hur uppfattade Du händelsen? Deltagarnas egna sinnesintryck av händelsen ventileras. Vad tänkte Du på? Vilka tankar hade Du och vilka funderingar for igenom ditt huvud. Vad kände Du? Här ges en möjlighet att få ordning på det känslokaos som kan ha uppstått vid svåra händelser. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 20
Vad har Du lärt dig av detta? Hur ser det ut nästa gång det händer, kan det göras annorlunda, hur ser din egen framtid ut. Hur kan erfarenheten användas? Om behovet efter genomförd debriefing inte är tillgodosett för alla ska det finnas riktlinjer och vägledning för ytterligare stöd. Det kan då bli frågan om vad man kallar fördjupad krisbearbetning som bör ledas av en professionell person. Att tänka på som ledare: Det är viktigt att hela gruppen är med i processen. Deltagarna får inte komma och gå utan måste vara närvarande hela tiden. Lyssna aktivt och ge rimligt stöd. Uppmana till ömsesidigt stöd och hjälp, och efterhand som gruppen kommer igång, låt den finna sin egen form. Alla deltar genom att lyssna på vad de andra berättar. Låt var och en komma till tals utan press. Ledaren skall inte vara provocerande, inte pressa deltagarna, utan låta var och en komma till tals när hon/han vill och på sitt eget sätt. Stoppa upp gruppen när någon gråter och ge vederbörande en känsla av att vara omfamnad av känsla och värme (holding relationship). Glöm inte att det finns både öppen gråt och invärtes gråt : I debriefing har ledaren uppgiften att fråga och klargöra, aldrig att påstå, tolka eller fråga Varför? Använd frågorna Vad? Hur? för att klargöra och spegla. Det gäller att tydliggöra vissa saker, att spegla det känslomässiga. Var uppmärksam på reaktioner. Om du som ledare märker en reaktion i gruppen hos en deltagare när någon annan berättar, måste du ge vederbörande möjlighet att få prata om reaktionen. Att på så sätt plocka fram orsakerna till reaktionen är just att bearbeta de svåra upplevelserna. Detta är en viktig ledaruppgift vid debriefing. Stoppa diskussionen om skuld och leta efter syndabockar. Det är en chef/arbetsledaruppgift att bära gruppens påfrestningar. Han/hon skall vara öppen och mottagande och i detta skede ta på sig ansvaret/skulden och fungera som en container. Diskussioner om eventuellt ändrade arbetsrutiner och arbetsmetodik hör inte hemma här utan får vänta till ett senare tillfälle. Att tänka på för gruppdeltagarna: Man måste inte prata under debriefingen, men om man gör det kan det kanske lugna och stödja de andra i gruppen. Man blir uppmanad att arbeta med sina egna upplevelser och erfarenheter, inte andras fel och beteenden. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 21
Ingen skall föra talan för någon annan i gruppen. Man kan bara belysa sina egna tankar, känslor och reaktioner. Man lyssnar på och stödjer varandra. Det hela skall ske i en positiv och hjälpande anda. Avslutning Ledaren kan kortfattat redogöra för psykiska stressreaktioner (symtom) och försöka besvara obesvarade frågor. Man låter sedan deltagarna berätta om: hur de kan arbeta vidare med intrycken från händelsen. hur debriefingen har varit för dem.(hur var det här, tyckte du? Vad var bra? Vad var viktigt? huruvida var och en önskar ett nytt möte. Hur vet man att det är tillräckligt? Om symtom och smärta minskar och försvinner är det dags att avsluta. Symptombäraren bestämmer behovet. Ju tätare möten desto kortare process. Ökar däremot problemen är man inte klar och extra professionell hjälp kan behövas. Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 22
Minnesstund i klassen Utdrag ur "Bearbetande samtal" av C-O Hammarlund: Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 23
Se också: "Beredskapsplan för skolan", av Dyregrov "Bearbetande samtal" av C-O Hammarlund (se sid 23) "Krisstödsarbete", skrift av Kristianstads kommun "Administrativa riktlinjer vid resor", riktlinjer buf (Wendes hemsida) Krisberedskapsplan Wendesgymnasiet 24