Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt? H ENRIK ANDERSHED P R O F E S S O R I P S Y K O L O G I, D O C E N T I K R I M I N O L O G I Ö R E B R O U N I V E R S I T E T Tre frågor Hur kan man arbeta mer systematiskt och varför ska man göra det? Hur kan vi tillse att vi oftare gör rätt saker implementerar saker rätt? Finns det vägledning att få i att arbeta mer systematiskt och evidensbaserat? Hur kan man arbeta mer systematiskt? Exempel: Mot ett mer systematiskt lokalt brottsförebyggande arbete i Örebro och ÖreBRÅ 2013 -> Baserat på nationella Brottsförebyggande rådets riktlinjer om systematiskt lokalt brottsförebyggande arbete 1
Varför systematiskt brottsförebyggande arbete? Just nu ser vi en minskning i anmälda brott i Örebro MEN vi vet inte varför Ett systematiskt arbete leder till att man med större säkerhet kan få koll på vilka åtgärder som fungerar och vilka som inte fungerar? Tre steg i systematiskt arbete 1. Bestäm vilken brottslighet eller trygghetsaspekt som ska fokuseras - på goda grunder 2. Bestäm vilka insatser/åtgärder som ska sättas in -på goda grunder 3. Bestäm hur åtgärderna ska dokumenteras och följas upp 1. Bestäm vilken brottslighet eller trygghetsaspekt som ska fokuseras - på goda grunder Tänk noga igenom vilken brottslighet eller trygghetsaspekt som ska fokuseras utifrån vissa kriterier regelbundna kartläggningar av den lokala brottsligheten och tryggheten 2
2. Bestäm vilka insatser/åtgärder som ska sättas in - på goda grunder Situationell/Social brottsprevention? Öka social kontroll/övervakning? Minska individers benägenhet för brott? Minska möjlighet att kunna begå brott i situationen/på platsen? Kom fram till förslag på åtgärder på goda, gärna evidensbaserade grunder Gör en plan inklusive budget Vad kostar? Vem ska genomföra? När ska man genomföra? en tidsplan 3. Bestäm hur åtgärderna ska dokumenteras och följas upp Planera för hur åtgärderna ska dokumenteras och följas upp innan åtgärderna sätts in. Följ brottsutveckling före, under och efter åtgärder på den aktuella platsen/stadsdelen. Jämför helst med jämförbar plats där åtgärder inte satts in. Dokumentera åtgärderna När sattes de in, hur länge, etc. Analysera och dokumentera i kort rapport som presenteras och sparas Har brotten minskat mer där åtgärderna satts in jämfört med där åtgärder inte har satts in? Bestäm vem/vilka som ska ansvara för dokumentation och uppföljning och en budget VIKTIGA FRÅGOR I ETT SYSTEMATISKT ARBETE NÄR MAN BESTÄMMER VAD MAN FÖR TILLFÄLLET BÖR FOKUSERA 3
Vilket problem eller brott ska vi förebygga? Innan man startar ett brottsförebyggande projekt bör man skaffa sig en så tillförlitlig bild som möjligt av det aktuella problemet eller brottet. Olika myndigheter, förvaltningar och organisationer kan ofta ha skilda uppfattningar om brottsligheten i lokalsamhället. För att få största möjliga effekt är det viktigt att berörda parter kan ena sig om en gemensam problembild. Inte ovanligt att det läggs stora resurser på de problem som av olika skäl fått stor massmedial uppmärksamhet, samtidigt som det saknas resurser för att angripa allvarligare problem. Varför har vi uppmärksammat just detta problem eller brott? Vilka problem eller brott är mest akuta eller viktiga i vår kommun? Hur ofta förekommer de? Vid vilken plats förekommer de oftast? Vid vilken tidpunkt är problemen mest uppenbara? I vilken situation uppstår de? Vet vi något om vilken typ av personer som begår brotten? (Ålder? Andra karaktäristika?) Vilka är de tänkbara orsakerna till dessa brott? Vilka aktörer har störst möjlighet att påverka problemet/brottet i positiv riktning (till exempel skola, polis, socialsekreterare, bostadsförening, bostadsföretag)? Vilka myndigheter eller personer arbetar med någon form av brottsförebyggande arbete? Vilka resurser kan omdisponeras (personal eller pengar) och tillföras det samlade brottsförebyggande arbetet i kommunen och därmed till den lokala organisationen? Hur avgöra vilka problem som är mest angelägna att åtgärda? Genom att jämföra brottsproblemen utifrån vissa kriterier kan beslutsfattandet underlättas. De kriterierna kan till exempel vara: Brott som många uppfattar som ett stort problem. Brott eller problem som skapar mest otrygghet. Brott som har en negativ utvecklingstrend. Brott som är särskilt koncentrerade till vissa platser eller tider. Brott som bedöms lätta att förebygga. Brott som orsakar stora ekonomiska kostnader. Brott som riktas mot särskilt utsatta personer eller grupper. 4
Idéer inför brottsförebyggande program/verksamhetsplan 2013 ÖREBRÅ Cykelstölder Vanlig brottslighet, kostsamt tydliga, begränsade platser, lätt - åtgärdat Åtgärder (fler cykelställ och information om att låsa fast cykel). Dokumentation och uppföljning, Plan och budget Våld utomhus på allmänna platser Skapar lidande, otrygghet. Tydliga begränsade platser och tider Åtgärder (Ordningsvakter OCH Polisvolontärer patrulleriande i city). Dokumentation och uppföljning, Plan och budget Bostadsinbrott Negativ utvecklingstrend, kostsamt, skapar otrygghet. Åtgärder (Grannsamverkan? Information om hemmalarm?). Dokumentation och uppföljning, Plan och budget Trygghetsvandringar Med tydligt syfte och uppföljning - Ska leda till åtgärder Dokumentation och uppföljning, Plan och budget Hur kan vi tillse att vi oftare gör rätt saker implementerar saker rätt? Implementering: De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och att säkerställa att de metoderna används som avsett och med varaktighet. Varför är brister i implementering allvarligt? (se Andershed, Andershed, Söderholm-Carpelan, 2010) Effektiva metoder kanske aldrig börjar användas eller så dör de ut Vanligt fenomen att personal utbildas men att inget sedan händer Effektiva /evidensbaserade metoder som inte används rätt tappar i effektivitet i värsta fall blir de kontraproduktiva/skadliga Alltså Viktigt att inte bara besluta om goda metoder och insatser Implementeringen måste tas på allvar och göras bra! Hur kan vi tillse att vi oftare gör rätt saker implementerar saker rätt? (forts.)(socialstyrelsen, 2012) Införandet av nya idéer, rutiner, metoder misslyckas ofta Ofta underskattas själva implementeringsprocessen Med kunskap om förändringsarbete genomförs 80 procent efter tre år. Utan kunskap genomförs 14 procent efter i genomsnitt 17 år 5
Fem vanliga missförstånd om implementering Förändring sker snabbt Utbildning leder till användning Människor behöver bara upplysas för att nya arbetssätt ska börja användas Huvudsaken att man tror på det man gör för att det ska bli bra Effektiva metoder sprider sig själva genom sin överlägsenhet Det är enkelt och effektivt att tvätta händerna Men implementeras det? Ignaz Semmelweis (1818-1865) Chef förlossningsavdelning i Wien Samband obduktion av lik och barnsängsfeber Spädbarnsdödlighet minskade drastiskt när vårdgivarna tvättade händerna Upptäckt 1847 Erfarna läkare tvättade händerna 2 ggr under 21 timmars ronder (Bartzokas, 1995) Självrapporterad handtvätt bland läkare 73% -- observerad 9% (Tibbals, 1995) Angivna hinder mot handtvätt (Grol & Grimshaw, 2003) Hudirritation 81% Glömmer bort 65% Inga komplikationer 61% Omöjligt att göra under arbetet 61% Tidskrävande 50% Ingen kontrollerar 50% Sjukhuset saknar riktlinjer 49% Ledningen är ointresserad 45% Saknar evidens 43% Saknar handfat 42% 6
Aggression Replacement Training i Sverige (Kaunitz & Strandberg, 2009) Introducerades i Sverige i slutet av 1990-talet Från slutenvård till öppenvård Licensfri Enligt manualen: Gruppverksamhet 3 moduler (sociala färdigheter, ilskekontroll, moraliskt resonerande) 3 lektioner - 10 veckor (minst 20 lektioner totalt) Rollspel Förstärkning och hemuppgifter Hur stor andel av kommunerna använder egentligen ART? 100 80 60 40 20 0 65% 58% 48% 25% Hade ART Alla 3 moduler I grupp Minst 20 lektioner 9% A-C Steg vid implementering (Fixsen m fl, 2005) 2-4 år 1. Inventering av behov 2. Förankring 3. Planering 4. Utbildning 5. Handledning när metoden börjar användas 6. Säkra att metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod) 7
HUR KAN VI TILLSE ATT VI OFTARE GÖR RÄTT SAKER IMPLEMENTERAR SAKER RÄTT? 1935, oktober, USA - Boeing 299 ska visas upp och säljas till flygvapnet Mycket erfaren pilot (Major Ployer Hill) kraschar och omkommer Orsaken var handhavandefel 8
Flygvapnet köper en annan modell Men De köper ett mindre antal Boeing (299) kallas sedan B-17 De tror på planet trots allt Vad göra för att inte upprepa handhavandefel? Mer plan än vad en pilot klarar? Mer utbildning? NEJ, piloten som kraschade var välutbildad och mycket rutinerad En checklista B-17 flög sedan 1,8 miljoner miles utan olyckor! Checklistor är idag en självklar rutin för piloter 9
Inte ovanligt med komplikationer/dödsfall vid kirurgiska ingrepp Mellan 3 och 17 procent av sjukhusoperationer leder till komplikationer/dödsfall Inte ovanligt att enkla handhavandefel är orsaken T.ex: Slarv med sterilisering Sätter inte antibiotika i rätt tid Har inte rätt mängd reservblod i beredskap i operationssalen WHO testade 2008 en checklista Gav checklistan några resultat? (se Gawande, 2010) Testades vid åtta olika sjukhus världen runt Komplikationer minskade med 36 procent! Dödsfall minskade med 47 procent! WHO ger numera riktlinjer om att denna checklista bör användas De flesta sjukhus i världen använder den dock inte! 10
Bedömningar/utredningar i socialtjänsten (Andershed & Andershed, 2012) Utredningar som görs utan strukturerat instrument har ofta stora brister Två oberoende bedömare av samma klient gör väldigt olika Vi lät 30 socialsekreterare använda en checklista/instrument för att bedöma risk- och skyddsfaktorer hos ett barn ESTER-bedömning 30 andra socialsekreterare gjorde som vanligt Inget strukturerat instrument Samtliga 60 socialsekreterare bedömde samma fall Kalle 14 år Märkbart bättre med checklistan/instrumentet Riskfaktor Med ESTERbedömning (n=30) Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter 97%+ 83% Utan instrument (n=30) Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger 60%** 7% Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer 87% 73% Normbrytande beteende 97%* 80% Alkohol- eller droganvändning 97%* 80% Problematiska kamratrelationer 77%** 30% Svårigheter i föräldra-barnrelationen 77%** 40% Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier 90%** 37% * ** eller + innebär signifikant skillnad mellan grupperna. Märkbart bättre med checklistan/instrumentet Antal riskfaktorer man identifierat Med ESTERbedömning (n=30) Samtliga 8 37% 0% 7 20% 10% 6 30% 20% 5 13% 17% 4 0% 23% 3 0% 17% 2 0% 3% 1 0% 7% 0 0% 3% Utan instrument (n=30) 11
Så - varför använder inte ALLA checklistor Finns ett motstånd bland många Verkar tråkigt Jag behöver det inte Det tar onödig tid 20% av operationspersonalen i WHO-studien ansåg att checklistan inte var lätt att använda och att den nog inte var bra En viktig fråga ställdes också till operationspersonalen efter att de hade använt checklistan i tre månader Om du skulle opereras skulle du vilja att checklistan användes? 93% svarade JA Kunskapsmängden ökar och pressen ökar på personalen Man ska utföra många olika saker och man ska lära sig nya saker nya metoder ska implementeras, etc. En del enkla och en del komplexa Risken är att enkla men fundamentala steg missas Här kan checklistor och instrument spela en central roll för att man ska göra mer rätt och färre fel Ny kunskap kan ibland helt enkelt t.ex. föras in i checklistor/instrument Ibland istället för att man behöver gå en hel utbildning Checklistor/instrument kompletterar på ett mycket viktigt sätt erfarenhet och grundkompetens Finns det vägledning att få i att arbeta mer systematiskt och evidensbaserat? Ja, stöd till chefer och beslutsfattare www.kunskapsguiden.se 12
.SE Slutsatser? Hur kan man arbeta mer systematiskt? Skapa välgrundade planer och tillse att de används Vad, varför, hur, vem, hur följa upp? Var noga med implementering och följ den man slarvar ofta Hur kan vi tillse att vi oftare gör rätt saker implementerar saker rätt? Använd checklistor och instrument som stöd Finns det vägledning att få i att arbeta mer systematiskt och evidensbaserat? Ja, via kunskapsguiden finns ett bra stöd för chefer och beslutsfattare som ser ut att bli bättre och bättre med tiden Tack. 13