2011-01-01-2012-12-31 KulTuren Beskrivning av ett genomförandeprojekt inom Landsbygdsprogrammet med mål att skapa bättre förutsättningar för företagade och att utveckla turistnäringen i regionen. Emmaboda kommun (proj ägare), Lessebo kommun, Trafikverket, LRF sydost och Linnéuniversitetet
Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Turistnäringen är viktig för Sverige Tillväxt, exportintäkter och arbetstillfällen som stannar i Sverige, så kan turistnäringen sammanfattas i korthet. Näringens betydelse i relation till andra näringar ökar för varje år. (Nyckeltal från 2008 med procentuell förändring från 2007) Knappt 160 000 sysselsatta i helårsverken. (plus 6,2 procent) 244 miljarder kronor i total omsättning (plus 6,3 procent) 90,9 miljarder kronor i exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige. (plus 8,4 procent) 13,3 miljarder i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige (plus 8 procent) 2,86 procent av Sveriges totala BNP. Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Turistnäringen i sig är inte någon egen bransch. Turistnäringen är ett samlingsbegrepp som utgörs av summan av de verksamheter i olika branscher (så som till exempel rese-, hotelloch flygbranschen) som är riktade till och konsumeras av människor när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning. Det är vem som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Turismen i Glasriket med omnejd I regionen finns idag utöver Glasriket ett enastående koncentrat av i branschen starka varumärken som Astrid Lindgrens Värld, Astrid Lindgrens näs, Huseby bruk, Öland, Hultsfredsfestivalen, Visfestivalens i Västervik m fl. Dessa och ännu ett antal starka reseanledningar utgör noder, kring vilka regionens mycket mångfacetterade besöksnäring och många aktörer utvecklas (Den kreativa sektorn är betydande inom delar av de båda länen och här finns en stor potential för dynamik. Genom ett ökat kompetensflöde mellan kultur och kulturarv och regionens näringsliv skapas goda förutsättningar för innovativa och attraktiva miljöer. Upplevelseindustri och turism är två växande branscher som bygger på de regionspecifika förutsättningarna. Länet har attraktiva natur- och kulturmiljöer som lockar besökare och med ett tydligare varumärkestänk och strategiska satsningar kan länets attraktivitet som såväl affärs- som livs- och besöksarena förstärkas. Under 2008 ökade turismnäringen i Sverige sin totala omsättning med 6,3% till drygt 244 miljarder kronor. Turismnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderar i Sverige, ökade med drygt 8%, till 87,6 miljarder, och är därmed större än både järn och stål (77,3 miljarder) resp. personbilsexporten 90,9 miljarder). I löpande priser har svenskarnas turistkonsumtion i Sverige ökat med mer än 30 procent sedan 2000. Turismnäringens exportvärde har under motsvarande period ökat med nästan 100 procent. Sveriges totala export av varor och tjänster har under motsvarande tid också haft en gynnsam utveckling och sedan 2000 ökat med drygt 50 % i löpande priser. För 2008 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till cirka 13,3 miljarder kronor. Den enda exportnäring som genererar momsintäkter.
Sysselsättningen inom många traditionella basnäringar ökade inte i samma takt som inom turismnäringen, som bidragit med nästan 28 000 nya heltidsarbeten mellan åren 2000 och 2007. Inom turismnäringen har sysselsättningen ökat med drygt 32 procent sedan 2000. Mätt i medeltal sysselsatta har Sveriges totala sysselsättning under motsvarande period ökat med ca 5,1 procent. Turismnäringens fördelar: världens snabbast växande industri är den näring som ökar sin andel av BNP mest den mest sysselsättningsintensiva näringen med ett brett spektra kompetens- och utbildningsbehov en av de näringar som har mest jämn könsfördelning anställer flest ungdomar inkörsport 20 % av de som arbetar inom turismen är 16-25 år den näring som anställer flest av de nya svenskarna, dvs. människor med invandrarbakgrund, inom hotell o restaurang har 38% invandrarbakgrund turismen är ofta skyltfönster för att attrahera boende, etableringar, investeringar etc. och en av de viktigaste faktorerna för byggande av platsers varumärke, attraktionskraft och tillväxt produktionen kan inte flyttas utomlands skapar sysselsättning utanför storstadsregionerna, vilket är en förutsättning för regional tillväxt Vägsystemet Besöksnäring/turism är en näring som påverkar en rad andra näringar och samhällsintressen. En av dessa samhällsintressen är att anpassa vägsystemet för turism i form av turistvägar vilket har en påverkan på näringslivet utmed turistvägen. TUVA Trafikverket (fd. Vägverket) driver sedan jan 2009 ett projekt med arbetsnamnet TUVA (turism-vägar-alternativ) med syfte att göra Vägen som stöd för turistnäringe. De frågor som Trafikverket undersöker genom TUVA är: 1. Hur kan Trafikverket stödja turist- och besöksnäringen? 2. Vilken roll kan Trafikverket axla när det gäller att utveckla en hållbar turism? 3. Hur kan Trafikverket lyssna och ta till vara behov och önskemål från näringen och regionens turistföreträdare och samtidigt få ut de egna budskapen? TUVA startades egentligen redan under 2008 då man genomförde en omvärldsundersökning i form av tre regionala dialogseminarier med inbjudna turistoch näringslivsföreträdare. Resultatet av seminarierna blev ett brett nätverk och många kreativa förslag. Utifrån förslag från dessa seminarier samt egna idéer utkristalliserades ett antal konkreta uppgifter för TUVA: bilda ett regionalt Turistråd skapa fyra demoprojekt där målet är att erbjuda ett alternativ till de befintliga transportvägarna, minska tempot och ge resan ett mervärde samt stödja lokal turistnäring. Förstudien Alternativa vägar i Glasriket och detta genomförandeprojekt Utvandrarslingan skapar tillsammans ett av dessa demoprojekt.
Initiativ till turistprojekt är nytt för Trafikverket Hos Trafikverket har fokus i diskussioner om vägens betydelse för näringslivsutveckling ofta legat på näringslivets transporter, i form av frakt av råvaror till produktionsplatseroch frakt av färdiga produkter till konsumenter. Näringslivets behov har ofta beskrivits som framkomlighet, det vill säga kortare körtider genom högre hastigheter och rakare vägar. Men även turisttrafik kan betraktas som en del av näringsivets transporter, det vill säga av kunder till produktions- eller konsumtionsplatser. I detta projekt vill vi även mena att vägen i sig kan vara en del av målet och ett stöd för turistnäringen. En samlad kunskap om förhållandet mellan utpekade turistvägar samt de vägfarandes respektive näringslivets intressen saknades länge i Sverige och så sent som 2007 då rapporten Turistvägar och näringslivsutveckling VTI notat 6 2007, lades fram erhöll Trafikverket ökad kunskap om vilka frågor av vikt som finns att studera vidare inom det här området. Planeringsprocessen för ett turismanpassat vägnät hos Trafikverket är alltså precis i sin linda och det finns fortfarande kunskapsluckor beträffande t.ex. kunderna/brukarna. Förprojektet Alternativa vägar i Glasriket Förprojektet som varit medfinansierat av Europeiska Regionalfonden har pågått september 09 april 10. Projektet har initierats och drivits av Trafikverket (tid. Trafikverket). Trafikverket, Glasrikets kommuner (Emmaboda, Nybro, Lessebo och Uppvidinge) samt Glasriket AB har medfinansierat projektet med personliga insatser. Samverkansaktörer har varit: Linnéuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar och Regionförbundet Södra Småland via AB Destination Småland. Syfte med förprojektet var Att undersöka möjligheten till ett genomförandeprojekt som ska binda ihop besöksmål med attraktiva mindre vägar (skapa temavägar) som alternativ till de stora vägarna, för att synliggöra och skapa upplevelser som ger mervärde. Besöksmålen/ turistföretagen stöds och därmed den regionala utvecklingen (ex. kultur, äta/bo, shopping). De alternativa vägarna ska vara attraktiva och fungera för både bil, mc och cykel. Vad är gjort i förprojektet? Ett antal vägalternativ har inventerats och pekas ut som lämpliga slingor. Tre temavägar är föreslagna. Definierat vad vi menar med konceptet alternativa vägar. Omvärldsanalys. Vi har bl.a. identifierat vilka andra liknande initiativ som vi kan hämta inspiration ifrån. Marknadsundersökning via webbenkät. Vad tycker resenären om idén med Alternativa vägar i Glasriket? Informationsmöten med företagare i fyra kommuner Temaslingorna: Glasbruksslingan går mellan flera populära glasbruk med egen försäljning, Kostas berömda outlet, hantverksbutiker, studiohyttor m.m. Utvandrarslingan går genom en rik kulturbygd med minnen från den tid då många lämnade trakten för att söka lyckan västerut. Vilhelm Moberg har skrivit sina berömda böcker med rötter i bygden och många känner igen utvandrarfilmerna. Vildmarksslingan: i norra Glasriket finns skog och vattendrag med en känsla av riktig vildmark för den som vill uppleva naturen på nära håll.
Genom förprojektet kan vi konstatera: 1. Webbenkät Glasriket är välkänt i södra Sverige. Ca 9 av 10 känner till det. Ca 6 av 10 har även varit där. Iden med temavägar får ett positivt mottagande ca 4 av 5 av de som känner till Glasriket tycker att idén är intressant. Nästan lika många tror att de skulle åka någon av slingorna om dessa fanns vid nästa besök i Glasriket. Glasbruksslingan är det som lockar mest, främst bland kvinnorna. Männen föredrar Utvandrarslingan i första hand. Storstadsbor är mest intresserade av Vildmarksslingan. Bilen är det transportmedel är mest populärt för att åka temavägarna. Många kan tänka sig att cykla i området. Helst vill man ta bilen dit och sedan hyra en cykel på plats 2. Informationsträffar med företag och entreprenörer i området Våra Informationsträffar med företag och entreprenörer i regionen gav entydiga besked.: Det här är en jättebra idé, gå vidare! Vi är mycket intresserade, vägvisning och skyltning är ett av våra största problem, Äntligen kan vi börja samarbeta för att få turisterna att se andra delar av Glasriket än bara glasbruken osv. Vi hade mellan 20-30 entreprenörer vid var och en av våra fyra träffar. ( 9 Mars Emmaboda, 16 Mars Uppvidinge, 18 Mars Lessebo, 23 Mars Nybro) 3. Förankringsseminarium med politiker och beslutsfattare den 27 april Den 27 april genomfördes ett seminarium för att diskutera och besluta om fortsättningen på projektet. 39 personer deltog denna eftermiddag (deltagarlista bifogas). Seminariet resulterade i en total samstämmighet för att gå vidare med ett genomförandeprojekt. Majoriteten ansåg att Glasriket AB borde vara den naturliga projektägaren, vilket vi dock kunde konstatera inte var helt självklart. En preliminär budget presenterades och ytterligare annan medfinansiering än den föreslagna diskuterades. Tänkta medfinansiärer till genomförandeprojektet är förutom Europeiska Regionalfonden: Trafikverket, Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge kommun, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet södra Småland, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Genomförandeprojektet: Fysik Info Företag Sträcka Språk Vägvisning Kartor Illustr arbete Kvalitet Att finnas med Slinga Kartor Idé Digital Blad Ek insats Drift Ansvar Förvaltning Förvaltning
1. Projektidé/ Sammanfattande projektbeskrivning En slingrande grusväg med stengärdsgårdar och röda stugor är en exotisk miljö för utländska besökare och en annorlunda upplevelse för de flesta svenskar. Det tar lite längre tid att färdas, men vägen ger resan ett mervärde och blir ett alternativ till de vanliga transportlederna i kombination med kvalitativa besöksmål, det är tanken bakom projektet. Faktum är att: vägen kan leda till en eller flera attraktioner, vägen kan sägas binda samman en eller flera attraktioner, vägen kan utgöra utsiktsplats till en eller flera attraktioner och till sist att vägen i sig kan utgöra en attraktion. Glasriket är ett av Sveriges mest välbesökta turistmål. Här ligger 14 glasbruk samlade i fyra kommuner; Nybro-, Emmaboda-, Lessebo- och Uppvidinge kommun. Glasbruken är redan välkända besöksmål. Men här finns också mycket annat värt att besöka; fiske- och kanotmöjligheter, kulturminnen, gårdsbutiker, studiehyttor och mycket annat. Hit kan du komma med tåg, bil, buss, motorcykel eller cykel. Eller varför inte kombinera? Två av de fyra glasriketkommunerna vill tillsammans med Trafikverket driva ett genomförandeprojekt med en av de tre temaslingorna som grund. LRF och Linnéuniversitetet är samverkansparter utan att vara medfinansiärer. Syftet är att skapa en demoslinga som kan fungera som förebild vid utveckling av andra liknande besöksmål och temaslingor i regionen och kanske hela landet. Syftet är att binda ihop besöksmål runt slingan/ vägen och synliggöra befintliga och nya besöksmål. Resultatet ska bli fler besökare som också väljer att stanna längre än tidigare och därmed skapar en ökad efterfrågan av varor och tjänster. För turister runt Glasriket kan de natursköna delarna av vägnätet utgöra både en transportsträcka och en del i resans upplevelse och utmaningen i detta blir att utveckla det entreprenörskap som finns och inspirera till nytt entreprenörskap med vägen som sammanhållande länk. Samverkan är en nyckel För en fortsatt tillväxt inom turismsektorn är det viktigt att tillströmningen av turister till regionen fortsätter att öka. Detta kräver dock en långsiktig bearbetning av prioriterade marknader och målgrupper. Konkurrensen inom besöksnäringen är hård och kraven på tjänster och produkter inom turism ökar ständigt, framförallt beträffande ett lättillgängligt utbud av aktiviteter med innehåll. Förmågan att i samverkan möta de behov som finns på marknaden är därför avgörande. Varför denna temaslinga? Vi tror att det idag är svårt för turister att hitta till alla de fina attraktioner och besöksmål som finns i utanför de mest kända Glasbruken. Med en genomtänkt och samordnad marknadsföring; för att få turisterna att komma och genom ett proffsigt informationssystem (via IT/GPS/ mobil/ kartor och vägvisning) vill vi få dem att stanna länge och därmed upptäcka mer och spendera mer pengar. Vi vill: Locka hit fler turister, nationella och internationella Få dem att upptäcka andra besöksmål/ attraktioner Öka vistelsetiden Bredda målgruppsanpassningen Öka spenderingarna per gästnatt Förlängning av säsongen
Vilket ska resultera i att: Fler företag kan/vill etablera sig i anslutning Existerande företag kan expandera Nya arbetstillfälle 2. Syfte med projektet Syftet med projektet är att marknadsföra och kvalitetsbearbeta besöksmål, tillgänglighet och information/marknadsföring kring temaslingan. Slingan ska göra det ännu mer spännande att besöka Glasriketregionen eftersom den ger ett alternativ till de redan kända besöksmålen, bidrar till en bättre målgruppsanpassning och ett större totalt besöksvärde. Syftet är att projektet ska stödja den lokala turist- och besöksnäringen med mål att skapa tillväxt i såväl nya som etablerade företag och därmed nya arbetstillfällen. Syftet är också att främja ekonomisk utveckling såväl lokalt som regionalt genom att generera en utvidgad skattebas genom turisternas ökade konsumtion. Vidare är syftet också att stärka turismen från utlandet, det vill säga att stärka regionens export. Ett övergripande syfte är att genom turismbranschen öka den hållbara tillväxten i regionen genom att öka företagens konkurrenskraft. Den främsta utgångspunkten för att nå detta är att utifrån respektive destinations behov och möjligheter skapa en behovsstyrd utveckling av branschen med starkare reseanledningar till regionen. Projektet ska med hjälp av aktiviteterna förbättra möjligheterna till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar turismutveckling runt vägen samt därmed främja en till lika ekonomiskt hållbar tillväxt i regionen. Genom att jobba med hållbarhet och värdskap horisontellt i projektet utvecklas och förstärks reseanledningar. Med en gemensam evenemangsstrategi och ett parallellt arbete med analys och uppföljning tillsammans med forskningen skapas en hållbar tillväxt i regionens turismnäring. Projektets målsättningar ligger i linje med Lissabonstrategins uppsatta mål om hållbar tillväxt och jobbskapande. Detta går att följa igenom de dokument som finns på nationell och regional nivå ner till enskilda projekt (Nationell strategi för regional konkurrenskraft och tillväxt, Sveriges Handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning 2006-2008 samt det Regionala Tillväxtprogrammet och den regionala utvecklingsstrategin i berörda län). Ytterligare ett övergripande syfte är att hitta en modell/ metod mellan Trafikverk och näringsliv som turistsatsningar av det här slaget kan använda sig av framledes. 3. Projektets mål Ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och förbättrad livskvalitet helt i enlighet med huvudmålen för projektstöden i Landsbygdsprogrammet Vi vill skapa en temaslinga som ger resan ett mervärde och/eller ett egenvärde, samtidigt som den stödjer den lokala turist- och besöksnäringen så att fler turister kommer, vistelsetiden ökar och/eller spenderingarna per gästnatt ökar. Projektet ska genom sina aktiviteter bidra till att skapa fler varaktiga nya företag och arbetstillfällen för både män och kvinnor inom turismbranschen i regionen som även spiller över på andra sektorer och branscher. Hållbarhet och gott värdskap är begrepp som ska genomsyra alla aktiviteter i projektet.
Att en vägvisade temaslinga är etablerade och på plats i Glasriket Att en organisation för förvaltning av temaslingan finns på plats efter projektets slut Att det finns långsiktiga avtal med berörda väghållare och kommuner vad gäller drift och underhåll av vägen Att antalet besökande i Glasriket ökar med minst 3% under högsäsong varav minst hälften övernattar Att antal besökare utanför högsäsong ökar med minst 7% (maj och sept, okt) varav minst hälften är övernattande. Öka regionens synlighet och destinationernas dragningskraft både nationellt och internationellt. Förbättra tillgängligheten för de olika trafikslagen (bil, husbil, motorcykel och cykel) genom skapandet av mötesplatser, parkeringsytor och rastplatser på ett trafiksäkert sätt Att öka landsbygdens attraktionskraft och därmed människors möjlighet att leva och verka på landsbygden ur ett jämställt perspektiv Att minst ett företag har ökat sin lönsamhet tack vare temaslingan Att minst ett nytt företag ska ha etablerats till följd av projektet Att öka kvaliteten på värdskapet och kunskap och kompetens hos entreprenörerna runt slingan Att skapa en förbättrad kommunikation och nya arbetssätt mellan de deltagande samverkansaktörerna (näringsliv, kommun och Trafikverk) vilket bidrar till bättre ömsesidig förståelse. Att undersöka och föreslå en digital lösning för navigering, tydliggörande och storytelling kring temaslingan som koordineras med andra digitala lösningar i regionen Att bli en förebild för andra liknande projekt i landet När projektet är slut vill vi kunna erbjuda en temaslinga som: är attraktiv och trafiksäker med lagom stor trafikmängd för att trafikanten ska kunna njuta av vägen/ omgivningen har en arkitektur med regional prägel och som understödjer turisternas upplevelser erbjuder ett kvalitativt och bra serviceutbud längs eller bra vägvisat till i nära avstånd från vägarna, exempelvis bensinstationer, dagligvarubutiker, kiosker samt serverings- och övernattningsställen har gott om parkeringsplatser och andra faciliteter på utvalda platser har bra rastplatsmöjligheter har ett gemensamt vägvisningssystem och skyltsystem som rör matställen, boende och attraktioner m.m. har bra tillgång till toaletter har kvalitetssäkrade företag/ verksamheter längs med vägen. har en plan över vad som gäller för att få vara delaktig i slingan (kvalitetssäkring, skyltning mm) Bieffekter av genomförandeprojektet: Inspirera till nytänkande när det gäller regional samverkan och samordning Hitta nya samarbetsformer när det gäller turist- och besöksfrågor (t ex. Trafikverket turistnäringen, regionala - och kommunala turistföreträdare, kulturinstitutioner, universitet och högskola, andra myndigheter m fl.) Om detta projekt slår väl ut, så är planen redan från början att metoder och modeller ska implementeras även på annat håll inom Trafikverket.
4. Projektets målgrupp Företag i besöksnäringen Boende i aktuellt område som kanske har en affärsidé i vardande och som kan få vingar av att befinna sig runt och i närheten av slingan Turister/besökare i regionen - såväl de som redan besöker, som nya. Företrädare för näringsliv, kommun och Trafikverk Turistföretag och entreprenörer i anslutning till turismbranschen i regionen är den primära målgruppen för projektet. Det är ju i företagen som möjlighet till nya arbetstillfällen, kompetens-, utvecklings och tillväxtmöjligheter finns. I den lite vidare kretsen återfinns företag inom branscher som indirekt har nytta av en fortsatt positiv utveckling inom turismbranschen som t.ex. handel, service och byggbranschen. För att nå företagen är destinationernas roll central eftersom det ur besökarens perspektiv som regel är destinationen och de reseanledningar och kvaliteter som finns där som avgör hur besökaren väljer. Att stärka destinationerna är därför ett sätt att medverka till en utveckling i den primära målgruppen, dvs. företagen. Under förprojektet har vi som nämnts tidigare genomfört ett antal informationsmöten och andra kommunikationsinsatser gentemot Glasrikets kända och okända turistaktörer, dvs. företag, affärer, föreningar, leverantörer, organisationer, myndigheter etc. som på något sätt möter eller berörs av regionens gäster i sin verksamhet. Efter att berörda aktörer identifierats och informerats om projektet, dess syfte och möjligheter, så erbjuds de successivt att på olika sätt delta i projektet genom t.ex. gemensam affärs-, marknads- och produktutveckling, marknadsföring och försäljning. Här kommer vi att samverka med t.ex. Glasriket och andra projekt och aktörer i regionen så som t.ex. Vinst samt samarbete med Visit Sweden och regionens turistaktörer. 5. Projektorganisation/ vilka ska genomföra projektet Styrgrupp: Weronica Stålered, Emmaboda kommun Kicki Svensson, LRF Helen Karlsson, Lessebo kommun Lena Dager-Hultman, Trafikverket Bo Svensson, Trafikverket Bertil Jonsson, Trafikverket Helena Skans, Trafikverket Per Pettersson-Löfquist, Linnéuniversitetet Projektgrupp : (Se även exelbudget) Weronica Stålered, Emmaboda kommun Kicki Svensson, LRF Helen Karlsson, Lessebo kommun Lena Dager-Hultman, Trafikverket
6. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektet kommer att ske i nära samverkan mellan de deltagande kommunerna och Trafikverket. Kommunerna kommer att vara representerade i projektet med en person ifrån näringslivs-/turistkontoret, men även andra kommunala och offentliga tjänstemän kommer att involveras i projektet i varierande grad. Projektet ska arbeta med att utveckla en temaslinga runt Emmaboda Lessebo för att skapa ett mervärde för turistföretagen i regionen. Vi ska lägga stor vikt vid att klarlägga hur sträckorna ska profileras och arbeta med kvalitetsaspekter och kompetensutveckling (bl.a. i samverkan med projekt VINST) och tillsammans med entreprenörerna runt vägen. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning diskuteras och etableras den för projektet gemensamma målbilden i huvudsak i referensgruppen. Projektet kommer att stimulera till och initiera delprojekt, t.ex. avseende destinations- och produktutveckling, men kommer också i hög grad att arbeta efterfrågestyrt, dvs. det måste finnas ett tydligt och väl förankrat intresse lokalt för medverkan i olika aktiviteter för att ett arbete ska påbörjas. Målet är att genom projektet bidra till utveckling av kommunernas reseanledningar och destinationer och för att nå detta krävs aktiviteter på lokalplanet som hänger samman med projektets övergripande målsättning och värdegrunder, värdskap samt ekonomisk, miljömässigt och socialt hållbar utveckling. Arbetet inom projektet utgår i hög grad från ett processorienterat arbetssätt där det är viktigt med ett tydligt ledarskap som bygger på kommunikation och som utgår från en gemensam utgångspunkt, målbild och bild av vilka resurser som krävs. Den gemensamma utgångspunkten tydliggörs genom t.ex. en SWOT-analys, en metod som ofta används i samband med destinationsutvecklingsarbete. Mot bakgrund av analysen kan sedan den handlingsplan med delmål, tidplaner, ansvarsfrågor, ekonomi etc. som krävs utvecklas. För att de olika aktiviteterna i projektet ska styra mot den övergripande målbilden, kommer kontinuerliga möten med alla involverade att genomföras under ledning av projektchef och projektledaren. 7. Erfarenheter från tidigare projekt Under förstudien undersökte vi ganska noga andra projekt och initiativ vars erfarenheter vi kommer att ta tillvara. När det gäller temaslingor så finns det bl.a. Den gyldne omvei i Norge http://www.dengyldneomvei.no samt Sinnenas väg i Östersund http://www.sinnenasvag.se/menu.html där vi har, och kan, hämta mer inspiration och kunskap. När det gäller destinationsutveckling har vi tänkt oss att samverka med projekt Vinst http://www.regionforbund.se/sv/verksamheter/besoksnaring/aktuellt-om-projekt- Vinst/ hos Regionförbundet i Kalmar samt Destination värd att investera i 2013 i Värmland där man jobbar med affärs och produktutveckling. Naturlig samverkan blir också med det av Trafikverket initierade projektet Sydostleden- på Cykel från Simrishamn till Växjö http://www.rfss.se/site/sydostleden.aspx där Regionförbundet södra Småland numera är projektägare samt trafikverkets utvecklingsprojekt Pausslingor http://www20.vv.se/fudinfoexternwebb/pages/projektvisany.aspx?projektid=2001. Vi kommer också att söka samverkan och samordning i de delar av projektet som handlar om att undersöka hur vi på bästa sätt förenklar för besökaren med digitala hjälpmedel och applikationer. Självklart sker ett nära samarbete med övriga projekt i Glasriket som har koppling till turism och besöksnäring.
8. Koppling till det regionala näringslivet Projektet utgår från turismnäringens behov och näringslivet har därmed en central roll i projektet. Det finns ett behov av att stärka samordningen mellan de aktörer som idag är verksamma inom besöksnäringen samt att rikta framtida insatser mot gemensamma mål. Vi vill ta avstamp från tidigare resultat från projekt i regionen och bygga ett projekt som kommer att använda sig av forskning och där fokus kommer att ligga på en ökad internationalisering och användning av ny teknik kopplat till besöksnäring. Med denna bakgrund kommer det krävas en högre kvalitet och ett större kvalitetstänk vilket kommer att möjliggöras och säkras med ett starkare och mer strukturerat samarbete. Sambandet mellan hållbar utveckling och lokal/regional utveckling har också en central betydelse i projektet. Regional utveckling är i många fall en förutsättning för turism- och destinationsutveckling eftersom den är beroende av lokala aktörer som kan förvalta och utveckla sina näringar. Dessutom kan turism- och destinationsutvecklingen bidra till regional utveckling genom t.ex. att skapa förutsättningar för tillväxt och jobbskapande. En attraktiv miljö lockar också till sig boende och företagande. Utöver styrgruppen så kommer även andra representanter för länets kommuner, näringsliv och turistorganisationeratt involveras och vara delaktiga i projektet. Vi kommer även i projektet att söka samverkan med de organsiationer som jobbar som främjare av nyföretagande i regionen i vårt arbete med att skapa grogrund för nya företag. 9. Utvärdering Projektet ska utvärderas för att dra nytta av det som har gjort inför framtida satsningar. 10. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Inventering och kartläggning av de tre temaslingorna finansieras och genomförs av experter från Trafikverket under vår-höst 2010. Startdatu m Slutdatum Rubrik 20100301 20101131 Trafikverket finansierar Projektperiod 2011010 1 2013123 1 Etablera projektgrupp och styrgrupp samt definiera hur 20110101 20110230 Administration vi ska arbeta under projektet Uppdatera och samverka med andra projekt i regionen såväl turistprojekt som IT projekt för att kunna dra nytta (ex. Vinst och Delta Garden) Att stödja kommunerna och Glasriket i deras arbete med att paketera och marknadsföra Temavägen som ett intressant alternativ till traditionella transportleder 20110101 20110601 Administration 20110101 20121231 Administration Bilda en organisation som ska förvalta temaslingan under och 20110101 20121231 Administration/
framförallt efter projektets slut. Knyta relevant forskning till projektet (ex. VTI och Linnéuniversitetet). Informera och söka stöd hos respektive läns ansvarige för såväl turism som kulturarv Drift och underhåll avtal mellan kommunerna och trafikverket Allmäna vägar inventering mm Enskilda vägar kontakta markägare skriva avtal förvaltning mm Definiera och genomföra fysiska åtgärder som ska sättas in för att besöksmålen och företagen efter vägen ska få ännu fler besökare (ex mötesplatser). Klargöra roller. Få till stånd långsiktiga avtal med berörda väghållare med enskilda vägar (ca 20st) och kommuner. Börja med att samla alla till ett informationsmöte i samverkan med LRF. Ökad belastning? Justera deras driftsbidrag? Att dels skapa tre nya informationsplatser och dels utnyttja befintliga gärna kopplat till där man förs in på slingan från de stora lederna. Kommunen sammanställer och kompletterar kartläggning av deltagande entreprenörer i projektet utifrån olika kriterier Arbeta med att säkra kvalitetsnormer för att få vara med runt slingan Presentera idén för företagen via informationsmöten eller liknande Workshop riktat mot företagen kring slingan, med inspiration ifrån andra temaslingor och liknande projekt (ex Humleslingan och Stenvägen). Glasrikets varumärkesplattform Värdskap Informera och marknadsföra projektet till regionens företrädare som jobbar med nyföretagande för samverkan kring nyetableringar runt slingan Undersöka, skapa och föreslå tillgängliga och spännande kombinationer mellan temaslingan/ entreprenörer och den nya tekniken (IT/GPS/etc). Scanna marknaden efter teknik. Att undersöka och föreslå en digital lösning för navigering, tydliggörande och storytelling kring temaslingan som koordineras med andra digitala lösningar i regionen. Att kunna skriva ut och uppdatera karta. Vägvisningsplan och skyltar, utformning och finansiering mm Se till att vägvisning och skyltning kring slingan kommer på plats. Ta fram en policy för deltagande och finansiering, tillstånd mm. Fysiska åtgärder 20110101 20111231 Administration 20110101 20111231 Administration 20110808 20120808 Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder 20110101 20111231 Fysiska åtgärder 20110101 20121231 Fysiska åtgärder 20110101 20121231 Fysiska åtgärder 20110101 20110601 Näringsliv Näringsliv 20110401 20110901 Näringsliv 20110301 20110601 Näringsliv Näringsliv Näringsliv 20110101 20120101 Näringsliv 20110101 20121231 Teknik Vägvisning 20110101 20121231 Vägvisning
11. Plan för resultatspridning Resultatspridning och erfarenhetsutbyte kommer att ske ifrån första dagen. Från Trafikverket region sydösts sida ingår projekt Temavägar i glasriket som ett av fyra projekt i ett större paraplyprojekt med turistanknytning vid namn TUVA därför sker det ett kontinuerligt och ömsesidigt utbyte av kompetens och erfarenheter. Vi kommer också att medverka vid olika seminarier och konferenser för att sprida erfarenhet samt att ta fram en projektrapport som kan användas för inspiration av såväl företag som Trafikverk och kommuner. 12. Övergång till ordinarie verksamhet Förväntad verksamhet efter projektperioden Vi förväntar oss att tillsammans med kommunerna ha implementerat och byggt upp en plattform för gemensam utveckling och drift av entreprenörskapet och turismen runt temavägen. Ett antal företag ska ha startas och nya arbetstillfällen skapats runt vägen De företag som redan finns ska uppleva att de får fler besökare och att de stannar längre och spenderar mer En ökning av turister som använder och upplever den alternativa vägen och därmed Glasriket Ett ytterligare stärkt regionalt samarbete och en tydligare övergripande strategi för att öka konkurrenskraften, antalet företag och antalet sysselsatta inom regionens turismnäring är ett förväntat resultat. I det förväntade resultatet finns ett tydliggörande av roller och uppdrag och en hållbar form för organisering och finansiering av både det regionala samarbetet mellan aktörerna och av destinationernas arbete. Detta ska ske inom projektets tidsram på tre år. Erfarenheter från tidigare och angränsande projekt ska utvecklas och förädlas. Projektet ska samordnas med destinationernas och regionens arbete inom marknadskommunikation och varumärkesbyggande vilket därmed bör ge en tydligare profil, med utgångspunkt från destinationernas behov och marknadens efterfrågan. Organisationsform och finansiering av det fortsatta arbetet ska ha vuxit fram. Forskningen har en central roll för att öka kvaliteten inom turismnäringen, både i ett övergripande regionalt perspektiv och på destinations- och företagsnivå. Projektet skaffar sig genom samarbetet med Linnéuniversitetet en unik resurs som säkrar tillgång till relevant kunskap. FoU verksamheten ska även efter projektperioden på ett självklart sätt ingå i projektets nätverk Förväntade effekter på sikt Framgångsrika och tydliga destinationer tydliggör också bilden av den större regionen. Destinationerna och branschen som helhet ska som en effekt av projektet ha tagit viktiga steg mot en högre grad av hållbarhet i olika avseenden, inte bara miljömässigt. Ett gott värdskap ska ännu tydligare än i dag ses som en självklar del i näringen vilket också resurser avsätts till i de enskilda företagen. En högre grad av internationalisering ger fler gästnätter och ökad omsättning men internationaliseringsarbetet i sig för också med sig krav på både en produkt- och kvalitetsutveckling i och med de nya krav som nya marknader och gäster ställer. Detta gagnar branschen som helhet, oavsett varifrån gästerna kommer.
Aktiviteterna i projektet ska bidra till säsongsförlängning och en högre grad av året runtturism. Insatser av olika slag inom näringen, inkl investeringar, ska alltmer bygga på långsiktighet, ökad tillgänglighet i flera avseenden och för olika grupper och möjligheten till nyttjande under så stor del av året som möjligt. Projektet ska också ha bidragit till att tydliggöra behovet av ett antal strategiska investeringar även om investeringarna i sig ligger utanför projektet. 13. Horisontella kriterier Vilken påverkan har projektet på jämställdhet? 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inom projektet? Vi kommer att redovisa all statistik könsuppdelad vad gäller andelen företag som kontaktas och andelen entreprenörer som får stöd etc. En strävan är också att styr och arbetsgrupperna ska ha en jämn könsfördelning. Vi kommer att i allt vi gör beakta jämställdheten som en viktig faktor. 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? Särskilt riktade informationsinsatser ska genomföras inom projektet riktade till nätverk med kvinnliga företagare och kvinnor som driver småskalig verksamhet inom området. Vi vill uppmuntra kvinnliga företagare att våga satsa på nya idéer och till att fler kvinnor ska inspireras att starta företag. 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdheten? Vid de vägar och stopp som väljs ut är det dels av vikt att de företräder besöksmål intressanta ur såväl kvinnlig som manlig synvinkel. 4. Hur kommer projektet kvinnor och män tillgodo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc? En ökning av tillväxt och sysselsättning är positiv ur ett jämställdhetsperspektiv, då turismnäringen uppvisar en hög andel kvinnor, både som anställda och som företagare. Vilken påverkan har projektet på integration och mångfald? 1. Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? Turismen är den näring som anställer flest av de nya svenskarna, dvs. människor med invandrarbakgrund. Inom t.ex. hotell o restaurang har 38% invandrarbakgrund. Satsningen kommer bl.a. att innebära dels att vi behöver anlita företag med utländska ägare som översättningshjälp eftersom vi behöver använda flera språk på webb, i broschyrer och vid skyltning, dels att vi kommer att stimulera företagare med utländsk härkomst att engagera sig i projektet. Vårt mål är att kunna inspirera nya eller etablerade entreprenörer med utländsk härkomst att delta i projektet. 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller integration och mångfald? Vid all rekrytering till projektetet skall särskild hänsyn tas till mångfalds- och integrationsperspektiv. 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? I vårt projekt ser vi landskapet och vägen som en resurs för entreprenörskap samtidigt som det är en tillgångar som alltid är och bör förbli kollektiv och gemensam och som i ett demokratiskt samhälle ska kunna delas av alla och vara tillgängligt för alla. Det måste således utvecklas nya förvaltningsformer, nätverk med mera som kan hantera sammankopplingen mellan privat nyttjande och gemensamma tillgångar. I skapandet av detta kommer en diskussion om mångfald och integration att vara nödvändig.
4. Hur kommer projektet olika grupper tillgodo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc? Vi planerar en samverkan med ALMI och deras företagarsatsning på invandrare. Vilken påverkan har projektet på miljön? 1. Vilka mätbara mål finns avseende miljö inom projektet? Det ligger underförstått i ett projekt kring en temaslinga och attraktiva miljöer att vi värnar om vår miljö och vårt natur och kulturarv. Idéer som stärker en positiv miljö och ett generellt hållbarhetsperspektiv, samt skapar eller utgår från ett miljövänligt resande och hållbart brukande av vår miljö kommer att prioriteras. Vi kommer att redovisa vilken eventuell miljöpåverkan våra insatser i genomförandeprojektet har på miljön. 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller miljön? Vi kommer att lägga in miljö och hållbarhet i våra planerade aktiviteter 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter miljön? Ge regionens besöksnäring ytterligare en dimension genom att ge bättre förutsättningar för en ökad hållbarhet och ett bättre regionalt värdskap. Att bygga upp en framgångsrik infrastruktur och organisation kring destinationerna, som efter genomförandeprojektets slut har funnit en hållbar form avseende såväl inriktning som organisation och finansiering. I detta projekt ser vi naturen och miljön kring vägen som en resurs för entreprenörskap, vilket gör att vi autmatiskt vill värna densmma. 4. Har projektet påverkan på något Natura 2000-område? Vi kommer att ta hjälp av experter på länsstyrelserna i de fall vi kommer i kontakt med ett Natura 2000 område. Tillgänglighet/transport Viktiga parametrar Starkt förenklat kan man vanligtvis säga att följande tre parametrar är centrala delar i turistprodukter: 1. Tillgänglighet 2. Faciliteter 3. Attraktioner /besöksplatser Att producera tillgänglighet till specifika attraktioner, aktiviteter och produkter, är i många fall den viktigaste aspekten vid turistproduktion. Detta är också relevant för Trafikverket. Tillgänglighet handlar särskilt om transportinfrastruktur, bland annat vägar och färjeförbindelser inklusive parkeringar invid vägen. Betydelsen av åtkomst varierar, men är framförallt avhängigt typen av resmål/besök. Det säger också mycket om vilken typ av transportmässig image ett område har, alltså på vilket sätt besökarna värderar åtkomstmöjligheten. Det mentala avståndet samvarierar inte alltid med avstånden mätt i kilometer eller transporttid. Tillgängligheten handlar dessutom om transportteknologi och om hur resan är socialt organiserad. Tillgänglighet/transport Transport är alltså en viktig del av turismen, men uppfattas inte alltid som en viktig del av människors semester. För bilturisterna är vägnätet och färjeförbindelser aspekter av vägnätet, som särskilt påverkar semestrandets rörliga mönster på så sätt att det både möjliggör och sätter gränser för hur och på vilket sätt man kan resa. Exempelvis ger nya väg- och färjeförbindelser ofta upphov till nya rutter och resmönster och detsamma kan även gälla ändringar av ett utbud riktat till turister, såsom övernattning och servering.
I diskussionerna om vägnätets betydelse för näringsutveckling, har fokus ofta legat på näringslivets transporter avseende transport av råvaror till produktionsplatser och transport av färdiga produkter till konsumenterna. Näringslivets behov har ofta definierats som framkomlighet, det vill säga kortare körtid genom högre fordonshastighet samt en effektiv och snabb vägtransport. Tjade (1994) framhäver att turismhänsyn hitintills har varit underordnad framkomlighetshänsyn, eller som det vanligen uttrycks inom vägsektorn: transportekonomiska hänsyn har vägt tyngst. Ett sådant sätt att uttrycka sig på säger lite om varför turismhänsyn många gånger får stryka på foten. Man kan räkna med att det fortfarande finns brister vad gäller kunskapsbasen och metoder för att kunna värdera nyttan av olika trafiklösningar som visar turismhänsyn. Men i de fall sådana värderingar är utförda framstår en god transportekonomi som synonymt med kort transporttid (Tjade 1994). På en årsbasis har många vägar en stor andel turister och fritidsresande bland trafikanterna. Av denna anledning kan man i hög grad tala om trafikledernas turismfunktioner. Sådana turismfunktioner står delvis i motsättning till vanliga trafikmässiga hänsyn såsom framkomlighet, bland annat genom att de sightseeingorienterade turisterna önskar en måttlig körhastighet för att kunna uppleva omgivningarna. Många gånger upplever turister en minskad restid som negativt, speciellt då det samtidigt innebär hög hastighet och/eller mindre intressant utsikt (Jacobsen & Grue 1997:28 32). Mycket tyder på att en framtidsanpassad transportpolitik som ämnar främja näringsliv därför måste utgå från en bredare definition av näringslivets intresseområde. På såväl ett regionalt som ett lokalt plan kan en nyskapad turism också vara trafik som är överförd från ett område till ett annat. Men det kan också vara ett resultat av att turisterna vistas längre tid inom området och i en högre grad efterfrågar lokala erbjudanden än vad de annars hade gjort. En ökad vistelsetid på en plats kan vara resultatet av att turistvägen i en högre grad än tidigare fungerar som ett upplevelseinstrument och i mindre grad som ett transportmedium. En förutsättning för en ökad vistelsetid är att det finns ett tillfredställande övernattnings- och serveringsutbud i området. Omfattningen av den eventuella värdeökningen till följd av en turistväg är avhängig följande förhållanden: Omfattningen av nyskapad trafik till följd av en bättre och/eller bättre känd turistvägsprodukt, tillräcklig marknadsföring och eventuella synergieffekter av övriga attraktioner inom området Förbättra vägsträckorna vad gäller upplevelser så att turisterna finner vägsträckorna intressanta och att det finns aktivitetsmöjligheter som gör att de kommer att tillbringa en betydlig del av sin tid vid dessa Utbud av övernattnings-, serverings- och detaljhandelstjänster (inklusive bensinstationer) i området Upprätthållande av marginellt liggande serviceutbud samt andra lokala aktiviteter av betydelse för turismen Attraktiva temavägar i Glasriket. Inom Glasriket finns det, utöver glasbruksbesök, även andra attraktioner som lockar turister. Naturen och samhällena i det här området inbjuder exempelvis till cykelturer, jakt och fiske, övrig shopping, rastmöjligheter i vackra miljöer mm.
Vägvisning och turistvägar Det finns idag en viss otydlighet hos allmänheten när det gäller vägvisning av olika typer av turistvägar det finns därför ett behov av att beskriva och renodla de olika möjligheter som finns inom gällande regelverk: namnsatt väg eller turistväg. Turistvägar skyltas sedan några år tillbaka i Sverige med bruna skyltar. Brunskyltning är emellertid inte friktionsfritt, problem uppstår t.ex. då verksamheter och attraktioner läggs ner eller försvinner vem ansvarar för då för att de tas bort?- och frågor kring kvalitet t.ex. produkten/tjänstens kvalitet samt tillgänglighet/ öppettider. Det kan konstateras att det saknas en tydlig samordning kring turistvägarna och att detta med samverkan mellan vägverk, kommuner och näringsidkare kan förbättras avsevärt. Här finns mycket att göra och säkert också mycket att lära. Förprojektet avser att göra en överblick över Europa och se var, förutom i Norge, vi kan ha kompetens och ideer att hämta.