Information om bemanningsbranschen

Information om bemanningsbranschen Vår bransch sätter årligen 172 000 personer i jobb via personaluthyrning, omställning och direkta rekryteringar. En beskrivning av bemanningsbranschen och dess roll på arbetsmarknaden. Hur matchningen står i centrum för verksamheten och hur branschen underlättar naturliga variationer och löser organisationsproblem samtidigt som branschen tränger undan påhuggsjobb. Branschen skapar riktiga jobb. Vi besvarar frågan vilka som är de bemanningsanställda och hur jobben är utvecklande. Det är en välreglerad bransch, med ordning och reda som finns i alla branscher. Det beskrivs varför inhyrning är viktigt för kunderna och om att långa avtal möjliggör den svenska bemanningsmodellen. LAS och återanställningsrätten behandlas och avslutningsvis besvaras frågan varför det behövs bemanningsföretag. 1 av 10

Hur fungerar bemanningsbranschen? Bemanningsföretag hittar rätt person till rätt arbetsuppgift genom att hyra ut, rekrytera och ställa om medarbetare. Bemanningsföretag hjälper arbetsgivare att hantera behov av flexibilitet och att lösa organisationsproblem. Bemanningsföretag behövs för att hantera arbetsmarknadens utmaningar och för att möta den globala konkurrensens krav på snabba förändringar, för att skapa jobb och för att förbättra matchningen mellan jobb och jobbsökande. För medarbetarna är bemanningsföretag den bästa och mest långsiktiga arbetsgivaren vid arbetsuppgifter som kräver flexibilitet. Genom att sammanfoga flera arbetsgivares behov kan bemanningsföretag skapa en trygg och fast anställning. Bemanningsföretag skapar riktiga jobb, erbjuder trygghet och kollektivavtal - och tränger ut korta anställningar och svartjobb. Matchningen i centrum Bemanningsföretag finns över hela Sverige. Medlemsföretagen i branschföreningen Bemanningsföretagen har totalt 1 300 kontor i landet. Tjänsterna består av alla typer av personalförsörjning; personalinhyrning, rekrytering till anställning hos kund, drift av en hel avdelning samt omställning till nytt jobb. Bemanningsföretag jobbar dagligen med att matcha rätt individ med rätt jobb. Bemanningsföretag hyr ut medarbetare till arbetsgivare i alla sektorer. Företagen intervjuar tusentals kandidater varje år, och kartlägger behoven hos arbetsgivare i hela landet. 135 000 personer jobbade i branschen 2013. Idag står inhyrning för den största delen av verksamheten och omfattar 88 procent av omsättningen i branschen. Företagens största verksamhetsgren är att förse svensk industri med kompetens. Entreprenader, det vill säga när kunden outsourcar både bemanning och arbetsledning till ett bemanningsföretag, utgör 6 procent av branschens omsättning. Bemanningsföretag jobbar även med omställning att hjälpa människor vidare som lämnar ett arbete och behöver finna vägen till ett nytt. Omställningstjänster och rekryteringstjänster utgör 3 procent vardera. Underlättar naturliga variationer Årstidernas växling, hög- och lågkonjunktur, sjukskrivningar eller luckor när någon slutar arbetsgivare har alltid haft behov av flexibilitet, men behovet ökar när den globala konkurrensen ökar. Bemanningsföretag ger flexibilitet genom att snabbt hitta rätt person när behov uppstår och genom att mer effektivt hantera kunders naturliga variationer. Det gör det möjligt för våra kunder att enkelt och till en lägre kostnad hantera plötsliga kompetensbehov vilket i sin tur gör dem bättre rustade att klara konkurrensen. Två tredjedelar av alla arbetsgivare har någon gång anlitat ett bemanningsföretag. Åtta av tio av dessa säger att det är viktigt att ha möjlighet att hyra in personal. Om det inte gick att hyra in skulle en fjärdedel av företagen tvingas tacka nej till uppdrag, tillverka 2 av 10

färre produkter eller flytta produktion utomlands. Alternativet till bemanning skulle därmed ha varit färre jobb, lägre produktivitet och flytt av fler verksamheter utomlands. Löser organisationsproblem När en ny arbetsuppgift behöver organiseras snabbt är det ofta bemanningsföretag som gör jobbet. Bemanningsanställda rycker till exempel ut när myndigheter får nya arbetsuppgifter eller när ny infrastruktur ska sjösättas och skötas. Att snabbt kunna hantera förändring är ett måste i den globala konkurrensen. När bemanningsföretag hanterar behovet av flexibilitet och rekrytering så kan kunderna fokusera på sin kärnkompetens och göra det de är allra bäst på. Svensk industri har under de senaste åren successivt bytt ut egna visstidsanställda till förmån för riktiga jobb i bemanningsbranschen. En anledning är att det sänker administrationskostnaderna för att hantera personalfrågor och säkerställer att det alltid finns kompetens en annan är att det skapar en tryggare arbetssituation för de anställda, eftersom de ges tillgång till en större arbetsmarknad med bättre förutsättningar för tillsvidareanställning. Tränger undan påhuggsjobb Studier visar att bemanningsföretag tränger undan svartjobb, påhuggsjobb och visstidsjobb. Det kan handla om påhuggsjobb i hamnar, deltidsanställda i Landstingen, kommunala bemanningspooler och springvikariat i mediabranschen. Genom att sammanfoga flera arbetsgivares behov av flexibilitet kan bemanningsföretag skapa en trygg och fast anställning. Skapar riktiga jobb Våra anställda har riktiga jobb och omfattas av kollektivavtal. De omfattas av samma försäkringar och förmåner som andra på samma arbetsplats. Deras lön sätts utifrån genomsnittslöner i branschen där de jobbar (på LO-området), eller individuellt inom ramen för kollektivavtal för tjänstemän. De har rätt till semester, semestertillägg, tjänstepension och försäkringar. Och de omfattas av LAS och MBL precis som hos övriga anställda på arbetsmarknaden. Bemanningsföretag skapar dessutom helt nya jobb. Varje dag är personer från bemanningsföretag ute hos arbetsgivare över hela landet och övertygar dem om att anställa för att höja produktiviteten. En tredjedel av våra kunder menar att alternativet till en bemanningslösning hade varit att inte anställa någon alls. Bara 19 procent av de arbetsgivare som anlitar bemanningsföretag menar att egna tillsvidareanställningar hade varit ett alternativ till att hyra in. Bemanning påverkar därmed sällan fasta anställningar hos kunden. Bemanningsanställningar är dessutom lika mycket fasta anställningar som de skulle varit hos kunden. Vilka är de bemanningsanställda? Bemanningsföretag underlättar för den som inte har egna kontakter, och rekryteringar sker på meriter och kompetens. Därför rekryteras också fler personer utanför arbetsgivarnas egna nätverk fler yngre, fler utlandsfödda och fler äldre. Många ungdomar får sin första anställning i ett bemanningsföretag, som extrajobb vid sidan av studierna eller som första jobb efter examen. 37 procent av medarbetarna är 18-24 år 3 av 10

jämfört med 11 procent i arbetsmarknaden totalt. Genom bemanningsjobb får ung arbetslivserfarenhet och provar samtidigt olika yrkesroller. Ungdomar som var anställda inom bemanningsbranschen hade åtta år senare en sysselsättningsgrad på 85 procent, vilket är högre än motsvarande siffra för hela arbetsmarknaden, som är 81 procent. Även för utlandsfödda är det lättare att få jobb i bemanningsbranschen än i andra branscher. Andelen utlandsfödda är 13,4 procent jämfört med 9,7 procent i arbetsmarknaden totalt. Många arbetslösa tar första steget in på arbetsmarknaden genom bemanningsjobb, en tredjedel av de som jobbar i bemanningsbranschen kom direkt från arbetslöshet. Vägen från arbetslöshet till anställning är snabb. 46 procent av de som jobbar i branschen hade fått ett nytt arbete inom en vecka efter att de sökt till ett bemanningsföretag. Ett utvecklande jobb Bemanningsanställda har en trygg anställning hos en arbetsgivare bemanningsföretaget. Men uppdragen kan variera, och att vara på olika arbetsplatser ger ett stort nätverk. Av de som jobbar i bemanningsbranschen har åtta procent varit anställda längre än fem år. Jobb i bemanningsbranschen ger karriärutveckling och ett konkurrenskraftigt CV. Var tredje medarbetare har valt bemanningsbranschen för att få se olika arbetsplatser och skaffa mångsidig erfarenhet. Medarbetarundersökningar med nästan 4 000 anställda i branschen visar att bemanningsanställda trivs på jobbet. Åtta av tio är ganska eller mycket nöjda med innehållet i sitt arbete. Sju av tio skulle rekommendera jobbet till en vän. Sju av tio tycker också att de kunnat utveckla och utnyttja sitt kunnande i jobbet som inhyrd. Många gånger slutar uppdraget med att den bemanningsanställde erbjuds anställning hos kunden. En naturlig utveckling av förhållandet mellan inhyrd och kund, när kunden inser att kompetensen behövs permanent. För pensionärer erbjuder jobb inom bemanning möjlighet till att vara fortsatt aktiv på arbetsmarknaden och att utöka pensionen med extrainkomster. En välreglerad bransch Anställningsvillkoren i bemanningsbranschen styrs av samma regelverk som i alla andra branscher. Hit hör arbetsmarknadslagarna som LAS, MBL och diskrimineringslagen. Sedan 2013 finns också uthyrningslagen, som är Sveriges sätt att införa EU:s bemanningsdirektiv. Uthyrningslagen ger kunderna skyldighet att ge den inhyrda tillgång till gemensamma anläggningar på arbetsplatsen, exempelvis matsal att värma och äta medhavd mat i, omklädningsrum eller egna transporter på samma sätt som de anställda i kundföretaget. Bemanningsföretagen har kollektivavtal med de flesta fackförbunden på svensk arbetsmarknad. Anställningsformerna är i grunden samma som hos alla andra arbetsgivare, vilket innebär fast/tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning. För arbetare har Bemanningsföretagen kollektivavtal med samtliga 14 fack inom LO. För tjänstemän med 4 av 10

Unionen och Akademikerförbunden. Inom vårdsektorn finns kollektivavtal med Vårdförbundet och Sveriges Läkarförbund. Precis som i alla andra branscher är det kollektivavtalet i kombination med det egna anställningsavtalet som styr när och var individen har skyldighet att jobba. Arbetstiderna är samma för de inhyrda som för kundens anställda. De anställda har alltid en garantilön i botten, men hur mycket man är uthyrd påverkar lönen i positiv riktning. Det händer att bemanningsanställda är mellan uppdrag en kortare tid. Då får konsulten lön utan att behöva jobba, men måste vara tillgänglig för uppdrag. Bemanningsanställda har samma rätt till semester som alla andra. Man har också rätt att vara tjänstledig till exempel för studier och föräldraledighet. Kunden och bemanningsföretaget delar ansvaret för de inhyrdas arbetsmiljö. Bemanningsföretaget har ett övergripande ansvar för att kontrollera att de anställda har en god arbetsmiljö hos kunden, medan kunden har arbetsmiljöansvaret på själva arbetsplatsen. För att det ska fungera har bemanningsföretaget och kunden en dialog om saker som arbetsuppgifter, skyddsutrustning, särskilda krav på kompetens och behov av medicinsk kontroll. Bemanningsföretag har samma försäkringar för sina anställda som övriga företag på den privata arbetsmarknaden, det vill säga pensionsförsäkring, tjänstegrupplivförsäkring, arbetsskadeförsäkring, sjukförsäkring och omställningsförsäkringar. För bemanningsföretag utan kollektivavtal styrs arbets- och anställningsvillkoren av uthyrningslagen. Bemanningsföretagens medlemmar har kollektivavtal och för deras anställda gäller reglerna i avtalet. Ordning och reda Bemanningsföretagen har mer än 500 medlemsföretag. 95 procent av alla anställda i bemanningsbranschen jobbar i något av Bemanningsföretagens medlemsföretag. Omsättningen i branschen är 22 miljarder kronor. Medlemskap och auktorisation skapar trygghet för medarbetare och kunder. Medlemmar i Bemanningsföretagen behöver uppfylla en rad villkor, bland annat krävs kollektivavtal för de områden företagen är verksamma inom. En gång om året granskas varje företag av den partssammansatta auktorisationsnämnden. För att få, eller behålla, auktorisation och medlemskap ställs det krav på ordning och reda i verksamheten - bland annat genom ordnad ekonomi och försäkringar, kollektivavtal och utbildning. Nystartade företag ska uppfylla samma villkor som de auktoriserade företagen och granskas på samma sätt. Efter ett år ansöker företagen om auktorisation, annars kan de inte behålla sitt medlemskap i Bemanningsföretagen. I dagsläget är bara svenska företag medlemmar i Bemanningsföretagen, inga utländska har ansökt. Utländska företag som hyr ut personal styrs inte av samma regelverk som våra medlemmar. De utländska följer utstationeringslagen vad gäller löner och anställningsvillkor. Alla jobb i alla branscher Bemanningsjobb finns i alla branscher på arbetsmarknaden. 60 procent av de anställda är tjänstemän och 40 procent är arbetare. 5 av 10

Största yrkesområdet är industri/tillverkning med en dryg fjärdedel av omsättningen i branschen. Här finns CNC-operatörer, montörer och andra industriarbetare. Därefter kommer lager/logistik med 17 procent av omsättningen i branschen. Här jobbar truckförare och lagerarbetare. Tredje största området är kontor/administration med 14 procent av omsättningen. Här finns bland andra receptionister på kontor, assistenter och personalchefer. Bemanning är även den nya vägen till jobb för ekonomer, framförallt för kvinnor. Det fjärde största yrkesområdet är ekonomi med 9 procent av omsättningen. Här jobbar löneadministratörer, ekonomichefer och ekonomiassistenter, varav 80 procent är kvinnor. Det finns också fler områden, som vart och ett utgör mindre än en tiondel av omsättningen i branschen. Hit hör IT, teknik, hälso-/sjukvård, tele/callcenter, bygg, försäljning samt hotell/restaurang. Här finns bland andra IT-tekniker, sjuksköterskor, kundtjänstmedarbetare, byggnadsarbetare, telefonsäljare, servitörer, lärare och socionomer. Inhyrning viktigt för kunderna Bemanningsbranschens kunder finns på alla delar av arbetsmarknaden, inom det privata såväl som det offentliga. Två tredjedelar av alla arbetsgivare har någon gång anlitat ett bemanningsföretag. Fyra femtedelar av den arbetsmarknaden behöver bemanningsbranschens tjänster. 77 procent av arbetsgivarna säger att det är viktigt att ha möjlighet att hyra in personal. Om möjligheten att hyra in saknades skulle en fjärdedel av arbetsgivarna i såväl offentlig som privat sektor tvingas tacka nej eller skjuta på arbetet. Det skulle innebära att kunden, i vården patienten eller brukaren, blev lidande. En tiondel skulle flytta produktion till andra länder. 34 procent skulle lägga ut uppdrag på en konkurrent eller underleverantör. Inhyrning av personal är vanligare bland större arbetsgivare med fler än 200 anställda, 70 procent av dessa hyr in personal. Hälften av de mellanstora arbetsgivarna hyr in, medan en tredjedel av arbetsgivarna med under 50 anställda hyr in. För de flesta är inhyrning ett sätt att hantera snabba upp- och nedgångar i personalbehovet och ett komplement till att anställa egen personal. Av arbetsgivare som hyr in personal har sju av tio fall anlitat mindre än 10 procent av medarbetarna genom ett bemanningsföretag. Företagen inom industrin och basnäringarna är något mer benägna att hyra in, nästan var femte har 10 till 19 procent inhyrda. Tillfälliga behov är vanliga skäl till inhyrning: arbetstopp, vikarie, tidsbegränsade projekt, flexibilitet, test av ny kompetens och interimslösningar. Arbetstoppar anges av 30 procent av arbetsgivarna som det främsta skälet för inhyrning, därefter kommer behovet av vikarier som väger tyngst för 20 procent. Inhyrning löser också organisatoriska problem för kunderna. För knappt en tiondel är behov av specialkompetens det viktigaste skälet för inhyrning, medan lägre administrativ börda väger tyngst för tre procent av dem som anlitar bemanning. 6 av 10

Bland små arbetsgivare är smidigare administration som skäl dubbelt så vanligt som bland stora arbetsgivare. Långa avtal den svenska bemanningsmodellen I Sverige fungerar bemanning annorlunda än i många andra länder, eftersom 97 procent av de bemanningsanställda i Sverige har kollektivavtal. Det är en betydligt högre andel än vad som gäller på arbetsmarknaden i övrigt, där siffran är 88 procent. Den svenska bemanningsmodellen står för trygga jobb med variation. Svenska bemanningsföretag har en större andel långa kunduppdrag och en högre andel tillsvidareanställningar jämfört med andra länder. Genom att arbetsgivarna inom bemanningsbranschen har många långa avtal kan de se till att flera företags behov av flexibilitet kan kombineras till fasta och trygga anställningar. På dagens arbetsmarknad är få jobb eviga. Och när nya behov uppstår eller nya lösningar testas är det i regel svårt för arbetsgivaren att förutse hur länge kompetensen kommer behövas eller hur många personer det kan röra sig om över tid. Kostnaden för att rekrytera för lite eller för mycket blir hög för den arbetsgivare som gör en felbedömning. Omvärlden är osäker och föränderlig. Men så länge behoven av flexibel bemanning är varaktiga kan bemanningsföretagen skapa nya, trygga jobb där bemanningsföretagen är arbetsgivare. Idag har bemanningsföretag ofta långa avtal, eftersom våra kunders behov av flexibel kompetens ofta är av varaktig karaktär, men kraftigt varierande över tid. Det finns de som menar att bemanningsavtal inte bör vara för långa i regel för att man hoppas att detta ska skapa fler tillsvidareanställningar i kundföretagen. Att lagstifta om kortare avtal är dock ett dåligt förslag det skulle drabba både medarbetarna och svensk konkurrenskraft. Inskolningen av en inhyrd arbetare till full produktivitet tar tre till sex månader enligt forskning från Göteborgs universitet. För tjänstemän kan en inskolning till full produktivitet ta uppemot ett år. Tidsgränser påverkar därmed hela svensk industris konkurrenskraft, och tidsgränser skulle ge högre administrationskostnader för verksamhet i Sverige än för internationella konkurrenter. Bemanningsföretagen vill arbeta vidare med den svenska bemanningsmodellen, där arbetsgivare och fack kommer överens om vilka avtal som ska gälla. Hittills har det gjort att de bemanningsanställda fått goda villkor och löner, som följer genomsnittet för sina respektive branscher. Bemanningsföretag och LAS Bemanningsanställda har en trygg anställning hos bemanningsföretaget. De omfattas också av lagen om anställningsskydd, LAS, och har återanställningsrätt hos bemanningsföretaget. Beslutet att anlita ett bemanningsföretag är ett inköpsbeslut men beslutet att anställa någon i den egna verksamheten är ett anställningsbeslut. Formerna för att fatta sådana beslut är mycket olika varandra. Beslut att anställa gör företag i den moderna ekonomin allt oftare för att tillgodose behovet av egen 7 av 10

specialistkompetens, medan andra bemannings- och kompetensbehov alltmer löses genom anlitande av konsulter, entreprenadföretag, specialister och bemanningsföretag. Denna specialisering av ekonomin och arbetsmarknaden har pågått sedan stenåldern, men har accelererat i takt med den globala konkurrensen. Specialiseringen gör att svenska företag kan konkurrera globalt genom att vara bättre och effektivare. Att lagstiftningsvägen försöka hejda specialiseringen av ekonomin är en dålig idé som skulle ha negativa konsekvenser för svensk konkurrenskraft. Bemanningsföretag och återanställningsrätten De senaste åren har det skett ett trendbrott gällande bemanningstjänster och jobb. Kunderna köper personalförsörjning snarare än inhyrning. Uppdragen blir allt längre och mer omfattande. De högkvalificerade yrkesgrupper som jobbar hos bemanningsföretag blir fler. Globala, europeiska och nordiska upphandlingar av kompetenstjänster vinns av bemanningsföretag och når även Sverige, eftersom kundföretagen har verksamhet inom stora geografiska områden. Bemanningsföretaget blir huvudleverantör av all kompetens till kunden och anlitar sedan i sin tur andra specialiserade tjänsteleverantörer, till exempel it-företag. Det finns förslag om att förbjuda anlitandet av bemanningsföretag när det finns anställda med återanställningsrätt som utfört liknande uppgifter hos en arbetsgivare. Även detta är förslag som skulle slå mot svensk industris konkurrenskraft. Bemanningsföretagens främsta verksamhetsgren är idag att förse svensk industri med rätt kompetens på kort varsel. Eftersom över 100 000 industriarbeten försvunnit i Sverige på senare år har en mycket stor andel arbetsgivare inom industrin tidigare anställda med återanställningsrätt. Att blanda samman inköp av bemanningstjänster med återanställningsrätt för egna tidigare medarbetare skulle innebära att svensk industri mer sällan skulle kunna använda bemanningslösningar med kort varsel, och istället tvingas lägga stor energi på att upprätthålla kontakt med före detta anställda för tillfälliga uppdrag. Att hantera flexibilitetsbehov genom korta och sporadiska återanställningar är inte en bra lösning, vare sig för medarbetarna eller för företagens konkurrenskraft Korta anställningar orsakar administrationskostnader och leveransosäkerhet hos industriföretagen. Krav på egna anställningar istället för bemanning hotar också en fundamental princip: arbetsgivarens rätt att leda och organisera arbetet. Rätten att leda och organisera arbetet är en grundbult i den svenska modellen. Facken har rätt till medbestämmande, men arbetsgivare har ytterst rätten att organisera och leda arbetet. I detta avseende behandlas och betraktas bemanningsföretag som andra konsulter och underentreprenörer. Att själv välja entreprenadlösningar, städföretag, externa väktare bemanningsföretag och/eller specialistkonsulter inom IT eller ledning är alla exempel på beslut som omfattas av rätten att organisera arbetet. Denna rättighet har också fastställts i arbetsdomstolen och gäller oavsett vilka medarbetare arbetsgivaren tidigare haft. 8 av 10

I realiteten är hela den svenska tjänsteekonomin uppbyggd genom tjänsteleveranskedjor av allt mer specialiserade underleverantörer. En ny trend är att även bemanningsföretag använder sig av mer specialiserade underleverantörer och andra bemanningsföretag för att pussla samman kompetensbehoven. Varför behövs bemanningsföretag? Det finns idag de som vill att bemanning ska förbjudas, och det finns de som vill se kortare avtal för bemanningsföretag. Om de förslagen skulle bli verklighet skulle det göra det svårt för den svenska bemanningsmodellen att fortsätta fungera. 1. Det skulle bli färre trygga tillsvidareanställningar 2. Påhuggsjobben skulle öka igen, med fler timanställningar, fler staplade visstider och fler ofrivilliga deltider 3. Svenska arbetsgivare skulle ha sämre förutsättningar att anpassa sin organisation för att klara den globala konkurrensen 4. Arbetslösheten skulle stiga och den skulle stiga mest bland unga och utlandsfödda. Utan bemanningsföretag fungerar inte den svenska industrin. De svenska tjänsteföretagen, den offentliga sektorn och vården skulle inte heller idag fungera utan bemanningslösningar. För mer information kontakta Hans Uhrus Näringspolitisk chef Bemanningsföretagen hans.uhrus@almega.se, 0768950101 Läs mer på bemanningsforetagen.se Vill du få nyheter från branschorganisationen Bemanningsföretagen om arbetsmarknaden, personalinhyrning, rekrytering och omställning direkt i din inkorg? Klicka här för att prenumerera Källor och mer information Nyhetsrum / pressrum Läs vår tidning om bemanningsbranschen Att jobba i bemanningsbranschen Att anlita bemanningsföretag Årsrapport bemanningsbranschen 2013 Åldersfördelning på anställda i bemanningsbranschen Jobb i bemanningsföretag - en bra start på karriären Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten. SOU 2004:21 Jobbet i bemanningsbranschen. En studie av de bemanningsanställdas situation 2011/2012 Bemanningsföretagens kollektivavtal Tillsammans för en effektiv vård Vårdrapporten Auktorisation Ekonomer i bemanningsbranschen Personalinhyrningen i Sverige. En studie av 600 arbetsgivares anlitande avbemanningsföretag 2012 svenska modellen Betänkande av Utredningen om inhyrning och företrädesrätt till återanställning SOU 2014:55 Vår bransch sätter årligen 172 000 personer i jobb via personaluthyrning, omställning och direkta rekryteringar. 9 av 10

Siffror om bemanningsbranschen 172 000 personer får varje år jobb genom bemanningsbranschen. 135 000 jobbade i ett bemanningsföretag förra året, över 17 000 rekryterades till slutkund och över 20 000 personer fick ett nytt jobb via ett omställningsprogram. 97 % av de bemanningsanställda i Sverige har kollektivavtal. Det är en betydligt högre andel än vad som gäller på arbetsmarknaden totalt, där siffran är 88 %. 28 % av medarbetarna i branschen är 16-24 år jämfört med 10 % på arbetsmarknaden totalt. Andelen födda utanför Europa är 10 % i branschen jämfört med 6 % på arbetsmarknaden totalt. För arbetare har Bemanningsföretagen kollektivavtal med samtliga 14 fack inom LO. För tjänstemän med Unionen och Akademikerförbunden. Inom vårdsektorn finns kollektivavtal med Vårdförbundet och Sveriges Läkarförbund. Omsättningen i branschen är 22 miljarder kronor. 1,5 % av den sysselsatta befolkningen i Sverige jobbar i branschen. I Storbritannien är det 3,8 % och i Nederländerna är det 2,7 %. 60 % av de anställda är tjänstemän, och 40 % är arbetare. 46 % av de som jobbar i branschen hade fått ett nytt arbete inom en vecka efter att de sökt till ett bemanningsföretag. En vanlig dag träffar 949 resursläkare i snitt 12 patienter, vilket gör att över 11 000 patientmöten dagligen kan genomföras. Bemanningsföretagen har mer än 500 medlemsföretag. Det finns över 1 300 kontor hos medlemsföretagen. 95 % av alla anställda i bemanningsbranschen jobbar i något av Bemanningsföretagens medlemsföretag. 70 % av omsättningen kommer från områden utanför Stockholm och Gotland. Omsättningsmässigt står Stockholms och Gotlands län för 30 %. Fakta om bemanningsbranschen finns på http://www.mynewsdesk.com/se/bemanningsforetagen/documents/informations material-om-bemanningsbranschen-tre-storlekar-34305 10 av 10